1 LAROLMS TIDNING 1 nt " Måndagen: dem 21 mars 1968: A Komriier atlantpalten, Nato, att » bli i upplösas i sin nuvarande form, dvs integrerad samverkan mel- lan" medlemsländernas = militära styrkor, och ersättas av en allians mellan dem enligt gammalt tra- ndrägna i krig med Kommu= ” nistiska stater på grund av USA: s politik i andra delar :av: världen. Vietriamkonflikten - "F Jämnar, ett ditionellt ter? Eller k " Nato att'helt upplösas? De 'nu gällande avtalen om Nato utgår år 1969 och till dess måste-svaren. , på dessa frågor vara klara. Hur svaren kommer att bli är av vital - betydelse även för vårt alliansfria Sverige. Nato har nämligen ut- ” gjort en förutsättning för den mi- litära maktbalans; som" råder i: Europa, Rubbas . denna balans, , måste -detta få återverkningar ' också på vår egen utrikespolitik och försvarsberedskap. Det är, väl inte sannolikt, att . Nato helt” försvinner, d v.s att jingen avtalad militär samverkan ” skulle, förekomma mellan de län=. der, som nu tillhör organisationen. Däremot är det inte osannolikt att ” de överstatliga inslagen i Nato kommer att elimineras och att at- lantpakten i framtiden organiseras . som en intim samverkan ' mellan länder, som behåller sin suverä- nitet, Detta är Frankrikes” linje, "gom ' troligen har resonans också : i andra Natoländer, fast de före- drar att tiga tillsvidare. och låta + de Gaulle sköta oppositionen mot ;. USA, Krisen inom Nato, som ak- tualiserats' genom de Gaulles se- : naste: utspel, - » beror inte ' på: de ' Gaulle” "ensam" utan är ett uttryck - för missnöje med . och: oro yöver. >. följderna ” av den domineran- . "de ställning inom” alliansen USA, - intar." rna - Utvecklingen . av - . kärnvapnen . har gjort de europeiska länderna ' alltmer beroende av USA:s kärn-' vapenarsenal, 'nom militärt kommit -att inta en allt starkare ställning inom Nato, när det gäller försvar på. den "högsta krigsnivån, Men samtidigt : . sätter de Gaulle 'och med honom : många andra europeiska politiker ifråga, om USA är villigt att-ge. "Europa ' detta stöd i ett kritiskt Y läge. De. menar att USA av om- tanke om sitt eget lands säkerhet ? skulle svika Europa. En" annan ”farhåga- på europeiskt ' "håll, . som logiskt inte står i god. samklang "med def förra, är att de euroöpeis- ka Natoländerna mot sin vilja kan : USA har däriges" " ”bestärhda politiska” mål, .De' stra? .tegiska problemen" dominerar. vid överläggningarna inom Natos mi sot, åd, medan diskussi om "politiska "mål föres inom försam="- lingar” utanför Nato, När Nato” 'på” «sin "tid" bildades "var 'den militära | - målsättningen fast och klar, "Nat "skulle sätta en etfektiv spärr mot. trycket från Sovjetunionen” och .dess allierade i Östeuropa.” Sedari.: dess. har mycket £ö ändrats i Eu - ropa. ' Då; var Västerupa . ekoho=>. . miskt beroende av USA för åter - uppbyggnaden efter ändra världs kriget: nu: har.. de, .ekonomiskå framstegen" "gjort -.de:: :euorpeiska: "länderna, mera” självmetvetna och | 5 ra hotet från : Sovjetunionen har” "avtagit. och många är väl beredda Pe att sä att. det överhuvudtaget. : inte längre :: existerar, .De kultu- I "rella ' och ekonomiska örbindel-' |. '. klarhet, att. Natos - mål. och" me- - "del måste omprövas... Nato kan in-' salen Det moderna välständssam- ällets högt. utvecklade ”pro-', . duktionsförmåga -- har, vållat ; .« Oro... Denna begränsas än" "nuv så”, länge ;/ till sett. fåtal. samhällsvetare som: "börjat undra om "det på längre sikt ' Md verkligen : finns avsättning för et” fortsatt. ' produktionsökning per arbetande, sade - professor "anförande inför Nationalekono- - iska föreningen fn r gammal, fortsatte pro- edan i början av 1800-ta- ståndsnivå i ett fåtal rika ar... man andra förklarin- - gar. En är, att.vi börjar närma -05s ä r vår ' konsum på en Uppenbar felsyn. Det är näm- ligen. ingalunda” "nödvändigt" att: an- ning vid fortsatt ”produktivi- ning: "Det räcker med att be- N USA" har” "intagit. en ” förmyndarattityd .inom Nato, Som <. ur politisk synpunkt varit till stor . . nackdel för samarbetet tvärs över : 4 Amerikanska” politiker - och: diplomater ''har. - också: haft mycket svårt att förstå: de histo- . riskt, nationellt och språkligt. be "tingade skillnaderna mellaw" olika: europeiska” länder och” inbillat sig » att det skulle gå lika lätt att skapa, tt Europas. förenta stater som! det ick: att” skapa” "Amerikas, förenta "tekniska na i kär : åldern, att varken Frankrike elle s England; har resurser 'att bli jäm "bördiga" med ' USA; och Sovjet ' HÖGERTRAFIKEN: - Den 3 september -nästa' år är ”fristen för, förberedelserha ute "veckors period av hastighötsker 'gränsning enligt 'planed 30/7 "skulle kosta 320" mräiljöner eder "nor, det vara att få en” beräkning avi hur lvis wåra” storstä skulle te sig. Kommer inte tra= fliken där mycket snabbt "att" slå knut på sig själv och helt stop- » på upp? Kommer inte trafikan- ternas desperation över onimli- |. ga väntetider och svårigheter att ta sig uttryck i en snabb ökning av trafikolyckorna? Kommer över voch, det 'svenska; folket skall bör- + i Ännu intressantare skulle l.; ”sumtionsråaximum är, betydligt ori- dår att "tiden nte kommer att räcka i framtiden, kommer: att: Producera. ers varor : och tjänster. > Tag” "exempelvis ' vårt behov av »transportmedel; + : Det" tillgodoses i dag i stor utsträckning av bilen, Men i framtiden kommer, vi ' med all-säkerhet”att få ännu mera rafi finieradé; >transportmedel 'och. de komm Katt: vara mera lättskötta och mindre luftförörenande, valen -Etr z annan rklaring - till : kon- ginellare, sade; Hegeland.: Den häv- 1 för: konsumtion äv” "allt vad "vi denna; ;uppfattning : "är minst håstad, särskilt: med tanke der vårs "stora" problem: är ntan på evighet å tiden Ingen. risk a att vi någonsin når - mättnadsgräns. för våra behov! | livet allt ' angenämare, Déåtta pro=- blem är i grunden inget kvantita- tivt problem "utan ett: kvalitativt anpassningsproblem. ”ihet för producenterna att tillverka varor som vi inte skulle hinna kon- sumera under vår livstid. Det be- hövs. ingen högt ' utvecklad pro-| duktivitet för att åstadkomma den effekten. Men självfallet skulle in- gen" producent avsiktligt göra -: det. | Han producerar för att sälja. Följ- aktligen inriktar han sig på varor som också går att sälja. Lyckas han inte med" det, slås han ut från marknaden; "7 se Häremot "invänder" man att "pro duicenterna ändå kommer att miss- apparat ger oss dessutom ökade möjligheter att odla den sköna, men svåra konsten alt göra ingen- ting. Att låta den vara förbehåll Nalle Puh i sagolandet när även ' medborgaren i välståndslandet nått oanade möjligheter att ägna sig åt . kvalificerad sysslolöshet, 'vore ett" besvärande : fattigdomsbrvis mitt i a En allt effektivare "produktions kommentar ir Am fin gra "på det kommunala sammregerandet. vore att angripa ett system som fungerar bra och som det övervägande antal malt . verksamma” människor inte alls är wedo att underkänna och vars praktiska i] de- I socks lyckas i sina ansträ där- för'att ii ett samhälle där alla har: nästan lika stor. inkomst kan man hyra annan, arbetskraft :— som ju är ett medel att öka den egna kon- sumtionen med — blott i den ut- sträckning man avstår sin egen :ar- "| betskraft, Man betalar ju den 'an-. ställde, .reellt. sett, genom att-av- hävdade Hegel Rättssäkerheten är otillfredsställande &. stå” från egna k bilig- kholm (TT). heter, : " Häri ligger emellertid inget pro blem, hävdade professor Hegeland. Man kan exempelvis peka på den enormt ' ökade efterfrågan ” på underhållnng . som. är en typisk form av konsumtion ' på fritiden. TV-programmen » kommer '..att'. bli . allt dyrare för att tillgodose en allt kräsnare publik, Tack vare att un- derhållningen . vänder sig till ett stort kollektiv får-alla råd att vara med och betala för tjänsterna. Ng Na :' Uppfattningen att'tiden -begrän-- lav sar vår konsumtionsförmåga "och att tiden kommer att' bli en allt mera , markerad ” "knapphetsfaktor, byg- ger också på en felsyn, ' Om dygnet innehöll 48 timmar eller om vi lev- de "dubbelt så länge som nu,: för- ändrar i. sak: ingenting, ” FRAMTIDSMAL: KVÄLL: fe FICERAD SYSSLOLÖSHET: .-: "Tiden är inget medel som :vi så | att säga kan. låta bli att använda eller. använda” på: olika: sätt, Den ”'vad vi' än gör: Det är därför ' inte tiden vi använder utan vår ar- betskraft och” våra övriga produl tionsmedel;: "+": 1 "Talesättet' att tid. är. pengar, 2 är i. själva verket oegentligt. Det kan - ses. som";en populär felaktig om-.. skrivning av den riktiga tanken att arbetskraft kostar pengar, -- - Hur kort eller långt livet än" är, så är produktionens, syfte att fram- - -.' ställa väror och tjänster ' söm” gö kölnmenterar: tidningen: på. jaände' sätt med: sakliga bedömnirigar N huvud taget tr att fungera? Detta bland mycket annat bör de,:som klamrar sig fast vid en hastighetsgräns ”som den 'enda räddningsplankan, ta sig en fun- derare på, slutar GT, ! portvö "ALKOHOLEN I TRAFIKEN . Av direktiven till den nya tra- att justitieministern inte är främ- mande för 'en sänkning av grän- sen för rattfylleri från 1,5 till 1,0 promille, Detta sägs i Accent (IOGT & NTO), som samtidigt konstaterar 'att en'sådan' sänk- ning säkert kommer att bidra till en allmän uppstramning av. atti- tyden till alkoholbruk i samband med bilkörning: ' Me "| det kan i detta samman- hang vara värt att observera den åsikt, som förts fram i nyare amenikanska undersökningar av alkoholens roll som olycksfaktor i trafiken: man ifrågasätter om det inte som allmän regel kan " gälla att den som kör bil'efter en alkohol tion som ger en så hög alkoholhalt som: 1,5 promille oftast är ganska svårt alkoholskadad, . + Man har vidare konstaterat ett påtagligt omband mellan nedsatt psy! hälsa och grova trafik- ”nykterhetsbrott, : äÄr' detta -niktigt — och . det tycks åtminstone vara riktigt i USA — kan man befara att många av trattfylleristerna inte tar så starkt intbyck av den öka- de risken för en hård bedöm . ning. I den andra ändan av skalan; inom gruppen med relativt låga men ändå klart riskökande blod- alkoholhalter, befinner sig de flesta av dem som "syndar 'en fiknykterhetsutredningen framgår | i märkliga” på sitt - : speciella; "fenomenet in - förekommer, "Are Men skriver. Magnus. Nilsson i bh efar e.n:uv Som: rex: då. sked ter: som "vågar" rota i sexualia 'dubbas till ”djärva” riddare i. frihetens, demokratins och inte minst kul- turens korstågshär. Alltså ' som sker här i landet i våra dagar. Det, är bragder som i fråga om dödsförakt kar jämföras med, tja med att — här i ländet och "just nu — bekänna” sig till demokra- tin: (Obs! Utan” alla "jämförelser i ävrigt).. EHer att storma' Var- bergs fästning — -1965, . N Låt oss nu ta: er titt på ett par vav de" fruktansvärda konsekven- ser som hotar de. i det här:sam- manhanget uppträdande -hjältar- na. (av båda: könen): Detta för satt? vi riktigt ska inse och förstå Pr "En sådan fara består att alst- ren av de djärvas talar- = och skrivarmödor begärligt slukas äv tidningar, bokförlag : och : filmbo- lag, . höjes till "skyarna 'som ett "frälsningselixir- av ' dem - som .an- ger tonen i den kulturella kören och, lystet . slukas - av: den stora massan, Samt att — kanske — en eller annan obildbar existens fnyser i sin stilla vrå, En annan prövning som där våghalsarna - drabbas 'åv "är "att radion skyndar att försäkra sig om deras medverkan i: denna statliga "institutions "ädla 'strävan att vägleda svenska folket — med RN a. propaganda" för, promiskui- e . Vilken tapperhet: röjer det. in- te att våga. utsätta sig för 'så- som: bör: göras "på olika lagstift- - ja, hela riksdagen på troende” för. folket; om en "reser- verad hållning” Vill de -demokra- far: infördes” för. hundra år "sedan : ville. man ha. en motvikt mot.den "drekta: folkviljan, som £, ö in- -skrä inktes' "den gången genom att ri strätten inte: ; var, allmän; man ammaren, "Da: Å socialdemokrater. .. delar »skrämmande mycket; synsätt med "grundlägsfäderna från 1800-talets "mitt. "1800-talets män var förstås inte så” vana vid” demokratiskt tänkande” men vilken ursäkt da- - gens. socialdemokrater kan an- ar inte klargjorts,. "(Ung Center) gt ökande trafikolyckor- ”naratt' trafiksäkerhetsarbetet .ef- - fektiviseras och att mer:pengar "satsas i kampen mot trafikdöden: +' Trafikdöden framstår som en "så allvarlig faktor å vårt sam- ”hälle att vi också måste vara be- redda att: satsa mycket 'pengar spå: .atf" stoppa, dess 'framfart.' I det 'sammanhanget är det nöd- :vändigt. med en påtaglig för- "stärkning av trafikpolisens 're- sursed. Dén skall inte bara i praktiskt. hänseende klara : den mycket: arbetskrävande uppgif- ten med övervakningen på gator och vägar, den bör. också i hög- re" grad än hittills slussas in på . undervisningen . bla... inom sko- lorna och, warför inte, också bil- > skolorna. ' ” Beträffande de "sistnämnda frå- gar man sig om det inte är dags > att' införa skärpta intagningsbe- stämmelser, kanske komplettera- : med en Jämplighetstest, smula på nåden” och smyger sig « tätt under straffbarhetsgränsen i - dana? faror! Nilsson.” : skriver: rt Magnus ' ger - okomplicerad konstruktion. . Flera Bättré stadsluft | med. eldriven. bil "Ett sätt ratt nka halten av. 7 utt föroreningar" i.städerna och" deras omgivningar. vore "att använda ' el- bilar ++ för distributionskörningar, pendelresor "till och "från arbets- platsen: -inköpsresor , skriver. Teknisk Tidskrift. /, - "Storbritannien : "där man 'har P jaher än 40.000. elbilar, lär man ha ; : | funnät "vatt . eldrivna "mjölko.” och renhållningsbilar har. ungefär hal- va driftkostmaden av. bensindrivna | bilars och de har dessutom. större livslängd. Genomsnittshastigheten för. elbilar. i. distributionskörning anges uppgå till 30 km i timmen och. aktionsradien till, 50 km. per omladidining. : . De stora tillverkarna ” av. "dpro- dukter skulle kunna stimulera en utveckling mot fler elbilar genom serietillverkning. Därigenom skulle även ; inköpspriset .. för en elbil komma i nivå med en motsvarande bensindriven bils, "En eldriven bil med ett 850 kg blybatteri' uppges teoretiskt kunna få 150 km ak- tionsradie . och 45 km i timmen som högsta . hastighet. Teoretiskt är elektriska hjulmlotorer " över- lägsna - elmotorer som . fördelar vridmomentet till hjulen med hjälp al, en balaxelväxel och ' diff ti reremn- roth skäl att vid behandlingen av emps "| råde där. rättssäkerhetskravet inte -latt" derås » | terar -, objektiv ": och > toll f den '"enskildes intressen ' här ofta Rättssäkerheten är inte tillfreds- 4 . Imänhet, ras upp e . inte beklagar sig över, Det är inte 1 på. den punkter medbongarna sät- ter in sin kritik 'i komrmunala frågor. Betyget bra betyder ma- turligtvis dock inte att den kom- vad det kostar dem att producora sockret, I dag dumpas för att skaffa utländska valutor. Men det .är wäl inte avsikten' att vi skulle utnyttja. dessa länders nödläge : och skaffa” oss ' billigare vi slutat producera ER Bygnadstadusirin har mycket att lära av övriga industrier 'mär det gäller. planering och press. på . Arbetslösheten ' inom inte kan göras bättre, Ui det av ett eller flera. partier från inflyatnde fördjupar emellertid inte demokratin, va Sundsvalls Tidning Den opinion som är intresserad |är av fö frågan, får naturligtvis ställande: "inom . den förvaltningen, främhåller ' direktör Axel: Iveroth, Industriförbundet, i en artikel 'i' förbundets 'bvidskrift. Det är inte' ovanligt att myndig- heter uppställer wvillkor utan att ha befogenheter och det är betänk. ligt att prempelvis kommunala tolkningen, . M Det. finns därför enligt hr: Ive: 1963 års JO-utvedning ta upp den på avvisade ti på en | speciell ombudsmannainsti- tution för. den. kommunala rätts- tillämpningen. NN Maktövergrepp » och flagranta överskridanden av 'b heter är som vi. alla vet sällsynta i dagens kravet upplysningar ', på . oväld och enhetlighet > i Jag- i lojala former stöd från försvarets personal. ' Den'- moderne officeren sluter sig inte inom sitt skal, utan tar . gärna upp diskussioner ' och byggradsfacket är alltjämt fyra” fem gånger större” än inom indu= sirin. Bristerna är inte lätta att komma tillrätta med En orsak den I kreditåtsivamning, som: ga tes in under fjolåret. Den” med- förde, att byggen som horde, kom mit i gång under andra lje kvartalet för art byggverksamhe- ten skulle warit 'hög under vintern, lämnar 'i populäg form ” sakliga försköts . framåt med start "under halot - försvarsfi Denna öppenhet. har med ull sä kerhet : bidragit till att wår för- svarsfråga inte drabbats av det Il omfattande lättsinne, som emärner 9 . fjärde k socker? Behöver vi sockret, sedan - Detta medför att- till ryckigheten den. senaste tiden ” / det blir toppar under "den, kom- — mande sommaren, Då blir, det en brist "på arbetskraft; som i sin tur kan medföra, ud det blir en förskj med igång-' te tiden efter första vä Inte heller i alltför betänklig grad" av den sunmulenhet, som är lik- giltighetens förpatrull. De frivil- sättning” av de projekt, som ska hålla verksamheten i gång under vinterhalvåret. Allt detat "medför I dsökviingar. liga . försvarsor na. wtför också "ett gott arbeta för att hålta den. folkliga för id levan- Sverige, men väckande former av maktmissbrulk kan stundom 'konstateras, skriver direktör Iveroth, Det torde 4t. ex. inte vara alltför ovanligt, att en myndighet i samband med ibevil- jandet av ett tillstånd muppställer villkor utan. att äga: befogenhet härtill, Byggnadslagstiftningen kan nämnas som ex el på ett om- helt . tillgodosett, - lag- stiftning ger. de. lagtillämpa myndigheterna — främst byggnads- ma — vitt; heter utan. att samtidigt sörja för garam- de, Attackerna mot denna bör dock inte underskattas. NI "Borås Tidning "Naturligtvis "Skall vi hjälpa u- länderna genom. att köpa deras socker; Men de skall ha betalt för ekonomiska ' föreningar och ak- tiebolag' — diksom även mellan vissa statliga och kommunala för retag å:' ena sidan och enskilt ägda | ' å. den andra — framstår under- stund: som godtyckliga.. Samma -. sakkunnig handläggning eller att denna un- derkastas offentlighetens "prövning. Därigenom finne risk för att kra- vet på oväld och enhetlighet i i lag- tIkningen eftersätts. Detta är sär. betänkligt, med "tanke på att står mot kommunens eller statens, : Olbjektivitetskravet - riktar .. sig också mot olika former av par- tiskhet, De olikheter , i - konkur- nemsbetingelserna / som. nu finns kritik kan, enligt hr Iveroth i viss mån, riktas mot den kommunala upphandlingen som trots en bety- dande och snabbt wäxande stor- lek inte regleras av någon för- ondning, vilket är fallet med den statliga upphandlingen: Klara och likformiga” spelregler för "de före- tag, .som konkurrerar inom. samma ekonomiska ' system : är ' ett själv- klart krav, som tyvärr ännu inte är. uppfyllt; : am nackdel : för . det totala ' produktionsresultatet mellan olika företsgsformön, t.ex. den allmänna" välfärden. Efterfrågan, växte a "Den inhemska cftörfrågan på varor och ' tjänster : fortsatte att öka i ungefär - oförändrad " takt under. förra --Året, den privata konsumtio en .. » visserligen — något året innan: eller med a istället för 5 procent, men. sam- tidigt växte den offentliga :kon- sumtionen: något starkare eller med 6&—7 . procent. . Totalt . sett ökade efterfrågan under” året mer än produktionen, : : "Detta konstaterades ' i | Svenska delsbankens nu utk sikt '”Sveriges Ekonomi 1965", Vari också ' framhålles ” att ebterfråge- trycket medförde en -skärpt brist på. arbetskraft, : snabb löneglidning och påskyndad stegring av arbets- kraftskostnaderna, Industriarbetar- lönerna ' ökade nära 10. procent, varav hälften genom löneglidning. 'Tar : man "hänsyn till .de växande sociala kostnaderna uppgick. den totala — stegringen av industrins kostnader för arbetskraft till 11 procent per timme mot 9 procent per år under perioden 1959—1964. Investeringarna i maskiner, och H: r- en orsaker gör dock att den &k by ökade med 5 procent mot 6 procent året innan. Indu- tionella' konstruktionen med bak. axelväxel och differential föredras. En hjulmotors 'ankare måste” få samma varvtal: som hjulet, wilket betyder långa perioder med lågt varavtal och, därför 'oekonomisk drift." Motorn utsätts för vägstö- fan rullningsmotståndet blir stort, den ”ofjädrade vilsben? ' stor och r strins ingar som i tre års fid varit stagnerande växte 1965 med 8 procent. Handelns 'bygg- nadsinvesteringar "minskade . där- emot någon procent. efter att ha stigit med 12—15 procent per år under den närmast . föregående treårsperioden. Investeringarna i bostäder ökade endast 2 procent mot närmare 10 procent året in- nan. A tta lägenhets EFTER RFRAG SEUTVECKLINGEN mer än: "produktionen I 1965 byggen: minskade med:4. procent till :92,400, De kommunala investe- ringarna. fortsatte att öka i unge- fär oförändrad takt. elter med 11 procent; medan uppgången för de statliga ” investeringarna -blev 2,5 procent," mot drygt. 4 procent året innan. . d Lagerutvecklin igen "bidrog i vä- sentlig utsträckning : till efterfrå- geökningen. Enligt -: preliminära beräkningar växte lagren med 1,6 miljarder kr: mot”E miljard "1984. Härtill bidrog bl. a bristande ef- terfrågan från utlandet på massa och arbetskraftsk industrin medförande långsammare varuflöde, och även inom handeln torde lagerhållningen ha. ökats i viss mån. Spänningen mellan efterfrågan och produktionen tog sig mttryck i en stark . försämring" av. handels. blev bara 5 Procent - mot 11,5 procent året innan. På importsidan fort- satte däremot tillväxten med 11 procent jämfört, med 10 procent föregående - år. | Handelsbalansen slutade med ett underskott på 2.100 milj.: kr. mot 900 milj. kr, , 1964, Bytesbalansen försämrades ännu mer och. utvisade ' ett underskott på 1.400 milj. kr. mot 60 milj. kr. året innan. Försämringern motväg- des dock av en ökad ' kapital- impbort och större kortfristiga Han- delskrediter från utlandets sida, Guld. och valutareserven ökade något och uppgick wid årets slut till 5.600 milj. kr, ingen or " Volymförändring; stoplarnas "bredd anger ”delposternos relåtiva storlek JE ” +12' I ' mn t il 3 fl. ve 14 : a - o+4 nn a == ' ; ko And > I iv fa 20 . [196aho6skocer 4 . JE H a s . - [t] i är 2 FE [t] es es Privat konsumtion Offentlig — Bruttoinvestering Export (inkl, , : konsumtioa — Privat = Offentlig Bostäder ”tänstenettg) 77755 oc tet RN - I Arbetet Slutresu - ultatet av: det - svenska att stå: någon rimlig proportion till insatserna. Det måste ha- skett allvarliga ” misstag , i : planeringen. Låt. oss veta vilka. De är så d bara att man åtminstone | É tillfälle atb. lära mågot för. Framtiden. : Handelstidningen Um Avslöjande | bildåvit f de TV-skådande häromikvällen uppleva i det första” "Alctuellt-programmet — " interiörerna från Musikaliska akademiens "antika "övningslokaler i kungliga huvudstaden. ' Den store satta RKandfatet "— wilket. gripande litet Söjcke, svensk" kulturhistoria i affären "och hon dröjde länge. Hon gick sedan till en: annan affär LÄven” under "det :be- i närheten: söket fick kylan; Hunden hade inget täcke, ER människa gick : förbi ' och” ta- lade med den" lilla hunden. Denne hukäde ' sig ' samman > och kved: Det svar ”törande, >". os no ” Endast” de: "som har: känsla för djur: och endast ” de som har för- måga att sätta". sig in i djurets förhållande” borde' hålla sig med N Ilarry Ijörne; i "För vår del "håller ? vi: på. att kluddet skall få leva och att det är en lika svår kulturell” förbry- telse att måla över det eller tvätta bort (det. som om man gjorde mä- kadam av våra runstenar. « mina väggar, " snorungar! PÅ VÄ (CEN Om vi it bekänna är ham trofast och rättfärdig, så våra. synder, så att han förlå Äter. mår våra, der enar ocs år föra all orättfärdig. morgon” sade" mig: ”Att göra sig kvitt o ungefär som att förstlca'] synden det är ett gående arbete bli fri från? Ständigt på- Vi behöver Guds förlåtels dag. Så länge wi fever. de be Ci Pehov av ig och att Gud oj 2 ER DA, fe Men kom inte och kluttn på atomkraftsäventyret förefaller inte —. 1 i i |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.