LAHOLMS TIDNKA Finland har nu i lag tryggat tidningspressens rätt att, skydda ” sina nyhetskällor. Frågan väcktes av,. journalistförbundet . då .en domstol. för drygt ett år sedan ' vid hot om böter förpliktade en ' journalist att” avslöja sin sages+ man. En hänvändelse till, justitie= . e ministeriet resulterade i en ut- redning som gedermera låg till . grund - för en- regeringsproposi= . tion. Tidningspressens anonymi- tetsskydd ' fick -därefter snabbt. riksdagens godkännande. : Tidigare fanns, det endast i ne tryckfrih om kan ” Anonymitelen 1. finsk: gai | tidningspressens Intressen att - skydda en så grov kränkning av förtroende som det bär: kan bli" : fråga om. : Dessa två 'undantag' i' i anony- + mitetsskyddet innebär emellertid ! inte att en journalist alltid och: ” ovillkorligen skall tvingas yppa” sin källa i dessa falll Det bör i' varje enskilt fall: prövas om: det. . finns skäl därtill =. 0 oc "Vidare" anförs det i motiverin- - gen att allt talar. för vittnesmål om man genom att yppa källan : att en oskyldig döms, . anonymitetsskydd ' och dessa' an= sågs inte vara "tillräckliga för att trygga : tidningspressens- ' behov att skydda' sina källor. Enligt .de ändringar som gjort I rättegångs- balken och tryckfrihetslagen be-, : höver utgivare, förläggare, bok-' tryckare eller huvudredaktör" för periodisk: trycksak inte besvara . frågor om vem som skrivit en viss artikel eller lämnat uppgifter till den, Två undantag har dock införts i de nya bestämmelserna för ano- sk > Inskränkni: - behövs: erdigt regeringens moti- vering i propositionen av hänsyn till såvil enskilda som offentliga intresseti, :men 'bör gälla endast ' de; allra :nödvändigaste fallen. Ett undantag gäller vid åvi för brett, . som kan leda till sx års trit- hus "eller. strängar» straff, Det - andra” undantaget. förekommer i de fall då delgivaren själv är un- derkastad tystnadsplikt och'-har ' brutit mot den . Det framhålls i : motiveringen att | det inte St ligs > H uttryckligen > betonat" ” sakligt kritisera bl: a myndighe- ' är utformad tål den:dock myc ' A andra sidan framhålls: det ock " gå, att man vid prövning av brott mot, tystnadsplikten. bör ta hän- syn till .om uppgiften har getts ” offentlighet i ett ur allmän” syn=, é punkt godtagbart syfte. eller om der åsamkat skada utan att den . + allmänt sett har haft någon annan betydelse än att väcka sensation; .. Anonymitetsskyddet blir" alltså | huvadregel. och avsteg därifrån -- kan ske endast 1 noggrant defi- nierade fall. Lagstiftarna har även " tidnings: 7 "pressens uppgift att offentliggöra missförhållanden i samhället oc! ternas verksamhet. : Det. går inte att 'framgångsrikt fullfölja denna: . uppgift om :inte tidningspressen.-- har. rätt att hemlighålla sina ki lor, : > tid att visa om den nya lagen är / + den "bästa möjliga. "Som 'den nu". ket väl en jämförelse med rio 7 svarande Jagar i i. andra länder. MINDRE TYPURVAL FÖR NAHEM . ll för inredningar och utrustning- ar. av lägenheter har av inrikes- ministern avisérats som en. väg att. komma till rätta med de allt- för. brant stigande bostadskostna- derna: Norrköpin gsTid-l, ningariär tveksam: - 2 Frågan är emellertid om "dessa "åtgärder — med bortseende från |” B att de också krymper den person- liga valfriheten — får någon verk=.|. , lig effekt. Det skulle varit betyd- ligt intressantare "om inrikesmi-] nistern exempelvis ' gett några . synpunkter på den' kritik "som byggnadsindustrialiseringsutred.. . ningen just nu lagt fram Om om. sens: ”fördyringar, Skattens, sned- Ik vridna: verkningar på bygggadsr industrin är "uppenbar = en omt läggning skulle medföra"betydan- de kostnadsminskningar, Den hö ga effektivitet och'de låga pri : som vibrikesministern är: auté.. ter kräver också att det nuvaran pr de' "régleringssystemet tas! bort —L1 " ett system som iblahd på étt mye- h ket drastiskt sätt Jan fördy ra ett I bygge, Kraven ' på fri könkurrén ut; gör alltjämt ett avgörande inslag för” art få bukt' med fördyringars na:. Men” därom sade Äinrikesnii nistern intet, konstaterar NT, .' STUDENTSVENSKAN ÄR INTE |' " LIKA ÖDESOMSUSAD ': v7 ' som för? i världen då den un- dantägslösd regeln 'gällde 'att ett misslyckande 4 det provet var en stoppbom på väger till examen. Har ämnena i stället blivit svå- rare? I vissa fall synes svaret vara ett tveklöst ja, skriver Vektmanlands Läns Tidning Även 'blivande- teologer torde ha känt bävan inför uppgiften att . Återge "Jesu syn på människan", även garvade tidningsmän tar sig om hakan innan de åtar sig att prestera en lång uppsats om språk och stil i' tidningsrubrikerna; 'för att nu inte tala om de rena fack- ämnenas anspråk på kunnande och — dispositionsförmåga. - Nu krävs det — gudskelov — bara en uppsats av abiturienten, och han eller hon hade i år inte mindre än 22 ämnen att välja på. En : påtaglig och välkommen ambition hos skolöverstyrelsen lyser "igenom: det finns goda . chanser för den allmänoriente- rade eleven, Om "partipolitiska samarbetsproblem i Sverige” kan man inte gärna komma närmare dasgspolitikon, H PÅ EN DEL HALL INOM... LANDET har slutits s, k. Vorgfredsöver- enskommelser mellan de tre op- pPositionspartierna, skriver Kris- tianstads-Bladet: Det har i debatten ställts frågan, vad dessa överenskommelser in- nebär, Betyder, det, att opposi- tionspartierna samordnar sin po- litik, att det ena partiet blir an- ; svarigt för vad det andra gör, att det blir en enda gemensam poli- bil En + sådan frågeställning | har i fattat över nas i d. Öv sk lser- särteiad "med arbetarpa et — att åstad- ” ett. majoritetsskifte si stortinget. na NN ; De fyra ' tidigare .Oppositions- "partierna, uppgav : inte alls; sina speciella' politiska”; : ; men genom att'avstå "frn en ”bördes polemik” "kunde "de betyd- bruksorganisationenna. "och, i bruksnämnden' har många "gång- er vårit både hårda. och i Segslitna, .tskriver RLFOti | Emängling: som föregick: se: v- I Mend ni harv-det kigången spruckit 1: en ' förhand- ling”. När 9 "träffade, ör att, fördela "det års«, på”, 60 milj, kronor som rdbruket skafl tillföras fr. 'o. m. "tl. mars, enligt fjolårets ”uppgörel- Se: som” kompensation” för ' infla- "tionen då kunde man inte kom" » ma överens.- Från jordbrukets'si- .da' begärdes att importavgifterna skulle höjas med samma procent tal. utån att man skulle ta vissa - marknadsmässiga : hänsyn. : Jord- 'bruksnämnden var med .på reso- nemanget och gick' jordbruket ett stycke till mötes :men' inte' till- . räckligt långt för att jordbruket . skulle; ; acceptera. - Man vågar nog' påstå att. der också denna gång - skulle ha" gått . att nå enighet om inte jordbruks> tdelegation visat en obenägenhet att gå in på »ett . konstruktivt "ri talet och" fjölårsuppgörelsen Som familje "särskilt: svåra .Omgångar. Men Hur då besvärligt" det än. varit så har mat |4 :a anden : 24 . februari N -Hat kan Präters mest” förhärskände reli= gion är hinduismen. "Den 'har som sitt främsta budord: Hat botas inte. med -hat,. utan. med kärlek, Nehru gick i Ghandis , fotspår, Shastri gav, sina sista krafter för att mäkla fred, -. 5 > Kommer Nehrus dotter att vandra i sin faders fotspår — och det gör hon ju redan genom den post hon innehar, — då vet världen hur in- dierna vill ha det. Alberts Schweit- zer skriver i sin stora: bok om In- diens Jivssyn, att det är den enda av .världsreligionerna som är livs- bejakande. De andra ser icke li- vets mål i i livet självt, utan i döden, Ingen; annan . världsdel kan. visa upp sådan: tolerans mellan religio- ner som Indien. Signe Höijer skri= ver'i sin bok Travancore, att långt innan Norden och fosterlandet hört 7 inte "hotas kom att stå utanför. "I Indien” har - man kastmärket: i. pannan, kanske med: hat pekar i sin bok att han i sitt hem umgicks med Ellen Key. Hans fa= der var antropolog. Han påstår att den dravidisk som ett hållnings= tecken, men det'är inte så avläg- set i vårt land heller, . ned dessa kastmärken. Lysningssedlar av oli- ka storlek 'och' formulering har va- rit brukliga” i Sverige tills för hundra år sedan. Kanske en över- bliven restupplaga, som man skulle göra slut på, men man hittar dem rätt ofta i, arkiven. Drängar och pigor, som tog ut'lysning, hade naturligtvis den minsta sedeln och bönder : och borgare den därnäst, Adel och riddare hade en märklig klausul'i' det svenska kyrkoväsen- det, ..Deras tjänare fick ha samma storlek på lysningssedeln som bor- gare och bönder. -Herrskapspigor- nas kast var i grad. lika hög som -bi sbond dotter, som ärv= talas "om; den kristna :. rel fanns. den; 1.Indien, men aldrig har man: där baft inkvisitionens grym- heter eller konventikelplakatets för- bannelser, "5. . mor Ar Signe Höijer nere.i | Travanco- re, fick, bjudningsbiljetter i sitt . namn, : där hon ombads ta sin man med, är skrattretande när man: vet tf var, hennes man, förre me- dicinalrådet, som var på uppdrag. i Indien. Mycket artiga personer i Sverige-skriver Fru och Herr Pet- in” nog skulle” våra män ; bli"förtörnade 'om de inbjöds" som bihang till/sin fru exempelvis till en slakterimiddag. I Indien är mat- riarkate "Beföst 'också i.de lägsta kasterna, "Det är därför som" man nldrig talar om fädernesland i In- dien. Man säger Moder India; : Gehöm” årtusenden har religioner predikat om ' manliga gudar, men katolicismens stora utbredning be- ror på att de haft Jungfru Maria främst i. missionerandet, . skriver Signe”, Höijer. - Man undrar ” alltid värför inte' paret Höijer fick Elin Vägnerstipendiet när de reste. till" Malabär, i i. Indien. De kom att leva tre sår. i: hjärtat av det gamla mo- : derhushållet.” Ofta kommer väster-"; | länningar. och undrar hur många : riksdagskvinnor de har, hur de har det. med yrken och /likalön, De"vill gärna kalla Malaba; efterblivet 'och de vill införa kvinnoföreningar och 1 snnellyht N disk Malat lubbar.., kvin= nan" vet inte vad de talar om. Sen tidernäs gryning har hon” varit stor mora om hon: varit född äldsta" flic- kan i familjen! Får hon. själv icke någon tös ratt ärva sin överhöghet adopterar; hon” en' gav; | ensamstående". och. som de hälvten mot sin bror. Ingen såg något galet i detta. Det 'var samma kristna religion som förkunnades då som nu; Därför har man lätt för att förstå malabarkvinnorna som in= te ser. fel .i att mannen är arvlös. AN. jord går i arv till döttrarna och de försörjer barnen och det är barnen som är den bindande län- ken i tillvaton.' Sd ' När Elin Vägner gav ut sin Väc- karklocka måste hon uttrycka sej försiktigt om mödraättens hävd. Hon visste inte hur; långt före sin tid kon, var: i' tanke" när .hon "skrev: ”Det ären enorm uppgift att leta fram kvinnornas historia, ett chif- fers vars nyckel ' ligger i en för- gånger värld”; Sen dess har hundratals forskare trängt in i trakter där modersarvs= rätten -ännu ' praktiseras, De har jämförande beräkningar om vart västerlandet ' är på väg och konstaterat att vi är på: väg mot ett modifierat: matriarkat. I bostads. bristens : tider. är det åv vikt att veta att våra svenska domstolar till- dömer bostaden åt modern, om hon får. vårdnaden 'om barnen, Det skall våra svåra indicier på olämplighet om det motsatta skall statueras, En Sam det med Elin Vägners Väc- karklocka kom hans bok. om Möd-' rarätt i: Indien. Signe, Höijer på- rellt system ända till arierna kom norr. ifrån och blandade upp. ändå [landets andra fick ' forskningen inte något riktigt [ning. Bara den omständigheten är |vä stöd innan man började utgräve ningar och ' en geologisk forsk- ning. För femtusen år sedan, d v s på Abrahams tid, hade hela Indien samma skulpturer på - -modergudin= nor som man ännu kan finna i vis- sa isolerade stammar är kan vi-göra några svenska paralleller. 1 Bohuslän förekom så sent som på 1900-talet att man klädde majstången med ett kvinno= ansikt2 längst upp, med ögon och mun och stor huvudduk. - Korset, som vi nu har på vår majstång, är ursprungligen gudinnan Fröjas ar= mar, som hon behagfullt håller I id Nertill på maijstå sat= te man Fröjas kjol i stora svepande björkkvistar och hon skulle ha vi- ta blommor i händerns. :Forskar man vidare 'skall 'man finna att offerkällor alltid tunnits i närhe- ten av majstångsplatserna: och att man , offrat för kärlekslycka.. När Signe Höijer skriver om likheterna mellan Krisma och Kristus glöm- mer hon att ta en tredje liknelse, Nordens' Balder, en gud som vi lite till mans skulle kunna dyrka, en som Ghandi och Nehru och Al- bert Schweitzer skulle gillat. | - Balder läkte hat med kärlek; men han hade onda drömmar, Hans mo= der Frigg tog då eden att varken eld ' eller stål skulle skada ' Balder, bara den iilla mistein var för liten att kräva" ed av, den hade:ingen fristad på jorden, En dolk av mistel -| dödade. Balder.” Han togs väl emot åv dödsgudinnan, som sade: Om allt på. jorden begråter, Balder skall han få fara tillbaka.” Alla ” grät "utom trollkvinnan Tock, -hon tyckte att Hel. skulle - behålla ' Balder. - Den jämnförande forskningen har tyvärr hittills - till" 9” procent utförts > av rasen hade mater= | "Aktuell "kommentar: oroande nog. Även om partiet inte kan räkna på någon framgång och även om både centern och social- dembokraterna förmodligen går för- bi kommunisterna i valet, är even- iualiteter av ett samgående i rege- Kommunisterna å Finland är mujär större än vid något tidigare parti i storleksord- |tillfälle i det moderna svenska Iståndssamhällets historia. . Svenska Dagbladet.”, ' "ter vad generella stridsåtgärder skall ” tjäna till för ernående' av inflas' tionsören; har ovan ju "vanligen an. ledning att fråga. Men: sedan” ringsställning med ialdemokra= terna illavarslande. " HD. Å i (på byggmari den) kan i bästa fall ge det re- sultat hr Sträng eftersträvar men är samtidigt. en , illustration till svagheten i veglerings- och restrik- tionstänkandet. . i Samhället förfogar helt enkelt inte över så känsliga instrument att enbart 'en dirigering från cen- tralt och regionalt Håll skapar en löneökning som överstiger sex pro. cent skall ”indras”,' finns det inte ens något aty fråga om. Yika tyd- ligt som det är satt löntagares eko." nomiska intressen inte gynnas: på det sättet, är. idet också att löne? + glidni blemet och : spä ng a arna mellan löntagargrupperna in- MN te kan storstrejkas bort: :.- Arbetaren (emd) Man avundas inte” bre, längtan. och Palme när de skall 3 röja. det 1 ala i bandets .hemlishda planerad och önskvärd: skling. ter för väljarna, Men visst kan det Så länge till misslyck dena inte. erkänns torde det alltså bli ofrånkomligt att! panikingrep- pen återkommer med vissa inter- valler. På lång silct jär det nämli- gen endast” en fri prisbildning på hyresmarknaden som; "kan få en i | [förhållande till all annan samhälls- alktivitet naturligt reglerande effekt. Sydsvenska Dagbladet (Mb5). "Om förhandlingarna" åter "stran- dar — var står man då? En ”upp- årappniny a i. ”stridsberedskapen sker nu' och i-ett förnyat krisläge lär inte mindre stridsåtgärder. kun- na tillgripas än de'redan annon- serade. : Då skulle med andra ord klockan”. verkligen klämta för den största arb dskonflikten: i män med" förutf Lite mindre hat-forskning, lite mer kärleksforskning ': skulle - leda till fred på jorden, till fortsatt liv på jorden. Modersrätt är föru nin= gen "för liv i kärlek. ' SN ;. Astrid Pettersson. ' I Sveriges historia. Det gäller att se till >att "landet inte bara halkar in i en, sådan. konflikt genom. något slags. olycksfall i det: fortsatta för- hamillingsarbetet. "Ansvaret, ' som. i » dessa dagar vilar på LO och SAF, "år som; kan sägas vara direkt disk- välfärdssamhätle. riminerade i vårt Hem Det -är många och allvarliga -pro- blem dom "möter . olika kategorier ihället är reas som! färvar ett dade de. ;borger- mid god svilja kunde. lösa. - agen diskuterade frågan och ja ' viljan kom också klart örgérliga talesmäns vation för folkparti- sina barn i läskonsten.” V:. har många drag från vår' väg” ur”analfabetismen, som :har-lik= - heter med dagens Indien, icke minst hälsovården. Den 'vandrände "bys"! skolan skulle” ge de fattiga barnen "ett mål. mat gratis. Det var, stor= 'moran ; på ”"hemmansgården ” som I red DN ionén hade - begärts . em samlad [översyn av. hela/ problematiken. ' "Andra k en antog förslaget de inte mycket till övers för de - na minoritet”. på 1 -1/2 - milj personer, Man' hänvisade till oli! utredningar; och. viftade. bort frå Inte ens påpekänden pm att det finns . många "ensamstående med » och försörjningsförplik- men "första kammaren stannade vid -den' 'socialdemokratiska ; nej-linjen: ' Därmed blev det inte heller någon ' skrivelse från riksdagen Om: snabb utredning. De ensamstående "har hårt" skat- ”tetryck < jämfört med gifta utan barn, de får oftast nöja sig med Man höll strikt fast vid sin vr sprungliga linje att justeringarna : skulle ske likformigt för .samtli- ga - produkter. Jordbr k den gick således på en medellin- je som också ' godtogs av rege- ringen, ' 'Det var den här gången inte några stora skillnader och belopp som diskuterades, I självå 'verket var den linje jordbruket” föror- lade på kort sikt fördelaktigar' för > konsumenterna än konsu- mentdelegationens eget förslag. Det. visste den säkert inte om det under överläggningarna, de Gaulle har tidigare "varit in- ne på att ge Frankrike & en defini- tivt ledande roll inom en västal- lians vid sidan av USA (och möj- ligen England), På lång sikt åt- måste "det , emellertid na dhtoslserades genom valet i Norge. Här lyckades det de fyra oppositionspartierna att genom att avstå från inbördes polemik — " och' till följd av att ett relativt stort antal väljare röstade med socialistiska folkpartiet och inte Ua inträffa en' kollision ”mellan en sådan möjlighet och den som de GaulNe-också lockat med: Europa med Frankrike i spetsen som den "tredje" världsmakten. På kort vMlela från början men den upplystes om | :- - J uppgick , skulle se-till att de medellösa inte" sämre bostadsstandamnd, många sär. PERSONBILSREGISTRERINGARNA nr I Nyregistreringar I 1000-tal somt marknodsandelar för z + de viktigaste tillverkningsländerna . ';> nr 50: 40 30 20 5 Antal nyregistrerade 10 personbilar Bilbeslåndets ökning ' fortsatte under - 1965 i ungefär samma takt som' föregående år. Antalet under året YT ES personbilar 219.000, en stegring omöjligt för amerikanarna att mi- litärt stanna. kvar i Frankrike, Han har också upphävt förutsätt- ningarna för hela Natos basering på franskt territorium. Vad hän- der med det stora Natohögkvar- "teret i Paris? Skall det bli mu- ”seum — över ett instrument som inte längre” går att spela på? El. er” var det kanske konstruerat för ett spel som i framtiden mås- te drivas - annorlunda? Därmed inte sagt att general de Gaulle "skulle sitta inne med de nya reg- ”sikt-har' han” inte" bara "gjort det Jerna '—-- därtill är Frankrike i grunden alltför svagt. . (Dagens Nyheter) "Var fjärde svensk: har bil: med ' 7 procent jämfört med 1964. De västtyska bilarnas andel i den svenska - nyregistreringen ökade något, medan registreringen av svenska bilar tredje året i rad visade De engelska bin larnas andel av den svenska mark- naden ligger kvar ungefär wvid en tredjedel av wad den war 1954—55 då de mwästtyska bilarna tog Iled-: ningen av de engelska, Nyregistre- ringen av lastbilar ökade 13 Pro- oent till 18.725, medan ny "]fot-trafikanterna: man får telser vilket ytterligare -accentue- rar Ht ex. .skatteorättvisorna, vann gehör. : Sa i Med kännedom om den tid ut- redningar brukar ta på sig lär in- te dessa viktiga problem bli. lösta under överskådlig tid. Ett system som " har det. ialdemokra | versitetet i USA: Två i mn iljövårdare Två internationellt kända miljö- vårdane presenteras i Jordbrulkar- nas Föreningsblad. Den ene är den = |svenskfödde men vid Micheganuni. verksamme .be- folknings- och ' folkförsörjningsex- perten Georg Borgström, uppmärk- |, "Isammad : för , föredragsserier i. ra= dio "om , den svält. som: hotar, dell växande ' människomiljarderna och |» böcker som ”Mat' för. miljarder”. gett Borgström .' rätt, Inget tycks kunna ' förhindra att - världen år 2000 har mer än 6 miljarder män- niskor, d, .w, s. mer än en fördubb- ling på 35 år; Miljontals människor riskerar ändå att svälta ihjäl it. ex.” Indien, det" vet 'many' och det har” nyligen stått 'att läsa i sven- ska tidningar. Borgström, som nest vida i. världen på vetenskapliga partiets ' fulla välsignelse, tydligen, Det finns överskott på 200 poli- ser i landet, Stockholm och Gö- teborg har underskott på 80 war- dera, hävdade justitieminister Kling i debatten" om den borgerliga re- - | servationen om 150 nya polistjära - > säger han — och så får ju. en ve- tenskapsman inte uttrycka sig! —J]". när. politikerna bara” tror: vad del." ter. Kravet avslogs. Behovet av bättre polisiära re- surser påtalades med särskild skär- pa från högerhåll och därifrån rik” tades också en moralisk pekpinne mor självaste riksdagsledamöterna: Den riksdagsman som i sin portfölj bär tidning med stämpeln I: ”Andra kammaren är en tjuv. och ingenting ' annat, sa kammarherre James "Dickson, känd som morar lisk upprustare, Sånt snatteri hör till det självs- våld som enligt Dickson fordrar ökad polisstyrka; ” Någon” polisvalt till riksdagens ier och ' som gästprofessor, har sett nöden på nära håll: I In- "I dien,. Mexiko, Peru, Afrika, Han vet "hur det ser ut där människor av det slags parasiter, som gör att -folk helt enkelt inte har fysisk ork | honom: ingen. ro.: Det är vansinne vill - tro; och människan :" slösar hjärnresurser och kapitaltillgångar på ”atomtfyrverkerier” i "stället för på försörjningsfrågor”. : "Den "sandra miljövårdaren är Rachel. Carson, den amerikanska | biologen : och författarinnan som först wväckte' sensation med sina böcker om havet och sedan, strax före gin död i cancer år. 1964, slog världslarm mot biocidfaran med in bok ”Tyst vår”. En postum bok äv henne, ”The Sense of Wonder”, : läsrum fö herren dock inte. vs | Det ska bli bättre ordning vå inte längre vimsa i trafiken hur som helst och var som helst. Det ska bli lag om att rött ljus betyder stopp också för "fotgängarna och över; ska vara till för att man "ska gå på dem. Bilförarna måste se upp inför dessa ställen. ” "Det beslutade riksdagen, frege- ringen 'ska när reglerna träder 2 kraft. i flera trafiksälkerhets- regler blir det — och måste bli — före de den 3 september 1967, dagen Men vad har hr Palme tänkt göra åt. vä; ringen av bussar minskade 9 Pro- cent till knappt 1.000, enligt Svens. ka Handelsbankens översikt ”Sve- riges Ekonomi 1965”. Ia. Nacsrotningen av personbilar uppskattas ä 150.000 vagnar. Pi å ökade ersonbilbeståndet under året 7 å 8 procent till c:a 18 miljoner enheter, vilket mot. svarar en bil på war fjärde Invä- nare. Totala bilbeståndet —!' per- sonhilar, lastbilar och bussar 15 miljon a ut tilt ungefär 1,9 miljoner enheter, TRE AV FYRA avde reumatiskt sjuka äR. SRV NNOR Riksiusaplingen Kontrollgiro a Resmatisn 7 9009 Is av en sh i För- eningsbladet som Rachel Carsons andliga "testamente: . ”Bokern handlar om den, mysteri- öga : livskänslan -fhon så många gängar tidigare talat om, I de kor- ta anteckningarna berättar hon fm hur hon tillsammans med sonen Roger -gör: utflykter i Jand- skapet, hur de tillsammans mupp- täcker naturen, Hon talar om hur viktigt det är för en människa att redan som barn få lära sig känna ihörighet med det elementära — med jord, vatten, me för naturens skönhet och dra- matik finns det också i Rachel Carsons författarskap en positiv tro på livets egna krafter, på dess förmåga att nyskapa sig. är en del av det vi kallar natur, att den civilisationen i stället för att ohäm. mat exploatera denna natur. och mål, bör efterrstäva en Människan har så svårt att tro på sig själv — kanske för att hon ljuger för sig själv. : 's är kroniskt undernärda eller tända]. att ta sig ur sin misär, Detta ger; årstider. - Samtidigt med detta lyhörda sin- |; politiska psalmerna går, Hr, Erlan=.: der meddelar nu, att "frågan om republik eller monarki kommer att. berörag under utredningsarbetet, , Har han inte förenklat "salen allt- kommer att beröras men, Änte "jhandlas. ” Handelstidningen;" I Den fördröjningstaktik” hrr lander "och. Palme” valt i frå "är ett presti nederlag för båda. En, störs. Jock angelägen reform 'har- skjutits på framtiden. vi. får Jen ny: utredning ” ligheter - -om det vill” "sig MATA den föregående satt i nio. r. Snäc” va" partisynpunkter har. hittills ” blockerat frågans 'lösning , ölj den kan bli betydande. Svårighe- ter i framtiden. d 4 oa lb : i en so sr € u "Man. måste konstatera - "att, när mul? - och ; . klövsjukan ' bröt ut; fanns inte” en... enda ; dos ; av ; det aktuella vaccinet inom landet. "Man är, hänvisad tills "levåranser. från, miljonärskor” Skall om man "Aftonbladet — och" det? får: ju'— lyckliggöra Jandets folkpan- ker med en tumé, Han. skall, medi delas "det," berätta - "historier" från playboy-världen. . Säkert” mo ståtligt. honorar. .... En. kall avrivning' ekon Det förefaller; som om beht s slögt H en mer åt: SJ än åt kanoter eller” sparkstöbtingar. rar. Palme leder över! ägghingarha i författningsfrågan. Han; ordförande vid internatio: ferenser i "utlandet : 0: sköter snart” "det" mesta; nikationerna också? ferT ORD. "PA VÄ (CEN I veten ju att det idke är med: förgängliga ting, med silver eller al som I haven. blivit ”lösköp- ta” från den vandel i Förden i få- fndlighet, efter fädernas' sätt, utan med Kristi dyra blod, såsom'med blodet av ett felfritt lamm, utan fl. Petr, 1: 18—19). Jag har ' den av blod. Vid ovanligaste" typen flera tillfällen har jag bättre hä räddat od människors liv "och har Sringat glädje till åtskilliga, Jesu blod är det te som dyrbarast finns, ty han att varje ikea ar Gitt Liv för till världen skall känna bi er gin har bringat glädje och” frcka oräkneliga or, vilka har tagit emot den e kraften i hans förrtande = a sa ra argiegör, ae. Inför rr -- rättfärdig. Je. su blod räddar, renar: ser från alt synd, "” och återlön IR staten kungjort ..att den ” för ” mycket? Sanningen tycks. ju; + vara att denna fråga” misserligen - vara fängslande att höra hur. de : ' i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.