rf é + ””, re förberedda för studierna, kan ”. ägnas "behandlingsforskning, Y. NM "LAHOLMS TIDNING | Judarna s som I deltidsarbetare. I samband med diskussionen om. - Det. ä är alltså Tydket ansenliga + + det som hittills offentliggjorts av - arbetsinsatser . som: jordbrukarna & i ”.1960 års fordbruksutredning har . gör-utanför de. egnå . bruknirigs- + ” man i en del tidningar ironise- . enheterna. Därmed har, .jerdbru-,: | rat över den stora ivern från so- : karna ställt sin arbetskraft Hill, " cialdemokratiskt håll att till var- > förfogande « för: de övriga .. » je pris plocka in jordbrukarna till ; Tingsgrenarna i samhället. utan att I : städer” och tätorter där som be- ! belasta, städernas och de. andra ; ; kant bostadssituationen inte är: tätorternas. bostadsköer samt na- särskilt ljus. nn : turligtvis., utan att bidra : till att » Situati på bostad: skärpa kravet på anläggningar av: den är väl bekant för alla. En- olika. slag ' inom. tätorterna, .,Ur.> . Egt informationer + under senare samhällets och det övriga häri Ngs- : ” tid är läget nu väsentligt "skärpt ” livets synpunkt: måste" » 1 detta vid samma tidpunkt som ' som ten” övergångsform” " man från 'socialdemokratiskt. håll ” dentligt värdefullt.” Huru- ." kritiserar att omflyttningen enligt ' vida'deltidsjordbrukandet blir be=" i " den på detta håll gängse uppfatt- : stående är en: helt ' anrian fråga,” ; ningen inte fortskridit snabbt nog, kanske” tämligen? ovidkommande a h finns anledning ; g. 'Det finns. ” att 'särskilt.' erinra om vad som "dock" anledning påpeka,” att del” i egentligen tilldragit sig på detta .' tidsjördbrikandet hu sträcker siga. : område. När man diskuterar frå- upp till: allt större: enheter; Där / : gan om ”strukturrationaliseringen ' "man inte har djurskötsel förekom- .' N ; i jordbruket utgår man oftast en- " mer det vid, tämligen - stora” går-. TV-underhållningen kör nm + sparlåga nu. en. tid framöver, ' "Man satsar de få kronor man ' har kvar -i kassakistan på 3stora jippon som '. ”Trekam- pen” nu i vår och sommar och 3 ”10.000-] kronorsfrågan vå . sommar: » Ska vi för övrigt t ta och s sat- -.sa ”en" slant "på docent Jan- " 1 Öjvind. Swahn som programle- dare” åå ' 10 000-kronorsfrågan. hk Det finns 'de- i de inre kret- :;som går så långt att de 2 - på : folklivsforskaten. och "tänket ut knepiga ' frågor tills ans med andra lärda, tar sig'för. nu för tiden har han ett - pedagogiskt - pekfinger med i spe-' Jt'0 m vågar sin sista skjorta vo den - allestädes ' närvarande te i Swahn Sittef > med "i tedaktionen '- det | 'mesta som” Sveriges Radio" > bart från data över antalet 'en> . heter, vilka " avgången brukar nämnas vid siff- : ran 10.000 per år: Det finns emel- ; " lertid en utveckling parallell'med : "och "vid" sidan av strukturratio- naliseringen som tillfälligt är av . "lika 'stor -betydelse, Det är jord- i brokarnas övergång till andra yr- .;keh-tutan att lämna bruknings-. "enheterna, ; Jordbrukarna : ' deltidsjordbrukare, & som, man bru- "kar kalla det, ' Från olika material” är det känt : att omfattningen av deltidsarbete utanför jordbrukef från de däri : . sysselsattas sida är mycket bety- Y dande.'"I varje fall finns data från ” 1960. Då var: inte' mindre än ” 40.000 jordbrukare enligt . RLF:s:' ringar med;'hänsyn: till:zomfati ningen av: jordbrukarnas ; utanför den: egna bruknihgse ten, Det har härvid - visat HA Cat fjärdedelen" av "brukarna " enheter: med 'mer än ' 2 ha" "åker : har sysselsättning ' "utanför. den jdagar per 'år., Vidare framgår att 137 procent, av : samtliga '; brukare arbetar "utanför ' den egna ”enhe-' "ten mer än 100 dagar? per år. har upphört som ; självständiga företag. Man kom- : mer redan på den vägen till an- ' ” senliga resultat, Den nuvarande i blir ' " dar. att brukaren har; en annan , sysselsättning. än "jordbruket un der. Naturligtvis får an riktig eller fullständig bild av; vad. : som, skett -ifråg om resursöver-' förandet mindre, än” 'att män tar / häns | till. det alltmera omfattande del s tidslantbruket, Enbart strukturr: : tionaliseringen "sådan denna upj fättas med” antalet" enheter upp. "hörda-;som självständiga jordbruk . såsom | mätare är dock inte” till . Iz : fyllest, I de Siffror s som här nämnts . går inte jordbrukarnas skogsarbes::' te'i egna skogar, Detta är av stor mfattning,-" Enligt: olika under-, 10. 000-kronorsfrågan.. -ler inte upp. . jobbet, stt så. finns det ju "bara en att "ska? lagerrensas; öppen ' för plötsliga infall. Kommer en stjärna på tillfälligt . besök 'så /ska , man snabbt - och kvickt. kunna, "göra 'en halvtimme duktion ligger låst långt i förväg, att man” inte kan, inte har folk och! Sen aning Be-" kymrade:' Att: improvisera TV-un-:' "derhållning. »k äver hög : beredskap' Hans Lagerkvist; på huvudet i Evert, Taube, som” ska:bli” seriefigur i i FTV och" "resultatet. av”. det na jälvfal. i let: framstå « klarär nu är fallet. ”, FM - Lagerkvist är själv ansvärig för den värld 1 i de sig skyldig” till: för. ett par” år! isedan. s' + Sedah dess, har mån varit strängt "sysselsatt "med att Sörtera . 10.000-. ” js Jet,. Så. varför inte kröna TV-kar= , riären-- med programledarskapet 4 I Nej, Nils-Erik. ”Bachrendtz ställ - + Man, ser: över huvud helst att I « ' icke" fast anställd". TV-idol tar 0: Mnnars är det mest blanka pap- Å sägs det. '' sägs det att man ska hålla kölvattnetspå Taube, som TV gjor= ) senarei . es "från ferat "Snart sagt varje steg Tadbe råkat ta." Och eftersom expeditio- nen blev dyr, förstås, så är man hemma i" Radiohuset ' ytterst ' an gelägen 'om att inte redigera bort --110.000- frågan med Swahn i: TV s EF linta kommer åter- 'hundari i serie ganP or od på god väg att detronisera Wall Disneys . allra ' populäraste ' seriofi= gurer som popstjärnor? v Pengar ' flyter ' regelbundet” in från 53 länder och gör familje na - till -multimiljonärer en enda:metar av I ltruba- .duren, som eventuellt kan visas in- för offentligheten i TV-rutan. + . Så kommer det sig att vi får oss till livs i"höst inte mindre än 16— 20 program :med Evert Taube i hu- vudrollen som Evert Taube. ft FLINTA ÄTER = SERIP T ! pris HUNDAR ene I > Har ni saknat Familjen. Flinta, : vi r några stycken i iså fall. Inför. opinionens tryck här man' nu för! femtioelfte gången. beslutat: ge oss Flinta” åtef i i TV. 7 : meter” film. Man, har fotogra=' « "en: rötstärkame av resurserna 4 v Visste ni att; sfamiljen Flinta: är; vård "utom. skola ' såmit: ungdoms- orgahisationernas insatser! på oli- :ka sområden,;'.1 7 detta 'samman- Kg lang. bör. även;ansvarsfördelning-r >en”mellan stat: och" landsting :och | ”primärkommun rövas och i'an- slåträ så” fall : D dägå med äsk É gen, väcka. sedan. gam" vallat & ; påsk, var. så. aktta-| gen. och. firad som: denna... Under t.) den” tysta, veckan, som den också ' kallades, tens.' Detta kommer [att hårt an- ”stränga pesurserna' framför ' allt på. lärarområdet men fördelarna i form av att de vuxna blir bätt- knappast överskattas.:, Minskat antal svidioavbratt bättre stu- » dieresultat och ett bättre utnytt- |. jande av de tillgängliga lärarre- att vinnas. Cs här '' Bristande hänsyn till” kraven "på goda förkunskaper för de vux- enstuderande kan få : allvarliga konskevenser för hela reformen, VIKTEN AV NYKTERHET UN: :: DER.ARBETET ” framhålles av Nya Nor r- land (s): D "Från ” Ajrbetsgivareför i inte ens:kyrklockorna fick”ringa. sägs' ha uppkommit av att kläp: pen :+.klockorna "brukade bindas - upp..-Det skulle nämligen , vara? ”dumbt”--eller. tyst med all ring: ning." Inga” spinnrockar ' fick hel- ler, snurra 'öch :i' äldre och -from- i mare tider lär man'till och med sölhar låtit. kvarnhjulen stå . stilla, 1, a. | Allt som. svängde runt sades näm- e [ligen öka” Frälsarens. pina. : ' i REN Norge och Danmark ärbetar i ve positivare: atmosfär brukaren. skall ses med. "mera ogillande blickar' " hans ' nor- har sagts att näringslivet skulle tillföras ett icke obetydligt ar- 'betskrafttillskott, om man kunde komma :till rätta med alkohol- problemet, och nas har goda , skäl att diska :yrkesbröder ' är det svårt "att: finna en hållbar förklaring till: Ingen::har påstått att vårt svenska jordbruk är i alla av- . seenden :perfekt; men ingen tor= de: heller kunna bestrida att de 5 Partieina är oense ' om' hur många sufflörer. .som ska få be- a: sig" i riksdagens kamrar. i - strävandena att "begränsa alko holkonsumtionen. = ', | Landsorganisationen har: sagt: -”Ingen sprit + arbetet! I cirku- där har vädjats om att alla och . envar skall' hålla" spriten borta , från anbetsplatserna. Parterna på " arbetsmarknaden är alltså öve- rens om att alkohol och arbete inte hör ihop, Den högt uppdrivna arbetstak. ten och den starkt mekaniserade produktionsapparaten kräver. ab- "solut spritfria arbetsplatser, es FÖRHÅLLANDENA PÅ VARA > UNGDOMSVÄRDSSKOLOR ' se 'är på många håll långt ifrån tillfredsställande, Ne dras' man med .vak lsidan och det kan betvivlas om den vård som ska ges är den bästa. En -statlig. utredning öm hela ungdomsvården är motiverad. Då > bör även frågan om ansvarsför- delningen mellan staten, lands-]' : tingen och primärkommunerna aktualiseras, anser Ung Ce n- ter: : , ka jordbrukarna ' gör väl. så stora insatser som, :kal grannländerna | för att: komnia tillrätta med problemen; D . De" väntar: sig inga.? "åpplådér |. "för! detta från högsta” "ort, > den negativa attityd de inte säl lan möter känns” orättvis. Danmark. betraktas "inte utan Sotialdémol gruppledare : har. aktualiserat- frågan, vid tal- ""manskKonferensen. ”” Anledningen » till; tvisten är. att bedan opposi- tiphspartierna, > med . hjälp. av --kanslistödet, ' kunnat utöka. sina riksdagskanslier har deras tjäns- : temän”Sbörjat” synas i kamrarna : idigare var det enbart iets 7. vapendragare som ”klädde" väggarna” där. En- ligt. wår . uppfattning - är. : detta inget 'större. problem, Det är ba- att bestämma att enbart en "tjänstemän" från varje Eg land 'ifråga' om "lantbruket, - Det > är "då "intressant "att > konst: hur bestämt” man» där "slån” vakt . Om; en : företagstyp . som vi kan kalla : familjejordbruk. Med lag= .stiftningens. hjälp hindras eller i varje; fall hejdas. tillskapandet av riktigt stora jordbruksenheter,; o. man resonerar då både samhälls- och företagsekonomiskt. De me- delstora jordbruken ger 'ett bätt- re utbyte, i ”enhet;. än. de: större, och det är | ett fenomen sotir inte :är obekant hös . oss "även "om "den "svenska jordbrukspolitiken kanske" inte drar” riktigt: samina' Siutsatser Naturligtvis. ska det vara lika för "alla partier, och det är just där som”. "skon: klämmer. Regerings- " partiet: vill här, liksom 1 alla "andra" fall, se "till att ' skaffa sig en överrepresentation, ' pe. (Ung: Center). på "att. FTäckligt'4 expansiv. för att ta' hand 2 vara även : mindre gårdar för att hålla» > bygderna levandes i den "mån andré" ge ariseringspolstiska Särskild uppmärksamhet” om de . människor - som borde "skulle , allt: vara. stilla, , ' | Namnet-”dymbil”: eller ”dumbel? .| vakt, ' söt 1: den. stilla "veckan ärskilda betydelse och ärskilda namn, "av'. palmsöndagen .'balmedagen”. så kallad till minne av "Jesu intåg i .Jerusai lem ' och de, palmkvistar judarna | - nåde st utmä då '-strödde framför honom på vägen, : Der lande” måndagen? nade .många namn-:.”blåmåndag;, ”korv- måndag”, ”magermåndag” 0.8. vi Därefter "följde 'fettisdag ' euer "vi "tetisdag då fastlägsbullar. för sis: ta gången åts dennasäsong. - - Efter; klockan" tio förmiddagen dymmelonsdag , borde intet arbe- te utföras, som "kunde förorsaka buller "eller "oljud: Man :fick 'så- lunda'" inte ' såga: ved, slå'i dörrar eller: rassla .i:spisen och. inte hel :|ler. ansågs det ' rådligt att hugga |. : I med" yxa, "det kunde nämligen då lätt "hända "att kreaturen: blev : halta, då de om' våren; 'släpptes ut på bete. Från dymmelonsda- gen, till påskdagen. fick ingen eld tändas i spisen, emedan trollpac- ;| korna "då" lätt: kunde komma in .Joch få makt: i huset, . Under pås: : ken' ansågs "nämligen alla: illasin- nade ' väsen. vara ute och färdas, så det gällde att vara” på sin Skärtorsdagen skulle man vara uppe före soluppgången : och ta nyfalten ;: kogödsel eller fädynga och. slå 'på ladugårdsdörrarna el- ler väggarna. Det ansågs skydda mot onda -inflytanden. Och för att vara ' riktigt säker att påsk- käringarna inte skulle ta något kreatur att rida på, då de gav sig av" till: Blåkulla :'eHer Häck- lefjäll korsade man varje fä på nosen med en tjärsticka-: eller ri- tade' ett kors på väggen fram- för huvudet i bäset.. Skärtorsda- dagen åt man kål i Danmark och Skåne, det troddes skydda mot sjukdom :' under "året. I Tyskland utsträcktes : denna : skyddande kraft ' att gälla alla gröna 'plan- tor. Man plockade därför nio oli- ka sådana och kokade dem till- samman! Härav. har "man ' ock sökt förklara ' det tyska namnet på skärtorsdagen- gröna torsda- gen-: ”Grändonnerstag”. .- ' Om kvällen ' sattes stål : över dörrafna samt i toppen på: biku- Porna, då stöptes ock svavel och vitglödgande stål, Skärtorsdagen släcks i .de 'katolska kyrkorna älla ljus utom ett, det kolossala Påskljuset, som - ensamt brinner under . långfredagen. Påsklörda- gen släcks även detta, men tänds | på nytt, varpå alla övriga ljus i kyrkan tänds med dess låga. Långfredagen, även . kallad ”svarta fredag”, har sedan gam- malt namn om sig som en mörk och dyster dag. Med toppade rår och ' flaggorna på halv stång lågt i klass med Musse Pigg och de and= ra Disney-kändisarna. >... . Hunden ' har mer och mer. för vandlats -. till ” en: statussymbol. Oräkneliga . pudlar 'och taxar vitt-' nar om att husse har kredit också hos Kennelklubben," "TV kommer i höst att i en serie ge hundägaren alla de. goda råd en samlad expertid ä är mäktig. -> "Man ska följa en hund från nära nog” vaggan till "graven och "smyc- ka vägen med nyttiga tips om mat och”skötser med mycket” mera; som kan: tänkas "göra - hans jordevand- ring lättare och ängenämare, - " Per-Åke -Blidegård, norrlands- fotografen ni vet, mannen bakom många fina Eric. Forsgren-reporta= ge från ödelanden i norr, har. bör= jat från början « och , satt sig på skolbänken.: Han går f n på: en tioveckors : producentkurs "på : Sve= riges Radio för att i fortsättningen själv. få” bestämma vilka TV-bil- der han ska ta ng DS z MAIGRET I DECKARSERIE - > Äntligen slutligen har det lyckats Tv: "att bärga hem ' den'. engelska deckar-serien” .” med ' + Simenons världsberömda”: tektiv” Maigret i huvudrollen; ” :> Serien, som av förståsigpåare och tittare betecknas som - den kanske bästa : 'TV-deckare,' :som produ- cerats, har varit på drift.både län= ge och väl. sedan de engelska musi- kerna behagade' gå" i. strejk just som Sveriges TV bestämt sig. , : Serien >. . kunde ;: inte exporteras sig till'tåls tills "herrarna kommit till : "förhandlingsbordet igen och giort upp. Nu är det snart dags för visning i Sverige med alla effekt- ljuden fullt hörbara, Kvinnor djupt sorgklädda. . Till påskriset denna dag :dög -linget annat än björk. På vissa platser i Norrland kallas dvärg- björken också. för ”långfredags- björk”, enär enligt sägen Kristus långfredagen pgisslats med kvis- tar av ett slags björk, som av Gud blivit förbannad och sedan: ej tillåtits växa högre. Som mången lagt märke till, finns ibland små röda. fläckar på nyutslaget björk- löv.. De kallas i Härjedalen för Majtärar eller Jungfru Marietå- rar och skall enligt en legend ha uppkommit av att' Guds .moder vid sin: sons kors gråtit tårar, vilka sedan förvandlats till blod — det är dessa man ser på det nyutslagna björklövet. I forna tider var det allmän nordisk sed att påskafton viga allehanda matvaror som kött, bröd, smör och -ägg. Alltjämt är det i de katolska länderna bruk- ligt med dylika matinvigningar, då : man får se befolkningen, mest' kvinnor och barn, komma bärande" med knyten med, bröd och ägg, som de vill att prästen skall bestänka med .vigvatten och sedan välsigna. ,. Natten ' till påskdagen var förr så ljus som den ljusaste dag. Ljus - brann nämligen då inte ba- ra i kyrkorna, utan även på ga- torna och i hemmen berättas det från iSkäne, Halland, Västergöt- land och Värmland. Och åter ringde de under ”dymmelmn” stumma kyrkklockorna och to- nade orgelbruset ut från: kyrkor- na över. församlingen, : - Den som stiger upp tidigt påsk- då fartygen förr i bamnen och "jordbruket, ' dagsmorgonen lär 'också kunna ! I "]i Storbritannien i år. Kampanjle- "I kloka och effektiva; män 1 vilkas " Hhänder väljarna tryggt kan läm- - na landets öde, - | räckligt med is ' magen för att En valkampanj 1 en 'demokra- Skall. man "göra "större produk: tisk' stat där TV:s och reklamens |tiva vinster av kvinnornas, yrkes- resurser utnyttjas till. fullo ten-larbete, då de har små barn, är -|derar allt mer att förgrova i stäl-|det uppenbart att familjedaghem- , «let för. att skarpare belysa delmen erbjuder sådana möjligheter 1 kontroversiella ämnena, Med detta | därför att de kostar: mindre än följer också att, valet allt merl|vanlig daghemsvård. - Arbetskraf- blir en personfråga, Det har skett ten finns ju på plats under alla förhållanden; det . gäller kvinnor, som tar emot barn :för dagvård i sina ' egna: hem och 'som "inte reflekterar på att bege sig ut på den . reguljära arbetsmarknaden. Det krävs inte heller nägra inves- teringar i anläggningar, till vilka det för närvarande är 'hart' när omöjligt att skaffa kapital, ' och det är möjligt att mycket .-snab- bare än då det gäller att uppföra nya "institutioner" få till" "stånd: fle- darna har ivrigt försökt framhä- va bilden av sina partiledare som Västerbottens- Kuriren Riksbankschefen. har I nog till stå emot ett ganska' långvarigt -Idet”. ” hos berörda; statsråd?, "| vision,'.så--kommer det: att ske "| reglementering men -enbart re- "I Man kan tänkas ' få: reklamtid .Jandra :' nationer : när det gäller En : undersökning |-- har visat att engelsmannen år-|. :-| italienaren .: :bottennoteringen 1 utan musik :och:så "fick man ge. tal om ”kris för bostadsbyggan- Men hur. långt räcker isen sön Nn Ekonomisk Revy: ' "Man kan nog lugnt förutspå att om vi får reklam 'i, svensk ' tele- som marginalinkomstgivare ovan- på licenserna. inom Sveriges Ra: dios' ram,, däremot inte i något förment. ”fritt” sidoföretag under exakt ' samma” programpolitiska klamfinansierat. Det verkar nu också som näringslivet i stort sett är inställt på och nöjt med detta. utan, att' därmed behöva betala hela : programproduktionen, , och man har, ändå" inga utsikter att få "ett fritt TV-företag i mening- en. ett engagerat ' opinionsorgan, som ; driver: vissa - politiska:.eller andra linjer. Något - sådant "vore fullt rimligt om, men: endast 'om, det på TV-sidan fanns tekniska och finansiella motsvarigheter till pressens > eller « bokproduktionens mäångfaldighet ; ”och mångsidighet, .|men”" den: möjligheten föreligger fö inte. Vv : Dagens Nyheter ” - N Mer och i mer tå i svenska koppar "Det ser ut:som-om "det svens- ka folket blivit tésinnat. Sedan det statistiska året 1960 till års- |: skiftet :1965—-1966 : har' vår 'im- port -av :té ökat med över" 500 ton: "Sedan 1939: har konsum- tionen "ökat med 157 procent, berättar Fri Köpenskap. : s Ändå ' ligger vi "långt" efter tédrickande:: ligen : konsumerar. ca 1900 kop- par té! Amerika orkar med 400, ryssarna 275, tysken 36, öster” rikaren. 26; fransmännen 18 och kopp.: Allt: per : år och person räknat. . Tyvärr. finns det” ingen upp- gift. om'hur många koppar té våra importerade 1561 ton för- vandlas till. Världsrekord i té- drickning. håller alla fall. mun- karna, i Tibets kloster. Hela da- garna puttrar väldiga: tékittlar i. klostersalarna, Enligt trovär- diga uppgifter: dricker en. tibe- tansk munk. minst :80 koppar té.. per dag.; Dimensionerna på tékittlarna . är också : därefter. En del håller hela 3 meter diameter. ; Det var först i bör- jan på 1600-talet som bruket att HT pa, Holländska kofferdister ha- de : smakat den österländska drycken och den hade vunnit deras hjärtan helt. Det dröjde inte länge förrän lidelsefulla debatter var i gång om vådan av att dricka té eller. fördelarna därav. Hårdast i ”betet” var onekligen den tyska läkaren Simon Pauli som år 1635 skrev. följande: «+: ' « ”Vad teets hälsosamma egen- skaper. anbelangar så vill jag gärna tro att denna växt från fjärran orienten verkligen. be- sitter sådana. Men att de går förlorade i 'vårt klimat och att dess verkningar i stället blir farliga. Europeer som hänger sig åt tédrickande, erkannerli- gen de som -: kommit över de fyrtio åren, dör en snabbare död en eljest”. Men vi skall väl också citera den motsatta . ståndpunkten. I ett. ”flygblad” som utdelades i London är 1667 (En smart re- klamdrive för sin tid). skrev man: :”Drick: té. Det upplivar och stärker kroppen, kurerar huvudvärk, stimulerar tanke- verksamheten, ger sköna dröm- mar och botar anlag för svin- del...” ståndelsemorgonen . dansar ” fram och åter, ja, till och med niger tre gånger. Också fåren ute på markerna : lär denna morgon svänga runt av glädje. Även svi- nen vilka ju aldrig annars ser upp mot himlen, skådar denna välsignade ' morgon upp. mot .s0- mångenstädes gick. både män ochfå se. har solen - i glädje upp- | dricka té vann terräng i Euro-| ra platser för barnen." Men här är det ofta svårt att få fram klara "I medgivanden från -socialdemokra- tiskt håll. —' hur skulle det då gå med de! kollektivistiska” ambitio- nerna? : ve | Svenska Dagblådet ; ME - Arbetskräftsbrist : a yrken. brukar. ; aldrig "förklaras med. att lönen är för låg för: att” man” skall kunna försörja "en får milj. Så heter det bara 'när det gäller män... Men vem säger att man skall försörja någon annan än sig själv på sin lön? ; Har en man. rätt. 'att kräva :en'' sådan uppassning . av. sin fru -att -hon måste stanna hemma för att. or- ka med, den? rr . = : Redaktör Brita” Hioit af..Orn ” Stockholm? Den Kritik,. som” från talmans- håll. riktats” mot skolkningen'.. i riksdagen, vittnar också” om ' ätt ansvarskännande , parlanientariker anser ' den 'stora' frånvårön' frän riksdagsarbetet föga smickrande ör r vär demokrati. NOS) MH Sydsvenska Dagbl dot ' : Y25-är: ge Frank ”Kennérgre dade ' kontinentaltåget, . .Oslo—Kö- penhamn, från att spåra. ur människoliv ' sparades och". järn- vägen undgick en katastrof, som skulle ha kostat minst 6 5 miljoner kronor. : H > Han belönades” med 200 krotior: Mer kan det inte bli därför att. SI saknar anslag för- sådana" ker. , ragrafer och. allt?” NM NEn? ae över "sina: MENS Nume las de i. partigrupper ti och "politiker och ledarskribehter darrar "inför vad skolungdomen har att säga. Nu ' gäller det för för det dröjer ett tag innan: "stu- dielönen: i storförpackning. finns naste skolungdomsriksdagen kräv- de också att "skolläkaren skall vara , skyldig vatt göra 'en -Artig gynekologisk - -undersökning.: . eleverna. - -Självfallett > Samhället får ju inte undandra” sig: äansva- ret för de ungas underliv. (ETT ORD” "PÅ VÄ IGEN |: så visst som det finns en ”sj ” jä lisk” kropp, så vwisst- "finns ock en andlig. (1 Kor. 15: 44). wi rån. övre sjöns + stränder i: N scosin har jag sett hur last- åtar har seglat över sjön med Järn och spannmål. till hamnarna på östkusten, , Allteftersom farty- gen rör sig bort mot horisonten, verkar de' att bi - mindre och mindre för att till slut glida utom SyRhåll bortom horisonten,:' Men etta betyder ju inte ått 'de inte tyder Inte sin resa, Likaledes; be» er inte vår oförmaå Lacvigheten, att läte Hart BON. sådan. Det evi; a I na beroende a Gude kate är -— inte av vår syn eller wv: förstånd. Detta nya liv börjar dgndlig OPR" sedan - den; jor- - a kroppen hår dragit sitt 'gis- 2 andetag. "Så som Jesus började AGA am nya andliga kropp efs S. vi RA ka död, så. skall .ock- Det" finns . förvisso kropp. Jag tion en. andlig Or, som har lev tro, de lever nu "ångta sä Jen. N - Tore Leth, se och 'bor i par Guden närhet, Sen "allsmäktige 1 andliga krop- . det inte. finns ” att detmänni. :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.