oe LAHOLMS TIDNING I : Tillgången till enskilda hem, som —=LT'. OF amiljevården' : et Familjevården - betraktas i många fall: när det gäller miss- anpassad ungdom 'som en ' bättre vårdform än. den . institutionella, är villiga” ta' emot barn: och ungdom som t. e&x.. på grund av mindre tillfredsställande hemför- hållanden hamnat på avvägar, är inte så stor som wore önskvärt. | I motion tar fru Olsson (cp) upp familjevårdsfrågan och pe- av att ersättningen till dessa en- skilda: hem wutreds. > ' Det har å olika sarmmanhang hävdats att den ringa lersättning som nu utgår är betingad av önskan att människor inte' för Onsdagen den. ae mars- -1966 . LT = ekonomisk vinnings skull ska åta sig vårdnaden av dessa unga. . Resonemanget kan ha visst fog I för sig, men någon risk. för att: ersättningen, om” den skulle hö- jag skulle bli så stor ; att famil- Priserna på jordbruksfastigheter[ Redan ET i början av” ”1930- talet Nå [bygder med stark konkurrens om från såväl - jordbrukare skrev prof vig. dualism = som råder ifråga om in- Meine Ng 1 vad gäller som städer och samhällen. Vidare kan utvecklingen” av ö centen vara sett utslag för hur eterna råkade be- lyrisutvecklingen |tigheter. - -Ur tillträdande jordbru- kares synpunkt är det naturligtvis jer" av den ”anledni ägnar ;. sig åt. uppgiften föreligger knap-. Det” är ändå” inte ” "meningen, att — såsom nu” ofta är fallet) — familjer som” ger ett värde- fullt stöd åt ungdomsvården ska göra ekonomiska förluster, här- för. En sådan "ordning är. inte jä heller ägnad. att öka den önsk- |? wärda ” "tillgången" på Aamiljer i kvärt att priserna på fastig- heterna "är så låga som möjligt. Höga fastighetspriser ökar svårig- heterna att skaffa kapital till etab- ”"lering "inom jordbruket. Om fi- nansieringen och etableringen Iyc- kas .. medför : de höga fastighets- priserna: - självfallet "likväl + stora serna på ”jordbruksfastigheter' står i rimlig proportion till prisutveck- |. lingen för de -olika investerings- objekt, som” ingår i en jordbruks- fastighet. En viktig faktor är här- vid byggnadsk Bosta , råde Tigger på 'visst avstånd från Lokaliserinigs I en | interpellation till inrikes- ministern vill hr Nilsson i Tvärå- ansökan. . I Jokalpressen här uppgivits,. att.' generösa: lokali- ingsbidrag är, att vänta, om Jund (cp) ha en redogörelse 'för tillämpningen ' av den nya loka- liseringspolitiken : och särskild redovisning om i vilken utsträck. ning lokaliseringsstöd lämnats för lokalisering i. orter, som inom naturligt näring fiskt 'om- företaget" flyttar" från: Mjödvatt- net. till ,Skellefteå, där : ser) "in- dustritomt skulle ha reserverats. t . Enligt ” "riksdagsbeslutet om riktlinjerna för en aktiv; lokali éeringspolitik : hette '. det; BL regioncentrum men så. nära aft det finns goda kommunikationer med centrum: Vidare .undrår Iinterpellantén . vilken betydelse | som = tillmätts ', företagens . egen | bedömning beträffande lokalise- ringsort, or Bakgrunden till interpel u är ett uppmärksammat fall i Mjödvattnet, 2,8 mil'från Skel- lefteå, Ägaren av en "mekanisk Ir som . sysselsä :90Å att: inte endast, sådana” företags: Iokaliseringar som sker till större tätorter skall kunna bli, föremål för "stöd, inrar . "interpellanten. I "anledning. av. motioner uttala- des även, ”att företagens egen bed ing "beträffande ; lokalise- ringsort. skall ”tillm tag" stor be- "tydelse”."” fana ? ;' a Interpöllanteri 1 personer, har ansökt om , Iokali- seringspolitiskt " stöd för ,utvidg- ning. av ; företaget på”, platsen, Myndigheterna har avslagit” hans | PRESENTATION EN AV 1900. ” Svenska Dagbladet; pir ARS JORDBRUKSUTRED-' NING fv vt "under" måndagen 'skedde under minst sagt' märkliga former.” Ald- rig" förut" torde innehållet, i en star och viktig utredning ha be- kantgjorts" på' sådant sätt, menär Först "Håller utredningens ord- förande döredrag om: iallmänna linjer i 'majoritetens yttrande, Men utredningen. är, ännu icke slutjusterad! Sedan håller några av, reser- "pr och ” slugeverk: rodd om" ökat statligt stöd: till/'barn- et z Enligt förslaget skall byggnaden bidraget fördubblas, ;Korhbineras bidraget sedati med de nya lå- hela N värdet, ', Fd och ekonomibyggnader” motsvarar i många -fall omkring 2/3 av det totala” fastighetsvärdet:-och bygg- kostnaderna har under «lång tid karakteriserats av en :ständig och stark ”skruvning uppåt : De - som står inför försäljning av en jord- brukefastighet;, -där stora investe- ringar; och. uppoffringar gjorts, har” sinå I Iegitima sintressen att bevaka” ÖJv reor det : emellertid ut” som ”d vilka önskar. höga priser, hade: fått sina tressen wäl ' till- [godosedda "under- de ' senare åren? Utvecklingen. är. dock ; olika , inom " För. någon tid sedan publicerade stämma värderdlastionerma vid "den fastioh 3 : « Vid efter få ras åkerareal erhålles den högsta överprisprocenten för de minsta fastigheterna. I storleksgrupperna upp till 50 ha varierar överpris- procenten mellan. 47 och 54. "a vid de större enheterna är överpris- procenten ' väsentligt lägre, nämli- gen 35. procent i gruppen 50—100 ha' och 27. procent för fastigheter över 100 ha åker. >. Utan. en fullständigare analys är måhända den genomsnittliga överprisprocenten av. störst in- dela; igheter=- det warit starkare än ifråga” om fastighetspriserna. Med 1950 som "utgångsläge har prisindex -för- jordbi lukter stigit med cirka 70 procent, me- dan fastighetspriserna/ ökat med 115 procent och byggnadskostna- derna ' med omkring 125 procent, Att flera faktorer inverkar på fastighetsprisernas mwutveckling är tämligen självklart. Förvisso spe- Jar ' den . starka inflationen den viktigaste rollen. Under tider med stark försämring av det minskar lusten att ”avhända sig realtillgångar, samtidigt som önske. målen om att förvärva dylika tills gångar ökas. Ifråga om de mindre jordbruksfastigheterna har munder senare år tillkommit en my faktor som verkar prishöjande, nämligen den alltmera ökande "efterfrågan från ” köparekat ier, vilka tidi- tresse, Priserna på jordbruksfastig. d|heter har stigit starkare än kon- är ännv mer markerad om den jäm- föres med producentprisindex för jordbrul dukter. har byggnadsprisindex : stigit starkare än ' fast jämförelser" 1950, har DB "gjorts från Att fastighetspriserna- i jordbru- ket stigit väsentligt starkare vän gate över huvudtaget inte hade möjligheter att förvärva ett stycke mark, Med hänsyn" till byggnadsvärde- nas betydande andel i fastighets- värdena är självfallet också den starka ökningen av byggnadskost- naderna en verksam faktor i ut- vecklingeri Under senare. år har även -en starkt ökande :' aktivitet ifråga om jordförvärv från städer- nas och häll sida gjort sig på. produkter antyder att andra mo- tiv än prisutvecklingen på jord- brukets produkter spelar en av- görande ” roll, / Eljest hävdas : det ofta i.den ;allmänna debatten att den starka prisstegringen på jord. bruksfastigheter : står i. samband Statistiska centralbyrån klingen ' för —jord- resultat. ifråga om. "prisutvecklingen på ””jondbruksfastigheter — t. o. m. 1964. Statistiken ifråga; gäller fas- ra | med bruksprodukterna. ' En märmare granskning av pris- utvecklingen för fastigheter Tesp. tigheter taxerade" som "jord fastighet samt åsatta ett taxerings- värde överstigande 5000. kr. Ett anmat krav, är att försäljningen skall” ha" skett ” frivilligt." + Statistiken. utgör . en- jämförelse mellan taxeringsvärdena : och de nader visar. att fastig- hetspriserna ökat starkare än byggnadskostnaderna - under vissa delar, av 1950-talet, då skogskon- junkturerna var gynnsamma. Un- der de senaste åren däremot har ingen - på byggnad - | gällande, s Ett :lugnare tempo ' i penning- värdets försämring skulle helt visst vara det bästa hjälpmedlet. för att kunna hålla prisutvecklingen på jordbruksfastigheter inom rim- liga - gränser. Detta skulle vara till. stort gagn för de unga jord- brukare, vilka står inför den svåra uppgiften att med egna och lånade pengar finansiera framtidens jord. bruk, Tyvärr. kan det. befaras att den . nya jordlagen - kommer - att sätta ytterligare fyr under infla- tionsbrasar; ifråga om Hordbruks- fastigheterna. : ev er å- |" vid försäljning erhållna ' kö av. "taxeringsvärdet. ”Överprispro- centen” - är det procenttal, -varmed salupriset överstiger. :taxerings- «I 'den' nu: often iggj rda 'statisti> "Iken anges .överprisprocenten «för i 196. 4. : Under denna. tid hart” en” präktiskt'- taget-. obruten hö: morna. Resultaten anges i procent 7 Får - jag "presentera sju "levnads- glada präktiga ungdomar, som jag träffade för några år sedan. Här jöjning av. överpris ägt . "År. 1937 beräknades "den Ko 26,8.'mot " 59,4. år 1964. 4 Som redan mämnts' är ationer- inter Jikartade.- Skillnader . re- dovisas "för olika: geografiska lä- gen; fastighetsstorlek, « proportionen mellan: ål rk” och sk k jer 1 ETC Lägst" är, överprisprocenten. i Fastigheter .: utan » skog har». sålts med högre, överprisprocent är fas. smed relativt liten. skogs. ygg att' kunna täckas” mods :, statliga medel; FS CiGengrösare villkor "kan -en kan icke omtala innehållet i siria reservationer, eftersom dessa id- ke kunnat fördigskrivas, Därpå har statsmini stor. Bressh ferens 1 kanslihuset inför: alla media, Där framlägger jordbruks- ministern det sociåldemolkratiska partiets jordbruksprogram utfor- mat av en kommitté inom-parti |. et, Han meddelar också att han med anledning av utredningen redan i fredagens konselj ämnar tillsätta två särskilda utredning- ar, en rörande socker och en rö- rande potatis, Uttredningen är då och gvstvärd, förbättring av dag- hemssituationeh? = Tyvärr . inte. Eftersläpningen Vär? valltför ' stor. Med de föreslagna" bestämmelser-' na får vi ett tillskott på” omkring f tvåtusen” nya. d andel ”YVid: stigande skogsandel stigér, emellertid överprisprocenten. . |Detlaiken dock inte utan närmare vi alysttagas, com ett säkert uttryck å köparna av jordbruksfas- figheter värdesatt skog resp. jord- brukamark, Vad beträffar." fastig- stan S skog kan förklaring- nn höga överprieprocenten Sreträdesvis är belägna i -slätt- per "år, Det är trots allt bara en drop- |. pe i havet, Över hundratusen för- . » värvsarbetande mödrar får i dag |. ingen; hjälp: salls "av ', samhället | -med, barntillsynen, Skaran kom- mer säkerligen att växa i takt |: med. den planerade utbyggnaden ara... att dessa fastigheter 73 a. näktergal, ' Anna” och Berit ” -I illa" k " bokstavsordning: Anna, Bert: Berit, Görel, Lasse, Olle; och . Stina, Jag war. gäst i ett av hemnien' några dagar och fick ' lära ' känna den här käcka ungdomsskaran, - De brukade: sam- las "én: eller "ett par kvällar . i veckan. i hemmen; När jag: var med, , var de samlade i Görels hem; Görel arbetade ' på fabrik och bodde hos farbror Johan och | fästerg Maria." Hennes : föräldrar - var. nämligen döda. Görel var en vaken flicka och det var. hon i på" det här med sam” "Ett stående "Inslag: i kvällarnas program. "war -- kaffedrickning.:: Vi- dare förekom sång och musik, mycken 'frågesport — det är, nyt- tigt både. för tankens skärpände och kunskapers .” inhämtande; Alltid 'hade "någon något intressant att. berätta: och så var det upp- r. I regel var det Bengt som : läste. Hans far war lärare och han hade: riklig tillgång till "|böcker. Lasse var styv i att hitta på kvistiga frågor och hans syster Stina spelade och sjöng som en ganska :- itystlåtna: Olle'. wår .: den gruppens ” -rolighetsminister ”wvarl is fick' följande dag åka med ' Olles föräldrar "till närmaste stad, något som mycket :: gladde . mig. - Olle skulle" sköta ' sysslorna på gården. satt i hans. lilla 'trevna kammare, berättade han följande: " te sysslorna i ladugården gick -jag och : tänkte' "på .' .gårdagskvällens samvaro. Det var inte så. dumt med de där samvetsfrågorna. Jag har allt” en benägenhet att slarva utförde ' mitt arbete noggrannare jän förut; Raskare också; jag -hade nog benägenhot för att: gå och söla." "När - jag > var ' färdig med arbetet -Jadugård och "hönshus, gick"jag "in "för att få mig. en kopp förmiddagskaffe.: Först. gick jag dock: in-i mitt" rum och. stä- dade. upp ' ordentligt.” Då "slog det mig, att far: bett mig gå : över till: Bengts hem :och wuträtta ett ärende.” Bengt höll till i snickar- boden, "Han: var i färd med att städa upp därinne — fast ingen bett ihomom därom. Bengt var inte känd för: att vara ordningssam — När Olle. och jag, på. kvällen be "Under det att jag gick och sköt- ! lite," kom jag underfund med. Jag]. jag något förvånat ansikte, ty” genast Aktuell . kom mentar. ; Han skall i sommar besöka Mosk- Till den principiella inställning I uppgörelse skulle kunna bortse som driver. de Gaulle har, kommit | ifrån det samhällsekonomiska 'lä- ett mera aktualitetsbetonat skäl |get och helt överlåta åt de poli- tiska instanserna att. svara för hat va och han sägs tro sig k och Washington, Ryssarna -- lär emellertid vara realister nog att till sitt rätta värde uppskatta de metoderna" ofrånkomligen måste få följden "att Västtyskland, det Jand som i så hög grad upptar ryssar- nas | tankar, ' drivs ännu närmare USA, Det går, kort sagt, inte att upptäcka några fördelar från wväst- lig synpunkt som tillnärmelsevis kan. uppväga den djupa oro och de ' svårigheter de 'Gaulle' fram- kallat' med en politik i en anda|s som i beklämmande många stycken erinrar om en svunnen tid. "CO Svenska Dagbladet: "För Sveriges del har BEC- problemet inte > förändrats, ' En vanföreställning är .att vår handel och "industri helt skulle slås mt om inte Sverige blir medlem. Till de . mest ' elementära. ekonomiska kunskaperna hör att ett land för att kunna importera ; :också måste kunna / "expontera. : Det ligger i EEC-staternas 'intresse att: sälja till -oss, vilket inte skulle kunna ske om :vi inte. skulle kunna sälja EL SJÄL dem! EEC har därför lika stort Yintresse av handelsförbindelser med OSS som idigare. -Skulle' det visa sig: att :wi - inte "skulle: kunna få ett associationsavtal kan wi.i stäl- let få ett handelsavtal som' sun= danröjer. handelshindren. "Samti gt skulle vi få fördelen. av att. själva a i éget” hos liksom; hit- hävda! att -pärterna på å arbetsmark- han fick. syn. på mig utbrast. han: ”Ja, du ser förvånad. ut. .', de där samvetsfrågorna var ' nybti- uppryckning då, och . ”Det- har du” alldeles rätt" På hemvägen gick. jag och fun- derade på gårdagskvällens frågor. Var jag mänlig ' eller trumpen? — Trumpen var jag. vält inte,--precis. Men vänlig, nej det. var, jag. inte heller. Mest var jag väl lite snäv och tillknäppt, helst när jag hade mycket '' att göra. 'Jag gick . och — "det "hade, han 'fått' några små vinkar "om under gårdagskvällen ” funderade på om det kunde vara (Forts. å gid: 7) : den samhällsel ka med så mycket starkare kort på|I så fall framtvingades helt säkert ? hand om han så eftertryckligt som |den politiska inblandning i ee nu skett distanserat sig från Natolrörelsen som” ingen önskar... fatt" dels ' skydda | mi Fo fgeras "egendom. mot. "bro naden ; i sine försök att: nå en "Men ga: Vi: behöver oällt lite: : andlig |” : "då ; tig' tankeställare, Sverige. Skall det "vare mansson: i år? A+” : Västerbottens-Furi en 'Konfliktkotet . som” svävar över Gaulles' resurser för att föra en |vår arbetsmarknad är, något : som egen, politik. Inte” heller lär' det [ingen grupp "egentligen vill ta på ha undgått dem att de franska allvar, så wana som wi blivit att” motsättningarna ' till slut skall lösas - med fredliga medel situation som nu uppstått. borde föranleda - både parterna på arbetsmarknaden att på allvar överväga, om inte hela / systemet med -. Men . den regeringen. och. tionstänkande” och inbyggda infla-" tion är. moget för en radikal, om- : Bilen blir "stående" och : får. mäxa bäst det.svill TV-appa- raten slocknar och. tvätten, samlas på hög .Gör det .själv-principen ;: får sitt definitiva genombrott och vi tar "ett ordentligt steg tillbaka mot naturahushållningen. Och allt. detta för en eller. annan procent, som skiljer parterna åt, när kom- missionen manglat : färdigt, procent som prisstegringarna ger. beslag ' på; till stö . Sinnet för. "proportioner v tro på en | "Man vid gärna polisstyrelsen : och "ds k sr - lisen ! tycka: till” "med: den: ottä- preventiva 3 fyller två” vil un dels "söka förhindra ungdom hamnar - ” Men som biprodukt- bör m så "kunia vinna jen tred :B upplysning ". till "allmänheten ska- pas” en I täkt, dä del tidigare . kratin i Danmark "ha fått en kräf- liksom . iden. i' | Göteborgs-Tidningen ” I Konsumentinstitutets : idskrift ”Råd - och - Rön”. vänder: män sig på Jedarplats mot. bäst ”- det - — visserligen har. enkelhetens dationer, - som N behag och slagkraft, men som kan leda till” att konsumenten, känner sig lurad av de' organ . som är. c och kunde komma 'med de mest befängda saker. "Den här kvällen hade Olle” med alltså icke överlämnad till ho- poml I samma ögonblick föreligger av daghempmen. Är det bara att [ finna sig i att bristen på ordnad barntillsyn, skall bestå eller kan- ; Inför riksdagsvalet i Finland — | i Finland har man just nu gått! De politiska bedömanna 3 är emell den soclaldemokratiska ”tidskrif- | ten Aktuellt'med en stort upp- slagen artikel innehållande kri- tik av de höga livsmodelspriser- na, Och Aftonbladet har på sin löpsedel: Mjölken sänks med 22 öre om: regeringen får som den vill. Av någon anledning står det icke på samma löpsedel något om att smöret höjs mod 5 kronor om regeringen får som den vill — vilket hade varit lika korrekt o. kanske lika Intressant. Med andra ord: socialdemokra- terna har gjort sitt bästa för'att förvandla utredningen till ett po- litiskt slagträ. Vad remissinstan- ser och andra kommer att tycka när de får del av den i en fram- tid tillgängliga udredningen är tydligen helt ointressant Och bonden — han har blivit till en pjäs I det politiska schackspelet. DE INTERNA SPÄNNINGARNA inom fackföreningsrörelsen har mer än något annat karaktärise. | rat denna hittills så sorgligt re- | sultatkisa — avtalsrörelse, . anser Nya Wermlands-Tid- ningen s | Faktum är att hela arbetsgi- vareföreningen och hela LO med undantag för Byggnads och Me- tall i den tidigare medlingsrun- | dan accepterade medlingskom=- missionens förslag till avtals- konstruktion med s.k. garanti för löneglidning i efterskott till områden utan normal sådan och med åtföljande återhållsamhet I i fråga om generella löneökningar som kostnadsbroms. Byggnads och Metall sa' nej, och det blev nej. Fler sådana segrar och LO:s enhet kan vara hotad, : Det LO som vi vant oss vid att respektera som en stabil hörn- pelare på arbetsmarknaden och vars insatser just i det' avseendet beundras i hela världen. : lande i samma veva :av ske ,bli -ännu större? |; Kan samhället inte a nä got radikalt. för att: minska. den : återstår” alltid » möjligheten att föräldrar och” arbetsg' vare ” tar saken i egna händer, Är det in-' te 'rentav nödvändigt ått på all- var börjar fundera på den lös- ningen? ana DEN PRIORITERADES TALAN Det lär nog, vara det priorite- rade landets talan statsrådet Pal- me fört, hur det än förhåller sig med hans uttalande för Le Mon- de Diplomatique, menar Jord- brukarnas: Före ningsblad: Före Vi bör ägna oss åt det som 10 har sig bäst och låta: andra med lägre löner och gynnsammare förutsättningar i övrigt tillverka och sälja till oss vad vi'finrier förmånligare att importera, Hur länge går det? Vad tål vår han- delsbalans? Är det underligt att många områden i landet är oro- liga för hur det skall gå, om de förlorar sitt . försörjningsunder- Svaret på de interpellationer som framställts avvaktas med intres- se, fast dementier har en gång för alla svårt att bli trodda: SS Det är. för ofta så att veder- börande efter att ha' bevittnat reaktionen på ett uttalande kän- ner behov att nyansera. Kanske kan man också betrakta ett utta- - jord- bruksministern i tidningen Han- delsnytt, organ för de handels- anställdas förbund, som ett slags svar i förväg på i Vad var det egentligen som hr - kommunikationsminister :- Palme :sade'till en fransk journalist ba- - kom. ett, draperi >i riksdagen i höstas??? Hävdade han att vi bör avskaffa, tändsticksindustrin och jordbruket: eller gjorde han det . inte?-Efter långa och inträngan- de interpellationsdebatter i båda kamrarna kvarstår dessa fråge- tecken med förlamande kraft. När Sveriges - politiska historia un- « der, 1950-talet ekall skrivas kom- t mer forskarna här att möta ett vitt fält, som en aldrig så skarp- : sinnig: källkritik inte kommer att kunna” utfylla! För att undvika att lika olid- liga "situationer uppstår j fram- tiden.:borde det nog stiftas en ; lag om att minst en representant - för vart och .ett av de 'demokra- , tiska partierna skall vara när- « varande-— eventuellt på andra sidan draperiet — så snart ett ; statsråd - yttrar sig. för utlands- pressen," Beträffande händelsen i ” höstas kan för dagen i övrigt en- dast noteras det anmärknings- ". värda Vatt hr Palme i intervjun "om sina framtidsplaner inte med "ett örd tycks ha berört den av- ” veckling av de svenska järn vägskommunikationerna som han genast efter sitt makttillträde så ” framgångsrikt började genomföra. (Dagens Nyheter) Visserligen orakelmä igt : men ganska moderat. Statsrådet Holm- Qvist skriver. där att man måste farka un åtskilligt rörande grun- erna för 'prissättnin; jord- bruksprodukter, " men a dan om vi vill ha ett jordbruk (och det bestrider han inte att vi mås-- te ha, av beredskapsskäly 3 vara " beredda att åtminstone bära kost- nadermna för "produktionen vid "mest rationell drift. ' Lägger man särskild vikt vid det inskjutna ordet ”åtminstone” verkar : ju jordbruksministern |05A, ” rentav c en. smula generös. sig en diten- tidskrift, ': vari det fanns en artikel om . hur - man "', kunde utläsa sin egen karaktär 'och. därigenom bättre skulle kun- na" utvälja yrke och få framgång i livet. Bengt hade lånat em svart tavla från skolan och Olle skrev upp en del frågor på denna. Här skall anges några av dessa. Är du mtåtvänd eller inåtvänd? — Blyg eller framfusig? — Slarvig eller ordentlig? — Plikttrogen el- ler opålitlig? — Vänlig eller trum. pen? — Snål eller givmild? — Rask eller sölig? — Jag tror det var ett helt tjog frågor. : En stund satt vi och dade frågorna och tänkte över hu- rudana vi själva var och hurudana våra vänner war. Nog hade wi en viss benägenhet att” bedöma oss själva milt, ' men Olle hade gett ut lösen att wi skulle vara ärliga mot oss själva och hänsynsfulla mot våra vänner. När vi sedan i tur och ordning fick ge svaren, blev det en ' oförgätlig och rolig stund. Det blev mycket av både ros och ris av allvar och token- skap och wi skrattade av hjärtans lust. Görels faster ansåg visst att vi var väl uppsluppna, ty, helt plöts- ligt spände hon sina ögon på Olle och frågade. i allvarlig ton: ”Vad är det för en tidning du fått tag i? Det är väl en så'n där veckotidning, som är full av strunt och all slags förvillelse”. ”Nej”, svarade Ole, är högst lärorik tidning”. "Som mi har gå roligt åt?” Görels faster, Sm hade haft en in i valkampanjens sista ' skede inför ' riksdagsvalen den : 20-21 mars. Årets wal har redan länge tillmätts ett stort intresse, Det rat politiskt läge och mer än tidigare har karaktären av en kraft. mätning mellan regering och oppo- sition. Under ” den ' innevarande riksdagsperioden har vänsterpar. tierna hela tiden befunnit sig i opposition medan regeringen har stötts ev den borgerliga mäajori- teten i riksdagen. Samhällsutvecklingen i Finland, främst kännetecknad av en kraftig urbanisering och medelklassens tillväxt har 'det senaste året på- verkat bartiväsendets utveckling i landet. . Under trycket av flykten från landsbygden ' ändrade agrar- förbundet sitt namn till center- partiet med den klara målsä lertid' rätt överens ' om en sak: valet blir i första hand en fram- gång". för: socialdemokraterna, Den svaghet och splittring som känne- so kratin . under flera år har förbytts i konsolide-' ring. . Att: så är fallet framgick redan vid 1964 års- kommunalval, där socialdemokratiska partiet fick mest antal röster — ca, 550.000 — i hela landet. Uträkningen på basen av "detta valresultat gav redan då vid handen' att social--. demokraterna kunde räkna med omkring 10 mandats ökning i riks. degen. Da olika partiernas parti- sekreterare framträdde nyligen med valtips i radio och TV. De- fras utsagor var.rätt samstämmiga. De flesta höll det för troligt att) 4 socialdemokraterna - skulle kunna utöka sin representation i den en' att också etablera sig i de större tätorterna och städerna: Samtidigt skedde en konsolidering av de politiska krafter som tidi- gare inriktat sig på medelklassen och tjänstema nnakåren. Liberala fo uppstod efter en parti- fusion mellan :finska folkpartiet och de frisinnadeg förbund Den politiska målsättningen "har partier. Oppositionella falanger har förekommit på de flesta håll, kanske mest iögonenfallande i det folkdemokratiska lägret, där den gamla -kommunistledningen inte längre har en totalt dominerande roll. Vid j partiets upp- varit föremål för debatt inom all nya riksd med 9 till - an 10 man Professor Jan-Magnus J: skriver i Nya Argus att jen sson Cjaldemokratisie valframgån; kan anses profitera a fällde q iv många olika wagon-effekten, tendensen hos en del väljare att som förutses ta på det parti , Kring. vilka frågor, kretsar val- 2 14:e part genomfördes en rad personbyten. om deras bety- många 5 å i livet, var Sällan öres men desto - oftare grinig och sur. ”Ja, den är mycket intressant, Försök själv, får tant se”, Tant Maria utsattes för en verk- lig korseld av alla delse går emellertid i sär. På bor- änlig |land. En del i och för sig sanno- eller [lika siffror har redovisats i två Någon valgallup av större om- fång har inte förekommit i Fin- opinionsundersökningar som gjorts på uppdrag av en tidning. Antalet utfrågad. begränsat e var to o— Na nen har länge varit "EE rd oe acvagheter försummelser” en politiken, Efter. som vänstern will ha ett alternativ kring också pågått åsiktsutbyte ringen och skatterna. lokalise- håller emellertid på att hamna i uggan av en upp e de Vv Hell där bl a krävt li 1900 personer — och risken för felbedömningar är därför stor. - tressen, ' Rön att.man också kan svar för wad man underlåter att arbeten skall jag 11:28). förvarad Otaliga förtröstan ti frigörelse fin för sitt dagliga liga yttre styrka erfarenhet. € dag & (Överalte 4 sig till - tolk | och tillsatta för at försvara hans Har -det aldrig. slagit an- göra? Av. rädsla för Att, göra misstag kan de konsumentupply- sande organen indirekt medverka till att konsumenterna blir lurade i en avsevärt störred omfattning än om de hade bästa köps-rekom= mendationer som vägledning!" ” ".TCO-tidrningen : i ETT ORD. ob På VÄGEN pekar mig, I, alla som ove oder od I sin bok ”Kristens Tesa” pe- Kommen skriver John. en man, Bunyan Kristen som da, Vi som bär på en tung Pör- som Kristen till ES "löstes bör- axlar och den. föll mäniskor bar satt sin s och funnit sin synd, kraft liv, iv, inre .salighet ! person= världen
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.