LAHOLMS TIDNING Nr ur —=LT 7 Världsavälten kom att spela en politiska deklaration utari på att : "centerledaren Gunnar Hedlund förde in denna aspekt i debatten. av någon r uppfattning i denna . mänsklig- hetens = livsfråga kritiserades | : "starkt av hr. Hedlund, Där eldar! öjlkornner ko eran ” inte få till” stånd stabila politiske SN Alla. industriellt, utvecklade län- der., måste . hjälpas ” åt för att bringa. snabb och effektiv hjälp. . .Det hade varit h "få böra något om att d lands joch warje människ : att vidta åtgärder för att. hjälpa | hr "att på något sätt avslöja sin in-. ställning till dessa frågor. " ; Hr Hedlund underströk att två Aredjedelar- av” wärldens 'befolk- ' ning lider. av undernäring . och . att. den. direkta” svälten ' är 'en alldaglig. företeelse i u-länderna, börjat "uppträda sony köpare. "Det |” måste bli en; angelägen. uppgift] or att "åstadkomma. "ett program Denna äl är älående' sätt av wad som” nyli- gen hänt i Indien'där' man med vapenmakt” "måste" slå "tillbaka hungerdemonstrerande massör. på ett | vä SE son ÄRR ell AP KOMPROMISSANDET - ;- IBLAND GAR TILL ÖVER- - handlingen av' ett ärende oftare], än som nu sker låter alternativet komma fram till, den beslutande församlin; gens kännedom och 'be- dömande, kommenterar No rr a Västerbotten' beslutet om utredning av kommunal par- : lamentarism: - "Det: kan” ske i form av en re- servation i nämnden och det kan ir för annat sätt, Vidare kan. al-; wImän, ' tillhöranid äajösttet eler. "minoritet, stimu- lera till livligare debatt' och bätt- re demokrati genom 'att wisa stör: re 'meddelsamhet utåt,”Informa- dion kan ske via partiorganisatio- nerna,' via pressen och på många andra sätt — huvudsaken. är: att "med; den: saken bland många . icke mist. Men vad säger, att den 'skulle bli större därför att. de blir enfärgade? Ingenting. - Låt gärna; utreda frågan. Sker n - en tvistefråga evejorå stols hjälp, skriver N; y ec At er 'n'g'ren organ för Konservati- .va'studentföreningen i Lund: Dessa grupper är: De som har en förmögenhet el- "ler'. kan räkna med: bistånd "från någon med stora tillgån- "Bar t, ex. ett företag... 2,,De., som inga pengar har, = "Varför är dessa grupper priori terade i vårt rättssamhälle? En- dast dessa har råd att få rätt, Grupp 1 har pengar att använ- .' da, -medan grupp 2 får allmän rättshjälp och därmed fri rätte- . gång. Men alla andra, div, s. en ” "överväldigande: majoritet : av det svenska folket är medvetna” om é « att för deras del blir det i all- : mänhet oerhört mycket billigare att tåla en oförrätt än att betala "överlag + "slägit " väl ”ut,"- : . bättre än: någon kunnat föreställa . sig. Naturligtvis, kan även - andra | tibe " någon” okänd herde; furjage trot att” jag själv! i något satnmanhang' har: formulerat ” det r | Hur skall vi kunna behålla det svenska” kulturlandskapet som en leende idyll?” Hård industriell ' | exploatering i förening med jordbrukets nedläggning, kommer. att skapa stora problem. 2 vat förändrade landskap "storstadsornråderia. Jar lag föreställer man ha grus. Allt fler tråkiga sår i del t. blottas' genom grus att få myck så att vad man i fr kommer att särskilt vilje” betala Pengar för vad gäller fritidens ivst- nyttjande är ensamhipten, och tyst- . naden, vi her alltjämt vidder, gto- ra vyidder ;.som erbjuder oss allt I Idel ', wärdefulla tillgångar ;i . vår : Itid't5 (St iterådet Sven Aspling).: Vi har wi, Som statsrådet Sven Asp agt, ännu kvar orörd na- tury d den. som så önskar kan leva "ett! fruktbart friluftsliv. Men ” denna (orörda natur | hotas: idag NA bakom; den : deklaration <As0m | frid gjordes av regeringen: Det inne- att.! många människor har långt - till orörd. natur, Tystnaden: och still- kan man finna i Norrlands skogar. men man kan också söka den 'i. Småland som har kvar många idyller, Men hur länge 2 dessa "landskap : få 7 behålla > ugn? vi” "lever i en dynamisk är hg tt "svenska ' follvét.. klarar ; sig utan statschef, "utan symbol | för. De: rena: förnåftsskälen . talar . i ycket för "denna lösning, unge" som de gör för den syndika- (SST RR varje. , kommuns tänkande och handlande. Det: växer. upp fabri- . [ker! i'kmä.byar ochså måste 'ske, För. att kunna behålla” en levan- .|de"' landsbygd + där": människorna igen ; dränger > ins: i. då fritidsområdena för dessa män. niskor ska planeras, Här måste till en både hård och verklighetstro- gen planering. Områdena. i Skåne kommer inte att räcka. Men man har underbara och ganska oexploa- c | täkter som skötes illa och lämnas |; utan efterplanering sedan man ta- git det grus som finns. Gruskon« sumtionen har på tjugo år: tre- dubblats och kommer art öka än. mu mer. Man måste okta sig för att- allt. för hårt Dlanera stränder , och terade områden att tillgå både i Blekinge och Småland, Bleki kusten har börjat locka många i dag, Men ' här 'och var kan man se mycket dålig planering och det det är "synd. Många - tråkiga masonit- stugor wäxer upp. Ingen. enhetlig kommunal planering har skett mer än på 'enstaka ställen, Här måste Nänsstynelsen ' gripa” in och sam- ondna och -wåda Vi har få så wackra: skärgårdar : som just der blekingska och den kan bli rädd- t Iningen för många som i framtiden vill. finna rekreation långt "från storstadens . jäkt och buller. ;: Men också Smålands vackra sjöar med ofta klart och kallt vatten ' och underbara. skogar . här möjligheter atit skapa semesterbyar där det ini te kommer. art fattas grö åden i storstädernas cent. ra till semesterbyar, Allt eftersom städerna växer mer blir behovet av Lats der och parkeringsställen mera - märkbart. Människorna behöver områden där de' kan: röra sig. fritt. Man: kan inte exploatera stränder och ängar i storstadens märhet för bebyggelse ty därigenom stänger man den för alla som will campa. eller bara resa ut för promenader och bad. - Man kan peka på Bosjöklosters försäljning till. ett privat bolag i Malmö. Sista ordet i denna affä-. ren är" wäl inte; sagt ännu, Men här. rör det sig. om ett av Skå- nes vackraste områden > fring Ringsjön" Bolaget will bygga” upp itidsstugor. på - områ eller der med svamp- kan stanna måste alla. fb ” | tänka spå” sysselsättningen... 7 3 Allt förändrar landskapet; Kvraftz Å verk, och pappersmassefakhriker gör knappast » -en trakt mera begärlig för” turisten, den . gom ' söker tyst- nader; och ensamheten, för. att in- te tala om renheten, r ren luft, rena Ivattent 10..s v. Bilismen tvingar Slfrann nya vägar och” ;brosystem. Vägarna , skär: ofta "genom -under- bara skogsområden med idylliska sjöar och snart sxploateräs området av” kapitalstarka företag som ofta: i rena Å spekulatiorssyften förstör sk Edi = med emår dy tråkiga fri- de -kungahusén; en. "lösning" som. "mycket tänkas” . tanerna” leta reda metoder, brukad: Direkt oförnuftigtisynes; mellerti ara att till: symbol. för hela ; folket: välja en. person. som” under större delen av. sin fevnad Ngjort sig känd: föratt. främst .föl- reträda den ena hälften: ND i '.Så är, det. med: förnuftsskälen' r oden - opolitiske. 'presidenten.. Öl NLäget blir ett annat om man” vill ha» en! . president med politisk meakt, av "amerikansk .eHer :finsk Iman: vill hävda” "ätt der gjorg det an at sig i detta, men i r i mark och i fritidsbebyg- gelse måste omedelbart helt stop- Ta; pas! Men mer därom längre f i. artikeln. äter? sg utåt, växer och : suger till sig folket, Snart bor mer än 2/3 av landets befolkning i tätorterna. Detta kräver givetvis en mycket förståndig och långsik- - planerikg av städerna. Det be- hövs lite:'fri vidd och parkområ- den fretad tres lekplatser för att göra en Man längtar bomt. från stadens. av- gaser, ., fabrikernas spyende rök och allt buller som ständigt mö- ter en då man går ut. Man läng- tar fort från -gnistrande neonljus och; från y; köer . i tunnelbanan och Behovet av en fritids- typ. Ett ” sådant "statsskick -kan' : skyhöga fätt der. » Behöver. det vara så:i dagens Xx Sverige? Nej! Domstolarna borde "ges" stö möjligheter att lämna frisrättegång.. Då kommer rätt- visan en något större grupp av | det Svenskå folket till del, TRAFIKONYKTERHETEN , Justitieministern tänker tydli- gen : ptera den rylandersk utredningens förslag, att' gränsen mellan, det lindrigare och - det svårare " trafiknykterhetsbrottet ska gå vid en blodalkoholhalt av 1 promille i stället för som nu vid 1,5 promille skriver A ce- cent (NTOHOGT): 0 oc Justitieministern har bara ett argument mot en sådan' åtgärd: hänsyn til likformighet i den nordiska” lagstiftningen om ' tra- fiknykterhet, Även den som delar amsorgen om de nordiska strä- vandena' måste emellertid 'fråga sig om de ska behöva td sig ut- Arycket utt' på det ena området efter det andra vettiga och nyt- tiga åtgärder inte vidtas, därför abt opinionsläget i de nordiska . länderna är ojämnt, s — Det kan mycket väl visa sig ö- desdi t för att: ena de nordiska länderna om detta i och för sig lovvärda syf- "te kommer i konflikt med sakliga "bedömningar av vad som bör gö- ras, på olika lagstiftningsområ- den. + rö na se minimum - — de finsktalande . är diskuteras, men : det är vinte en Ki dy eller i Kekkonen. våra” socialdemokrater :. vill ha. Och ” därför. är den lösningen inte” ak- tuell. : Och' så var : det, känsloskälen. Det firins åtskilligt av den veran till. förmån för. den svenske kungen, men frågan är om käns- : loengagemanget är mindre. . hos de troende republikanerna.” - Så på den punkten kar det vas ra hugget' som stucket, ycks VLT vilja ha sagt, ' H I princip har)" glädjande + nog, eckleslastikministern ' visat isig förstående " inför. behövet "av finsktalande präster. "När. det gäl ler praktiska åtgärder har: hr Edenman” emellertid ” olyckligtvis mycket kraftigt beskurit . kam- markollégiums! förslag — han går endast med på två tjänster, 1 verkligheten torde även de före- slagna fyra tjänsterna : "vara "ett aniljö som” starkt skiljer sig från Iden: vanliga växer fram. 3 04: Något som också ingar fram ökade "fritiden. Man kan peka: på tre” betydelsefulla reformer . som dtabarilsitt eget språk: trev få väsendet > behovet -av ivå - miljöer är den : plockning och fågelskådanide, - Men allt fordrar” ett' bättre väg nät. som: kan ta emot dessa wee- det. Men gemene man menar att området : borde ibli' "Kommentai rr Mellanpartiledarnia "Ohlin—-Hed- Skolöverstyrelsen försummar ett kontroll lund . efterlyste i svenska initiativ för att väsent- ligt wtvidga internationella livs- medelsfondens resurser, med sikte på årsintäkter. kring 1.000 miljo- mer dollar. Och vem vet om det temiel och: ide lärare "som ” i svenska för utlänningar. SÖ wi- sar också för liten aktivitet. när det gäller lärarutbildningen, När erkänna «att svenska serna? . ' Dagens Nyheter. Regeringens ” metoder attt för- vandla de, köompliceradé frågorna om wår jordbruksnärings framtidd uppgifter . och bestånd till valpo- i liviskia tillhyggen: är djupt bekläm- mande och därtill beklagligtvis hå- de försåtliga och ohede: rliga. Västerbottens-Kuriren. På. socialdemokratiskt håll lär man vara inställd på att föra sam- mani - en. rad sådana frågor, som har . med bostadsbyggande, .mårk- politik och” hebyggelseplanering över huvud taget att göra, till ett ”pakelt” i valdebatten, Det är ett skickligt grepp i så fall. Men det är skada, att det bara är i sin propaganda, som regeringspartiet visar sådana ambitiorer. ” Upsala” Nya Tidning. "Hr: Sträng sill ta bort skatten på så låga vinster som 50.kr. Ti- digare - har : gränsen - varit 29. kr. Förslaget' är gott, 'Så små. vinster bör inte reduceras ytterligare ge- nom skatteborttag och därtill kom- mer att det måste. vara smidigare för mutbetalarra. att runda : av till jämmnia' summor." Men: varför inte gå ännu längre? Ta bort den all- ra lägsta winsten och öka. på' de andra, pelvis genom att dela råde, ett strövområde för dem som vill komma ut någon gång. Väder kendströmmar av, bilar. Häp måste I > (Forts. Å sid. Ni ut femtio procent. fler 50-kronors- vinster, 25 kr som vinst. kan väl aldrig "locka . något " större "antal TT Det håller. dh hända stora fik d isninigens Revolution i i körutbildningen gällde att bryta ide privatägda ställning : här : & på. saker > på 'traf fält, .moterar = motortidningen Vi Bilägare. Inom” det vanliga + skol. länge -sedat: ställts ”på avskrivning »Joch nu könimer”turen till de allt dyrare: privåta- Jbilskolorna sedan de, rättsliga” hindren för kommu- nerna "att : stanta egna trafikinsti- ch, but: udanröjts.” > "Först i maden av framåt städer it kommer Borlänge, som just invigt - sin kommunala trafikskola — men men kan också säga att gärdet re- än war upprivet och de privatäg- " bilskolornas ' dominans bruten ock vare folkrövelsernas egna bil-' skolor. på många håll. Därmed har det äntligen ljusnat" för alla ' som vill ta körkort uten, att för den eckult behöva -ruinera ” sig: . Mot privatskolornas högre. priser och på sina håll även kortare lektio- ner står nu 'alltså inte bara va bilskolorna utan även den för- sta kommunalägda med den ne- kordlåga ibottennioteringer: 17. kr i per lektion. Genom den "Kommunala bilsko- lam Iblir Bolänge. också en pionjär- stad för den natu do h landet. Dessa hade länge nog de- vat högt. på den byråkratiska stat- liga" nyetableringskontrollen och gör så än idag — först den nya ibilförarutredningern,'. som: på :se- naste: tiden varit ute och åkt på remiss, -innebär att' man måste tänka om; på den här punioten. INGET "PRIVAT » : : VINSTINTRESSE. Sv gån för bilskölor. har . inte heller uteblivit och, förklaringen ' kan bara vara "folkrörel en: ” Lektionskostnadenna . beräknas a utan privata vinstintressént Folkrörelsens . billigare bilskolor finns för, övrigt på flera håll som t. "ex. Örebro, . Halmstad, Karlstad, Mora, Luleå, Jönköping, holm. Uddevalla. och - Stock- Å BILSKOLORNA . : SAMHÄLLSFRÅGA. : -— Vi hyser principiellt den upp- fattningen - att trafikundervisning- en "liksom all annan undervisning bör bedrivas av samhället, betygar en att på sikt göra även köruwt- bildningen. till. et - angelägenhet för skolan, vilket den, bör vara. KÖRKÖRTSSOCIAL | ORM. Även om det blev dalkarlarna |1 som mu -— liksom så många gång-, er tidigare i svensk historia semiestern: som började Uonomförea 1952, 45" timmars arbetsvecka som ;enomfördes åren, 1958—1960, fyra- veckorssemestern: som är. fullt ge- nomförd 1965. Sedaw står vi redan inför frå- gat" om när arbetsveckan ska be höll det & il självstyrets också - kför ' Sigurd Bexner.. i Folkrörelsernas' trafikskoleförbund. Vi förutsätter därför — i vårt re- på bilfö en utveckling. med allt fler- sko- lor i kommun. eller fandstings- regi, varför det är önskvärt att de valrättsliga hinder, som kan föreligga, undanröjs. Det råder alltså inget motsats. förhållande mellan folkrörelsernas fana högt: kväste r tten och startade en bilskola för eget bruk, så war det gom sagt folk- rörelserna som var först när: det och komma s bilskolor efter- som den sociala målsättningen är densamma och mågot privat vinst Ia intresse inte existerar. ”öe gränsas till '40 timmar i. veckan! JA pekar på att wi tvingas ar- beta + hårt” med. fritidsproblemen som kommer att stå i centrum av debatter - de närmaste åren: s7 SAtt: der ökade fritiden/ dragit |med” sig många svårlösta problem jälvklart, Värst: utsatta . blir störa delar av Sverige. Om anta- "let Präster. reduceras till hälften måste : arbetsbördan på var. och en bli avigt stor, vilket i prak. -dandé grupper icke skulle nås av I verksamheten, 2 Det borde vara en hederssak för Sverige att behandla detta "problem, i en mer' generös anda än hr Edenmans' proposition vitt- nar. om, Har man väl på goda grunder 'i princip erkänt sitt an- svar, bör man, då möjligheter up. "penbärligen föreligger, också ta vett Fjält Jag för att lösa. uppgif- Vad "gäller djur: som är på ut- rotningsgräns, menar man i första hand vargen. Endast ett litet an- tal wargar finns kvar i Sverige, Vargen jagas mycket hårt, därför att den gör stor skada, Den. an- faller . både människor och hus- djur. Vargen jagar allt vilt.: Enligt vissa undersökningar skall endast ett tiotal vargar finnas "i vårt land. Faran för att vargen för- svinner, från den svenska faunan är uppenbar. Men glädjande nog har riksdagen gått med på förslag Im, om temporär fridlysning av var- gen, Lodjuret är också hårt hotat i skulle ha dött på ettloch plågsammare sätt. Ibland har lodjur - påträffats här i trakterna, Men ryktet om att en 1o finns i trakterna ' får al id] jär gare ut. att försöka skjuta detta . [stackars djur. Men man kan dock AX Något c om utrotning av svensk fauna inte anse en sådan jägare” som riktig jägare. (Lodjuret är . det enda . vilt levande kattdjuret i svensk fauna. Det Hiknar mycket en; stor katt, " ' Andra "hårt drabbade jur” är järv: och I björn. . - Förutom: våra "rovfåglar är or- tolansparven . iden fågel, som är på väg att bli utrotad av män- niskans utan eftertanke oupphör- ligen gränslösa framfart. Efter Ortolarsparven följer gulsparven >= rovfåglarna är väl "snart alla lika hotade. Toppar listan gör wvis- sa an av falk, kärrhökar, uv vårt land, I regel tar lon svaga |loch' ö eller sjuka djur, vilka annars för |]- > Vad gäller fåglar är det först främst växtskyddets apostlar, ' som får stå för' iden katastrof, deras så' kära och oersättliga kvicksilver ställt ' till med Men jägaren går inte helt fri” Man alla de kan inte lära jägaren "att' skilja olika-- arterna. - åt, nn några nem för den” högre timpenningen verkar svag. Är det inte dags att” avtalen. rensas från: denna” form av "Tönesättningstänkande. I Likalön för . valkttimmar! :Idet internationella lant ' inte efter hand kan bli alktuellt]börjar man med: inter dk ingar jför utlänning är |. mågot ant ta — i pengar men eventuellt också |på allvar? in natura — för em något jämnia- Fil. mag. Bengt Svensson, . "Ire fördelning av Aivsmiedelsresur- > fö - Stöckh Im, " Det fanns en tid "när kultur- sträckning förbehållna samhällsde'. battens finrum, Det var en debatt em moral och - tolerans," om. tro och etik och. normer som' kunde berika och ge ledning. Som radi- kaler, kämpande ateister .och. ponr- prisare i, halvtannat decennium fått dominera och överrösta . var- andra kan: det, lätt förefalla ' som om den & k. kultundebaltten. nu- mera skulle ha, förvandlats tll en lång väg att tillryggalägga,, innan den, kan bli en maktfaktor att räkmia med Vi har accepterat väl- färdestaten med dess: ongan” för utjämning och ' fördelning" av; be- fintliga ' tillgångar. Allt flera län- ilder är på väg att göra det. Det som - oroar är att. avtvecklingen Då den riktningen blant de unga mna- mest av nöden, har. så många:och vi kunna komma fram till en. lös- ning på den högst . otillfredestäl- lands' situation,” som" vår wärld nu befinner ”sig' -i;: måste vi använda oss av "de, erfarenheter "vi: gjort, när.,vi. sökt. -fösa, de . sociala frå- gon på det nationella planet. 'Vi har lämnat, det gamla wälgören- hetstänkandet, när. det gäller; nt- vecklinigen inom vårt eget land. Veckoposten. Iper.s "hot säkert inte" andan med eri liten ”familjenotis i Aftonbladet. att läsas," arb "presidentdottern var sinåland acker 's som en prinses- vr inåste "lära oss” av "dei lilla enkla, olärda "kvinnan" Maria, Jo- och sammanslutningar ': värms av et, Marias lovsång svallar upp kring äs barmhärtighet. Dr Hans barmhärtighet varar från släkte tll. släkte över dem som fruktar honom!” Man epåstår, att allting flyter, att” ingeniting . för- bliver av "det vi håller i våra hän- der och ser med - våra ögon. Det är inte sant. En sak förbliver, för- bleknar aldrig,” förgår aldrig, tun- nas aldrig ut; Guds barmhärtighet ' Psalmsångaren sjunger: " ”Barm- härtig och mådig är Herren, lång modig ” och stor & mildhet, Han går icke ständigt tillrätta och be- håller: ej . vrede evinmerligen. - Han handbar icke'med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar..., Pro feten Sa tillägger: rör. skall. han' icke: sefs trolovade: att på nytt sjunga Lis ”Magniftcat”' så' att kyrkorum, hem tand ”Bit brutet : säline : se av all hat. och bärnidpropaganda —'" barmhärtighetens fader.” - mar just är en symbol för Guds barmhärtighets "armar: VKomnien till mig I alle. som arbeten och feder ro för edra själar "Vi skia lägga märke" till ”att "det inte finns ett ord i Skriften” om att Jesus skulle ha ställt till" med korsförhör. med sina” lärjun innan han vågade göre dem till ligen war ganska brokigt, ”angiok honom; inte, Genom det förtroende han wisade dem; gjorde Han "dem till segenvinnare.” Tack, barmhärtige Gud, att du tar emot oss och har användning för oss som! vi är — nu — i dag. he Guds fbrofasthet andra och en tynande : :veke skall han icke wutsläcka”. i N krävs en betydande artkunskap, om ide icke vill: avstå från att beskjuta - dylika "arter - utan att överträda lagen. De sällsynta rov- fåglarna behöver varje Ööverlevan- de individ, Man kan säga, att en total fridlysning av rovfågel en- bart skulle underlätta saken. Man will inte heller beskylla den ene jägaren mera än den andre: Men nog är det för. lätt att: få Licens len minsta. aning - om-. våra rov- fåglar... Kanske har denna männi- ska sett en-ormvråk . någon, gång. Sedan har han talat om för gran- men, att han sett en hök. Eller har han sett en tornfalk slå en småfågel. och trott det wara en sparvhök, Därmed kommer man också in på något önskvärt, näm- ligen att total fridlysning av rov- ffs kunde verkställas, dantag för jaktvårdare och. sär- , skilda saltunniga jä jägare. De andra jägarma å I söndagsjägare, kan mä agen | trof jakttid för det matnyttiga viltet och de arter, som anses vara iga för jondbrulk , och annan näring samt med un- [din son! "Maria prisar Gud, . hans : barmhärntighet släkte till släkte, JE du bevdänare Israel och tänkt 'isa barmhärtighet. mot Albraham och hans säd till evig tid, efter sitt löfte i till wåra äder”, Löftena kunna 'ej. svilkas Nej, de stå evigt kvar. ;, Men vår Cut är trofasthetens Man brukar med Skäl talar om: em more trotaiha och ändå är denna trofasthet i all dess ljuvlighet bara en blek 'av- ' £g lämnar om AR s rig lä om old OSS, " Oroa OSS, an oss genom trolösa i smått som i Trotter du är den orubbligt Måtte jublets man; Kristus, få söra nära vid våra bären md LOS älska förfölja 085, ta dig Vi är så av kråkfåglar, Hans-Ingvar - Gulinarsson, ve sång — ”Magnificat”. = lög 'Lov- sången, som ska övervinna världen, kvaliteten på' den ma- vid statsbidragsfinansierade kurser frågor ansågs åt alltför stor utz . tionerna, ' där '. den är : son. allra . svåra hinder att övervinna. Skall" opsreportaget ” kommer det - I. passionstid kan vi gärna 'på- , minna varann om abt/korsets ar- . sina, Deras förflutna, som säker- Han har :bdagit ' ack trot sb : upphe LER TR or däri sin Ande!" Då bryter .Mamias lov- ” ären betungade, så skall jag: giva u
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.