X .! samhetsområde," i - 2 PAR PIA ” fördagen den Pi "april 1968 ; SN Hr Sundin ” (cp) riktar lå en . för: ingå i interpellation "till st två frågor angående det ”offent- liga utredningsarbetet. Dels frå- gar: ”interpellanten om hr Er- lander vill redogöra för anled- ningen. Hill att regeringen nu- mera i större utsträckning än ti- digare låter bereda frågor ge- ,nom ,departementsutredningar:” i istället tör offentliga - utredningar :och "fill. att den tidigare gällan- 'de principen om neutralitet gent- emot pågående "offentligt utred- punkter" från, .Oppositionspartierna och andra organisationer i sam- Det” har förekommit, att den neutrala , ställning. en : ansetts "böra - inta gentemot offentligt kommittéarbete brutits genom, - "departementsutredningar. : Som exempel, nämner. interpel- lanten pi i ;ningsarbete i vissa fall frångått: idela undrar "han. om, regeringen numera fäster. mindre wikt än ' wid de s kter som "framkommer vid d Jing av offentliga Jufredningsbe- .tänkanden, : ". - ” tdi tades / : inom jordbruksdeparte mentet, och lades adl grund” ör ärskild uppmärksamhet : tjänar "enligt. interpellanten det Det finns skäl för bedör uni "en; att en omläggning av rege- "ringsarbetet håller' på att” .gehdi föras, påpekar interpellanten. Den har två utvecklingslinjer: . En är att ”beredningsarbetet. i ökad ut- "sträckning" avskärmas" till "veder- " börande” "departement och möjli” ”gen till närmast” berörda ämbets- "verk. En annan näraliggande, lin- teras av de, Ciella ärskilt." bör upp ärksamrias regeringen, i "väsentligt större sträckning än tidigare låter uti a utredningsanbetet ” inom ,de- 'partementsutredningar istället för "offentliga utredningar. . Desåa utredningar tillställes . inte ,. of- sfentligt redovisade, direktiv, En- sko GGREGERING 1; Sydsvenska-' 'vudbetänkande, Inom det social- demokratiska artiet ”biarbetades ordbrukspolitiskt dast. nycket sällan a dörde” repre- i hället - kan" sålunda inte tillföras |" beredningen i dess tidigare star la st m. regering= anv som, upprät- |" ändek förloppet kring - I. [människor "ver Sydöstra” [Å eg es Dagblad. + MbS-folkpartisten, ra ei 85 mannén; .landsfogden och, jultom-' ben Sjöholm "ska bli; inrikesmi- nister — antagligen” mest av:sen- "timentala' skäl. och ” kanske också " därför att hr 'Sjöholm-rappt' ska komma underfund: med. att det ändå: kanske” vinte är: å "roligt. i "> Bjälva” verket. Och så — och.det är /bravurnumrét : åren Bertil Rubin; neh: . helt utan pant bli 'konsul- 'tativt statsråd "med jepoli- ska MbS- |: riksdagsman | den. stora "massan. lojala medbor- gare” möjlighet att: våra borta: från Så: länge” som» kan; behö- väs' för att bli jordentliöt= åter-. ket” väsentligt” argument, :Resul- fatet: av: avvägningen. mellan; fö : mer! än' ett: Finns. det för övrig någon” anledning att tro att ”ar- ibetärna "skall missbruka "dessa förmåner +i: större utsträckning" än | tjänsteränhen?-. ; Dessa har: sedan lån; tiken som sitt huvudsakliga, vörk- även Som; omå Ulla | Lindströms” intelligens" skulle! sbe-: höva den: Rubinska 'stupidiveten” . som bakgrund försatt framstå". ÅT klar relieft Eller kanske; är. det frågan om det effektsökerlssom "utövas genom "skapande: EM kon-: trastverkan? ". - Nåja, det är. en vtjänstjen Medborgerlig Samling- visar, vad |- den samlade borgerligheten har att bjuda som alternativ till den : : socialdemokratiska : regeringen — L : och "att Mbs inte har annat att ' ', ker inbilla sina läsare, ”den sam- lade borgerligheten”, MbS är en ." privatpolitisk organisation, : som gör sig löjligare för varje dag, kommenterar ' Skånska Dagbladet. ET "ANMÄRKNINGSVÄRT ÄR "alt även om det 'talas om! be "I svärande arbetskraftsbrist i vårt. land ges "det många exempel på . | att”äldre arbetstagare har svårt ” att erhålla sysselsättning, Inom 27 Stora delar av näringslivet tac- kar man nej till äldre arbetskraft, skriver, Dala-Demokra- ten SS Det är till och med erbetssö- kande i 50-årsåldemn som möbter' motstånd vid fabriksportarna Nog måste det vara ett orimligt | för- hållande, Det är ju ändå så att den äldre arbetskraften besitter en erfarenhet, som det borde va- ra mycket angeläget att ta till vara, Under de närmaste åren blir det nödvändigt med en annan syn: på den äldre arbetskraften. Inte minst -de '] vill arbeta skall också ha möj- ligheter att få göra det. Samhäl-. let kan inte ha råd att undvara den arbetskraft de äldre utgör. De äldre blir allt yngre. I den mån: emellettid de fysiska kraf- terna avlar. uppväges det av yr- kesk och het av - arbetslivet över huvudtaget, Där- om-kan det inte tåda någon Aves. kan, NN "Även för de äldre bör: 'det . "emellertid vara möjligt att er- bjuda ' deltidstjänster, Det. jär) många peisionärer som skulle ta arbete? på en "gång om de fick "begränsa : ; arbetstiden, Staten, kommunerna och de privata ar- betsgivarna har all anledning att gå in före en ordning som inne- bär att de äldre i den utsträck- ning de så önskar. kan göra pro-. duktiva insatser. , I i pensionärer som |. " ka slåg ställas till' "utnyttjande" av -moödern "byggtek- - nik: Rationaliseririgsåtgärder vil ka betecknas” som' självklara. in "slag? i "modernt "bostadsbyggande; ' måste också komma till: används ; ning för skolans del, Betydande mänga smådelar, till: hela 'säll- vinster, ur både kostnads- arbetskraftssynpunkt torde 'kun+ na göras bl.a. genom modulbygs ge, prefabnicering: och vartant+ begränsning. 2 En annan "åtgärd att. förorda i i "det ansträngda samhällsekono- miska läget vore 'en omfördelning av resurserna så att investering= arna för de provisoriska skol byggnaderna ökade och tramen för. de permanenta minskade - i samma utsträckning, 'De provi- soriska "skolorna behöver. av den- skolor där man eftersatt kraven på pedagogisk ändamålsenlighet, ljudisolering, belysningsförhåls ställande : arbetsplats. Det "finns också anledning” vn derstryka att skolbyggandets in- ordning "i den allmänna' am | .hällsplaneringen' bör ägnas ökad uppmärksamhet. Genom en' ra- råden "ges också möjlighet... förbilliga skolbyggandet: 2. a för " : grundskolah änger "mål och "riktlinjer för den génorA " samhällets ' försorg be= drivna Undervisningen av. "barn och ängdom samt lämnar” anvis- ningar för hur verksamheten ska bedrivas, " konstaterar Svensk Skoltidning som" avslutningsvis |. att fastslår?” För; att dessa mål skå kunna nås måste resurser av oli. förfogande; Detta. inbegriper Iokaler i -till- räcklig omfattning 'och: smed än- gamålenlig -utformning! och | tar; KT vet? mestade . |känherj. man igen bruket; ho: :| ternas hette :vårfesten-”att "Idag gick:en' procession : :under na anledning inte bli barack-|.- landen,' ventilation och ' andra |. rimliga ahspråk på: en: tillfreds . tionell -disponering av .markom- v - dem, hävdar interpellantten. Syn- ie på pal Mgedan-w. utminnestider . har. under mer. eller mindre : uppsluppna och '" festli- ga former firat vårens ankomst. I förhistorisk: tid .. behärskades väl sinnena enbart av den pri- mitiva glädjen över. solvärmen, över>winterns.. köld. Därur. ut- vecklädes sedvänjor: och bruk. Dét:-blev vänligt att under likar- tade "former: hälsa 'den.livgivän- de" solen. Successivt: sublimera: des "dé. primitiva känsloförnim- : |melseérna: till: feligiösa föreställ- ningar:.och sed knöts.” härtill. . Det.- låg: när 11 ta -naturens- nyfödda ” grönska till rekvisita vid vårfesten;- och |. särskilt"-i sydligare:; Europa fö- voch bruk an: påsk bruket. att bära gröna kvis- iitrakterna;: kring” Medelha; almbläd. -Under kristendo- 2 firades århundraden öre: mens . ; framträdande, Är | palm Kelsen : av judarna "som: SE nnu: tidigare. 4 religiös högtid var «det: brukligt .bland greker ka sig med grönskande kvistar: och -bladrankor,' På; samma. sätt germanerna att med vårens grö na förstlingar” fira den” återupp: vaknande. naturen. Bland -kel plot: "På er bestämd ka' ekmisteln”; sång: och musik till :en- plats; där man visste, att' misteln 'väx- te och: skar .av- den 'med''en gyllene skära: > Under + cereino- iella former fick sedan de runt mottaga”; kvisten." Vita tjurar” slaktades, 'offermåltider |n hölls” och: böner” till gudarna bads, Sedermera" utdelades 'mis- telkvisten,. -" sönderbruten”:- i skapet. "Den stora värfestens dag, det var palmsöndagen som den :se- dermera' kallades "men" i ' äldre tider” var” det palmgivningens dag. .Då hälsade . man -under gladat. -upptåg och: med ' vårens första" grönska den återuppvak- Wennerströms ” Uppdragsgivare "kan? antas. vara synnerligen” in- ”tresserade. av: att. exakt få veta vad: svenska” myndigheter Penom ättegången ' fått känned om " beträffande hans spionage —: och > heter; eventuellt inte fått känrne- dom --om.. Om storspionen blev fri eller via kontaktmän kunde överbringa uppgifter om vad som -avsköjats; respektive" inte avslö- jats, skulle situationen för för- "svaret känna förvärras högst av- "sevärt. > : T Ingen tvekan” "kan råda om att ”Weriherström för närmast över-. skådlig tid' måste hållas strängt "HtSoleråd. När det kan bli aktuellt " att' ge efter på de nu tillämpade --säkerhetsreglerna - klär i" sista hand försvarsstaben och: säker. hetstjänsten få avgöra. På krimi- "nalvårdssidan, där "ansvaret lig- "ger, "har 3 man givetvis full för- "ståelse. för detta.... mona a Svenska Dagbladet) som "ifred »våren : började ' segra' rekom vid den”tid: vi nu' kallar: na att vid vårens inträde-smyt: I psykologiska - ' framför allt' våd dessa myndig- ningen. är? utförd av okänd” Brysselmästare i början: av 1500-talet.” : nå blev: det i tidens. fullbordan historiens gång, som droppade sorgens 'malört i vårfestens bä- gare: I, vårens, pånyttfödelsens och .. "hoppets. "tid, . då . dödade människorna Jesus, - frälsaren. Ett. betecknande drag - för ' allt mänskligt. Den dagen ”då alla bar palmkvistar i sina' händer för att fira naturens egen un- derbara.. förlösning”, ;då -hälsa- des' också den” gåtfulla inkarna- tionen: av: själens förlösnings- dröm välkommen på väg — till sitt.:kors.:-I ett" ögonblick: av hopp, i en:stund då 'evighetsgå- torna var. nära att förklaras, då krossades allt åter. . : Emellertid, det : låg "passande till, "för ” kristendomens första apostlar ”att söka förvandla den gamla hedniska. vårfestens” ce- remoniella : forrher : till en åmin- nelsefest av .intåget i'judalan- uvudstad.. Och - alltefter- ristendomen' " började ängre västerut :i Euro- r -de' följande århund- V-cvidgades ;; palmfestens betydelse; och dess. firande tog hästan "dramatiska: "former; ' På , ett av de vackraste : bland äldre kända konst«' ! nade” naturen.: Men för oss krist- grund av att äsnan ansetts vär- dig att bära frälsaren in i-'Je- rusalem; fick det förut så ring- aktade djuret även :en ' plats :i det kyrkliga festtåget. Man ut- valde en ung man, känd för fromhet och jett klanderfritt liv, satte "honom ;: på -- åsnan :” och så blev 'han'festtågets medel- punkt.- Folket tågade sedan ef- ter honom i procession,- sjung- ande psalmer. Varje deltagare i tåget bar gröna kvistar. I brist |". på Medelhavets palmer fick: has- sel eller anriat lämpligt trädslag släppa . till sina grenar såsom förhållandet "ännu : är .i många nordligare : länder. många " trakter -kallas "gröna dagen” : eller: :”åsnefesten”- it Med detta urgamla; bruk hör naturligtvis även -'den.: vitt. ut- bredda, folktron: samman, . att vissa av vårens - förstlingar ' i växtvärlden- bringar lycka, . om man plockar..och bevarar. dem under. vissa. omständigheter. . I Sverige. är det 'dock numera en- dast« «undantagsvis. man: påträf- far det. "bruket," men Tysk: Xr : (Forts. å CS 7) "Centern begär, som” gare i korthet, nämnts, i: en. partimo- tion "parlamentarisk: utredning om - utformningen av förskolan samt utredning och förslag: om Statligt Stöd till av kommuner- bedriven -"familjedaghems- verksamhet. AI motionen 'före- slås för budgetåret. 1966/67' ett anslag på 2800 000: kronor” för familjedaghemsverksamheten, 1 motionen understrykes att lekskolan bör benämnas försko- la för att dess ställning klärare skall ' poängteras. "Den -integre- ring av barnstugeverksamheten, son iföreslås i proposition inne- bär "att lekskolan 'inordnas i daghemmen och dess självstän- diga ställning - försvagas. Man -+har' anledning befara att den mer » eller : mindre " försvinner som självständig : enhet. Från pedagogiska - och utvecklings- utgångspunkter som var vägledande för 1964 års riksdagsbeslut skulle detta vara att beklaga, heter det.i motio- nen. En självständig .förskola bör fortfarande vara en mål ».|sättning. "Den begärda utredningen" bör överväga ett överflyttande till skolöverstyrelsen av . tillsynen över förskolan, , . ;z - En. väsentlig brist i de statli- ga åtgärderna t för Parntillsyhen är att inget statligt bidrag ut- går till familjedaghemsverksam- heten, . påpekar: centern. : Som framgår. av familjeberedningens undersökningar och av: remiss- instansernas synpunkter: anses det .. lämpligt... att familjedag- hemmen inordnas i den av sam- hället. organiserade cb entillsy: nen. å Sat Familjeberedningen har fram: lagt: vissa: konkreta förslag: till åtgärder —':i likhet med de-av centern- tidigare. förordade ;;— för att förbättra familjedaghem- men.; Kraven. på” god ' bostads- standard och storlek på bosta- den är: berättigade. - Hälsokon- troll av familjerna och dagbar- nen liksom utbildning av: dag- barnsvårdare bör genomföras så. snart som möjligt. Hänsyn bör tas till sjuka och infek- tionskänsliga barn inom 'famil- jedaghemmens ram. : - Centern anser att socialsty- relsens förslag om bidrag med 2 kronor per barn och dag för heldagsvård kan accepteras som ett provisorium. Målsättningen för det statliga stödet bör vara en "ersättning som nära anslu- ter till det bidrag per plats som av statliga medel skall utgå för daghemsvärden. Även barnen bör få del av, vår standardhöjning. > Stockholm: (rm: - : in Trots den svenska välfärden unnar : vi i "regel inte barnen någon särskilt hög komfort när det gäller de materiella tingen de umgås med, skriver tidskrif- ten : Svensk Leksaksrevy. . - Detta - framgår tydligt när man 'tttar på per-capita-för- brukningen av barnartiklar och lekmaterial från olika länder. Sverige förbrukar ungefär hälf- ten så mycket som t. ex, Frank- rike, Schweiz och Tyskland för att inte tala. om Amerika, som förbrukar tre gånger så myc- ket som .vi, '- Man överöser inte sina barn med leksaker i. dessa. länder utan orsaken till att per capita- försäljningen ligger så markant mycket. högre än 'i Sverige är att man är mera kvalitetsmed- vetna och köper dyrare varor och mer komfortabla, Här hemma karakteriseras i många fall det bättre och dyrare. lek- materialet som ”skrytleksaker” och de omtänksammare :föräld- rarna blir ofta utsatta för kri- tik och omdömet att de skäm- mer bort sina barn om de köpt någon sak, som går utöver det vanliga — en konstig mentali- tet, som tidskriften tycker att vi snarast borde lägga bort. Det skulle väl inte skada om även barnen fick en liten del av den standardhöjning och väl- färd som vi vuxna vill åtnjuta och vältra oss i. Är vi ett u- land :när det gäller omtanken om våra barns bästa eller är andra länders folk bara lyxiga re än vi ärfees > - Det. är : ju -- Också; därför .. som - dagen i "Isistå aftonen före sitt lidandes SOM gör den -till- sakramentet, kom mentar Riksdagen har nyligen slopat tul- larna på en rad produkter från ut- vecklingsländerna, Det hela skall vara en form av u-landshjälp. Nog får man säga att våra översåtar är klipséka killar. Genom att slopa tullarna på kaffe, kakao, bananer och liknande ting så tror man att svenska folket skall ägna större delen av sin dag åt att konsumera "I kaffe och bananer för att därige- nom. hjälpa u-länderna, Nog får man säga att det råder en hög politisk visdom i vår riksdag. Kan "| man tänka sig en angenämare form "lav hjälpverksamhet från det svens- ka folkets sida än att vi får" till "| fälle att -— om wi förmår — dricka mera > kaffe till billigare pris . .. . ; Företagaren.. D När Statsministern i sina press- uttalanden i i förmanande ton fram- håller vådan av att avlyfta ansva- ret från parterna på arbetsmark- fifrån mig, Det: är inte arbets- "| marknadsparterna som "vill befrias ; :| från sitt ansvar — det är rege- -| ringen som måste förmås att axla ” sitt eget. . . Finänstidningen. a hög grad angeläget är att den rättsliga proceduren vid tvist om ett fozterbarns placering kan .ge- momföras snabbt. En grundlig " ut- redning behöver inte vara detsam- ma som en: långdragen. Om rätts- tvisten” får pågå i åratal, blir bara ont värre den dag det avgörande beslutet. träffas — för ett inte-ta- la om wvilken påfrestning den lång- variga - ovissheten måste medföra för alla parter, inte minst barnét, ;. Svenska” Dagbladet; - ; Den förslummåde ” åldringssjuk- vården är inte bara ett brott mot anständigheten." Den "är ett svek mot förpliktelser som är inskrivna graf stadgar, att samhället är skyl- digt att ombesörja sluten och öp- pen vård för. sjukdom. Sedan ' 1951 gäller bestämmelsen' också: de: lång: tidssjuka. åldringarna,. Det , lägger ett tungt ansvar på sjukvårdens huvudmän, nn : Handelstiäningen. I ti 1 Det finns ingen: anledning "att moralisera över vad som framkom- mit, "under ' "polisens ', försök ' med : skärpt övervakning, Försöken” har i] visat att det är en realistisk ' väg ätt | od antalet trafikolyckor, San- Imolikt får man därtill en fostrande effekt av trafikanternas allmänna beteende i trafiken som verkar ef- fektivt förebyggande för. uppkoms- ten äv trafikolyckor. En könsekvent genomförd polisövervakning under längre tid kan därför väntas få till resultat er allmän höjning av tra-. fiksäk hetsstandarden," en trygga- |” för alla trafikanter: När nu I polisens försök. visat sig ge resultat i önskvärd riktning, skjuts kravet på "omedelbara äteärder för att öka naden, frestas man närmast att tol- | .- ka detta som ett ”gånge denna kalk resurserna för en (effektiv trafik- överväkning alltmer i förgrunden. Motorföraren, MHF, "Många läkare och kuratorer har påtalat den obefintliga eftervålr- den av alkoholmissbrukare :. för myndigheterna. Men dessa. hänvi- sar till pågående utredningar och några kraftfullare åtgärder. har in= te vidtagits, Detta är så mycket påtagligare som den övriga vården av de alkoholskadade då blir. mer eller mindre meningslös, Att satsa på en. utbyggnad av eftervården är därför nödvändigt. inte bara uf hu- manitär synvinkel. På sikt; m ste det även lösa sig ekonomiskt för tidskrävande hjälpen åt "alkohol- sjuka bara .en hjälp. för, stunden. Samhället har inte råd Hill” detia längre.” De ” kristna tionerna : har inte förmått ' hålla samma "grepp : om . :ungdomen Ad. v. s. förmått intressera den — som tidigare. Inte minst! söndags- skolan visar härvidlag en oroväc- -| kande tendens, Det är alltså' hög tid att vi frågar oss hur. en--ung- ” domsvänlig församling skall funge- ra i våra dagar, .. Veckoposten (Baptbotsambindet | pa alla på tårna som visar prov på sina ”fördomar” — (kultursidornas älsklingsord) genom aft vara nedlå- tande . .mot .folksångaren , ” Jokk- mokksz. Jokké som vi nyss såg och hörde i.TV. Flan kallas i: en recen- sion för ”en "underhållare + av ”enk- laste slag”, "men jag: tycker inte han är enklare' än många idoler söm står 'i rutan med ett patentlidande i blicken och råmar :fram: texter som inte är ett dugg spirituellare i'sjukvårdslagen. Dess tredje pära- | sn +-Han har ett friskt föredrag, sj ger bra” och erinrar med sitt.: vin- nande” kende och sin öppna” mn på! något. "sätt öm, Ernst” Rol också började sin bana" på Jands- Jokkmokks-Jokke "om ' ett par år Jokke blir vår folkkäraste 's sångare, "Kar "de Mumma ÅSv. D. tion från hr Bengtsson i Landskro-, utge en” porträttmatrikel över he- aktigt att fylla ett stort. behov. För en ringa penning ' kommer besö äre Text: Luk, 22: 14—22, ” Jesus' samlade sina lärjungar och vänner omkring. sig den begynnelse tills en sista samva- ro före sin.död. Det blev för dem en gripande stund, ty det var en avskedsstund, i När Jesus firadé ävskedsmål- tiden med de sina, får den en annan innebörd än eljest. Her- ren ser i brödet han bryter sin egen kropp, som nu skall bry- tas ned i döden, och i det röda vinet ser han sitt blod, som skall utgjutas nå korset till för- soning och frälsning undan dö- den, syndens yttersta lön. Så är nattvarden åminnelsen ' av vad Jesus gjort för oss. Så har nattvarden varit och är alltjämt för Herrens vänner det dyrbaraste minnet av Her- ren själv, ett minne, som aldrig kan -utplånas från jorden" så länge hans lärjungar finns. När Herrens lärjungar samlas om- kring nattvarden, träder -bilden |s av honom själv fram inför dem, sådan han var i den natt, då han blev förrådd, full av'kär- lek till en värld, som i synd vände ' sig bort från honom. Han var medelpunkten i den första nattvarden och han skall vara medelpunkten i varje natt- vardsmåltid. Men Herrens. måltid är mer än etta minne, hur dyrbart det- ta än i sig själv kan vara. Det är mötet mellan den redliga själen. och Herren själv. Detta är nattvardens stora mysterium, För En : För Taholms Tidning av kyrkoherde - S. Lunds stift. Alpadie, . sker något i nattvard : ren möter där de sina på ett varden är. Jesus. Den: uDbståndne och nu 12. vande, "verklige Frälsaren kom- mer i nattvardens stund till de sina med . gåvor, som -ligger in- neslutna i den" heliga mältiden: 'gemenskap med tighet i det eviga" livet.” Där Herren träder i förbindelse med en" människa måste: det. inne- bära, att han ger förlåtelse, ty utan den kan ingen människa komma: i gemenskap med ho- nom, Därför föregås nattvards- gången .av skriftermålet, rann- sakans stund; där varje redlig lärjunge låter ordet gå till rät- ta med sig för att kunna nalkas sin' Frälsare på rätt sätt — så- som en nådehungrande, ;Synda- re, vilken mest av allt behöver en frälsare. a de som i sina. Hjärtan åstundar att få möta J. on och tå i hjärtegemenskap: med ho- nom hör. samman i en stor lär- jungegemenskap. Därför . är menskapens måltid för.;-hans vänner. Sådant är förhållandet lärjungar. De hö Sn har samme Frälsare, Därför öjer de gemensamt! knä vid samma nådens bord.. Där faller. jla a fvankor människor. emel- den heliga handlingen, Det möta Herren till: -förlåtelsi ny- kraft. att Kunna] leva dhans semenskap, För dagen ska jag be” alt få tram-" bygden: med lika enkla texter och, melodier. Så vi vet inte var: vi har! Att han skänker bort sina, pengar ' ska inte. behöva ligga honom, i fa- Her- fördolt: men. verkligt sätt. . Natt-. Herrens , måltid. även en ge' ännu i dag mellan verkliga Jesu ' Ör samman, ty ' Där skall alla blott vara” samhället. : Utan effektiv eftervård . blir. den. nuvarande dyrbara. och ” ungdomsorganisa- . —' Äntligen en riktig karl, utro- - pade tant: Signe" och spådde” att . Bänkoutskoltöt tillstyrker « en mo- na (s) m fl. om. att. riksdagen ska - damöterna,. Den kommer otvivel- ” : i , Fiksdagshuset - sat i kunna” skaffa . syndernas förlåtelse och :delak- :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.