orsdagen den 81 mars 1968 : = LT Torsdagen den '.I riksdagsdebatten kring ecklesiastikhuvudtiteln med en lång rad skolfrågor utmärkte sig högern och socialdemokra- : terna. med nej-sägeri till vik- tiga förbättringar som föresla- gits från centern och'folkpar- tiet. Det gällde bl. a. frågan - om en översyn av indelningen " på grundskolans högstadium där centern i en partimotion tagit upp: frågan. .I' samma motion., underströks nödvän- + digheten av skrivhjälp åt lä- rare .och .man föreslog över- läggningar .mellan staten och " kommunförbunden angående utformningen av statsbidra- gen. ne Båda dessa frågor är hög- aktuella i skoldebatten.' Cen- . terförslaget om en översyn av "indelningen på. grundskolans ”högstädium har delvis redan tillgodosetts genom .den ar: betsgrupp .som tillsatts. inom skolöverstyrelsen för ändamä- let. Från Sö har meddelats "att översynen kommit till av den. anledningen. att grund- "skolans -läroplaner redan visat ” sig vara förlegade med hän- syn till det nya gymnasiet, Eri 'av - grundorsakerna' är utan tvivel det faktum att de "yrkesinriktade linjerna på grundskolans högstadium inte uppvisat den attraktionskraft HAR VI RAD. MED TUR 2 Men | Sveriges. ; allmänna : linod- lingsförening '.+ har.” beslutat fortsätta sin verksamhet, och "Jordbrukarnas Före: UI- ur beredsk. synpunkt»; . slet Man får. inte bortse . från möjligheten -att: föreningen än «.en gång. får stor:-betydelse -i en avspärrningssituation, men just nu känns det angelägnast » att' tänka. på ' der "rent kul- "turella -sidan- av -saken;- Sedah århundraden har, linet :fun- nits. i de svensk xDet: var en nödvi tikel, "som "kvinnor hade hand, om,. beredde,: väv- de; 'vårdade, Förhållandena : har -ändrats.' Det "påstås t. ex. att' Sverige är ett rikt land : numera! Förr var: det fattigt. Men så ' fattiga ' var inte de » gångna. generationerna att ide inte kunde ge oss'i arv. en kulturskått' av: stora mått.-Z . Och så: rika är tydligen "inte vi il. dag, att vi. har; fåd "att täckå, ta emöt:'o den skatten "åt -de mer efter oss, .., - eller" kulturell "DET HELIGA. OMVA ' sär 'svårt. att: hetraktas ofta somé skämdhet.: om "någon nominering "skulle, if någon i. ledamots: aringarna x till. höstens lands- tings- och kommunalval: - -. : + "Medlemmarna bör fråga sig > och 'varandra:y Vem 'kan bäst företräda oss och partiet, vem har största kunskaperna och inlärningsförmågan,' vem" ta- : -lar» och debatterar. effektivast, vem tillför partiet: värdeful- la kontakter; ': erfarenheter och insatser för förnyelse och vem har det största förtroen- det bland väljarna? > «eo cc 7 Tyvärr blir andra och yt | «= terst';-ensidiga överväganden » ofta "avgörande. . A "har stått på tur länge, nu måste han in. B har så stark ställning ge- nom sitt ledamotskap 'i drät- selkammaren att han knap- past kan förbigås. C har kon- takter i ' tjänstemannarörel- s Sen, och därför måste vi nog säga nej till D;-som' visserli- gen trots detta är mycket duk- tigare men saknar erfarenhet från fackföreningen. E är kvinna,. och .kvinnoföreningen kräver ännu en' av' sina på valbar plats, Det tråkiga i det senare fallet är att hon kan vara bra, men man glömmer hennes '' kvalifikationer 'och fiaerar sig bara vid hennes v Det: rimliga är naturligtvis ätt ' man vid en nominering kan finna en del.poster inné- has av personer som inte fyl- ler" de mått för konstruktivt politiskt arbete; medan andra medlemmar anses "böra få en chans; att visa om de, förmår förstärka den: kommunala för- sarglingen,' fortsätter ,FK:..: Det är märkligt att en no- minerande "församling <196G skäll känna sig .bunden - av personval: som kanske gjordes 1954... Ledamoten som' valdes tolv".år tidigare kan-HKa för- ändrats, utvecklingen kan ha Påsserat honom, : opinionerna kah ha förskjutits, urvalet av -tänkbara. kandidater kan' ha blivit. större.: : I. stället för stadens eller |' kommunens — och även par- tietsi. . bästa grötar. man in sig i lojaliteter, rädsla för obehag och allmän ovilja mot FMörändringar. > > 0? Er pi FS 31 mars 1966 p sig: som' man bl. a. från skolbe: redningens sida hade hoppats på. Eleverna har i högre grad än man trodde föredragit gym: nasieförberedände :- ... studier, Snedbelastningen ger. utan tvi- vel fog för en "grundlig -över- "syn av: grundskolans Järoplar ner... sul fl RT Den översynen ligger i.linje med vad centern föreslog i sin motion. "Och det betyder, att själva målsättningen för skol reformen förblir :- densamma, medan formerna: för dess, för- verkligande självfallet" måste prövas under tiden. man ar- - betar för att nå den önskvär: da effektiviteten... Detta. var också en av grundtankarra "bakom skolberedningens -be- tänkande: en levande skola” i ett föränderligt. samhälle. >...» Mot centerförslaget, stött av folkpartiet, : stod :högerförsla- get om en ”parlamentarisk ut- . redning av möjligheterna att fförbättra..:grundskolaris t ”hög- stadium inom ramen för.sam- hällets . resurser”, ' Med. andra -ord:";zen.” ”updersökning..z av "grundskolans . hela : organisa- tionsi. re : Fn "En tidsödande" parlåmenta- ' risk: utredning (i likhet med skolberedningen). skulle :inga- lunda: tillgodose ”det "syfte som man:nu:på ansvarigt 'skolhåll har och som: låg. bakom: det aktuella kravet"i centermotio- "nen. En 'utredhing, -enligt, hö- .gerns -. förslag , skulle :-snarare "bortse från den. viktiga.aspek- . ten' att. anpassa skolan till ut- vecklingen. än att tillmötesgå denna synpunkt i likhet med vad; centern önskar.' Detta på: pekäde ' hr ; Larsson i-Hede- näset ' (cp): "med : rätta” i" de: batten. ' ER on KN » Hr Larsson noterade vidare 'regeringsförslaget om . skriv; hjälp till lärarna som "endast -en” halv lösning av.problemet. . Centerförslaget ' om .; överlägg- ningar ,' mellan. staten "och .kommunhförbundén :”-angående : stöddes; åv.;folkpartiet På” go- da Tgrunder 7 betecknadé "hr > Larsson ecklesiästikministerris förslag . som » en” :halvmösyr emedan denne ansett att :kom- "munerna : ska" betala ' -fiölernå 4 i --Med den ytterst: varierande ekonomiska ,' . bärkraft +; som kommunerna: har :kan: proble- met för: lärarna i detta av: ende > helt" enkelt ”inte:'lösas. Den .lämpliga . och. riktiga - di- " mehsioneringen : av.. skrivhjäl- . pen. kan. inte nås än att.staten, li .om'lärarlönernä, nomiska ansvaret” härför! SELIN i a tro: omishr demokratiska :observera att.:det..in a omiden kommunistiska"dia; . lektik. som” var” vanlig under : den: hagbergska:' eran. här. i Sverige öch som säkert:många radio: .ocH: TV-vittnen” erinrär "sig. även.hr Hagberg”säde + alltid vara" demokrat, det.:var bara 'det att han represente: rade en mycket finare: form av demokrati; folkdemokratin, som nöjde sig med -ett parti och som "man bara "praktise- rade : i . paradisländerna : ter. De fablerna gick al svenska filketsy-"f. 5. , Men. hr Hermansson"-har inga sådana' konster för sig. Han tar avstånd utan "sting: ringar från Stalin naturligtvis först och främst' men . även från person: och > åsikter i sÖster hellre -än att: kollidera med fordringarna på en svensk de- mokrat, Han gjörde det redan har oförtrutet fortsatt på den " mokrati "och" folkhem” Efter någon tids karantän brukar de kratiska '.fadersfamnen,r Var 'statsbidragsfrågan ” till:> déttal.; . mycket. angelägna 'skolömråde | . levande '.och: farligare Ft för ett par år sedan; och. han | ”vägen; Var 'skall "det sluta?.. . : Hr Hermansson ,: är längt ifrån den. förste . kommunist, |. som, vandrat ; vägen mot.ide:k- tagas Upp-i den socialdernö- för skulle”vi inte' få' seYkr: Hermansson där om några år, .menar VLT. "ve. SON Peking har i de fränaste och" ohövligast tänkbara ordalag tac: kat nej till sovjetregeringens artiga inbjudan till kinesiska kommunistpartiet att sända en delegation till den stora parti-.' kongress, som i slutet av denna : månad skall samlas i Moskva I'-västvärlden förefaller det-— av-det' störa flertalet presskom- mentarer. att. döma = som :om Kinas ytterst. fientliga och för- aktfulla" ävvisänden av den rys- en överraskning. Men är det i' självä verket så "överraskande," att: pekingregeringen > just "nu fortsätter och intensifierar sin möskvafientliga hållning? Kine- serna”här” faktiskt ' alla skäl i världen : att : vara ursinniga: på sina ryska. Ybröder”. -Ty noga. dan år 'och dag varit i färd med en visserligen diskret och för- siktig men dock klart skönjbar diplomatisk : offensiv. mot Pe- king, . syftande" till att beröva kineserna . varje : erövring : de hittills gjort på det storpolitis- och . fullborda” en dip- inringning av Mittens DD rsta verkligt ' slaget :i”.denna offensiv drabba- des kineserna av på Cuba, där Castro på: havannakonferensen i-januari i år i våldsamma or- dalag anklagade : kineserna för att.. bedriva -”imperialistisk” un- dermineringspolitik mot. Cuba, en politik, som utgjorde ett för- sök till. inblandning i Cubas in- re angelägenheter. och -. ett. för- sök att. undertrycka .Cubas 'su- veränitet ...och '. självständighet. Castros : bredsida ' mot - Peking besvarades : omgående av : den kinesiska regeringens språkrör ka inviten "hade kommit som :- besett.'har . moskvapolitiken se- - Mao Tse-tung, mannen vars po: Jitik gått från nederlag till: ne- ”Folket. Dagblad” men svaret visade, att. örfilen. från Havan- na hade träffat kineserna på en mycket öm punkt -— den ut- gjorde ett farligt :motdrag mot hela den kinesiska infiltrations- och revolutionsstrategin .i- La- tinamerika. Castro hade genom sitt -brandtal i Havanna klart låtit Peking förstå, att han nu ånyo hamnat i den breda sov- jetryska famnen, och att det enda håll, från vilket'en latin? amerikansk : : revolutionsrörelse kan få pålitligt stöd, är Mosk- a. IN 7 Sovjets nästa diplomatiska se- er :. var medlingsaktionen - i Tasjkent, där det lyckades Ko- sygin att ganska effektivt skju- ta in' en kil i.det”vänskapliga förhållandet mellan. Kina och Pakistan .och därmed: förstärka Sovjets inflytande i. sistnämnda and. :ose ra FER .- Partisekreteraren - Brezjnevs för Föra i hög grad påverka också bilföra- rens hälsa och därigenom bli. den direkta" 'orsaken till trafikolyckor, hävdar den” modernaste forsknings- grenen inom ' medicinen, Biometeo- rologi' heter: denna vetenskap, som studerar”, människans :- anpassning till klimatet, och: redan hunnit få rata, praktiskt arbetande vä- detwarningsstation vid foten av Al perna, "rapp: Vi: Bilågaré : SRA ” Att det, första ; verksamma. 'bio- teorolpgiska laboratoriet: startas lad i ”alpvärlden öch” dess grannskap. vånarna i dessa, områden lider nämligen, i alldeles, ». särskilt '- hög grad "av: de. utomordentligt snabba och "vanligen. förekommande” 'om- svängningar: i' vädret som-Föhn ock likartade företeelser innebär, '4,, ”; I läkarna" dagligen få: vär or som: exempelvis kan ge dem .besked om lämplighe- ten av;att operera följande dag. speciellt i ' riktning mot :"vissd alltså; tand som 'sj avgörande på ÅG ukdomar och - trafikolyckor, De fullt. friska: kanske ibland" bara, tycker att förändringarna i väder- leken endast ”går ”dem på nerver= na”, : men :de "flesta av .oss påver- kag ändå mer än. vi själva tror el- ler vet 'ghr av vädrets växlingar och det gäller förstås speciellt om wi d trav: på: att också en- a fästighetsägare' skall få öjlighet till skattefria 'fond- "avsättningar, för ' ätt bättre kunna möta sina'kostnäder wför, framtida" - reparationer . i reslägenheter har framförts] ». endast, fråga om” ett rättvise- ogynhsammia; :wäderlekstyper:. kan |” å a ett -allmäntillståndet |: Avgift. för grustäkter, - I nernas ti - tillhand i riksdagen. Det är här intel? 2 ga . individer :med” matthet, olust, starka ; depressioner, '' hjärtklapp- ning, : bröstkramper, aptitlöshet, ja t.o.m. 'tarmkatarrer hör' till de typiska '; väderleksbesvären, Den som opererats; får kont: ivänren, Kretslopps-: och hjärtsjuka 'tange- rar i. högre grad kollaps eller in- farkt.: Det 'råder alltså" inget" tvi- vel om att sjukdomsbilden: hos ett stort antal. åkommor påverkas av biometeorologerna '; följande : fakta om hur” vi reagerar, på "vädrets makter: ' Vi. är så mycket friskare en ju bättré och "Snabbåre wår orgas nism anpassar. sig till; klimatväx- ingar oc ombyben. ”Vädret gör mej som” man hör 'folk klaga ibland vittnar därför: helt enkelt ;om : anpassningssvårigheter, som över det vegetativa nervsyste- met påverkar de försvagade orga- nen--och'-framkallar. störningar. "Även" om" biometeorol ännu Pallig. våg Irån mederiag CT nederag resa till Mongoliet i samma ve- va kan betraktas som ett led : i moskvaregeringens bemödan- - »den att befästa sitt inflytande » i detta. viktiga gränsland. till "Kina, som sedan länge utgjort "vett mål för målmedvetna och starka kinesiska penetrations- strävanden, . . = . + Omedelbart - därpå inträffade Sjelepins sensationella utflykt till Hanoi i Nordvietnam, vilken alldeles uppenbart hade till syf- te att draga bort Nordvietnam «från Pekings direkta inflytan- den — alldeles som man tidigare lyckats åtminstone delvis åstad- komma sämma effekt i Nord- Korea. et . met « Lägger . man sedan till alla dessa nederlag för Peking även dess eklatanta' fiasko i Afrika, där Nkrumahs ' störtande i Gahna ' och Ben Bellas fördri- vande från makten i Algeriet står som de krassaste exemplen på - kinesernas misslyckanden i sina ansträngningar att skaffa sig kontroll och inflytande över den isvarta världsdelens revolu- tion, så: ter - sig -obestridligen perspektiven f. n. mycket dyst- ra för pekingregimen, Den åld- rande 'och troligen svärt sjuke Mao kan just nu se tillbaka på ett år av förhärjande politiska motgångar -och : nederlag värl- den. runt, medan däremot Sov- jetunionens makt och. anseen: "Aktuell. a : on SN vtF «oo . President Johnson har nyli- gen sagt sig hopnas att senats- förhören skall leda till en lands- omfattande debatt om Kina. En allvarlig svaghet är bristen på modernt utbildade experter. Det tillhandahålla oss liv: priser perspektiv, långt under den" egna ' framställningskostnaden =": har onekligen, bortsett från ' mark- nadsutsikterna i ett.” längre en stark bismak: av smedel till» - cynism. En cynism som ” dess- finns i USA långt flera specia- Vlom. av många tecken att dö- lister på Ryssland än på Kina, de är i stadig tillväxt. NPS och hos de :sistnämnda förenas stundom motvilja . mot dagens kinesiska 'samhälle med ' läng- tan till .det ”gamla goda Kina”, som aldrig kommer tillbaka. Så mycket . större anledning att följa det nya Kina, att följa uppkomsten ' av en ny världs- makt. Kanske' är denna : makt än så länge: ”svagare än .den själv vill :erkänna”.' Men det skedet kan -:vara passerat tidi- gare än vi tror, och om få år kan Kina visa sig vara starkare än vad såväl. USA som: Sovjet- unionen, i dag vill erkänna. --. a. sx Dagens Nyheter. " Sett i ett större sammanhang gäller det att:hålla i minnet, att det just är u-länder som svarar för en väsentlig del av sockerexporten. Att bygga vår försörjning på att -de - fattiga länder, som vi' officiellt. anser det vara vår. plikt att hjälpa till en » högre” standard, ' skall övr inte ens är realistisk, - > ma Svenska Dagbladet: Partiförhandlingarna i - för- fattningsfrågan ledde som vän- tat inte till något resultat. på de, kontroversiella "punkterna, Nu återstår : att se,' hur: rege- ringen utformar direktiven: för den nya -utredningen. Skall'den ', vara generös nog att även Håta oppositionen ' få sina. riktlinjer. för den nya författningen 'här- mare undersökta och -utveckla- de? Eller skall den lämna ett nytt . besked . om, att hr: Erlan- der uppfattar vårt utrednings- väsende enbart som "ett: ;verk- : tyg i. regeringens tjänst? På fredag kan vi vänta. svaret, .” . >, > Handelstidningen:; "Läkare avstår inte "från. att ordinera nödvändig medicin ba-' ra därför att'den är besk. De - att hjälpa samhällsekönomin till. hälsa .och trygga .penning- , Vetenskapens" värld — den på-' kostade" och : ”uppmärk d hur en bestämd molekyl styr ärft- bokserien: som ' utges! i' samarbete mellan :Bokklubben Svalan och tidskriften LIFE — har hittills ut- kommit med tre' titlar (Matematik, Energi, (Maskiner) 'och mtökas. i dagarna med ytterligare två: Cel- " Jden och Människokroppen, pris per N inbunden volym kr. 36:50. Böcker- na omfattar vardera 200 sidor med 130—180 "bilder 'i färg "och ' svart- . Själva det material "som livet väves av kallar , vi cellen, ett oer- hört komplioerat och välorganise- rat biologiskt maskineri; där: var- enda del "spelar sin nödvändiga roll för att livet skall bevaras. Men liv i någon form kan inte existera utan verksamhet; och i den nyut- komna volymen : Cellen : betonas just cellens egenskaper som levan- de' organi ifes v i] ä och journalister kan som inga and- ra åskådliggöra och beskriva fack- männens specialområden så att alla förstår - de' invecklade " samman- hangen, och de beskriver i denna bok: cellens maskineri mitt i dess aldrig "upphörande" arbete, . visar hur cellen alstrar, energi och byg- ger upp nya ämnen genom otroligt känsliga . och effektiva ' processer, som inte" påträffas någon annan- stans' än just i levande varelser. : så länge-är:en ganska grön weten- skap':. och 'sammanhanget ': mellan väderlek och sjukdomar "är långt ifrån : utforskat så kan man i alla fall redan nu slå fast en sak: Över- driven känslighet för väderleken är ett säkert tecken på att allt inte står rätt till med vår hälsal. "+ ger godlandskapsvård nande. Segerros 'i en - Speciellt fägslande är de världs berömda ' bildserierna i. färg. som monstrerar bl; a. hur solens strål- överskådligt :'och ''instruktivt -de-: i och är den minsta gemen- samma nämnaren. för alla levande varelsar, hun : forskarna går till väga - för: att studera själva cell- kärnans "hemligheter samt hur de högt ' specialiserade ” nervcellerna hos människan överför informatio- ner från en del av kroppen till en . Med volymen ' Människokroppen utvidgas vår kunskap om kroppens inre byggnad och funktioner. Vil som inte längre. är så förvånade över "invecklade - mekaniska kon- struktioner eller komplicerade da- tamaskiner 'imponeras " dock av kroppens uppbyggnad och det ena- stående" samspelet mellan de olika organen.'. Dessa funktioner - har gjort . människokiroppen både ef- fekbtiv och nästan. otroligt mångsi- dig, vilket 'gör att vi kan anpassa oss till allt tänkbart från ogräs- medel, mediciner, tobak och bilar till yttre rymdens tyngdlösa, syre- lösa och näringslösa värld. 2 . I lättlästa och rikt 'illus le avsnitt - beskriver . författaren ' inte bara de olika kroppsorganen "utan ger 0ss också en. roande historik över den. medicinska vetenskapens snabba framsteg, .och i spännande bildreportage - demonstrerar : Lifes skickliga medarbetare de sensatio-' nella ; operationer : :och den, för- | nämliga apparatur "som "läkarna i dag kan utnyttja för att bota de flesta' sjukdomar. RON energi (är? nödvändig "för "allt:liv, | Exportstegringen ,- . bl året . förut, medan importen fort- satte” att öka i. oförminskad takt. Resultatet blev en kraftig försäm- ring av handelsbalansen, wvars un-' so ;Iderskott växte från ' 0,9 miljarder .Grust dstrå är fälte blivåt De nor. 1963, konstaterar Svenska Han. ' "Sveriges med endast 3 procent mot. 18 pro- cent året innan, medan exporten till de” nordiska: länderna "ökade med 16 ' procent eller . något ' sva- gare än under föregående år. Ex- porten till : Västtyskland steg - med 9 procent, still -USA--med 20 pro- cent och till Canada med 36: pro- cent. Exporten till Östeuropa ming. kliade med: 8. procent, . främst be Ekonomi 1965”. ' 27 Avon jToende på ett. omslag i handeln | Värdemässt ökade Tp med: Sovjebtuni i. Exporten till E |med' 84 procent till 20,6 miljar- | Sovjetunionen sjönk nämligen med der kronor och importen med 13,6 procent till 22,7 miljarder kronor. miljoner om- ialet, finns . | Trots att årligen uppskattnings. |Den krafti expor av | vis mellan 200—300 mer betydelsefulla ' varugrupper des ' för liv del, metaller, ytterst ' små medel till en aktiv PRE "I rregativ inverkan på landskapet bör de 5 30] transpontmedel — särskilt. fartyg — och kemiska produkter. Expor- 42 procent, jämfört med en ökning 1964" med mära 60 procent Även exporten: till Japan: minekade. ber tydligt; med 28 procent. ;. . " Importen: från EFTA växte med 16 procent och från EEC med 14 procent, ' Siffran för EFTA ' åter- speglar bt dsakligen em ökning däremot med ett par procent. På - id. oterades , stora ök- som krävs "för abtt' [begränsa nya skadeverkningar. eller eliminera äldre sådana I sjöregleringsmål utdöms regleringsavgifter för art i någon mån kompensera bygden för skador. Naturvårdsutredningen för reslog «en täktavgift av. fem kro-. nor per 100 ibm och hade beräk- nat att cirka 2- milj kr årligen skulle: inflyta för naturvårdsarbete i "samband med” täktverksamhet. Tyvärr' koni ingen sådan förord- ningar för malmer, kemiska pro- dukter, metaller, maskiner och ap- parater samt transportmedel särskilt ' bilar och flygplan. Även importen av kläder ökade kraftigt, medan en minskning noterades för av importen från ide nordiska län- derna med 22 procent, medan im- porten från Storbritannien. steg med 11 procent. , Importen från! Västtyskland ökade med 14 pro- cent. H ' De interna tullarna på industri varor inom såväl EFTA. som: EEC kol och koks, medan oljeimporten ökade med 1 procent. «= =: co Exporten till EFTA-länderna, in klusive Finland, växte 1965 med 11 procent och till EEC med 6 pro- cent; under 1964 var motsvarande »krav:: för de. enskilda fastig- |ning "till i samband med att den |Värden "18 "respektive 14 procent. hetsägarha utan lika mycket nya naturvårdslagen trädde i kraft | Utförselri till Storbritannien steg a fråga om..en fördel för hyres- |" Alla som sett verkningarna av| |. + .. SVERIGES UTRIKESHANDEL FÖRDELAD PÅ redu mid av 1966 mn 200 procent. av. Ibastullnivån. igt föreliggande planer skall då interna tullarna” i är 2 vecklas helt wid årsskiftet 1966/67, Samltidigt skall harmoniseringen: av EEC-ländernnas yttre tullar genom. av= |: värdet, sysselsättning och fram- tida . välstånd borde på samma sätt vara medvetna om att även. ett - ekonomiskt . tillfrisknande kräver andra. recept än :socker-: piller, : de ” Barometern” på de 's, k. kroppsligt sjuka pa- tienterna saknas inom läkarut- bildningen. Orsaken är enkel: inga lärare: finns i. ämnet. Till dess'vi fått ett livskraftigt psy- koterapeutiskt ' institut kommer psykiatrin i Sverige att» förbli lika ensidigt somatisk som :ti- digare, - « TEE Med. lic. Clarence A. Crafoord," me NN Stockholm” + Under”: korta perioder» kan fartbegränsning göra viss nytta om man , kan hälla bestämmel- sen: aktuell bl. :a. genom -"pro- paganda. Ofta har det dock: vi- sat sig :att efterlevnaden: blir ' sämre mot slutet även av korta perioder och viss statistik har påvisat fler olyckor i slutet av en "del. nerioder. än' under den närmast följande tiden.med: fri begränsningarna. är! också; skif- tande" för" vissat helå perioder. Ibland har nämligen ' olycksut- vecklirigen varit sämre än, mot- svarande" tider utan: fartgtäns. ”Om "effekten blir lika” god-som av tillfälliga fartbegränsningar” skrev NTF':; Hittills tyder-inget på . att "gott resultat kän+nås . Svensk Motör Tid K) ad 'grunnar bladet; Statsministern” har näm- ligen ännu inte besvarat en av hr Sundin: (cp) i: början av-året ' väckt. : interpellation: -om = ä betsmännens extraknäck. Om hr Erlander nu ”grunnar, så. vet'-han. tydligen inte "hur jan en : knäcka + extraknäc- ken. Men, troligast är, T inte grunnar alls, att han. Det I t : riksda 3sbän- karna i fredags. Första kamma- rens. "talman, ;Eric-- Boheman, fann" anledning -: påtala. förhål- landet. Inte utan rätt. ar det möjligen det s. k,- Erlanderska komm sam: bandet 'som "spökade? Som : ++ han visade gig för | s Ir & -för Ce- FE Därefter visade" han sig ' 5 ener än femhundra bröder hän st 28... Därefter visade a vig för. Jakob och sedan a I 3 apostlarna. Allra sist e "han sig också. för. mig (1 Kor. 15: 5 ge g ma "Övertygel : varit kyrkans vittnesbörd öm in Herre till denna värld 4 nä- ra få tusen år, rn i - on Jå Kraft göpoståndelsen . med dess "| gästerna.” ” Fastighetsägarna |de pfta planlöst drivna täkterna, LÄNDEROMRADEN - a är "inte bar un FO n : s : EET Me ö s.5ara” någonting, skulle ;genom rimligare" be-|hoppas dock att en täktavgift snart | Mdrkr. , Löpande priser somt andelar $ "a Mar kr äre hör det förgångna till--Der . skattnirigsregler för, en repa- skall införas. Då först skapas re-l'' 25 - a 25 an var. klighet just nu; : rationsfond bli mera villiga |landslansvånd GA era NE os do 0 EXPORT 7 IMPORT '& z; min erfarenner tum I din .attiutföra och få Jättare att|täkterna. sect ECO da trycker det: ”Och alls nt UV « bekosta reparationer; vilket ju | :.Emellertid ger (den nya mnatur- |" 20 De han £ig "också för mig. sär till fördel inte . bara” för |ter till Sven dag ora möjligher med den t.ct Personligt "möte fastighetsägarna utan också |den- som söker tälkttillstå - 15 Sonliga Upplevelar ne. Den per- » för "hyresgästerna. . Praktiskt | skyldig att framlägga en sk : elsen och dess kraft väppstän- - skulle- man "kunna "tänka sig |tktplan. Lagen innehåller också uppiide och bärkraftig. Denna "ordna saken”så att fastighets. SS ärpni åfråga om nedikräp. Vw at kunse Sätter oss" i" stånd . : ägarna, finge binda beloppet plats skräpats ned eller osmyggats| — - honom som Hecclt Jära känna 11 bank på ett särskilt konto |och ol uppkommit för när- död. 7, "fre över: liv och sungefär; som: nu' tillämpas när [22 eller andra kan den som]. 'g Han. har ”det”gäller de 's. k. skogskon-|a ;g för z a fä för han har - ON att ep vär är det inte gå lätt Ör mig att u Unöretanaran, skyldiga eliösen det Få den]. minett bättre liv och" tll "'(Företagaren) Läge den gäller sopor Så jag betydelsefull ”tjärist.” Ock- . | i NT so Uppständelser. ittRe, om Kristi satt ansvariga myndigheter som har , ' De. psykiatriska aspekterna - fart..: Resultaten. av,” hastighets- ' under långa .fartgränsperioder! - ar hr. Erlander på, - undrar regeringsorganet' 'Afton- --' a 1 i i I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.