a ilåeättas” ett. pris: som I . lan "Mjölkproduktionen. och I sä-| & I songenma.' Man här' gjort i detta] vin i M mr ms MR i. , under året i genomisnii "het under olika delar av året - säsongvariationen inom mjfölk- ' ken "är för dyr'och smöret för : gäller för året i genomsnitt, : n Den "förut omnämnda aritkeln I ha under. förutsättning jatt kli H El , period vore av samma klass soft 4= . rioden är 10—15 procent större a ÄN. fen skulle. vara om" utfod- + ringen ' även under : beh ” maren. utan några: speciella ”åt- ". LAHOLMS TIDNING CN > Intressarita synpunkter, och fak- ta jangående mjölkproduktionens "har sel, mr: :3 1966. ifråga är' synnerligen aldtuella i -enslutning till den nuvarande -om prisavvä - olika — mejeriprodukter, mellan konsumtions- mellan "speciellt. "mjölk och smör. «Men först något om kritikemnas Lördagen den" 19 a mårs 1966" im a pskpoltiken? lägsta produkiionen. data avser” som ' hä riket. 'I Jönköpings län, där: skill? naden mellan högsta och lägsta invägning är störst,” låg jumiin? vägningen -' inte” mindre ” än ' 91 procent ' över' invägningen i no vember: . Eftersom, smörproduk- tionen tar hand om överskotts- mjölken, sedan direktkonsumtio- nen - fått ' sitt: behov tillgodosett, blir säsöngvariationen., i smörtill- k gen" ännu större: än myss röster i den pågående deb "Ett stående argument i kritilven "mot "den nuvarande prisrelatto- nen ifråga om -mejerivarorna är som bekant att konsumtionsmjöl- |” "billigt. Man, utgår | då från, det] enkla" "antagandet, att smöret. bör önförda data” öm ”säsongvariatio- Hen dT invägningen . av "mjölk. Under senare år har tillyerk- ningen av smör under, juni :må- nad i varit "mer, än. dubbelt så det ittliga avräknings priset: per kg. mjölk. Eftersom | ” "det ”Fiktigt ”att” ett. merpris ”ubia- 'ges må: konsumtionsmjölken,' men | » alt | smörprisat vid nuvarande ittliga avräkri på mjölk” 'skulle vara” just 12 kr. kan ingen"teda i bevis: Därerhot kan bevisas att det. inte behö- ; ver vara så högt, En betydande "del av” smörproduktionen . grun- . das "nämligen på "nijöllkvantite- ter, som ”;produceras” - undér "de lar jav året, "då : : mjölkproduk- omen ' är ; billigare än vad "som . Svensk :, husdjursskötselt > ger intressanta aspekter. Man här . inom Svensk husdjursskötsel på - ; Hållsta med'" datamaskinetnas hjälp ”amalysenat sambandet uipel- | gånom atb;lberäkna ' vilken" pm- fattning" mjölkproduktionen ' fun] der: olika” månader av året skulle | visar att: prodiktioten. stallperioden ' är AL0-525 pröcent | ; lägre ön vad den borde ha varit]; rom, 'utfodringer: Minder ? motsvarande sätt" finner man ät produlktiornen under sommarpé- sommaren vore av gehomsnittskyvalitet, 2 » Analysen ger alltså besked om att just utfodringens beskaffen- ären "väsentlig orsak. still gen -rådand. mjölkproduktionen. I artikeln dlas även möjlighet att på olika - vägar eliminera ”den rådande säsongvariationen, Man å fram till sl att . möjligheterna till en ändring i "produktionen är (små. En änd-' ring till varje pris kan. ju heller inte vara alktwell. Om det bevis- "ligen är så att man 'under som- gärder har en miljö för mjölk- körna som ger väsentligt större produktion än under vintermå- naderna, så ' är det inte- utan vidare” säkert 'att' män 'skall ”ef- tersträva . en : fullständig. utjäm- ming, "Huruvida" så bör ske ibe- "ror naturligtvis bl. a. på vad Jeniklat och deinagogiskt, "Visst, är js I FE cancer vet i dag alla svenskar. a Eg ut: i de flesta fate. svensk Hör I >borde wveta. Uppgiften ropas affischer ” och andra: tryck- långt :sal ret ska: För den” st nvägda: H 1 'elationerna för! som framställes. | i > sig. skördat ständigt. fler: offer. dumt. grad. av. ”Cléaring torde? i ramtiden., Grad- r. naturli oe resse att! åldern I funder; I blandad : respekt. av, biolcgiska 'orsaker "inom, krop- "nogsamt det > insamlingen ' mot cancer. Statistiken rs ärhmande och den blir inte tredje femtioåring dör i caticer "och" att vart fjärde döds- fall bland ungdomar i 10-—15-års- orsakas av samma” sjuk- Blotta ordet cancer, kräfta, har tidernas : opp i. folkmun uttalats ! med. något' av skräck- När - sjukdomen konstaterats har: detta betraktats närmast. .som.-en dödsdom. Läkar- na. ihar” haft litet. att sätta emot, Maj vet mena i dag, vetenskapen 1 tränger Yr" närmare, sanningen. ' Men samtidigt” har "sjukdomen I brett” ut i olika utst ickning hos ;- män organ i kroppen. Den för och kvinnor, som. framgår av illustrationen. ovan Man behandlar cancer med ope- ration, röntgen och radioakbiva strålar och "med olika kemiska ? äm- nen, Den kundkap "och teknik - som amvänds idag . förbättras ständigt och nya "upptäckter görs. Ser mi tillbaka på de tio gångna åren kan wi. för vart år. peka på en värdefull upptäckt i kampen. mot Sverige. "väl. bare PAN ” Operationsmetoder "och - narkos- teknik har utvecklats och förbätt- rats och här'har' de svenska ki- rurgerna gjort förnämli sk förändring. av. esllemnas kro- ' [ställning och de upptäckter. som hittills gjorts är viktiga steg på. mosomer.' : Man, bar kunnat påvisa "att lung- cancer med stor sanmolikhet orsa- kas av tjäran från tobaksrök: TDjä- ran är dock barx ett av de över 500 kemiska ämner . som kan. or- saka cancer, > Det : har . visats att virus kan framkalla cancer. Även här intar de svenska forskarna en :' ledande vägen inom just detta omfattande cmråde, Tumörcelber' hos djur "skiljer sig från ' da normala cellerna genom att de innehåll nya ä sk. Svenska radiologer har varit pion- järer när det” gällt strålbehand- ling. Givetvis har: man: också gjort nya. upptäckter när det gäller can- "Aktuell kom mentär. Under den omvandlingsprocess i Afrika, 'som nu börjat med. en ” serie maktövertaganden 'av mili- tärer, kommer staterna -— i den mån de fortsätten att finnas till i nuvarande form — att 'bli upp- tagna framför allt av de inre problemen. Det finns en afrikansk part som kommer" att ha allt att tjäna på detta: de vita minoritets- regimerna i söder -— Sydafrika, da portugisiska kolonierna." och Rhodesia. . : : Västerbottens- Kuriren Den socialdemokratiska ”studie- grupp”, som synkroniserat sig med själva mutan diktat uppifrån vidta , åtgärder, Skall vi gissa' till efter - valet i september. Blekinge Läns Tidning Även om. man med facit i hand kan k på - felbedö dr det förflutna, är den” typen av debatb; föga värdefull. Det wiktiga” är att de som har ansvaret för vår. atompolitik moga. följer wut- vecklingen ' och . smidigt . anpassar sig efter de, villkor' som kommer” att sä i den kommersiella faå- sen . atomenergiutvecklingen, Svensk industri står «vid inled ningen till. denna, Därför ä knämli alt” vi rfår.. ny sak- jordbrul sannolikt att fortsätta med sin verksamhet. I varje fall lär det bli nödvändigt för dess ordföran- de, som tillika är vårt lands jord- bruksminister, att tränga ytterli- gare in i problematiken inte minst när det gäller den svenska socker- betsodlingens wara eller icke vara. Sydsvenska Dagbladet ” Statsministern har nu gett klart besked om att något ingripande från - regeringen inte kan ' väntas, vilket resultatet av förhandlingarna än blir. Han har endast manat parterna att besinna” sitt ansvar. Regeringens eget ansvar för” den tillspetsade sitvationen genor in- ta kunnigutredning 'scm granskar . atomenergifrågan i alla: dess” äg- pekter. '' Regeringens beslät Ipå fredsställelse även ' av ” Kritikerna i riksdagen. bv 1. | va Dagens Nylleter” "Rätten åill "arbete, till” existens i de former, som envar, finner bäst för sig och de: sina; får” inte på grund av högst diskutabla "di- rigeringsmanövrer,' trampas. under stövlanna, . Endast i gemenskap och under hänsyn kan; något. bestå nide byggas. Står ' inte detta klart för alla prestigetyckare av "alla gra- der i (detta land, så är det folkets. rättmätiga ' plilct "att snart rog ta flationsdrivande . isk politik har ' hr . Erlander ' förbigått "med tystnad. Göteborgs-Posten : För 'arbetsfredens skull ”får "wi hoppas att -årets centrala uppgö- pie blir" den "sista av sitt slag, "inte att kunna antigener, . och här är Li ett : område " som | mya betydande upptäckter kan: väntas : inom” en nära framtid, Genom att man nu känner: till > arvsanlagens - kemiska maitur : och "visat hur de "arbetar kan man få ytterligare insikt 'och "för. cancerns "natur, ::" cerbehamdling ', med . : el. Prostata. "och bröstcancer botas | ikt med ibehand= | fö 1 . Underli kan idag upp- vissa yttre ”foktorer, men: i: de : flesta” fall" uppstår den förmodligen yttre. ck Mrs, flera” orsaker bill domenillt i iman. inte" vå finna "ei enda lösning handlingsfornt t ks ” dubbelprodäktfan - 32 "och maxic malt: 40: sidor; 'varav:med även höver. man: nu” inte. Mani har ”bara” något mer ' än "hälften 73 av med ' en ny press har HN firat med e särskilt nummer,” vari ingår . både aktuellt kring. tid- ningen och en del presshistoriskt, |: Däri finns emellertid en plump i protokollet; "Fil; Albert ' Sandklef i Varberg: har? skrivit ' Hallands tidningshistöria och noterar därvid på två ställ len, att, länet nuv bara har fyra |: tidningar, varav två dagliga; Det- ta borde HN:s redaktion ha kun nat rätta tilll Eller. glömde den: "möjligen bort att utöver det. eg- na? bladet. och : Laholms - även Hallandsposten. "utkommer, dagligen? vi I ar wår kollega i hedoredal det kostar, Som bekant samman- . faller ingalunda alltid teknis och ekonomiskt! optimum. Sä- . kan . påverkas, Det är möjligt "vid en ny foder- teknik, t ex. om höbrikettering, grundad på konsttorkat vallfoder, vinner ökad "terräng. Helt kan säsongutjämningen dock förvisso inte utplånas. Vi har följaktligen att utgå" ifrån det ' faktum. att större under, sommeanen . än un- der vintern "under överskådlig tid "och att sommarmjölken är billigare att producera än vin- termjölkver : Mejeristatistiken ger Klara be- lägg för detta. Under 1964 var, mjölkinvägningen vid mejerier under juni månad, som ger den högsta produktionen, 61 procent högre än invägningen under no- "vember -månad, som ger 'den el i Falkenberg till de nya möjlig heterna och hoppas, att. utveck. Igen skall fortsätta" i sammå JORDBRUKET. OCH SVÄLTEN: » En. viktig punkt där det skär .sig i jordbrukspolitiken gäller om vi i framtiden borde ta hänsyn till risken för en världsvid hung- erkatastrof, — skriver: N ya Wermlands. Tidning en oe sd Utredningens ståndpunkt & är att denna :mera långsiktiga trend in- te kunnat, även om man erkän- ner att den finns, få nämnvärt påverka utredningens förslag, "> Jordbrukets representanter rep- likerade att "en wäsentligt för- ändrad » världsmarknadssituation "kan komma snabbare än vad ut- professor Georg: Borgströnr "fi USAs beh, » vad denne; v expert ' på erna sörh EåaR rätt och axperterna. på svensk. jordb kspolitik:. som får fsvänga shastigt, Jordbanken, den sen; inrättades för att.man skul- le lägga jord i träda; och betala kontant ersättning för od aattidetlät bli att producera mat spå den, håller på att falla sön. + der,::500 000 000. dollar av medel Ta från belopp, "som : skulle ersätta . farmarna' för att de lät: bli.'att "producera; har nu tagits i anspråk . för. att i stället stimulera jord- bruksproduktionen i USA! ' i INTE "MED LAGENS HJÄLP "Hemmadöttrar, husförestånda- rinnor ' eller andra personer som j» utan direkt lön eller mot en blyg- "sam "summa vårdat en åldring en .Jängre td kommer fortfarande , inte att med "lagens hjälp kunna få ersättning av dödsboet: för ar- sam utförts under gångna år. ördbrukarnas: Fö- ningsblad. gör en an- märkning till riksdagens beslut: vi Första” lagutskottet uttalade sin M oresérverade, anslutning till -mo- itionens syfte och underströk an- gelägenheten 'att i speciellt 'öm- . mande fall statsmakterna genom ytterl”. gare åtgärder i annan ord- "ning än lagstiftningsvägen söker itillgodose denna för: såväl den enskilde "som samhället ' värde- fulla” grupps dntresse, Alltså av- : styrktes motionen under hänvis-: + ning till att: problemet inte läm- > pade sig för att lösas genom lag=' stiftning. Så har riksdagen också en ”gåbg tidigare sagt. Man frå- gar sig vad uttrycket "i annan : ordning” betyder. Nådegåvor? "+ Och väd är ömmande fall? En hemmadotter kanske som offrat sina bästa år och chanserna till utbildning? En släkting eller god ” vän som tog hand om en familj, - Där husmodern gick bort. ;. - Erfarenheten ' har visat att . dödsbodelägare ' sällan tar initia- tivet att kompensera iden som " satsat år av sin bästa tid i deras föräldrahem — inte ens om det redningsmajoriteten, tycks tro”,. håller” på att svänga och |.— inrättning som för "ett årtionde]. ' gäller. hemmavarande syskon el-1 . täckas på ett mycket vidigt sta- dium genom den. nya, s.k. cyto- logiska diagnostiken, Denna under- sökning” skall, för övrigt ingå i de framtida hu förste som exakt, kunde. fastställa antalet kromosomer i de mänskliga cellerna: : Den - upptäckten: : spelar jen > stor. roll' wid vissa typer avi blodcancer.: Det sker då en speci- Canbérforskningens närmaste mål är mu” att bland : annat försöka utröna om cancer orsakas av wirus även hos människan. Man , vet att detta. är fallet hos djur. Även många ' elakartade . tumörer hos djur bar framkallats. just av. virus. Uppitö okter ' inom H detta "område kan." vaccineras mot issa -cancer- typer! : Pågående undersök ingar om de mänskliga cancercellerna har mågra (Forte. å sid. TY klara : vieligae en, När avtalet äntligen "en gång 'slutes, bör par- terna sätta sig ned 'doch grundligt tänka igenom hur man framgent skall gå till väga för att nå rim- liga resultat utan dramatiska för- vecklingar. Metoderna motsvarar inte, dagens krav. vt : ST Handelstidningen "Det ryktas om att kommunernas ambitiösa . planer ifråga . om” se- mestérbyar och” Tiknande /fritids- anläggningar. kan” råka; i' farozonen. D inskränkningen” kan väl. sägas resultat: måste man ge sig på de verkligt kostnadskrävande projek- ten. Till dem; hör 'sjukhusbyggna- derna: I: de flesta fall är. dessa Hertid så arnigelägna, att lands- ft ni i bacon till lunch idag?" Var den hård: och knaprig? Frågan är inte oväsentlig:— för kalorijägare. En: vanlig baconskiva innehåller 130 i I kalorier, hårt stekt reduceras anta- En s, k: playboy, i det aktuella » sammanhanget en hovsam. be- "nämning, har "gjort skandal vid « "et sällsynt. osmakligt" uppträ- dande” i Skåne, Publiken fyll- '. deg med sådant äckel, att evene- ”manget sånär hade ändat i hand- gripligheter. Handelstidningen an- ser att ”snusket” borde ha port- ” förbjudits, våra e tidningar kal- lade det både” skandal och fiasko "nen åtminstone "en av dem fick "samtidigt tillfälle att publicera en pikant bild från evenemanget”. Liksom för att visa att så går det till när det snuskar - till sig på landsbygden, 4 - Man - kan fråga sig. vad som möjliggör sådana ' tillställningar som 'ger playboyen ( 000 kr. per kväll, trots: att han varken kan sjunga eller 'dansa eller på annat säkt jmunderhålla publiken, fbara vara med om att klä av en ”brud” -och apa sig. > Jo, den reklam som ett antal tidningar gjort för honom i sam- band med att han jenligt egen utsago, uppvaktats av äldre för-. mögna "damer. Utan: den rekla- mer hade han varit helt obekant, "| räkningar är baserade på den fär- - | penskap. | "Tingsfysiolo giska beräkningar let än 60 Men hur n många , kalori- tabeller upplyser läsaren härom? Tillgänglig litteratur ' om "kalorier och näringsämnen: i: färdiglagad mat förekommer mycket spa t; några -livsmedelsindustrier har. fö- retagit ' undersökningar av, sina färdiglagade produkter. En. tabell vars kalori-' och näringsvärdesbe- diglagade maten, det är något att stilla bedja. om, skriver Fri Kö- I Amerika” där man på det här området. ligger 10 år, ja. kanske |ä N tingens förvaltningsutskott har stod I ra: : svårigheter ' att. välja, "De får vara: överkomlig, men för att nå li vederbörande "vid örat och" föra dem in. på de demokratiska vägar, från vilka de i sin uppblåsta själv- tillräcklighet sökt avvika, -. "Nordvästra "Skånes Tidningar ' " Stockhol | försäl får årligen omkring 550000 sjukanmäl-. ningar; 3 000—4 000 av dem. föran- leder 'kontrollåtgärder; 150 150 ner blir åtalade och fällda för 'be-' drägeri, de flesta för. att-de' haft arbete. ” Skillnaden mellan 1909 och 1960- talet) är? att: mar nu icke kan räk- na med fråmgång för ett. alkohol- fritt - samhälle: såsom ”älkoholpdli? tiskt program. Eftersom: der i i , själva verket ockeå är så att det "älko- har. "betraktats ” som tillräckligt " -— så åste maturligt- vis. vår formislering avs mål väl tid på sig över sommaren att "Be ättelsen om hur, "Petrus kom ätt förneka: sin: Herre ger Oss an- ledning: att”. rannsaka . Oss. själva angående Om wi inte” isste mer: om. Petrus mer före Sverige, finns oss veter- ligen heller: inga omfattande nä- av färdig kost, i varje fall förekom- !'| mer inga tabeller som är s a s var mans egendom, Analyser av fär- diglagade produkter finns dock i betydligt större utsträckning än i: vårt land. Det är: resultatet av mångårigt " vetenskapligt arbete, möjliggjort genom generösa statli- ga anslag. Det saknas med andra förd peng- ar i Sverige till det tids. och kost- nadskrävande arbete, som skulle kunna resultera i en mer praktisk och . användbar , kaloritabell. Och näringsämnesdito, Många har inte en tanke på att” de siffror, som ges i kalori-. och näringsämnestabeller, har framräk- nats med utgångspunkt från råva- ror, . Vad händer med produkten vid tillagni ? Vilka näringsför- Iuster . uppstår? "Vad kan vi göra för att. reducera mineralförluster? Och hur stor del av kalorimängden hamnar i stekpannan eller kokgry- tan? Det är frågor som man vet mycket litet om. . RR sällsynt gång kan man hit- ta förslag på en måltid, vars nä- ringsvärde och : kaloriinnehåll be- räknats ' efter tillagningen. Oftast utgår man dock i bantningsmat- sedlar och andra måltidsförslag från råvaran 'vid uträkningen av den totala kalorimängden. Sidfläsk t.ex. förlorar en hel del kalorier vid stekning. Av kalorierna i 100 e& stekfläsk blev ca 25 proöent kvar. i ingen . hade honom och publiken hade inte haft minsta intresse för gossen. Först gör man PR, sen konsta- terar man skandal och ' snusk, Och säljer lika bra på det ena "som det andra. I dag upprekla— merad, Imorgon en spark i än- dan. (Ka ar. de Mumma: +: ler. utomstående, i Sv. D) - "| frågar man sig nyfiket: hur är det "|bara är kalorier som försvinner i : större eller. mindre mängd. Ock- Att fett lämnar råvaran vid till- i; är ingen nyhet, men att förlusten är så stor som nyligen framkommit vid "prov med stek- fläsk, hade vi inte en aning om, Nu med andra produkter, hur mycket går förlorat vid tillagning? Man bör dock komma ihåg, att det inte så näringsämnena utsätts för" för- Jon ”till" slut; "Petrus - var ärlig, uppriktig .yttre ära . och makt en gång i ; Jesu rike, men han önskade ing- vore"i våra ögon icke stor skill nad. på "honom och Judas, förrä- daren, Men hur olika är icke des- så båda lärj Jesus,” ungar i sin ställning i. sitt fall och i sitt och full' av kärlek och -hängiven- het "till - sin Herre, : Väl hoppades han som de andra | lärjungarna på enting utan" Jesus. Han ville icke till: något pris vara utan Jesu gemenskap. Att han skulle kun- Inga förneka sin Herre tycktes ho- nom alldeles. otänkbart! Hans hjärta är uppriktigt i sin kärlek till Jesus, Där :;finns icke något svek." Och det är klart, att en människa med en sådan hjänrte- ställning till 'Jesug icke kan gå under trots frestelser och fall. Och häri ligger en = stor.tröst för alla uppriktiga kristna. Ingen kan wet wilka anfäktelser, pröv- ningar eller stormar, som kan bryta löst över oss i livet. Men den som likt. Petrus har ett upp- riktigt hjärta . och Herren kär, honom kan Herren icke låta för- gås. Ty icke. något hos oss själva är en borgén för vår frälsning utan det är vår hjärteställning till Herren Kristus, som är avgörande, Och «den som med uppriktigt hjär- ta är fästad vid Herren ä han skall likt Petrus, om så ge- nom frestelser och fall, genom luttring och prövning till sist vin- na seger genom Jesus Kristus. Tre gånger förnekade Petrus gin Herre, När alla de andra flydde, följde dock Petrus med Jesus ända in på översteprästens gård... Det var modigt gjort. Men — därinme l]u bland lurande faror och idel fi- ender iper räddhågan hans hjärta. Och han faller! Hur var det möjligt? Något fullgiltigt svar kan man väl inte ge på den frågan mem ett par ; Under slutet av sitt liv Jesus gång på gång wilken kamp der wu” gällde atv kämpa mot I detta ' och: icke berett | sig p på anfall. från.” det : onda. Och såtille vida är Petris. ett varnande exem ' pel för oss lite var Många bland Oss I ganska: litet - på att det ondas .andemakt” skulle kunna skadar oss.' Och. däri ligger förvisso en -stor.. fara; Ty en. fiende; vars, märvaro och: vars styrka man icke räknar med, är mycket farlig! Vid våra uppenbara eller dolda eder- lag tänker vi cällan på den fiende, som "antände lidelsen, som beredde frestelser och som gladde gig över vårt: fallv Och en annan orsak låg. hos. Petrus: själv, De' Jesu ord, som smickrade honom 'och som stärkte hans förhoppningar, dem lade han på minnet, men: de' var- nande och förmanande orden, dem” slog hamw ifrån 'sig och så stod ham oförberedd och handfallen vid ondskans angrepo. Så gick: "det som det gick, När våra förhopp-= ' ningar, som .vi knutit till vår tro och vår kristendom slår fel, när våra ideal går sönder, då råkar vi som Petrus i förvirring. och fallet är mära. Och Herren vända sig om och såg på Petrus”, , såg på honom H nd en blick full av sorg men / ock av medkänsla, förstå och förlåtelse. Och då gick Pehip ut och grät bitterligen,- stora, starka karlen,. Han grät icke över sin | Herres öde i ”syndanes händer”, icke över de faror, "som" alltjämt lurade på honom: själv, utan han grät över sig själv, att han kun- nat bära sig så åtl. Det. var en sinne a gråt, ER sorg efter Guds som” åstadkom . bättring” till frälsning. Efter den ' "ängen. och sorgen: [blev Petrus den klippa, på wilken Herren kurtde. grunda sir; församling. — Även vi har. förnekat: vår: Here, mer än tre gånger, Men även till 755 ser han med kärlek .och för- låtelse, "När wi tänker På då sörja över OSS" jä Men den som kan sörja ärligt oh TS Sig, själv,. honom Morten SOT : OSS lar sig för Ångerns år, ni är : så Sä- - ed Her«- fre gå ord, som vi Icke haller glömma: ”Vaker;' och 'bedjen, störelse, A | makter. Men Petrus de icka ket. så stor mikt vit att I ej må komma -i frestelse. sier är . villig, "men. körer är ” denna punkt hälsades” med dille X X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.