ä i LAHOLMS TIDNING : säten är en realitet I stora delar av världen samtidigt som egoistisk politik som nu planeras Onsdagen den-23 mars 1966 he ”Svälten” en realitet Te ur såväl klimatisk som ”jordsyn- "bruksdrift än de svenska; Detta punkt är mycket bättre för, jord-|. Enligt. gammal ”tratition IS Förenta Stabernas utrikespolitik ett ; Av fil. lic. Karl Lindegren svar på. Säkert är, ott dö emlitära anton som omväxlande innehaft i ldrag av långtifrån tillräckliga för att för- se jordens allt mer ökande be- tomlande. Den, misstoren störd amerikanerna brukar kalla '”ihe folkning med 1; del. Det blir rn dl ot så Snr an- ifråga om wmårt lands Jlivsmedek försörjning, fortsatte taälren. Fgor åledes även de som är långt istisk inte för jordbruk "gedd i internationella samman- hang. Ju mer det svenska jord- bruket krympes desto mer måste vårt Jand importera från de myc- ket! knappa. världstillgångarna av livsmedels Då "det skall bestäm- mas hur mycket ev livsmedels- sämre än de svenska, för att få d, den, ånneber ge menn ning: om;va en fri larma NS "ett "myck sedan låg på tredje plats i värl? den åtråga - om erealskördar. " + fortfarande Jever, : ck k d wid de il berseljondlla situstionen med ikla '. situati med i 1 åtanke. ber Till : vår dförsversberedskap hör ånte; endast - vapen och utbildade soldater. - muban - också « "en i rimlig Ofta möter man i då. det -berättigade: i att driva svenskt: jordbruk ' diskuteras, att I drottsintresseét I Princip än. riksdagen enig om Härottsäis" betydelse, men när man måste man | beakta, att om, större kger” måste” finnas, så: måste de också wad beträffar. färskvarorna ”ständigt . förnyas, wilket" medför "att svenska" folket ä viss utsträcks ning ständigt . måste - - föonsumera - handlag, på . ett. just och? -tipp- loss de sävt; Ett ständigt hac- "dagen idrott och som vanligt wid kande” spå jondbrålet kan” inte de”, för unga sade många "stort id Men när nan sedan hade att ta ställning till de i oenter. och folkpartimotioner framförda kra-= ven på höjning av 3 respektive” 2 miljoner fnonor till : de. lokala mäniskor att, ögon sig ät denna framförellt bdarnas a i an- ” språk, Han ansåg med rätta watt stödet -måste vara gå, Yilltaget” att som will; offra: sin "fritid för divib ledarskap så "myöket: met ängeliäget är det att den" ledar: kader vi har får helt inrikta sig på den aktiva vejlisamheten:; », H : Den möjligheten finns, Syntond bara vill svara Jä lärer . med onslagen';, ; Ål SU H , TYSTNADEN INFÖR DET od : LILLA 'FATAL, RADIKALER" |; | som hitintills haft -kulturdebat« ten på entreprenad håller på att brytas, i Kyrkotidning: soc Man börjar resa sig och det gäller också sådana kretsar där oman inte utan vidare vill solida- ".risera sig med kristen livsåskåd- ning. I detta läge är det nödvän- . digt att kyrkan drar konsekven- ”serna.'På många håll i vår kyrka, har:det länge rått en stark pessi-' » mism inför utvecklingen på kul- . turlivets och" samhällslivets om- . "råde. På den frontlinje som nu "Öppnar 'sig kan vi frimodigt och med gott samvete kämpa sam- 'man"”också med sådana som tve- kar inför det kristna alternati- vet. Det är viktigt att en sådan "breddning" av fronten sker, All 2 fler skall upptäcka att den lilla klicken radikaler opererar som demokratins sabotörer, ... Men också i ett annat avseende måste kyrkan dra konsekvenser- na, fortsätter Svensk Kyrkotid- ning: ' Vår interna debatt måste följa dé" verkliga demokratiska spel- : reglerna. Först när vi själva gör detta kan wi vänta att våra in- lägg i den allmänna kulturdebat- ten blir observerade och respek- terade, Om, vår inbördes debatt . präglas av "sanning och genero- sitet” för att använda Harald Rie- . senfelds ord kan den inverka po- sitivt på kultundebatten över hu- : vud, I en demokrati är ett ständigt fortgående samtal, där vi stude- Tar oss in i varandras motiv och bevekelsegrunder, alltid nödvän- digt; Det är det också för kyr- kan, Dot är mycket betänkligt att man på många håll i dag inte väntar annat av kyrkan än att den skall protestera och säga nej. Det finns lägen där det måste sägas ifrån, men låt oss se till att , den stridande kyrkan inte för- vandlus till. den gnällande och 'den : kverulerande kyrkan! : " Kyrkans primära uppgift kan aldrig vara att konservera; slå vakt och värna, Varje präst vet av erfarenhet att just i det sam- hälle som kallas sekulariserat är frågorna om skuld och försoning I högsta grad levande. I själa- vård och förkunnelse har vi möj- ligheten att ge evangeliets svar betonar Svensk Kyrkotidning. framhåller ”S 'v' enökl)' Pp 0 "n'd. enten; s 2 2. Böktsett: från? fråga om? vilka i hand skall 'beredäs plats. iir > härbärge ;.oriksdagsmän- nen. eller ' de -sufflerande"- och lappskrivande ' ”hjälpkrafterna - i kulissen,;' så /är det:möjli gt "att tvisten "krossar? en illusion, > Här har: vi imponerats avi statsrådens och de:ändra' stora : kanonetnas färdighet; i ; vändningar ment, gärna 1 med föllet passande i siffror « | uppgifter ' vilka. givetvis förmet . dats vara: hämtade "ur : de: egng. Vv gigantiska « ammuni? hjärnornas .. tionsförråd. - Aldri;j i pr lex om :de trängtrupper "som tydligen” vid behöv sörjer för pati "sagda förråd blir på lda.' pe s leden: fos löntagarparten att” sluta. sig. och hålla på sina krav," skriver ' Sk ån sk ä Dagbladet. i sve ca 1 " Konflikthotet måste" också" seå mot bakgrunden" av vissa hög- lönegruppers krav. Att SACO hat den från olika kategorier, Ne . Säkerligen kan varje grupp in- om samhället räkna fram att dess medlemmars reallön blivit sänkt och att kraftiga lönelyft är nöd- vändiga — samt hota med strejk. Man kan" verkligen fråga vart vi är på väg, + > Samtliga parter och landet i i. sin hell t skulle förlora på en stor- likt, Skulle exportindustrier- na mista kunder, är det inte sär kert att 'ens samma löner kan utgå som före en strejk, Eftersori en stor del av svenska folket har ” avbetalningsskulder torde en stor | del av handeln komma: i oord- N ”Skutte därtill SACO och endrå . grupper också inleda strejk tor? ”de ett verkligt kaos bli fö iden. Den " "årliga "standardhöjningen kan . förbytas + nedgång; reform; "arbetet stoppas för. åratal. och många industrier slås ut. . VECKLINGEN, > a liksom den svenska, tyder på på å att de största förändringarna skett beträffande antalet brukningse » heter, skriver agr. lie. I. Ledje i en artikel om USA:s lantbruk "i RLF-tidningen:. "En stor. mängd småbruk har försvunnit. Den stora förändring- en i medelarealen kan till stor del förklaras med att så många små enheter försvunnit ur stati- stiken en utveckling som "vi är mitt uppe i, men som har pågått längre i USA än i Sverige, Aldersfördelningen bland lant- brukarna i USA anges vara un- . gefär densamma som inom jäm- förbara näringsgrenar. I den ex- DEN AMERIKANSKA UT-: EN Sa än nte få länge |! "mycket starkt stöd visar uttalan- 1 i rn ra kommunistfiender, men hur pass ilstarkt stöd. de kan ha av folket, Saigon, är bitt- |1 A : r sägs ha deltagit. Det förefaller som om anhängarna av den buddistis- med FNL ch denna rörelses del- speciellt. folket på landsbygden, är a de i en sydv re- omöjligt att säga. man våga | gering. . NM | en 0 gisning blir det den, att den| -Den golitiska instabilitetem " i av Sydvietnams folk |Sydvi är ett crux för Fören. häller på FNL. inte av kanske ord, | sympati för dess volitiska mål utan för att de hoppas att FNL änt- ligen skall kunna ge fred åt det arma sedan tjugo år krigshärjade landet. Andra mera käranden kun- niga och medvetna per, särskilt i” städ kan betrakta 5 d motivering varit fe An oo TS mr tydad Olla har drar i; ; måste - också Inar riktig och ärlig å | andra fall FNL-rörelsen som ett dödligt hot mot den livsform de är vana vid. Därmed är inte sagt, att de accep- terar . dem” militärregim, som har i ietnam, det är gan- för: milftära actioner i syfte att skydda materiella än- tressert. :- USA:s inträde i andra världekiniget utgör ett Sxempel vå ska troligt att de begår ena civil tillfällen Gempnstrationer har före- i Saigon som andra det: förra, I nikanska republiken förra "ret ett å | exempel på det senare, nam anses hotad av k större huvudstäder med krav. på att militärregeringen skall avgå : [vad ekall USA då göra. Risk för sådan i Aktuell --kom mentar. gare kraft i världspolitiken och en | Svensk industri behandlas alar- a dåligt i skolans" läroböc- Amerika måste det enas. Varken Frankrike eller Storbritannien: är - | var för sig Starka nog att överta åke se på denna si- ta Staterna, Om det även fr; argumentet att USA:s soldater har kommit dill Sydvietnam för att försvara friheten måste, landet ha en regering som både bär upp och är en symbol för friheten; Det will med andra ord säga, att regering-. en måste äga stöd majorite- ten: av folket. Det är mycket tvi- velaktigt, om den nuvarande re- geringen ti Saigon har detta. Om det skulle bildas en ny regering av" civila £ Sydvietnam, som inte vill. fortsätta kampen mot FNL, en utveckling finns allde- les, säkert, det borde fördenskull ligga i USA:s "eget intresse att söka få till stånd en regering i dan Atlanten, Får alliansen falla |ta sönder innan mågot annat satts i dess ställe lär Sovjetunionen inte försumma att utnyttja situationen. Antagligen . skulle wi ha'en ny Berlinkris som i en liten ask, Ge- neral de Gaulle tänker sig att den tyska frågan omsider skall 15- sas genom att både R; ind och Amerika drar ' sig ' tillbaka - från sina” framskjutna positioner i Eu- ropas mitt, och' hur' skall detta kunna ske om amenilkanemna läm- nar : ett tomrum efter sig "när de utrymmer? ker. De invändningar som kan rik- tas mot nästan alla läroböcker är att industrin ges et alltför' litet utrymme, . att detta utrymme. är olyckligt disponerat och att direk. ta sakfel och. förlegade sakuppgif= ter förel Att industris ten är olyckligt disponerade inne- bär att de antingen inte ger' mnåa- gon överblick alls över: branscher ar en viss I ;ch. Det normala är att vissa slumpmässigt utvalda företag presenteras med ; valda 7 dem, " Rektorerna i L Stockholm ävålyr= ker i ett yttrande ' till; skoldirek- pandei" Vi okänt; begrepp i ett land som Vi- eriam liksom i de flesta andra u- länder, Någon. demokrati att för- svära finns inte i Vietnam och kommer inte heller att finnas, även ::' lom FNL-rörelsen i grund beseg- "" Ttas. Först måste förutsättningar för genomförande av demokrati skapas vä och det är em process, som kom- : mör att ta äng -4id.. Kanske. är let "också en "Omöjlig? uppgift att fnlantere: den västerlämdska. blom- man demokrati i österländsk . miljö. Om 'vi kan: eliminera demokra- a Hen diskussionen, om- Vietnam, fattar det «då "med frihétén. Upp- tar; ISydvietnams folk. FNIL-rö- fr och dess stöd från det kom- hot- mot" deras” frihet. Det ' är en fråga sont vi här uppe från svensk [horisont inte kan bedöma med. nå. gor: högre ' grad 'av. säkerhet . och | 7 följaktligen inte kan lämna något å | munistiska Nondvietnam "som" ett |. förening” Har ungefär tusen med- lemmar, : ; bland dem; en furste, en låtsk två pla , 34 di. At avslöja 'sitt trick c det fån nac turligtvig ingen av -trollerikonst- närerna. Bara. inom : den ” egna rektörer,' 71 anställda och talrika | ur läkare och wetenskapsmän, En fjär- dedek: av 'fritidsillusionisterna re- kryteras av ekademiker vilket be- visar. att trollkonst inte Jhapnå- gonting' att göra med svart utan: däremot mycket: med: fritelli. gens och : psykologisk . färdighet. Även. -prästbeståndet är. "med. om att! trolla: Imer, än tor är. medlem- | till liga 'veldlemmar” så skakar” "Tysk magi Besvärligast är barnen som ofta lis- oeniklaste händelserna 'undgår dem. "Om -en illusionist av- slöjar mågoni yrkeshemlighet för en obehörig utesluts han ur den ”Ma-> giska. cirkeln” eller han får be tala dryga böter. Att gissa sig till 1 är det tillåtet att skvallra |. att | förvänta det nedlagda kapitar Svenska Dagbladet; Någon grundforskaing förekom- mer knappast alls inom den svern- ska industrin. En jämförelse mel- kam de" reså som” ka 'fors- knepet är omöjligt för lel tar" ut illusionistens knep med sin ursprungliga logik.. Lättast är det ae lura ' intellektuella; de tänker till den "grad komplicerat att: de står . våra - - utländska . kolleger till buds flsan: göras irekt, och på allt fler" wwiktiga” områden ' är skillna- den mycket stor 7 il Sveriges DAD; so : nackdel. : : Professor Hannes Alfvén.” "trycka? - den knapp som löser "ute storkonflikt på arbetsmark- "naden här i Jandet. Denna ' tröst ..heter; moratorium och det förklå? ras Feservationslöst att ett sådant uppskjutande av sbetal- :ommer till stånd" under . "Det i är sannolikt "en "riktig prognos. Man skulle. vilja varna för den eventuella övertron' på "att allting i den beskrivna situa: :. tonen. "skulle fungera: — eller - rättare. sagt upphöra att fungera = på, ett tillfredsställande sätt. En så "komplicerad apparat "som dagens ekonomi lär inte partiellt kunna sättas ur funktion utan att det blir svåra spänningar, otakt, "gnissel och gnäll.i kuggarna som . även. den enkla konsumenten i periferin . får kännag vid, Allde- Jes "att förtiga de svåra problem "söm avvecklandet av varje mora torium erfarenhetsmässigt . drar i släptåg, Det kan bli en nödvändig medicin. Men den är besk, : (Köpmannen). — företag med försäljning över -'10.000 dollars — ökar antalet fö- > retagare i - alla åldersgrupper, även i åldrarna under 35 år. Detta tyder på att rekryteringen a är; tillfredsställande och att nå- > gon. direkt snedvridning av ål- - dersfördelningen inom den ame- rikanska + lantbrukarkåren . inte pågår er, ; Produktionsökningen vid fa- miljelantbruken har varit större - än ivid 'de större lantbruksföre- tagen., Detta är ännu mer mar- "kant: DHländ företagen som säljer "för mer:än' 40.000 dollars per år. |. 1949 beräknades vart femte före- "tag i denna” grupp kunna hänfö- "ras”till familjeföretagen, 1959 ha- . de andelen familjeföretag stigit till två femtedelar. . Alla tecken tyder alltså på att det är det amerikanska familje- "lantbruket som expanderar och ökar sin betydelse framför allt gentemot det mindre lantbruket, .men' även i jämförelse med det . lantbruk som enligt definitionen > panderande .delen av- lantbruket lantbruk. . betecknas som -större än familje- lands: ill oförstå ' porr < SV huvudet: - oskrivna, lagar” förbjuder en N dossuooy' ag FREE an Slutrapport. från: "Perspektiv | konst, - : re | -De "gamla khöpen" 1€ skaka fram au" den LT: SS förlag” itgivna med tanke på målsmannaskapet - — kaniner . ur den höga hatten ' eller | hårdkokta ägg ur ärmen är förle- gade , för länge. sedan. Den: som vill anses vare mästare i sitt fack i bör komrna med originellare konst. stycken. Dessutom är den intres- "Iserade. ällmänheten' för. länge 'se- "I dan uderkunnig ; om "de konwen- "| tionella ” tricksen, > hemligheterna | Ennsvavstöjande i böcker men uten vidare får köpa : och vemsomtelst kan tuppidra' åt en förfaren snick kultur i bade en ovanlig bredd och het, är allmänt erkänt. Det fram- går med all tydlighet också av det ' generalregister ' över de. 142 numhen från november 1950 . till decembepn 1964 som just utkom- mit: Perspektiv 1950—1960 (LT, inb. 25:—).' Registret inleds en: medarbetarlängd, också anvisar tidskriftens bredd, Pers- ktion förstod att vär- att tillverka en låda att såga sön- der en oskyldig flicka :i. - Den "moderna magikerms wileti- gaste hjälpreda är oberördheten. Han: försöker inte distrahera än publik "genom. he låtsas om ingenting. .Och så Mer han blombuketter spina upp ur in- b tet, en kula sväva eller en riktig elefamt - försvinna. Illusi va medarbetare bland kända pers soner som inte hade skrivandet till yrke, I .medarbetarlängden finner man ' exempelvis :- statsråd och landshövdingar = (Ivar :- Persson, Gösta Netzén), riksdagsmän (Thor- sten, Andersson, Torsten Bengtsor: och Sven Vigelsbo), lärare, lant- rukare, radiomär som Lars Mad- tidskriften: anses ' nämligen : vara den enda kulturtidskriften i värl: den; som bekostats. av en lantman- naor; T hå Usligt var "Pers sdkbiv" en tidskrift med; "ett brett dntressene- gister, vilket inte hindrade redak- tioner! från att ba till onda i inop- med [portun anda, Om något populari- tetsfjäsk' var Idet ju inde fråga: Om allt detta påminns man wid blädd- ringen i wegistret, Det är utarbe. tat av tidskriftens redaktör Ragnar Oldberg och , kan betecknas som en nyhet. i vårt” tidskriftsväsen. Över ingen annan svensk tidskrift har” fr illts ett” så må index tom; det: över Perspektiv, :. : Kulturbevakning består ju för em tidskrift till stor del.i repentoar- rapporter... Den ' i särklass största Tas hb h heter nu sta i, som parapsykologerna - 4, 0: mm... gör till föremål för sina forsk delni. sén och andra, 08 Vv. På 23 il i 'registret är den 180- avd kare” «dispotterar” och dem”, 'som Ji! USA:s krig i Vietnam har också [och ersättas med en Tar av Sydvietnam, '. som är . någorlunda | >. - : -Mandelstidningen.” tionen: ett. förslag : om: samarbets. ”Gädiflonellt "sätt motiverats | civila personer.:I regel har buds |repr iv för: folk : : Me I d ”grundskol - med plikter att försvara friheten och "stått Härt igenom skulle grunden läggas | ' ig rådio "tillfrågades. disp De på dleverna EN A och ”demokratien, som' i Sydviet- bakom Ylessa demonstrationer, se- |till en hed reckl: av | för - jä k - Gösta |dium, där även å nast den i Da-nang här USA:s iska äventyr. co Luth k de tänka sig komma med 'synpunktep på frågor Det är inte meningen att här dis- i. vilken omkring - 10.000 personer - ” . att "d an, iom; Jä wid någon som rör deras egen arbetsplats. tv Iubera Ika för, USA:s ingri- — - SS a oh NY os i i dt a 4 le > Hleverna - har inte" mått tillräck- . fr skull kun-= 1; lig: id, anser gen ; inte entydiga, utan att ställa | 7 na förränta allt 'det kapital som den” frågan om amerikanernas på- ats ell kommer att place- Det är 'tett ' klassiskt argument stående att de elås för sydvietna- Ockultism eller: färdi; het? placerats a Aut var | från Konservativa människor” med rv lmesernas demokratiska frihet mot ras där, "Han ' svarade att det var N även i fortsättningen will . makt som « Ikörmmungstiskt diktaturhot har nå . : ;Jen svår fråga 'och' «yttrade . sig i örankring Å merklisheten.. Låt ;- Frönkfurt (LT)..- ; [flera månader i förväg rätt förut- | undvikande ordalag. I själva ver-|ha sin malt or bbad. gra betar, År väterländek mening är ett | - Den ; "Magiska ade; vän Fr pa alets re- ket är det en lätt fråga Svaret man motarbetat "både ar - kröti i" västerländsk. mening är ryd 5 örtr rs är nej. Jä köt kommer aldrig kvinnor och 'ne negrer. :< = ” Aftonbladet. - "De yktra olisterna. vet vad de talar om, De har warit trogna kunder / "hos både systembolag och nere. i träsket. men: tagit. sig. själva kats sätta stopp för sin forlsatla allkoholisering — om För alltid vet An komma till såtia” ed une om "man wet" war "det. Jöniar.sig vänt göra: insatser och om. de. hittills tillämpade: haft; u Tätb! + utformning. lyckosamt ” arkelte > på ' denna; front ligen. på att ungdomsmissbruket får kwardröjande « efelcter - under åren | drövlig abt” den snarast bör läggas till Handlingarna”; och 3 glömmas. Solkighelten .. tycks. "ha. "fastnat: på alla” de" inblandade och; hur: den Spaltiga listan över bok P de . både lade författare som Jan Frid Folke , Fridell, Gustav Hedenwind, Publikens psykologiska ” veaktioner sätter mentalmagikern. istånd till häpnad: Ett vältränat sjätte sinne är emeller- tid absolut nödvändigt En räkné- karl blev inte trodd av någon att han arbetat med ett trick då han Ivar : Lo-Jc Sven . Edvin Salje och Karb Vennberg. Perspektiv, Midskrift för kultur- debatt, utgav sitt första nummer i november 1950 och slutrumnret i december '1964.. Det var en. sär- präglad publikation, rentav munk Lilla Felicia -gästspelar För ärygt ett år sodam så bet äö en Köln av gamla slitstarka Läderlap- pen Det var Felicia Weathers som 2 charma- I sjöng prins Orlofsky. Man riktigt des den svenska 'TV-publiken av|kände hur åhörarna spratt till och en 'späd liten sångerska som sjöng | reste sig mur sina bekväma soff- från I hörn och lyssnade uppmärksamt. gästspela 4 Stockholm. Och mu kommer hon i rusning efter biljetterna, både den : cinis ”Madame Butterfly”. E ropolitan i New York! Och nästa gästspel a ken kom tillbaka till TV-publi- senare, förra sommaren, när - hon: ide på 'Gröna Lund i tillbaka till Stockholm igen, för i ett gästspel på Operan i två sto- za roller. Man väntar självklart |tr 23 mars när hon sjunger Aidas roll i Verdis opera och den 27 när hon gör Cho-Cho-San i Puc- Felicia Weathers, född i ameri- kanska södern, har ä ännu inte hun” sångerskorna blir Sr fa Cd Öl Fita är väl skola deltog i många täv- lingar, och hon fick kontrakt med efter en ling a Bulan Där hämtades hon av den rykt- bare Herbert von Karajan till Wiens statsopera, vilket säger en hel del. Och så, nästa steg i kar. fiären — debut i höstas på Met- på vår egen Opera, som minsang” inte är dåligt det 4 heter, > « « | landsortens. kulturvillkor, 3000-talot, skriver , Kiosken av i daj hopelagen träksnb EE hastigt lyjaa givning. "Men vad är d öppethällande för skön. : och facklitteratur "och upp= märksammade även den. mera ud- . Ida, eljest föga 'omskrivna bokut- givningen, Inemot ..5.000 boktitlar har föntecknats i registret. : Med tanke på uppdragsgivarna är: det i sin' ordning att registret skvallrar om särskilt stort intresse för jordbruket, landsbygdens ' och om kulturarbetarnas existensvill- ivrigt att ämnet fått en egen ru- brik i. registret: Samhällets kul- turansvar, En specialitet i Perspelktiv ' war personhistoria; registrets avdelning för porträtt, memoarer och biogra- fiska notiser omfattar ej mindre än inemot 2.000 rubriker. Som kari- katyrtecknare förfogade Perspek.- tiv över en så eminent kraft som vår egen EWK. För jordbrukets publik . tilldrog ! ga Porträtts Jordgubbar ett extra starlet inn Den -modärna teknikens & terver- kan på kulturlivet speglades kon sekvent i Perspektivs aösneralner gister, På r di sålunda inte bara + disk tidskrift fö föga gnnan följde Perspektiv d a 08 nya teaterformerna TV-teater, — : radioteater och LL : slörre kiosksortimenl genomgått a Fri utan och ess fram gen med au tid Itsträckt alla gått igenom? (Forts. å sid. 7) sa SN a kor . diskuterades i. Perspektiv så lb Jil ökad kvällshandel Tie ättsli Prövningen - än utfaller har vaksamheten nvot nyrnazismen fåbt en för" som har skadat den svårt. | Göleborgs-Tidningen. D te | Rationaliseringen. i statens sty- relse går långsamt. Statsråden, får fortsätta att springa mellan kansli- Huset och två kamvar, I det längsta "er rande, . sted Det var tur, att de fyra. 'stån- kom till malten, Annars: hade” vi haft fyra stånd ännu År 1966. 7 Pål i Västerbottens-Kuriren., [ETT ORD PÅ VÄGEN Utan att ingen wulätelse, (Hebr. 59: 22). [kolet en tid då "många kyr- 'och kyrkomedlemmar Togillade ett man nämnde blodet i Predikningan och i sånger och Psalmer. 'Det hände : veriligen att i tog bort vissa verser i som- i Seräner Som ' utstor e har: "malet vatt fräls m. am eller också att do helt över- langare; De' har varit ordentligt s - I domisfylleriejt, och det tidiga, 'miss- : bruket bör onekligen underlättas ” På längpe :sikt.. är suppenbart sett > avgörande ; för det framtida” myke terhetsläget,. Statistilven tyder näms , y inför den försvann, innan Tage Erlander ' blod utgjutes- gives
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.