CA : Tisdagen den..15 mars 1966. Tisdagen den 15 mars 1966 I dag: KRISTOFER Solen går upp kl. 626 och ned Kl 18.08. morgon: HERBERT Solen går upp kl. 6.23 och ned kl. 1810. BISTERT ” Salvatore och C tta Giardini — Bara min! bildning b har kostat mig 40.000 kr. — Ja, det är ynkligt vad man får litet för pengarna nu för tiden. men som inte föranleder några rättsliga åtgärder. Den ende in- blandade är en mentalt efterbliven lämnade fattigdomen i sin sicili- anska , hemstad Caltagirone - för fyrtio år sedan, De reste till USA och" arbetade flitigt i det fjärran landet, men lyckades inte särskilt bra, På ålderdomen räckte deras samlade besparingar till två båt- -biljetter och två fina kistor i vil- ka de hoppades få bli begravda i fosterlandets jord, Då båten här- om dagen kom till Palermo och - tullmännen fick syn på'de fina kistorna tittade de i sina taxor och ville ha 700 000 lire, omkring 6 000 kronor i tullavgifter. Men Salva- ”tore och 'Concetta hade inte så mycket pengar. De grät, de bad, "Ingenting hjälpte. De grymma tull- Thännen "tog de fina kistorna, Nu Jigger ärendet hos italienska rege- Nn. POLISPUSSEL en Kriminalpolisen I "den danska . huvudstadskommunen : Gentofte handlade i tisdags ett ärende, som man betecknade som ett av de be- syhnerligaste :man 'haft på länge man, som roat sig med att klippa sönder egna sedlar till ett värde av 10000 kronor och sedan 'strött ut bitarna i en park. " Mysteriet har sysselsatt polisen en längre tid sedan man hittat se- delbitar av en tvåörings ' storlek överallt i parken. Först nu har polisen ' kommit förövaren” : på spåren, = on Mannen förklarade att de 10000 kronorna var hans egna pengar och att han helt enkelt fått lust till att klippa upp dem i småbitar — vilket inte alls är straffbart. Polismän har en längre tid ploc- kat samman sedelbitar i parken, Man kan läsa deras nummer och man räknar med att det kommer att ta åtskilliga dagar innan man pusslat samman sedlarna igen så att de: kan lämnas in till riks- banken och mannen får sina peng- ar tillbaka, : ee FARLIGA HUVÖDJÄGARLIGOR . härjar i Rom. - De halshugger antika, statyer i parkerna, -på tor- Minnesstod för. ruinröjerskor.: De första världskriget ' ”ruinröjerskor; i "Västberlin. Där" har också 22 de: cirk; åren efter andra” fick kvinnorna - i Berlin, gå "och röja undan ruiner . med. pikhackay,' spade voch hinkar. De kallades därför - frawen”, t”Trimmier- -I Berlin där bomberna lämnat - blott ett fåtal .hus ockadda restes en min- nesstod åt dessa kvinnor för tio år sedan, det står i en liten park S 20000 £ d nmin- let för äldre, - > röjerskorna sammanslutit 'sig en 'förening. gör minnena från påminner: de'. välskötta ep är så ett så är de Förtroliga stunder Har jag förlorat honom?” "För- Idlara inte så förskräckligt mycket, det är inte alls nödvändigt. En flicka har rätt att lämna en dans precis när hon behagar. Ni och den där pojken kom ju inte ens.i säll- skap. Tvärtom brukar unga män bli mer intresserade av flickor som ben inte har hört av sig tror jag inte alls betyder att han blev stött. Däremot möjligen att han inte var föreställa er. Man säger så mycket i en viss stämning — ord som man kanske smått ångrar dagen därpå. Och så sitter flickan där och grubblar ut alla möjliga anledningar och skäl som inte motsvaras av verklighe- ten. Men ni träffas ju tydligen om och ta det lugnt. Men vad ni gör om han inte är det. Och fråga ab-. solut inte om han blev ond! Med -. bjärtlig hälsning. | GLAD g Många. :: finns. bland: urmakare och optiker. 4 yrken: förenade i en.och samma söta person. Som +4..ex, unga fru Laila. Rehnberg i jaur, .Nonrrbotten, som nyligen fått mottaga ' gesällbrev" i både urma- keri = och " optik. fru Laila är dotter' till urmakare mästare W. Hellgren i "Arvidsjaur och har efter. första lärospånen hemma hos Pappa : fått . sin ut- bildning vid Urmakare. ' och Op- tikerförbundets : yrkesskola i Bo- rensberg, Östergötland. En annan nybliven urmakaregesäll är Ulla Aronsson, f.'Haglund, Degér- fors, gom" likaledes" har yrket i blodet efter far -och farfar: Båda stöttepelare i resp. familjeföretag. litet likgiltiga.. Att den där grab- intresserad som ni gärna vill par veckor igen. Se tiden an verka inte intresserad om han likgiltig. Och inte jublande glad. Gal'ie .. ”DUBBELGESÄLL” - 0 - yrkeskvinnor | -”Dubbelgesällen” fru unga damerna arbetar nu söm |. gen, i privata trädgårdar. Enligt 2 polisen har omkring 6 000 grekis- s ka och" romerska : skulpturer" för- |. lorat sina huvuden sedan 1957. Li- görna har synbarligen specialiserat sig på anlika marmorstatyer men plockar gärna ornament: från sar- kofagerna eller' urnor, vaser," pe- | larkapitäl, helst föremål som inte lär. ger'.de stulna . marmorklumparna | upp: till" 100 kilo. Huvudena ; av sex stora: statyer i Borghesepar- till Medle rna, nu ken: försvann nyligen. ! äldre damer — . den' äldsta har fyllt: 86'.'år. — : håller visserligen ihop men även i denna ikretg ut- denna mörka tid endast sällan ett samtalsämne, Inte heller i. sin yttre:apparition leleganta damerna "om Berlins ruinröjerskor — de ftycks ha blivit yngre i stäls Den nyaste. flugan” och dagens nya statussymbol för rikedom i USA är ;konstisbanan, Swimming- pools är passé, Enligt uppgift fanns i USA år 1956 bara 50 konstgjorda "skridskokanor;" Nu finns det minst 1? j ön el kann verkligen D - VQra Sslolla över. Ja hon kknade ju sin POPPA Upp I dagen! >2. OTETe » DEN.STORA FINA STOLEN - SOM JAG SKA GÖRA, SKA VARA SÅ HÄR HÖG - JAG HAR JUST TAGIT MÅTT Ta, JAG HAR BARA EN BAMBUSTÅNG KVAR | - DETÄR FÖR UTE ATT GÖRA EN STOL AV I DET BÄST MÅN KAN SINA LÄX COR I MORRON! alltför skrymmande; Ibland vä- 1 NY STATUS . 300, av ; dem 8005 onskild ägo. - familjer lägger sig till med konst- isbanor, Det är fint att åka skrid- sko,: inte bara på vintern; utan flera” månader per. år, kanske så småningom också :under:; [califor” niers och Floridas heta sol. förbättrats och isen håller numera vid ganska höga" temperaturer.' En I. rad stora varuhus 'i Chicago och norrut, men också i New York, har installerat" skridskobanor för bar- nen. På konstisbanorna: kan tel- niingarna under sakkunig ledning åka skridskor, "NU -Det uppges att 60 miljoner vuxna emerikaner och lika många" barn lärt” se åka skridskor: under : de Allt fler "filmstjärnor ' och rika Tekniken har nämligen” avsevärt Lantbrukarén-: som rår om ägor- no. var vittne till vad som tilldrog sig på" slänten. le två—tre "senaste åren, De vill. öva sig 'i. denna konst året: runt.:. Och för pengar. "och - med: hjälp går det. eknikens snappa till sig "én rådjursstek , vid "Sävsjön i. Arvika blev. "skändligen dragen” vid. nosen. - Han begav sig in i rådjursfloc= Ken: för : att. skaffa sig , en god middag. En stor rådjursböck” fick la emellertid sé tilltaget” och; jagade med sänkta horn mickel från plat- Den nye: apotekseleven: Oc är det i den här. flaskan? :.' Apotekaren: Den tar vi ur vi inte kan. läsa recaptet,. LIVETS VÄRDE ' en. Per O. | kö "Den förmögne men snåle nämn- a | du: när d. med hästskjuts, Hästen skenar) Patronén ' hoppar ur vägnen, fram till pojken och ryter: . — Paug, vedd du vad än gjort? 1 DT liten pojke lyckas hejda "hästen, En blev jag kan göra: el Skogsarbetaren Cen och sar . — Så i hondan heller! : — Du: har. räddat "mitt, n. Kan äxla en tia” 'så aka. du få R En skogsarbetare besökte doktorn 'Ji stan en dag; Han” hade "ett delikat bekymmer och, frågade besvärat!" så: att frun min å jaghar 2 varit gifta” i i tie" år mur & int fått en dag, så ska jag se vad plötsligt "| morsk, blängde ilsket på. doktorn -mig då, Sa "Kärleksroman - 2 Fo | MAUD EKEBORG Varför kan du inte låta bli att försöka 'gifta bort mig, Anna-Li- sa? Dw vet hur det har gått för- ut — med Birger Carling, med Mark Andersson och de and- ra ”lämpliga” äktenskapskandida- sade Lolo Stenström. och lyfte resignerat på de mörka, tå kraftigt vinklade ögonbrynen, « n Lolo — den här kapte- nen, det är förresten min egen köttslige kusin, han har verkligen haft det marigt, Han skulle behö- .va någon som ' var lite öm och "kvinnlig och förstående efter allt vad han har gåti igenom, — Skulle den där beskrivning- en öm och så vidare passa in på raring? Vet du vad Bir- ger och M rk med rörande enig- het kallade mig, när vära vägar skildes? " Kylig yrkeskvinna, am-k bitiös blåstrumpa — usch, och en hel massa i den vägen. — Du är alltsammans i en ro- Ve Ute konfunderande blandning, ' ska "jag säga dig. Just därför be- — AnnaLic.! . -— Jaja, Du kan väl i alla fall försöka att komma på lördag. — Visst gör jag det — det be- griper du väl. — Jag ska träffa din kapten, men om du lovar att inte skvallra så kan du få veta att "fröken Louise Stenström är praktiskt taget bortlovad på an- nat håll. Nu blev du visst tyst? Övriva = detaljer ' är förbehållna framtiden! 'Nej du, nu måste jag ta iu med det här igen, annars får jag aldrig slut på de här över- tidskvällarna... Vi ses på lördag! Lolo Stenström lade på luren, Framför . henne på skrivbordet väntade högar av manuskript som måste gås igenom, Höstens bok- flod var redan nu i vardande, Författarnotiser = skulle skrivas, förlagsreklam, baksidestexter, små notiser till pressen. Visst älskade hon sitt yrke som förlagsredaktör -— men här på | Dahls förlag täckte den titeln en hel. massa arbetsuppgifter som borde hinnas med på arbetstidens sju timmar, Hon var manuskript- re, korrekturläsare och” reklam- skribent samt. när det knep dess- utom direktör Dahls extrasekrete- rare och allt i'allo "Hon hade gjort. sina hundår som journalist i dagspressen, o. när farbror dok- torn hade lyssnat på hennes hjär- ta och: föreslagit ett "litet, litet lugnare arbete — "fast jag kän- ner fröken. Stenströms typ,.j jag, det är. ni som dör i förtid av för mycket ambition” — så hade hon stegat upp till direktör Dahl och frågat om hon kunde få nägon slags tjänst på det stora förlaget. Inom' sig hade hon haft sina drömmar om ett förlagsredaktörs- jobb. innefatt nde ett lagom lugnt och regelbundet arbete med bestämda tider, dessutom ett rym- ligt rum med vacker utsikt och blå matta på golvet, och helst en maskinskriverska till hjälp med utskrivning av manuskript... D.n blå mattan stämde det var allt. Ändå var Lolo inte det mins- ta besviken på sitt arbete. Det hade kommit att ge henne mer än hon trott — förutom en mas- sa intressanta och facetterade uppgifter hade hon mött ett ald- rig > sviktande ' förtroende från högste chefen, och ett gott, sti- mulerande kamratskap från de många kolleger, som vimlade i det gamla förlagshusets prång och smårum,: Och utsikten — den vår inte fy skam den . heller! Lolo ' hade en sång tänkt sig att en park, eller en strimma = vatten, utanför fönstret kunde ge ro och av- spändbet när man var jäktad. Men nu lutade hon sig tillbaka i stolen, fullt nöjd med vad hon såg. Tak vid tak avtecknade sin tageiga silhuett mot himlen, Pru: na tak, svarta tak, gråa tak, ett höver du en karl som ver kligen , « wu granskare, - illustrationsanskaffa- och annat litet ärgigt grönt. Skor- stenarna stod som piggar på en igelkott, nägra av. dem hade lusti- ga nlåtöverbyggnader som sväng- de sakta i vinden — 'profilerna sg ut som stadiga. högbarmade matronor, litet: lika' Nanna, som hade skött: Lolo och hennes sSys-.l ter Eva när de,var barn. Olika lö Hon, hade visat sig ha näsa för akantusslinga, foten ' hade också tioner £ den hamra- vad som slår, .och sal men det hade: han inte erkänt för någon, inte heller för henne, :fast hon själv var medveten om det — den där sensationella "debuten förra året var helt och hållet Lo- os förtjänst, Arvid Paulsson, som äst . manuskriptet, hade varit Gagar och årstider gav tavlan liv. | tveksam, ' Det fanns en viss orgi- Nu et, Fft nalitet'... hade han sagt, men himlen var sugande klarblå mea idigt en sån nai- en orange skiftning ned mot ta- ken. Det hade fallit litet blöt, osä- ker snö tidigare på dagen, och än- nu var taken täckta av en fukt- hinng som gjorde dem glänsande. De speglade himlen, reflekterade det sällsamma slutet- -av-mars-lju- set... . Nej, hon fick inte : sitta: och drömma! Det var det helt enkelt inte tid till. Snart var det vär på allvar. Då. kulle de här manue- Ir ville hon äntligen ha sina kvällar för sig själv. Då skulle Peter och hon. Men samtalet med Anna-Liss Widén, hennes rara studentkam- rat och evigt förtrogna, hade tik- vitet : hos författarinnan. Direk- tör Dahl hade knappast varit be- nägen .att ta risken. Men Lolo drev 'p kvinna starkt för den.' Och den trycktes — fici Nu' var författarinnan ett namn som nämndes, högen framför Lolo låg hennes nästa roman och väntade på, ge nomgång. å&: detta'var en bok av en ör -kvinnor,,/ hon kände fantastiska recensioner. och. någonstans i Nu föll "skymningen definitivt "där ute, Lolo tände bordslampan. Hon hade lyckats komma över en av den riktigt gammaldags sor- tm med grön glaskupa och ett sken . som gjordet ögat väl. Den i taket som brutit udden av ar ten. Tankarna ville bara yra om- kring, Men hon måste ta sig sam- man. Redan i morgon klockan tio skulle hon ha ett sammanträf- fande med-direktör Dahl. Han vil- le då veta vad hon kommit till för resultat, vilka manuskript; som nu kunde väntas bli färdiga för sättning, och vilka som hon hunnit gå igenom av den hög som förlagets lektörer hade lämnat ifrån sig med tillstyrkande. Di- rektör Dahl brukade alltid låta Lolo gå igenom dem också. Han fäste stort avseende vid hennes sunda förnuft och &oda omdöme N skonande arbetsstolen, vilstolen, -det gröna arkivskäpet med sina rationella plåtlådor, och den djupblåa mjuka mattan ... hade hon .inte mycket till övers för — hon tände den sällan, älska- de att sitta och arbeta i det milda skenet från sin gamla kära bords- lampa. Den bröt stilen definitivt mot det andra t£ rummet — det tora ljusa skrivbordet, den rygg- den låga Lolo visste det inte själv, men den gröna lampan i allt det hög- rationella var rätt kännetecknan- de kon" ' "2. Och mitt i Lolos eget effektiva jag löpte som en akan- tusslinga hennes + romantiska drömmar, ' hennes hemliga läng- tan: efter beroende, efter känslo- bindning, efter familj och varm och rik gemenskap... -Ty. hon var en säregen- bland- ning .av två vitt skilda naturer, - Fadern lektor Victor Stenström, kade haft ett klart, lite kyligt in- tellekt, . . ör "Han ” hade varit! lärare” och forskare, rätlinjig, humoristisk, framstående inom sitt gebit, som var. jämförande språkforskning. Ett år i sin ungdom hade han va- rit svensk lektor i Paris, och som bagage när han "vände hem hade han dels ökad om de galliska språkens historia, dels en liten sirlig och elegant, kvick och mörkögd docka ur den högsta pariserbourgoisen, Made- leine, Lolos och hennes lilla sysg- ter Evas mor. Men mest var nog Lolo sin faders dotter. Hon hade hans logiska stringens, hans envi- sa beslutsamhet, hans klara hjär- na. Men efter modern hade hon sitt Ella runda muntra ansikte, de bruna ögonen, de vinklade ögon- | Arvi brynen, den unda lite trutande munnen som, hon hade så lätt att låta" ett helt systenr av smilgro-| 5 par dyka upp. ' Det värsta var, änkte Lolo ofta, att hon också ärvt sin mammas anlag för fro- dig fransk borgarfrufetma. Lilla spröda - Madeleine hade nämligen med åren blivit om inte tämligen fet så åtminston2 tämligen rultig på” ett. mammigt och -rart sätt, och Lolo hade, fast hon vara var 30 år, redan märkt att hennes en mycket av storlek' 42 kring: byst och höft, fast midjan fortfarande var gBmal och böjlig, Anlagen för rultighet hade berett henne mån«- ga svåra stunder, för det fanns. någonting som hette förlagsmid- dagar, det fanns också något som hette — restaurangbesök med en ung' man och alltsammans inne. ' bar svåra festelser. Något som ar- betskamraterna inte kunde ta rik-.- tigt på allvar, tyvärr. — Det är din tvn, Lolo Hlla, sade Vera Jo- hansgon, - hjärtespaltsredaktören på Kvinnan i hemmet, den popu- lära damtidningen, som hade sin redaktion ti närheten av. Dabis förlag. Vera var sedan gammalt god vän med Lolo och dök ofta” upp hos henne för att prata. — Du är så trevligt rund, brukade . Peter också säga, jag tycker en kvinna ska vara av Rubenstyp. Ändå inbillade hon sig att hon satt här och bantade, när hon ar- - betade på övertid. I stället för att gå ut och äta middag med någon av de andra som också tillbringa- - de halva kvällarna här, brukade hon ta sig en kopp te och ett par hårda. ostemörgå ar och inta . la sig att det skulle hon säkert". gå ned flera hekto i veckan på. Arvid Paulsson, 'som brukade komma sättande med :sina smör. : be att få litet varmvatten til sin fepåse, brukade och -tassa in med en chokladbit också... och det är klart av det smakade! ”v de för henne. Kring kopparske- Dan som kupap vilade på löpta en! ändrat karaktär, börjat få lite för '; gåsar vid sjutiden på kvällen och N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.