"LAHOLMS TIDNING NN va —= EL T- Mycket dl skall” Tidningen Arbetet -: (5), om. vilken man många gånger kan hävda, . att tonen är, sober. i , jämförelse med många av dess " smärkta , kolleger, har syn barligen ryckts med i det all- männa. - stridsvimlet — kring] 'man höra.. oc trädare. skulle - vara . > ovilliga. - eller rent av negativt. inställ- da. till förändringar inom "nä- ringen... = Vi tror nu. inte att Fare. 3 Sig tidningen Mrbetet eller. någon av dess ' kolleger kän .vinna = Världsmarknadspeiserna ingen Tidningen Arbetsgivaren — söm bekant :' organ för Svenska arbetsgivareföreningen” :— har i en:ledare- upp 'en del :av regeringens ut- spel .i jordbruksdebatten. Tid- ningen gör, för sin del slut på den ; gamla myten om :' världs- marknadspriserna den 25 mars tagit " som. "'rikt- T d cc a Sverige inom dessa branscher är 50 procent högre än mot- svarande löner i Frankrike — siffran har inte kollationerats, men detta 'gäller' i varje fall för: EEC-området som helhet — bör detta vid i övrigt lika förhållanden (t. ex. lika pro- ducentpriser och lika effektivi- tet) medföra "att priserna 'i "Tidningen Arbetsgivaren går även in på det påstående om sänkning av livsmedelspriserna som regeringskommunikén och s-pressen tydligen söker locka valdeltagarna med: ”Ingen bör tro att den myc ket omfattande rationalisering- en och den ännu oanade) miljö- förändringen kommer, att ge or kom mentar r ; Ledamö- " Talman , Boheman uttryckte ekonomisk gottgörelse får” "gt sitt missnöje över de mängaj|vetvis inte bli 'alltfö frånvarande när fredagens riks- dagsplenum började. r' markant. Det är 'därför glädjande att statsutskottet kunde ena. sig ing éns' i : Ikspro- vana' attlom den företagna korrigering. landshövding Netzéns offent något gehör. -för- sådana åsik. punkt” för: våra jordbrukspro vära liysmedelspriser en krat. terna har. tagit ' för —- håll. ger. vi naturligtvis . tid- , liggöran e av en del av utred- ”mningsma oritetens tankar, om den framtida ' jordbrukspoliti- "ken. Det skedde i en.ledare nyligen, där man helt. lämnat det . sakliga , planet , och - gått över till påståenden om nega- tivism och. ovilja inom jord- . Brukarkåren mot förändringar. Tidningen fortsätter: ”De sto-' ' ra könsumentgrupperna;. som dagligen upplever omfattande rationaliseringar och” omställ-) : ningsprocesger, "inom andra näringsgrenar, kan inte accep- tera, att inte också jordbruket hänger med i utvecklingen”. Utan något som helst förbe- "ningen Arbetet rätt. Det finns ingen anledning, att. andra yrkesgrupper accepterar om ter., Alla som har någon. kon- takt med landsbygden "och jordbruket '. — och "det: har alltjämt de, flesta .— . väl till de. "drastiska .. fö ringar som ägt” rum! och allt: jämt" fortgår ; med ' oförändrad styrka inom jordbruksnäring- en. Vi skall i detta” samman- "hang: inte ens exemplifiera någonting , av "det som hänt ifråga om teknikén inom "Jjord- bruket, Det. räcker om vi er- ” inrar om” att "Jordbruksfolket minskat: med ca .65,. procent sedan, . "förkrigsären och -med . ca.40 "pröcent : enbart" under tiden /från :1956.. ; Några / "för- ändringar - 1: den” storleksord- «ningen. hår: infe” inträtt.i « någon.annan yrkesgrupp. För- sändringarna "i befolkningsnu- gagna man” måste. lägga ut” fasta be- ställningar, för att säkra jämn tillförsel: etler "då man tvingas till, inköp föratt kompensera sKördeskador, priserna. annorlunda,. Kan. de- batteri + rensas från "tron på världsmarkhadspriserna - rättesnöre, "för .vad jordbruks- varorna-”bör” kosta, har man vunnit en hel del”. : duktpriser och :som : jämförelse: ”I diskussionerna om jord- brukspolitiken utgör talet om världsmarknadspriserna återkommåande- ' argument mihskad .:svensk jordbrukspro- duktion. Men världsmarknads- ett för xisterar ' egentligen man inte kan be- -sig av dem, Den dag .den dagen' är = Som Det är' ett: viktigt uttalande som gjorts i Arbetsgivaren. He- la - den-»-jordbrukspolitiska . dis- kussionen..förvillas av: de 'so- cialdemokratiska enbart som propaganda 'tillver- tidningarnas kade skriverier i dessa frågor. detaljhandeln kan ligga en 30 procent över motsvarande pri- ser i Frankrike. Så stora är inte - skillnaderna -i praktiken, ty effektiviteten torde vara vä- sentligt högre i Sverige, vilket jför övrigt är en.av orsakerna till våra höga löner. Den :'an- givna siffran visar däremot den väsentliga betydelse som för- ädlings- : och" .distributionsleden samt": våra ' exceptionellt höga löner kan ha på prisbildningen i ledet framme vid konsumen- ten.: ” Diskussionen ovan har förts utifrån förutsättningen att jord- bruksprodukterna, , då : dessa lämnar jordbruket, betalas med lika priser. Nu är det så, att priserna i jordbrukarledet lig- ger något högre i Sverige än i EEC-området som genomsnitt. Skillnaden är "emellertid så obetydlig 'som" 5 procent. Den- na skillnad är sedd mot löne- differénserna mycket obetydlig. Enligt : senaste informationen är tig skjuts "nedåt, Familjejord- bruken har varit en i många avseenden billig. produktions- form”. Det är väl troligt att långt flera än "Tidningen Arbetsgiva- ren kommer. att. genomskåda bluffen i de socialdemokratiska propåerna. : Alla - som > något tänkt. igenom dessa problem känner väl till att stora företag med . betydande investeringar och anställd personal inte kan drivas om man "inte erhåller en fullständig 'kostnadstäck- ning.: I varje fall inte på lång sikt. Det är riktigt som Arbets- givaren: säger att: familjejord- bruken har varit en billig pro- duktionsform. Så förefaller det vara alltjämt. Jordbruket är en företagsform, där det person- liga initiativet och den omsorgs- fulla övervakningen spelar : en väsentlig" roll." Jordbrukspro- duktion i storföretag förefaller för dagen: inte bli' väsentligt redan »på torsdagseftermidda- gen och när det någon gång|- händer att det blir ett fredags- plenum ' orkar alla inte motstå sin hemlängtan utan smiter rättsotrygghet ofränkomligen förknippade med försvinna till sina . hemorter] en. " Sydsvenska Dagbladet Om. viss " godtycklighet, och skulle " varå” . tvångssjuk- är både av” en väljarna la som - en. ' < från sina plikter.. Att ovanan: är utbredd och har en:' lång tradition bakom sig gör den inte acceptabel. Det slött. och', ansvarslöst riksdagsledamot = att strunta 'i sina plikter på -gätt som ' skedde i fredags. Det bör- de finnas 'anledning' att inför nästa riksdagsval ställa de för- sumligaste 'till ansvar. inför och 'på 'så sätt erinra kandidaterna' om, den pliktkäns- "borde vara självskrir viss ' psykiatrisk vård, som av andra skäl 'också är 'ofrånkomlig : och . säkert i flertalet fall också till: de 'sju-- kas bästa, så” blir det. därför. ännu mer angeläget att de;som mot sin vilja: utsätts för. ”slu-: ten psykiatrisk, värd” åtminsto-; ne får en sådan 'som gör skäl, för. namnet, - Detta öppnar per-. spektiv :mot fortfarande funda- mentala brister :i värdformer. och läkarutbildning och. pergo-, naltäthet :på detta omräde, . lik-. som andra där tvängsinslagen och "skyddsbehoven” fått" maåske- inte jordbruket ”hänger med |: merären ,här. inte: "varit. möj- : Gikonorgstiäningen ra inhumant låg” värdstandard., lönerna . på "jordbruksområdet | billigare än i. familjeföretag: — nn Det: finns "ingen ; möjlighet. att "> mentgrupperna: i utvecklingen”! fe "Nu är det dock inte. riktigt så” tidningen har tänkt sig svaret. Vad 'som varit me ningen :är ju att' Hos konsu- skapa ; den uppfattningeri att jordbruket |, inte ' har - ”undergått .. några nämnvärda förändringar samt vidare att : jordbrukets : före- vpk Pensionsåldern '- "sänkt Centerförslaget om . pehsionsålder avslogs dagen igen av tiksdagen:: Frå- gan har diskuterats åtskilliga gånger. tidigare och mött. sam- ma motstånd' från” övriga par . ters sida; ; MN skor ökar också" både, de :fy- siska :'och > psykiska" båfrest-|: ningarna. På -andra 'områden |' " hat stora reformer genomförts just med hänsyn till dessa | förhållanden. Vi har fått: kor- "tare arbetstider, längre] semes- "ter etc. a Tjen rad "andra? länder;. här sn man”: lägre 'pensiohsålder än a hos: OSS, ändå" vill man gärn ' göra” "gällande att Sverige ä ett föregångsland på. soelalpc Å, Mitikens område. Vi. pensionsåldern: 67' sedan 1914, alltså i över "50 år. ; denna tid har s In dergått »' stora som starkt påverkat "oc enskilda människornas" gi tion, :Det finns ettrotal män: niskor i påfrestande fysiskål; yrken som med oro frågar sig|' hur de ska orka med en aktiv arbetsinsats till 67 års ålder. 'En sänkt pensionsålder är en fråga som gång "på gång ak- tualiserats i form av motioner på fackförbundskongresser. Argumentet att" en sänkt pensionsålder skulle kosta sto: 'ra' pengar" och: många arbets- timmar" är ohållbart så länge mari är ovillig att tillsätta' en |: parlamentarisk utredning som kunde undersöka i vilken pro- portion de materiella. kostna-/. derna ' står till de rent huma- nitära vinster en reform skul le innebära. — LA FÖRBRUKAD VID 63 AR : " undrar Dala. Demo kra t e.n, som protesterar mot att man sätter en. ovill- korlig åldersgräns för, Ppoliti- ker äch kommunalmänz ' Flera. skäl kan anföras för att äldre och erfarna männi- skor "bör. få vara politiskt verksamma." Ett är' att äldre människor.nu är mera vitala och arbetsföra än de var förr. Den som är 65 eller 70 år är |. numera inte alls förbrukad till kropp eller själ. Det var en|' person i den åldern tidigare, ännu på 1920- och 1930-talen. Men förändringarna i samhäl- let, bättre utbildning, kortare "arbetstid, andra och sundare kostvanor, bättre hälso- och sjukvård och rymligare bostä- der, har medfört stora föränd- ringar. Det märks både på an- talet åldringar och på deras aktivitet. Pensionärerna är många . och en stor väljar- grupp och de är aktiva, både i politiska organisationer och i sina egna. Ungdomarnas politiska or- ganisationer når varken i medlemsantal eller aktivitet upp till pensionärernas stan- dard, hävdar tidningen, som obestridligen har god inblick i det socialdemokratiska . par: tiets verksamhet: arbetslivet ställer ' på "männi F' elsnämnd: där de tillsammans” $ med”dpartiska' vetenskapsmän: liga. utan ”att: motsvaras? äv ; pe förändringar i ifråga. om. . organisation, och teknik 'inora snäringen. | i "Chefredaktören" i tidningen : Arbetet; .som"” förmodligen åt minstone " granskar vad” som + skrives : på ledarsidan; "torde känna till att de officiella. be- "räkningarna. om - näringsli ets - utveckling, vilka årligen”; göres inom 'finansdepartementet;har -påvisat att' arbetets effektivi- 'tet t.o.m. ökat'starkare inom jordbruket. inom "industrin: Påt är. trist tt behöva” "påpeka, att; en "tidigare, väl. ansedd i debatten ' skall. :kunna . bli me- ningsfyllde. så :länge' man. byg- ger. denna: på : aktig - förutsättning.” ' När: man skall jordbrukets. villkor, är. det. na- turligtvi priserna med; Ti lands :jordbruk "producera." Den enda realistiska jämförelsen är självfallet, 'dels vad jordbrukar- nä .fårsi får: i . andra länder, dels vad konsumenterna: behöver : betala i Sverige ioch vad de: behöver betala i andra länder. Till den sista - jämförelsen bör. dock -fo- gas "den reservationen. att: pri- | serna:i'detaljhandeln i -hög grad i påverkas äv lönerna i. de: olika' läriderna, Det är: ju nu känt att.” cirka? 55 procent" av” lvs- medelspriserna 'i---detaljhandeln Igår .till.dem som förädlar och . [distribuerar :varorna., "Klart - är : då "också 'att priserna i "detalj: "handeln; påverkas väsentligt av lönerna i förädlings- och. distri- butiorisleden: .Om it, ex: lönerna en: i-grund fel- någelfara . det. .svenska inte ”världsmarknads- -man ”. skall : jämföra I dessa priser kan inget Sverige.'resp. vad de OS känt Se 3 blir Fepresenterade: statlig. N --skall-klarlägga den ekonomis- ka : utvecklingens '; tendenser i och'fastställa inom vilken ram I: den -önskvärda...standardhöj- ; ningen kan fortsätta: utan SM penningvärdet försämras, : vetvis bör denna nämnd” även. upprnärksamma de eventuella " riskerna”. för. årbetsmarkna-' den. Den fulla . Ssysselsättning- en bör. .kunna'; tryggas. .utan penningvärdesförsämring. ” . Systemet - kräver -/ givetvis]. insikt. och solidaritet ” på: alla håll. Tyvärr tycks! vi ännu vä ra ganska” långt. borta från: en sådan ideallösnin; : 5 Nät BRUS PÅ. LIV ISMEDEL »« "kommer att bli ett domine:] rande internationellt -.problem, skriver, W.a l de mark Sven sson + Frisinnad Tidskrift i en artikel om"jord- bruket och framtiden. Vi kommer lindrigt undan om vi I ett akut skede” endast ålades att försörja oss själva, Nu sä- "ger; man” satt vi, hjälper. värl : den "bäst genom att även :i : fortsättningen "bygga ut vår kostnad: " Slutsatsen kan möjligen v va- ra riktig för -de närmaste å- ren. Den är med all säkerhet fullständigt omöjlig på -lite längre 'sikt: ' Motsatsen: skulle innebära ' att "det fanns” till- räckligt med - produktionsre- server oss förutan och att det desslikes fanns folk, som . kunde och ville” producera livsmedel så billigt att vi med fördel kunde byta oss till vad vi inte. själva. frambringar, Så lär inte bli fallet..." : Det är riktigare, säger man, att nu' "plantera skog på en stor del av. vår=- >äkerjord. -än att "där ha ett föga: lörisamt jordbruk, "Men". vad vet:man egentligen. 'om ' skogsplante- |. ring på åkern som ett mera lönsamt alternativ: ie åren — fram till 1975 eller nå- got därefter — planterar skog | på dessa arealer, så har vi vid sekelskiftet 25 å 30-åriga barr- Skogsbestånd. Det mest troli-. "inom mindre. än 50'år: "Kristendom, ' demokrati, industri ":på” Jordbrukets. be | Om vi under”de närmaste | In Arlo: ; : derma” tid-inte”här- något” rot- , värde alls. IDet: må. vara; "röja; undan ”Skögen och: Få nt | mekanisk: mening sfiFeäla! jor- den; lär, väl; uned den: tekriik ” vi ot: ktört ; problem. . ,Dyrba: räre”och-långsammare blir"”det att fterföra jordert till/det biö- Komponent,” "söm? + åkerjördens :.: ; egen- t har; sin egen tidtabell. Därför, blir: det. med all säker- het én. :mycket dålig affär att Plantera skog" på mark, . som återföras till åker. ' äver, "slutar Walde- å juka "och. "praktiska ' anpass: -hingar söm möjligt söker kla- Ja: aktuella -produktioris: och fnärknadsfrågor utan att upp- giva Produktionsresurser" som MM längre fram kan behöva. AVKRISTNI G MED MÄTTA > > a ”Kyrkodebatten ' kommentet ras ordbrukarnas Förefningsblad, vars " költurredaktör » Ragnar Old- berg åberopar ' fjolårsboken ar: :bete” "av "teol, Hc. "Karl: Man- fred: Olsson: ärnan.i Olssons fjolårsbok ; Vär: hans skickliga gendrivande |. av: talet om industrisamhällets . långt gångna sekularisering. i Utvecklingen 'dömer ingalun- -da religionen att försvinna, ty »den etiskt religiösa frågan är ör: människan ofrånkomlig. Däremot kan tiden vara inne för. de gamla formerna att lämna plats för mera: tidsen- »>liga. . En annan dementi på ryk- "tet om den totala avkristning- ” en finner hr: Oldberg i mass- medias : :nyvaknade ' intresse : för: själens, frågor — program .som' visat sig ha stark pub- » likäppell - Slutligen görs en : distinktion ” mellan religions- . förföljelse "och något så världs- dist som- pPrästhat: Också nu är det ju så att «vad. kyrkfolket älskar att kal - la religionsförföljelse . rätteli- ; gen borde betecknas som > koleda eller prästhat. I debat- ten bör denna skillnad mellan -vad som är tantikristet och vad som bara är antiklerikalt ordentligt iakttas. , Människors religiösa mini mum, ;. är. heter det avslut. . ningsvis, inte mycket mindre nu än det var under kyrko- tuktens dagar.. att” dessa - bestånd vid | sekelskiftet inte: vara | ex, e tebetalarria.: som 'i år har känning skaper,, ännu om. 30 -år" allt: |. Son, att' vi med säl . cirka 75 procent högre i Sveri- ge än . medeltalet för EEC- länderna, Det är alltså uppen- bart att. de prisrelationer som gäller. i -jordbrukarledet. i Sve- rige jämfört med- EEC-länderna förutsätter en. mycket ' högre produktivitet inom det svenska jordbruket än" i. BEEC-länderna. Att denna högre. produktivitet verkligen. föreligger framgår ju även: därav . att "det svenska jordbrukets ' andel: åv den yr- kesverksamma' befolkningen :är eridast . omkring 7 procent, me- dan motsvarande tal för Frank- rike senligt "tillgängliga. infor- mationer är 18 procent.” Man kan tillägga att: den för Sve- riges-jordbruk gynnsamma. ef. fektivitet:.sori tycks ' föreligga är ett faktum,' trots att våra naturliga förutsättningar : för om ens något, Därtill kommer komma till stånd utan utsikter till en:i genomsnitt fullständig kostnadstäckning. a Svenska " staten har 'experi- menterat på många andra om- råden. .Det' kunde vara intres- sant om man även ville driva några ' statliga försöksjordbruk med prövning av. det - ekono- miska resultatet som -,huvud- syfte. Dessa skulle .i så fall förläggas i«olika områden av landet och arbeta utifrån'sam- ma . villkor som de. privata fö- retagen. Man kan nog på för- hand avgöra från vilka företag — de privata eler de statliga som :konsumenterna - skulle välja. att. köpa | sina : livsmedel, såvida båda tvnerna av företag skulle erhålla . kostnadstäck- jordbruk mestadels måste anses sämre än de franska. : ning. :G, P.: Stockholm (TT); Mer än hälften skattebetalare : drabbade: av och? gifta ; ”skabtskyldiga” med en progressiviteten. diga. ligger ;49,3 procent över pro- gressivit ränsen + och -: andelen Progressivite tsdrabbade & är 47,6 pro- cent" blanid'5 ide familjer där endast a mal tidskriften Sunt Förnuft. få "Tidskriften '. har vid sin ”under- sökning hur stor del av skat- av prog för ! ": Först " om : inkomsten na, utgå överstiger dessa belopp: blir skat- skatiskyldi prog; en kännbar ' reali- gande 12.000 kr aldrig berörs av progretsiviteten. De sslipper undan | - med den'ekattesats! som gäller i ; skatteskalars första” skikt "och -lig-|' ger "alltså " under” ”progressivitets- |: gränsen”,.” Dessa - 'beskatiningsbara inkomster: : motsvarat: 'en verklig inkomst” av > cirka: 10.800 : kr - för och > cirka. . 21.500 kr bar inkomst understigande 6. 6.000 ke - Ett viktigt.moment i planen på en” ”aktivisering” av AP- "medlen skulle :vara' ”att' töm- ma låglöneföretagen på arbets- kraft”: Det finns. skäl att åter ställa frågan. om konsekven- serna för folkhushållet därest denna' käcka : paroll ' kunde förverkligas.. " Strängt taget borde det: diffusa begreppet låglöneföretag få en, entydig « definition, men en sådan tor- de vara ogörlig att få fram. Man kan dock i brist på bätt- re utgå ifrån att med begrep- pet avses arbetsplatser där de anställda” relativt sett 'erhål- "ler 'de "lägsta inkomsterna. I så: fall "får 'den ' mindre ”in- -.dustrien och småföretagen i : allmänhet "med få undantag behålla sin ” arbetskraft på "grund ,av, ett högt löneläge. "Däremot skulle i' första hand statens" affärsdrivande verk]|Y . sådana 'sorh S. J., Televerket och Posten tömmas på ar- betskraft liksom i andra hand vissa för bytesbalansens upp- 'rätthållande viktiga exportin- dustrier. På dessa arbetsplat- > ser,' framförallt de förstnämn- da äterfinns löntagare -med de relativt sett Jägsta inkomster- na: situation? Frågan behöver ic- ke besvaras. AP-fonden som ett bart huggande svärd i låg- lönearbetsplatsernas. djungel är ett fantasimonster, som bör . ställas in i de ekonomiska fantasteriernas .»- skräckkabi- - nett, (Riksdagsman B e n g t Sjö nell,cp, i Svensk Industri ”Jav; familjerna :progressivitetsgrän- Klarar samhället , ,en "sådan 1 ppa > Inöriteternia för ikattekyldiga: över : progressivitets. gränsen förbyts snabbt i majorite- ber; wid en ytterligare inkomsthöj- ning. När, inkomsterna stiger med 10 procent passerar 4,4 procent av 'de "ensamstående "och ' 8,6 procent sen." Mest. utsätta" för progiession är de familjen där bägge, makarna att de stora företagen inte kan |. | Civilförvaltning föreslagi' 2 "En riksdagsman från center-|] partiet, hr Gustavsson "i Ak vesta, här varit indiskret nog att : fråga, inrikesminister Jo- hansson var « man : kan' finna de : omtalade '4400 -lägenheter, som ' sattes i gång utöver bo- stadsbyggnadskvoten i slutet av förra året. Till svar. har hr Gus- tavsson fått någonting som väl närmast får anses: vara en syn- dabekännelse. : Koncentrationen av igångsättningar i. december var en 'olycklig företeelse, sade hr Johansson och betonade att regeringen” "försöker: hindra ett upprepande.. föoch "för/ sig bor- de det inte vara särskilt svårt — .det behövs bara 'att rege- ringen bemödar sig om att hål- la sig själv: istyr, så blir. det inte” fråga om några ' .upprep- ningar: Var- och. en vet ju att det inte blivit någon hausse i igångsättningsföretag mot” slu- tet av året, om inte inrikesmi nistern ' och "hans. kolleger 'his- sat :klarsigna Ir. Dagbladet - Hemvärnsbefälet . får ." sedan |! statsutskottet: bifallit.; en ke |G dagsmotion: de arvodeshöjningar som: arméchefern och "försvarets Det blir en ökning: med .20 procent och arvoden:: skall: även ;utgå till” adjutanterna': med: 300 kr: I denna” fråga fick alltså ”de- partementschefen” bakslag. vil ket är "ganska. naturligt: med tanke” på att: arvödena” inte: ut: gör. Fulj ersättning. för : utfört arbete' och knappast: torde göra det ens efter uppräkningarna. har "inkomst. Av dessa drabbas gressivitellen' och ytterligare cirka" 7 procent ' lyfts 'över progressivi- | tetsgränsen vid en vinkomsthöj med 10 procent. redan mu cirka 65 procent av pro-; med . Som "tidigare får "man: räkna idealism: och : brinnaride j intresse när, det. gäller; ätt. be- sätta dessa viktiga. poster. men relationen : mellan uppdrag och Vm ggsatisk upprustning är "på gång när det gäller mwuxenuwtbild- ningen, , berättade konsulent Karl Högemark, Skolöverstyrelsen, vid dem gemensamma” konferensen för SLS - distriktsordförande . och. di- striktsstudieledare. Konferensen var förlagd till. Taisalidens fjäll- hotell i Tärnaby. - 'Konsulent Högernark- betonade att inom de närmaste åren fbom-|ma, mer arbetsbetingelserna för folk- bildningsarbetet i stor utsträck- ning att förändras. "Den tänkta utbyggnaden av mtbildnings-radio/ TV — inte minst på TV-siden när det: gäller språkutbildnings4 och estetiska områden — blir en bidragande faktor. . - Gymnasieutredningens förslag om Polkbildningsarbote | "ändrar "Sture Korpås redogjorde för de konkreta förslag och det ' arbete som - samarbetskommittéerna - för närvarande arbetar med, Meningen är att utredni ga klart till i juni, då en särskild, av distrikten, tillsatt beredning kommer att: utforma det förslag om sammanslagning som " skall föreläggas höstens . förbundsstäm- I Inte bära. studiecirklar .. | betitlade' studiesekveterare" Mai- vor. Karlsson . sin inledning, - där hon redogjorde för SLS allmänna kulturanevar och gav förslag på på olika - aktiviteter som temadagar runt miljöfrågor, matur- och fri: a | tidsfrågor,, musik, teater” etc. och hr Högemark varnade för att den tänkta vuxenskolan som i sig själv. innebär att alla Allan. — Sund; redogjorde kontrollfrågorna och samtliga distrikt var synner. ligen - öplysna rade av att skall ha lika chans till utbildnin; — kan bli något slags B-gymna- sium för dem" som inte Iyckats|” komma in i gymnasiet. Lärarsi- tuationen är också besvärlig Krin tik riktade br Högemark . också ro det synsätt som är rådande i svensk administration och inte minst i departementet att betygs- meriterna är det enda allena sa- uppl; detta område. k Tvet rekordår unde Studiesekreterare gvar Söderberg redovisa! när det Ingjar antalet studiecirklar. Antalet för- SI pporter översteg redan fjolårets dp på 8716 cirklar i för- omktet Joch en ökning på 6700 som realistiskt, Innan den. gemen - var gsehsamma tidning) P, gan "att; direkt 'eller; öka produktionen. "Intelligensen + | mMöjligheter' "växer: ' karaktär genom TV- medverkan. ingsarbetet ekall lig-|Fr om vår Nyrkan, : skulle k; till. yrka kände Frälsaren och på' hans befall- , ning gick :o lärjunga ch berättade ' för stånden, g liga vittnesbörd: Jag har. sett nesbörd menskapen under. Benel som octnskap h a je ledning, 16 bördes kärl » I Osäke frid ect en. öve har "veta unna: kärle a skilj Dagens” Nyheter -Faran med en strikt : nytto:” inställd forskningspolitik' kan anges .med ordet . meritokrati; som ju är termen för: intelli- gensen som överklass, Den de - = finierar; intelligéns som förmå- indirekt botar. på så "sätt. att.;bli” ett maktmedel "av samma slag som: börs" och börd" var det" förr: i' världen.” Om ”det "sociala sUrva let" bygger, enbart : » på: den tionella.' intelligensen når gan att fatta tekniska samman: hang) och om egenskaper. som, erfarenhet, : omdöme, : : fö ått'”samarbeta aktas' för delselösa,' så "blir ju forsknin : anstalterna” rena , rama” ”kläok: - ningsanstalterna : för 4, utbild. ningssamhällets > högsta höfis, institutioner: där den" förutsätt: ningslöst- sökande” andeti; intet här att hämta." : om: Secos: framtid är ingen alk varlig "fråga" alls, Då är frågan . om vårens amtid ycket all: gott: att så. :Inånga gör minst” "kvinnorna. Det läsas i korrespondenisinstitätens register: Forskning; skapar. nya arbetstillfällen, : men "eftersom rutinarbetet "utföres iav., .maski- ner, mäste människan som upp- finner, förbättrar” och "betj dem kunna mycket; me Samhällets : "utbild visserligen" — men inte för den vuxne med . den . Snabbhet som .är av. nöden.: Rektor. Gunnar Gadd i n Magdala gick då de för - rönen Maria från och 'omtala Att” hon hade: "Det främsta . levande vittnet Herres' uppståndelse är Utan. : uppståndelsen Nn inte ha kommit När Maria från Magdala igen den - uppständne rna att han var upp gav. hon. sitt: person- erremn; « Detta 'e enkla vittne” och ”vitt- har, med” olika ,skift- "och mångdubblät | av >» > Vidmakthållit ' ge i den Helige' Ande rationer. = - levat - i. "denna ge ar alltid varit män NNOr, vilkas liv har.kän- ts av. Kristi Andes. tron på hans slära,' in- ek och iver att.tala glada budskapet. för en värld av oro och har de. haft en inre målmedvetenhet” och. erflödande glädje, :ty de att..' ingenting har ja dem från Kristi i' häng. "uppständelse emligheten, till..att tlever,. och.” lever. i varje generation,”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.