LA : -—=LT. Kommunal på Frågan om kommunal parla-' Tisdagen. den 22.n mats. 1966... ats en del, ' 4 tr få Sh turligt och värdefötlt i "det ”komis ; litiska' arbetet.” Men - nad; mentarism har på sistone. Tanken är att saräre= turligtvis är det negativt för. den, 3 id vsk nämnd drät- 'selkamrarna cch landstingsförvalt-- .ningsutskotten, skulle ' ersättas. "med " partistyre -- efter ' samma modell som i riksstyrelsen. Iöv- k isserpa träffas, bå öådant . sätt, att partiernas" olika uppfatt=.: ningar: inte redovisas inför all mänheten. Men: en. sådan redös, visning kan, såsom framhållits, id as av parlamen-' riga k der skulle samregerandet bibehållas. Det rå- «der olika "meningar om den kom- nr " munala parlamentarismen — även "inom partierna. Nu torde "det bli ” . utredning om frågan, sedan riks- : dagen bifallit en socialdemokra- - . ' i kommunerna är en mycket svår= tisk motiol färendet, san De som redan låtit sig överty- " . gas om "att en kommunal 'parla- ” mentarism bör införas hävdar, att « Bam) C et ik har . tarismen. Det 'måste nog ankom- ma på de politiska partierna själ va. att tillse att kömpromisserna träffas” öppet och inte i det dför-. dolda, : . » Samregering'' eller. partiregering” -. bedömd - fråga," Det - är . omöjligt -" "att. besvara: frågan med ett ka- tegoriskt ja eller nej: Det är möj-' ligt; att. den kommunala parla? ;rlamände inverkan :på den. unalpolitiska' debatten, Sys- en? >: ko ;temet. skulle fresta till kompro- . smisser bakom kulisserna, och det- ta skulle göra" "det svårt för all- ' "mänheten att urskilja: partigrän- . Berna i kommunalpolitiken, Par- ' > tipoliti. ef-. ter samma modell som riksstyrel- « sen: skulle däremot 'stimulera' till : - "öppet redovisade ' åsiktsskillnader .; därmed till en livligare kommu- ” nalpolitisk debatt.” von : Maturligtvis kan detta vara riks Jlioa : tigt" resonerat, Politiskt enhetliga > På ett-naturligt sätt.<Det var nå kommunregeringar och' mot dem stående ' direkta »oppositioner bör: ju, kunna ställa kommunalpoliti- ken närmare inför" ' medborgarnas 5 i Men ' det. är” inte > alldeles «; självklart, att man därmed åstad> . " Det. är” troligt; ; > men till: mera allmänt” överväg: + nal. parlamentarism, så "har :den - : redan” med | nuvarande i kommus hör. fr iden - till. - konstnärerna . läckte "denna ”gudabenådade L någon. F OM Ni vill se det vackraste landskapet. i världen, så finns det pressionisten med alla dade flickorna. ” oe På 'R tid var Az den franska Rivieran,' ännu "föga känd ”ens cav fransmännen själva, Det : var ' upp-" En av de första var elltså Renoir, men efter hand kom allt flera: Ma tisse, Dufy,. Bonnard, Chagall, Pi-. casso, Van Dongen, Cocteau, Fer-" nard t Léger och ' många, många franska "Rivieran. "Och där verkar idag morgondagen 8 stora namn in- om de sköna konsterna, Både kli-' mat: och natur gör det lätt för konstnärer att Teva och arbeta. här, i Med undantag -' för der" stora världsetäderna - finans här på en ibe- änsad yta; fler - fallet.s beträffande: :den vide länsdemokratin, i d.:v.s,.de. nya: + länskommuner $om vi väntar. På, : i ter”både" turister, 7 ökudera vad som "här ia är inte kalla”: " Vad”? pri får,-så hade: det nog varit 'önsk-' wärf, vatt man låtit de nya kom- - munénheterna 7 mogna " fram;”. nan 'man tår upp parlaménta ” de, Finns det behov "av. "kommit nallagar möjligheter att växa fra turiigtvis's inte..fel;! att. <riksdage; begärde ' utredning om den kom | utslällningshallar, dit: man 'söker sig undan en regnskur utan levan- ide. vulburbus inland nybyggdar iblant sinrymde i byggnat med anor, från « antiken- eller medelti. i Azur-kusten: i Chateau Grimaldi. 2 od. överst i den lilla sta- På klippan : dep "Antibög med utsikt, över den ”Lejonbukt ligger furs- munala” parl "Men i ' man "kände: med "fördel ha låtit". frågan. anstå, såsom de” borgerliga i konisti tet föreslog. | 3 k . en mera lev kom=" munialpolitisk - "debatt, + Ställer man minoriteten, utanför kom- ” munstyrelsen; kan. "den få svårt att få en tillfredsställande insyn över utvecklingen i kommunen. Detta kan ju ha en förlamande. inverkan på debatten. Det är väl t inte heller så säkert, att mån med . parlamentarismen” kan: komma -till, . rätta "med de hemliga . kömj rö= .'missernal' Det" kan; mycket ”fänkas, ått- sådana kompromi; träffas mellan partierna” i. de pro- .Portionellt valda. beredningsorga-. - nen. Detta skulle sannolikt verkä han kan" aldrig komma ifrån att utspelet - var - enbart +valtaktiskt, t jordbrukarna får" inte till omsen på livsme- tärna” 'Grimaldis' slott, byggt på Elottet, har: på” ” Picassos eget ini- skänlat 25 oljemålningar,” 35 teck- ningar, - 78" keramiska - pjäser, 27 er, 2: skulpturer . OB, Vv. den: största samling ”Pi- här, skrev Auguste Renoir, im-. r, rev de . har vi sammanställt för- . [slag till hågra stationer i en konst. + grunden av ett - "romerskt - fiste, = sm : DD : = k— —" —-— — ' g— I a— jr— VN | a . I) CD s— cam I] =: = |ommensem kaj -— ja 2 a -— ES etablerade: sig undan för undan på '& Kullen syns. vå långt avstånd öch ger straltemn jen florentinsk accent. Den 500 kvadratmeter stora fasa- den - reflekterar '. solljuset "genom 50.000: SSE skärvor som: till Casso "på: något museum. Men här onstnärery "bl: a Léger.' i : « bind för. det r id kon: tiet ob relsen' I och för samtliga partier 'i, full= "mäktige, Det. är alltså inte säkert, att: den komm nala pärlamenta-7 rismen får den: avsedda": "effek- » fen, . : sar el gaste! 1: sammans anget "får väl dock sägas "vara hur e en konimunal parlamentarism « kan tänkas inverka på viljan till = samarbete. och på. möjligheterna. . till samförstånd, Inför: kommun-= I bloéksbeslutet 1962 -s] ev konsti-. : tutionsutskottet bl -:a” .följandersp. i ARENA T”Den lugna inrikespolifisk Kv som ög » hållandena i vårt land i ”mökgatå; : i 'väsentlig mån få Iskrivas dem : skilda behov samt den samför- ? ståndsarida och känsla av .gemenr, samt ansvar för' allmänt väl, om självstyrelsen i kommunerna .för= medlat till alla grupper; av. vårt folk.” Komprönilöserna; da Vs "viljan till samarbete "och samförstånd, bör nog betraktas som något na-. HUR DIKTATUREN REAGERAR > inför kritik och öppeh redovis- ning av fakta har. vi nyligen fått "uppleva flera exempel på: skri- ver Folket: På det är processen mot de rTys- "ka författarna exempel liksom "också "den spanska ' polisens in- |. gripanden mot objektiva nyhets- förmedlare och mot' demonstre- rande studenter, Nu senast har den jugoslaviska hemliga polisen värdigt anslutit sig till de förut nämnda genom att anhålla ra- dions Romkorrespondent - Björn Kumlien och beslagta det inspe- lade material han hade från er intervju med den flerårsdömde "författaren Milovan Djilas. maka. Den jugoslaviska kommunismen anses av en och annan som fina- .re, mera demokratisk, äh ' den ryska och ryssdominerade. or Vad som hänt är en nyttig på- minnelse om att diktaturen har ”en inneboende logik som gång på gång kommer i konflikt med de- mokratins och det öppna samhäl- Jets. krav. ormen ret VALTAKTISKT i UTSPEL Riksd. Stig Josef i Arrie (cp) har interpellerat jord- bruksminister Holmqvist och be- | gärt en redogörelse för skälen till att. jordbruksutredningens mate- rial offentliggjorts under former 7 som: avviker från de normala och till, att. regeningen tagit stånd- punkt i fråga om den framtida .jordbrukspolitiken innan utred- "ningens förslag överlämnats till regeringen och innan utredni = till åtskllliga' andra länder,.. torde]. set ökar successivt, medan mjölk "priset ökar, mindre & än priserna på > andra varor; :Någon större : pris- sänkning 'på "mjölk; som :dags- pressen'.-talat om,.. är "Psåninolik. Nötköttet blir: på 1 thi liksom internationellt en.bristva-' rå som följd av en större ökning av efterfrågan: av produktio- "nen, Fläsk ooh MER kärr ÄN MOROT / Läntbruksförbundets och RLF:s "representanter &' utredningen hår |" funnit ” sig' "kunna acceptera ” det grundläggande sämhällsekonomis- ka: synsätt" som utredningen” Jagt på jordbrukspolitiken, d. M S, . store. ski nstnänens .” namn Uppe! på jen: kulle” skuggad: id lar; smör och margarin; Smörpri- I sart "att-riksdapen a är Fetter] er. denna uppmuntran åt de legalt serade 'slagsmålen. När. id- iv ottsanslaget behandlades i. kam- rarna på onsdagen anförde pugi- ismens förespråkate som vanligt hållbara ” "argumentet att "statsmakterna inte bör lägga sig i - hur riksidrottsförbundet - fördelar sina. statsbidragspengar. Varför skulle inte viksdagen, söm bevil- ojäti anslaget; kunna säga ifrån att "pengarna inte till. någon del får - "gå still boxning — förutsatt: givet-' vis att riksdagsmajoriteten' verk- -iligen ogillar denna till sport för- klädda 'misshandel? I annat sam= .manhang brukar riksdagen” tveka ätt. ge anvisningar och göra «förbehåll, ; 4 oo. S en rationell rest vänd ling in= om jordbruket liksom inom sam>= N hällsekonomin å övrigt, skriver Jordbrukarnas Före- ningsblad > Ett effektivt jordbruk utgör en förutsättning för att de i i näringen verksamma skall kunna bli del aktigå i-den' fortsatta" levnads- ständardstegringen, Utifrån” den=, na gemensamma. grundsyn har utredningsmajoriteten dock. dra- git slutsatser 'i' frågan om : den | jordbrukspolitiska'« målsättningen | som organisationernas företrädare |. funnit vara inkonsekventa, föru-: tom: att. de strider mot, direkti-- ven. Majoriteten har/ nämligen fört fram produktionsvolymen . satt i relation till konsumtionen (den |, s. k. självförsörjningsgraden), som 1 en ' central . målsättning framför andra jordbrukspolitiska mål. Lantoruksförbundets och RLF: s talesmän i utredningen har med |. all rätt funnit denna rioriterin; av produkti p E EE i är helt visst att box- "ningens vänner i kamrarna är'fler fäns. dess: motståndare, orh detta : att” man ' har övertygande medicinska bevis. fö hur. farlig . den Tåa hanteringen” r. Runtom i. världen kräver boxningen, låt 'vära, främst” den professionella, ", varje år, . dödsoffer. Måste, det "verkligen . till dödsfall i ringen "också i vårt eget land för att opi- nionen ; i. riksd skallis huset finns > också Ateskilligt av andra lad | lär mara unikt i världen — ar Titeltonisk et effect. Här finns sam. vålningar, från Légers' hela Hd, alltifrån "de. första var: "sysselsatt: "med "vid sin: bort- gång, Juet' i lagarna bar man un- der madame -Légers ledning satt "J igång en -utbyggnad: av. auséet. ' För en svensk har : Biot. också sitt speciella intresse, eftersom den | |'världsberönmyda svenska” silversme- en ' Torun Bilow-Häbe här . har verkstad och butik; : t CAGNES — Musée de ” Haut de: Cagnes. :=” > "Slottet på borgklippani ”Cagnes byggdes. på 1300-talet” av "Ramier . | Grimaldi, furste av Monaco (och : alltså” anfader till sin på furstendömlets non). I. slot- som självt är sévärt — finns svett etnografiskt ” miseum också ett arstel' salar imed modern konsts, Utställningarnå av dagens COURSEGOULES -— Musée - d'Ar antin.: .. Data minimala museum nat "åt morgondagens : konstnärer, barnen; Det är inrymt i ett gam- malt hus i den lilka byn Course- goules, som ligger några km norr om "Vence, Här : finns drastiska och fär kande mål: ningar” av barn från 6 till 14'år, Nyckeln till. huset. får. man. själv hämta i bageriet vid forget. . : - NICE — Musée Matisse. " Matisse-tnniséet är' "inrymt i det arkeologiska muséets övre våning. Villa des Arnes, £ Nice ”diplo- matsbtad”, Cimiez, Här finns konst- närens ' teckningar och skisser. till det berömda kapellet i Vence och dessutom ett antal oljor, gouacher och teckningar, :s cv Både ' Matisse och "Dufy "bodde många år i Nice; och ligger 'be- | Fondation, Maeght i i Saint Paul bjuder även på | skulpturer I i exotisk i . trädgård. Här — i förgrunden — Miros ägg. . anda. och: fram dill "den duk han Se det" färdiga resultatet i kapellet : nigue, domirierar en "av väggarna sentida nam-d rer.” "ävlöset? Varandra ' och' Sök I Svensk" Farmaceutisk : tidskrift som | märsorteringar - och -”avstämningar, Tmats" "grävda där, Duffy på kyrkogården i Cimiez och Matisse i eget grav- monument strax - norr | lärom, «i; VENCE — Chapelle. du er . Rosaire.' oe Vv "Har: min på Matisse-muséet . i Nice; sett: konsimäreng förstudier kan nästa etapp lämpligen vara att i : Vence, en Liten stad ett 10-tal kin ' inåt "landet: från 'Cagnes: Det var Matisbes sista stora verk. Ka- .| tydligt sämre ordnat, när det gäl- "Istatliga företagsamheten. Inte för .Jatt starta någon ny ”socialiserings- . Man diskuberar stundom och in- te utan skäl den koncentration av ekonomisk makt som nu sker till ett begränsat antal av det enskilda centrera sig på muppgiften. I det avseendet är det i praktiken be- En omständighet, "som Kan vän? s inverka gynnsamt på. smålhus- byggandet och därmed : bidra till att förverkliga" många bostadssö- näringslivets ' toppmän. Men där |kandes' dröm är den internatio- gäller åtminstone som regel att ve- | nella konkurrens på området" soi derbörande har möjlighet att kon- Inu förebådats. Både från Finland och Norge börjar nu relativt prig- billiga Sandane offereraisy . en 4 jorts' genom her den statliga ' företagsamheten. Den får upptagna politiker ta an- svaret för utan att hinna äga tid åt. . « Det. finne älltså: goda skäl” att grundligt utreda formerna för den debatt” utan” för att bena ut de praktiska -problemen på ett om- råde där allting alltför länga bara rullat i gamla hjulspår. - ” Västerbottens-Kuriren... . Att radio och TV förvånansvärt ofta” och förvånansvärt tjänstvil- ligt anpassar sig till negeringspar- tiets speciella propagandaintres- sen, klär” iggen kunna undgå att lägga märke Hill. Något av ett re- kord — ett i hög grad olustigt så- dant :—' sattes onekligen då soci- aldemokraterna fann för gobt att överraskande spela upp sitt upper. barligen väl förberedda jordbruks- politicka. agitationsnummer, en av höstvelets förridare..s. vv os Sniålandstidningen.. Att åtgärder. är motimerade" för att hindra en ur samhällets -syn- punkt > olycklig -- markspekulation torde det råda” allmän enighet om | förl :gämdertva. kan på vissa punk- ter tänkas bli "kontroversiella: Det- ta "gäller särskilt com direkt kon- pellet -tillhör' då ystrarna och ger en underbar 'mjulk: har- moni, inte minst tackvare Matis- ses glasmålningar i blekrosa. Syst- fiskatorisk "förslag " framlägges, |: på" politiskt ; hål: men formerna fi som. går, utöver. syftet att. hindra ; byggandets Tortskridandie industria= lisering. Internationell konkurrens på; byggnadsområdet måste "i | varande läge hälsas med den stör- sta. tillfredsställelse iven på pro- ducentsidan ' nademyndigheterna. Vi: har "på de flesta håll, ä varje fall i ide expan- siva 'regionerna,. brist. på .arbets- kraft och brist på "byggnadsarber- tare, Här finns. en" ohans att, lätta i”nu- "och : av erbetsm: ark= | Modtorilatyetse > , disciplin- nämnd bör upphöra att "vara all mänhetens ”klagomrr”. Dei nuvas rande ordningen alt: behandla” folk som. klagar över missgrepp "vid sjukvård är dålig: och i. behov” av reform. Det väsentliga är: inte att . få fastslaget om en läkare gjört ett:fel eller inte. Det väsentliga är att klargöra för den klaganide vad som Har hänt och warför. och att ställa . till : rätta” genom .ny- be: [handling eller ersättning i pengar, Hovrättsrådet Per-Erik. Fiirs de personella . resurser - inom "stats liga företag, och: inte minst ; inom gande” "led. Ägna tid och kraft: detta, ' för "mad. som där. sker. förkastlig markvärdesepek ratnas skyddspatron,:' Saint: Domi- och angriper hita derätt teprinciper, . Stockholm (TT KK tastrofberedskapen : fungerar ör apotek del, visade sig bestå generalprovöt = något. tvekande! L jan växte fram mellan: tillverkare, - sväsende ann digher och :apoteksväsende var en jalkttagelse: från aktionen nyli- gen då "det. gällde att stoppa 'sal- Toonellainfekterade - Fnyreototab- letter..> =. | : "Apolelen "häde' att "gå. igenom miljontals” recépt, . att göra ' pri- Informationsavdelningen 'sorterade omkring. 5 000 recept, korrespon- derade med 1500: läkare och spå- rade upp hundratals - läkare där recepten: haft ofullständiga jamin och "adresser. : Apoteksorganisationen har: te' oväsentlig "utsträckning utfor- med . hänsyn : till : att man smabbt och effektivt skall kunna ingripa för 'abt - minska de ris- ker som. kan vara förknippade med användningen av” läkemedel, Det war första gången ' som man ställdes - inför en så omfattande uppgift, men överlag gjorde. apo- tekspersonalen "ett "mycket gott arbete..: Det samarbete, som ' efter en I wår ” tidsålder, då sjukdomar av "olika slag i allt stönre utsträck=- ning gisslar människorna — med fullbelagda sjukhus och lång vän- betid vid läkarbesök — trots att forskare mwärlden över gör stora landvinningar, då det gäller be- kämpa det omda, kan det vara be- fogat med" upplysning i förebyg- gande syfte. Frisk luft dag och natt” är grundvillkoret : för en god hälsa och bästa skyddet mot bl.a. lung kantra? fSvenskodogbladen är alltid bra. Många ; människor har för li- ten tillgång till kroppsrörelser och cerar 0,' 85 eller 90 procent av :' den inhemska konsumtionen räk- å nat i kalorier. : ; För att. det . jordbrukspolitiska syf st skall kunna nås, förutsätts ett: omfattande rationaliserings- stöd!” samt en prisnivå som ger det a rationellt drivna jordbruket före- "ra helt inkonsekvent med ut: .gångspunkt från den gande, för båda sidor gemensam- ma .uppfattningen om den effek- betänkandet varit föremål för den; sedvanliga . - . remissbehandlingen. " Hr: Josefsans "fråga är. befogad, menar Skånska -Dagbla- det: Det är oförsynt att som skett låta en stor fråga bli valfläsk, Hr Holmqvist kommer naturligtvis |- rr: tiva r dningen som det stående. medel inriktar oss på att främja, bildandet. av. Sr cktiva lantbruksföretag, då är det — "vetvis inom ramen' för det mark- ”nadsmässiga utrymmet — av se- kundärt intresse, om det effek- "tivt arbetande jordbruket produ= grundläg- |. centrala, i den ekonomiska politi- |" ken. Om,'vi med alla till buds | tagsek isk lönsamhet. Utred- ningsmajoriteten borde ha klart : deklarerat ; ett principiellt ställ- ol ningstagande äv denna innebörd: . Man ställer sig undrande” till Kur. den . i huvudsak bibehållna - realprisnivå skall kunna förenas :.med. de förändringar på mjölk. -regleringens område som föreslås, + Avses en väsentlig nedpressning. - av avräkningspriset på mjölk rik- tar man ett dråpslag mot investe- viljan hos dem som planerar n effektivering av mjölkproduk. tiska Tyvärr är cykelåkning något, som tillhör en förgången tid men' är "inte desto |bef mindre. rekreationsmedlet därför avt då får kroppens muskler den övning som behövs. Det är ju allmänt bekant att allt för "mycket stillasittande inte är hälsosamt. Måttlighet och enkel- Bert met och dryck är. villkoren Åtionen. - Dessutom . drabbas in- komstmässigt stora grupper jord- |? brukare som redan nu har det bel ersamt. : Intrycket är att utredningen syns vara beredd att använda käppen för att påskynda nedlägg- ningen av mindre brukningsenhe- ter, Detta står i bjärt kontrast tili tveksamheten att använda moro- ten för att stimulera till nybil- darde av | rationella jordbruksfö- . Tetag, : Allmänna hälsoregler - alla | dock inte tillrådligt, eftersom: det för ett Sunt liv. åltide "och nat även stimn att uppleva Oo. visade : att det "går: mydket "bra att samverka > kring”. en - uppgift, som "fordrar deltagande från” alla led ? inom ' branschen.:. Det borde enligt tidskriften vara "möjligt att tillämpa den arbetsmeltodilven även i-:andra lägen än vid kristillfällen. - Händelsen . har: också, konstate- rar tidskriften, visat att milrobio- logernas krav. på. förbättrad bak. teorologisk" kontroll när det gälm ler framställningen > av läkemedel varit motiverade. = Samhället förlörar. "på: .engångsflaskor i Stockholm” (TT), or Engångsglas « kostar . samhället mera än återgångsglas, .konstate- rar tekn. doktor FHams mon Ubisch i en artikel i tidskriften Hygie- nisk revy, > "En engångsflaska ” kostar” 8-9 öre i glas och 3 öre I extra för- packning. Returfla: 15 öre slås ut på 30—50 fyllning- ar. Dessa p och en i förhål- skans pris på j. den blindhet” som I först 1 heterna ske och Igedan som att programledarers' Sten Bro- manXplacerar sig Själv 4 ”havud- lande. komma med”. 'vå ett örn. Men :så är: han också: "skolmästare . och besserwisser i så hög han z nästan gör parodi på sig' själv, i Dagens N : veta; vad” "grundorsaken. dagars jäkt' är. Kan" den. ef så enkelt som att wi har övertid, ' art wi ä alltför” stor” utsträckning är extroknäckare? SR » Väraretidn pengar lande till detaljhandelng retuxh tering” dyrare jjopdestruktion sär nati vanor är också på 'sin plats, och man skall tugga maten väl, und- vika allt för kall eller varm mat, heta och starka drycker, allt för starka kryddor och inte begagna salt i övermått; Det är att bealcia, att friskt watten eller till stut konsumenten måste stå för. Man kan också tänka sig att. bygg- nadsindustrin, för vilken glas och glasull är. ett mycket billigt och praktiskt material. kunde ha -gläd- je av råvaran, - ten lär bättre än varje annan mål- tidsdryck, undantagandes mjölk som för ide flesta är ett. av de nyttigaste — födoämnena. Råkost, grönsaker och vegetabiliska be- ståndsdelar i maten är alltid nyt- tigt. Arbete och rörelse ökar finnandet och det är också hälso- iordrande. Men allt för strängt såväl kropps. som själsarbete är anstränger nerverna och försva- gar hälsan. Det nutida fabriksar- betet — ackord i uppskruvat tem. po: — är långt: ifrån: hälsosamt. Vila är nödvändigt för kroppens vigör. Därför. skall. man lära sig konsten att koppla av och lägga alla bekymmer för morgonda- Zen 1 och med man på kvällen går till wila Åtta timmars sömn ansés nödvändigt, men äldre män- allt be kan nöja sig med mindre, t Neddo, , å synnerhet i glesbygd, är ett allvarligt bekym- |X mer. Tapper och plast kan brän- nas, plåt rostar bort. Synnerligen snabbt om den först har varit i en eld, men glaset ligger Ivar - enligt arkeologiska vittnesbörd i tusen- tals år. Hur ska man ordna bort forslingen å skärgårdsöar, i de stora skogarna och i fjällen, om inte konsumenten själv vill med. vera? Tyvärr är en flaska i vi obe- hälsorisk "av format. behandlades eller ilväj gammla tider ot ytterst välgöran- lie: och verksamt. mot sömnlös- i | realvärde — men är igt beting; — inte heller värdet på den flaska pant som. ligger -under flaskans -Erik-Paulson, - a . lida Anine och: men . att han . individers, hand en | 2tt ” På ett barnsjukhus i Stockholm | tre höstmåna. har jag prövat på vill säga att lida neder. lag. > har jag tyckt, att allt och Jag har känt + Var imot mig. bestämd av är i fult
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.