" ILAHÖLMS TIDNING ——=LT - Den. bakvända' > Situationen” på bostadsmark- skrämmande ex- naden: är ett empel. på hur den socialdemo- kratiska. regeringen misslyckats i sina strävanden att åstadkom- ,ma det ”valfrihetens samhälle” som man talade om för. några år sedan. Man kan väl knappast tänka sig en situation mer fjär- ran från detta mål än. den som råder .på bostadsområdet i dag. Ändå byggs det inte lite” t: detta » land. Inrikesministern framhöll i riksdagens :bostadsdebatt att det byggts en halv miljon nya bostäder under de senasté fem . åren. Trots"detta har man' emel- Tertid inte fått balans -på bo- stadsmarknaden. Bostadsköerna har” istället. ökat 1" tängd- med otaliga ' mänskliga och "sociala tragedier som följd.” ” ; Vad. kar då denna. ogynn- : samma utveckling bero på? Svar ren är flera. För det första har man Inte 1 tid kombinerat bo: stadsbyggandet med en” aktiv "Tokaliseringspolitik : som : ' skulle ha ..skunnat bromsa . tillström- ningen till" de expansiva, tä "orterna. 7 ordning ” "mellan - flera: Olika” åt- gärder..: Nils. Eric Gustafsson ' I ' Byske" (cp) betonade: 1 :riks- "dagsdebatten att man. måste sträva efter samordning "av är .betsmarknadspolitik,- . . Jokalise- ”ringspolttilc.: och bostadspolitik. Den nuvararide ' bostadsbristen har. med, andra ord -som sitt upphov den: soclaldemokratiska tegeringens. "oförmåga . att. klara en översiktlig . samhällsplarie- ring. - mit Ae Det rivningsraseri som ning på s böstadstillgängen, , Man redovisar varje är. hur mänga 'nya lägenheter som byggts "men säger ingenting om hur; mår gamla som rivits. Det” förtal tillskottet - av? bostäder!” Holm reduceras” högst” ” Den "Pristsituation > som; kän: " Netecknar. vv bostadsområdet och som inte på "något. sätt tenderar "löst | ; byggände utan "mänt Iskorha. > Miljöffågorna och omkring” bostäderna: för: 'summas helt. : Det; gäller, bara att till varje pris! få tak" över. "fars snålt:. ekonomiska; ”Peräk.: "ningar: resulterar of bv hårt ; överexploatérade De "der a trivseln. komme ik Soalala problem blir ljden. - FÖRETAGEN HAR ETT-. ">, STORT ANSVAR | 0 '' då det gäller de äldre” tjänste: minnen och som ”äldre” räknas man i dag här i landet redan i 40- årsåldern, framhåller SIF:s un tidskrift” Industritjänste 'mänhnen: "Dessa "tjänstemän har ofta gått "långa vägen”. De har ofta 46) beretts' någon möjlighet” att genom = företagets » medverkån utveckla sig, Man kan nu -inte plötsligt bara konstatera att det . inte. flons arbetsuppgifter för ..dem, Vi kan förstå att det finns ” Utbildningsuppgifter av olika 'angelägenhetsgrad inom ' företa- Ben,''men också de äldre måste .> få sin utbildningschanst Det . kan sålunda övervägas, om man "inte skulle kunna ordna indivi- "duell -omskolning för ' tjänste- männen inom » industrin . med "statligt > utbildningsbidrag - till arbetsgivaren : under omskol- ningstiden, Ni tror oss veta, att man inom många företag ' starkt känner sitt ansvar inför de äldre tjäns- temännens utbildningssituation. BOSTADSBRISTEN ÄR ALLT. FORT ETT SV IDANDE ' FAKTUM. för många familjer," konstate- rar . Upsala Nya: Tidning "med änledning av. några nyt gen redovisade siffror: Häromdagen 'meddelades ätt bostadskön i Uppsala under det senaste året ökat med över 700 sökande" till 9694. Av dessa sak- nade närmare 4000 egen lägen- het.: Bland .de' lägenhetslösa fa- miljerna som var skrivna i sta- den' hade 263 barn under 16 år. Inte mindre 'än 500 av de sö- kande hade fått hyra in sig här och .hade sina familjer på annat håll. Litet över 1000 sökande fa- miljer blev tilldelade lägenheter i fjol av bostadsförmedlingen. ' Resultatet av den politik, som några. år efter andra världskri- " gets. slut skulle 'ha gjort rent hus et. mäste till en sam-|. Fe Me Mads pöla hang "att: otriv: Jan Ivan Nilsson "i. Tvärålund (cp): påpekade i detta” samman: Tidning -har : nyligen liksom så mänga andra. "studerat jordbruks- gifter ” och” människorna ter sig- nödvändig.” Småhäset passar , barnfamiljerna särskilt bra., Ingen ; ifrågasätter detta, men. ändå är sucialdemokrater- "na ytterst öviliga att meäverka till en. ökning av: ”småhusbyg- gandet.. Vverige: ligger dåligt ; till 1 den Änternationella / statistiken "ifråga om 'småhusbyggandet och det sorgliga. är i förde”. en « ; ytte : "med "ett par procent. - --Ett ökat Andustriellt Byggaride bör! kunna. bana” vägen för! en billigare 'småhusproduktion” var- för en omprövning” ay | ostads- politikern I” H ngélägen.., Centern; och folkpärtiet kräver att" .bostads- konsumenternas Hetens, eo mokraterna har; tydligen "en jan: ""prännmärke, ken, | ; '; Jordörukarna och för wodligen "även. svenska, folket. har. visst skäl till; tacksamhet för detta. en jordbrukspolitiska > Få kan i "dag, vara lika övertygade "som ;de möjligen. var. ande. örsörjningssi- I utyeoklmgsländenfia här” föranlett "en radikal” svänghing '1i;'den 'internati jordbruksdebatten. gången, - efter. Kor ppn ” e åmerikanska jord". att: öka? sin: Produ od; for: "Freedom"”-pro gram; ' som presiden J lågt fram. ä 'Profess en' gång: wnedläggare,” pekade : nyligen: på + de'...många>--osäkerhéetsfakto: .som ;. frågan ,.om. livsmedelsför- ”sörjningen I vår värld rymmer: : kommer” det "överhuvud : att. ”i framtiden" finnas" ger -av livsmedel -på 'världsmark- "naden? En någorlunda akt: ningsvärd framgång .t-u landsar: betet tordé tvinga fram 'ett Te- gativt svar. på den "frågan. När u-länderna får råd” att äta, så äter de hellre än bygger upp: Na lutareserven."; De. ': kommer”. att exportera. de produkter, som det ir sig bäst att. fråm "I Och kaffe, te" och" ”kakao' är nog gott för 'mor' och barn.-Men kan verkligen Svensson , mätta sig på det I stället för biff. Dess- dan om fjorton år en 'miljon fler än i år —"vid' nästa sekelskifte lär vi vara lägst 9 och högst 11 miljoner, På vilketdera av dessa alternativ har utredarna f.ö. bundit 3in kalkyl, att jordbruket skall producera till en. åttiopro- centig :försörjningsgrad? . Har man -räknat med>9 milj. konsu: ler självförsörjningen ner till 65 " procent. : Ett par miljoner halv- hungriga 'svenssöner! under en avspärrningsperiod, . det är in- get muntert arbetsmål. " ent a Det än ett högt spel att mins- gdukKtionen för att kunna sälj mer "maskiner," papper och tri hävdar, Sågverken. Den ka. potatisen kan. bli j (även ;för. hr Holmqvist. Det tator: i det Här landet. För då kunde, figarosignaturen. Jörgens” gamla "fråga :om vem 'som .stjäl ”trottoarsanden. bli kusligt ak- tuell 'igen!t.:”, na ”VAD HAR SVENSKARN .UTOM VARANDRA?” Över . regeringsdektarationen kunde man, skriver, Joråbruw karnas Förenings bl a d,” nästan ha som. rubrik Uppskäraren: Vad har .svenskar-. na utom :varandra?: .. =” : med bostadsnöden och rent av "skapat en lägenhetsreserv, blir. alltmer: genant för regeringen. , Så. lite ägnades det nämligen. i den åt. u-landsbiståndet och världssvälten,. Det var. näktan genant att utrikesministern; an miljöer" :orsakar: :samhället - ut- lidan- de.” vi ;vet alldeles för! lite om bostadsmiljörs ; betydelse : varför en ökad forskning på detta fält som. tdktadsform "överskottslä- |" utom är antalet svenssöner ”ré: |] ” menter men det. blir - 11, då fal be ka "den svenska” livsinedelspro- |, tur, att det inte finns någon dik-]: Lars -Forssells, fräna: rad i Jack | Pr och. främst då den sektor av; argumenteringen som gäller” "prisutvecklingen på världs- marknaden -på något längte sikt, Det speciella med Handelstidning- ens sätt att, attackera ärendet är att "tidningen ifräga försöker se problemen på längre sikt och därav dra sina slutsatger. Detta är ”klökt : och" inlägget är välgö- rande i en debatt, som från visst häll drives . med dimmiga motiv. Det må tilläggas,' att. Handelstid- ningen "ingalunda är ensam. Prak- tiskt taget > hela " den . borgerliga pressen"; -har framfört moderata och, ' väl” övervägda kommentarer till" vad. som förekommit. ' :-Haridelstidningen har” i den Äsyftade 'artikeln, speciellt behand- lat u- landshjälpen, ett område där jordbruket ' "självklara ' skäl "| mäste överlämna" argumentering- en till: de andra' samhällsgrupper: na." Jordbruket "har som - bekant intagit. den : ställningen, att. iord- bruket - önskar - producera, ..men kan rimligtvis inte producera mer än "till. den grad 'som samhället medger: villkor ifråga om gräns- skyddet; > vilka "1 ' sin tur skapar ekonomiska: förutsättningar : för att; bedriva ' jordbruksproduktion. Jordbruket: har,' väl bekant-från de informationer :..som'" lämnats Ifrån. ;centralorganisationerna, still- sämt. hävdat ;att. man naturligtvis önskapsatt : ;sveriska jordbrukspro- - Idukter skall: kunna användas -till ndshjälp.: vid .de tillfällen, då r några överskott att avva- rä..Detfa" kan inte minst gälla sä- dana +produkter / som :mjölkäggvi- <vi, har. stora : förutsätt- internationellt sett för en omfatt nde. pro ."-Handelstidningen : har nu: de handlat ;. problemet ' utifrån ' den synpunkten att.de s, k..rika län- derna i längden inte kan bevittna nöden ute" i' världen” utan” att till- gripa. omfattande: kollektiva” åt- gärder "för: att hejda massdöden. I-det. sammanhanget -kommer tid- ningen fram till. slutsatser att. det kanske 'vore" klokt att inte. bara räkna ..med.:de” köpkraftiga” behor ch. väd som så Ae och? i så ARG att :-hejda penningyär- dets förfall och åtminstone: .kraf. t B Det . verkligt. oro- ”andé ; är, att vi i.dag, knappast kan sägas ha, en sådan, målsätt- ning för i. första hand det. all- smännas. .sinsatser.:; Fördelen : av ” att: ha? det. Br NN bedömas , som Så betydande latt det, åtminsto- unde, vara” värt. ett." ärligt (köpmannen). 1. satt" i »frågan, "just inte hade mycket. annat att hänvisa' till än. statsrådet . Ulla Lindströms insatser för familjeplaneringen. "I "mötsats till jordbrukets or. ganisationer — som inte ansett sig böra' sammankoppla .livsme- delshjälp till:de' svältande: med svensk 'jordbrukspolitiks — > in. skärptes' från . borgerligt håll med oväntad. styrka, i.all syn nerhet av högerledaren att det rimmar. dåligt ' med situationen ute -i världen att vi skär ner vår livsmedelsproduktion för att ställa Oss.I den kö av. behövan. 'de "som "är "att vänta framför : de tillgångar som kan komma att "finnäs." Det 'är' möjligt att : "priseriia ” på ' världsmarknaden därtill .:blir sådana att det .in- -te "blir förenligt med ekonomisk klokhet att ställa det så för sig. : Men | detta är. — det vill gär- - na JF "åter fråmhälla — en pe litisk' ; bedömning,: eftersom kam- I [ -ländernas fattigdom och” svält” måste våra en hela "samhällets angelägenhet. Stats- . ministern" som skötte försvaret Dn hänvisade, huvudsakligen till att "våra danska vänner, . kunde . bli . arga om vi:producerar våra livs- "medel" själva och inte köper från. dem; Det. är förstås ett ar- . gument, men hur är det, köper vi inte.en hel del:från länder 'som väl skulle” behöva maten själva men som tvingas sälja den ännu billigare: än Danmark -kan?.. ett. på "Göteborgs Handels: och Sjöfarts t jag -följande berättas: >, cr ven i världen, när man faststäl- ler" den svenska jordbrukspoliti- ken. Man : motiverar detta med ett. mycket sakligt argument: ”Sannolikt skulle överskotten på världsmarknaden . relativt snabbt sugas upp, om man kunde bygga upp ett system av räddningsak- tioner - mot : den akuta svälten. Priserna skulle då stiga och för- utsättningarna för vår egen pro- duktion förändras”. ' Reflexionerna förefaller riktiga. Vi har under de senaré' åren fått bevittna flertaliga exempel på de internationella överskottens rela- tiva obetydlighet, när dessa verk- ligen blir föremål för efterfrågan. Sovjetunionen har .visat upp en helt ny attityd ifråga om viljan att tillgodose konsumenternas önskemål. De misslyckanden med skördarna "i Sovjetunionen, '- som inträffat under "senare år, skulle exempelvis 'under Stalin-epoken inte ha utlöst de åtgärder för att anskaffa . kompletterande ”livsme- del som nu ivarit” fallet. Det är troligt att denna strävan mot en högre och' jämnare livsmedels- standard i Sovjetunionen kommer att bestå. Detta är möjligt genom Sovjets ökade: industriella fram- gångar '.och « ökade - export, .som ger . valuta. "Det är ' också 'säker- ligen ' ofrånkomligt :med : hänsyn till att .Sovjet-medborgarnas kän- nedom om situationen i den:väst- liga - världen : undan för undan ökas. Det finns. därför goda skäl förmoda ' att ' Sovjetunionen kom- mer att stå på köparsidan under åren ' framöver; I: sammanhanget är värt understryka att en stan- dardhöjning inom nämnda nation kräver en. mycket stor ökning i tillgången på: växtprodukter, ef- tersom .' standardökningen ' äger rum genom ökad tillgång på ani- "| malieprodukter, vilka kräver, 5— 10 gånger så "mycket i :växtod- lingskalorier' som "om konsumtio- nen sker: direkt i form av: växt- produkter. Md - Den redan in väffade nya: situa- tionen i Sovjetunionen är emel- lertid "endast ' en sida av saken. Den''av-: Handelstidningen : påpe- kade möjligheten : till : och- sanno- likheten, för; kollektiva - -ingripan- den från .de välnärda nationernas sida” för . att mildra världssvälten skulle åstädkomma en . förändring i: avsättningssituationen ..som .för- modligen även.skulle medföra” en förändring! i priserna för” jord litet längre sikt I detta sammanhang har flera gånger ' anförts att Förenta sta- terna och - Kanada har 'så stora resurser att dessa länder skulle kunna : tillgodose "ett betydligt ökat behov. = Det är I och för sig riktigt att de båda länderna har stora re- surger. Den kan starkt utveckla sin 'jordbruksproduktion, om en köpkraftig efterfrågan inträder, Det torde emellertid vara förhas- t och kanske något” naivt att tänka sig, ' att Förenta 'staterna skulle. överföra resurser till jord- bruksnäringen - för att därmed även 'i' fortsättningen till :under- priser svara för ”världssamvetet” gentemot de svältande länderna. Säkerligen är . Förenta ' staterna villigt att ställa upp och pumpa in nya' resurser i jordbrukspro- duktionen om detta kan ske mot rimlig ersättning, d. v. s. en er- sättning och lönsamhet som är jämförbar med de alternativ som står till buds, Vi kan väl inte räkna med 'att förhållandena i Förenta staterna skulle vara så väsentligt annorlunda än här. Här räknas det ju :av nationalekono- merna' som en obestridlig fördel att överföra” resurser från jord- bruket >till. industrin. Kan man då: vänta sig att Förenta, staterna är' villigt överföra resurser från industrin till jordbruket eller att behålla resurser - i jordbruket, som vid oförändrad produktions- volym efterhand skulle kunna av- stås?. Tanken är troligen naiv. Det finns resurser, men man ställer "inte dessa till förfogande gratis 'eller till underpriser i en ökande ' omfattning. Att- Förenta staterna" hittills ställt sina stora produktionsresurser till förfogan- de i den omfattning - som skett står ' givetvis i :samband "med: att man haft svårigheter liksom här att omställa produktionen i sam- hället samt dessutom att man va- rit "mån , om "att hålla den bety- - dande produktionsreserven i.en orolig . värld. ; Nu. gäller det emel- lertid något ' annat. Skall produk- tionen avsevärt ökas, kan vi inte räkna "med att. Förenta staterna även i fortsättningen skall; göra detta : till. underpriser, ; och : skall en . prisförändring + komma : till stånd, kan vi lika . gärna vara med, och "leverera —. åtminstone till. jen: väsentlig ger av värt! eget behov. -. så brukspröduktor. mött Två” pojkar : växer 'upp' i" "ett. lantbrukarhem: Deé. är ;varandrå all mycket. olika.. Inte: till utseendet, men till -sinnelaget, Herman; som "är Hvlig,'flink att svara, och." snabb. att - handla. Hubert, ett ' par är. yngre, är sen- ög att tala och :långsam: att: händla.: Han. sitter : oftast : för sig" själv och Jeker, Blir han till- talad: svarar "han: med en. nick och ett. PhmPs -£. Herman" blir allas favorit. Alla tycker- om .”den :trevlige pojken”. Mor "är stolt: över, honom och :be- römmer honom. -”Han' är. ett rik- tigt geni”, brukar. hon säga. Och visst" är "han' en ."begåvning, Det ” Igår lekande lätt för honom. i sko- lan, :Han får högsta betyg från. folkskolan : och - fortsätter. studier- nia och här han har slutfört des- -1sa, erhåller han en: förnämlig 'an- ställning - i ett stort affärsföretag. « Hubert är ständigt tillbakasatt. När släktingar och vänner kom- mer på besök, är det. alltid Her- man som tilldrager sig deras upp- märksamhet och intresse, När nå- gon för på"tal brödernas olika läggning och begåvning, .undslip- per ' det ibland modern: + ”Ja,: Herman är duktig, han "är ' ett geni, men Hubert är en kra- ke. Aldrig. kan man få div i ho- » Inom”; I skolan är Hubert inget så kallat -Ijus, men han' följer upp- märksamt med i undervisningen. Fattar han inte genast vad lära- ren talar om, frågar han. Lära- ren uppskattar till en början inte pojkens frägvishet, men kommer snart nog 'underfund - med, att denne vill ha riktig klarhet i vad undervisningen åsyftar och gäl- ler. Han vill veta grunden, me- ningen. med allt och i allt. Och det han lär, -lär han ordentligt, det etsar sig in i hans minne och medvetande. - i Efter. slutad "skolgång. stannar Hubert hemma och arbetar vid föräldrarnas jordbruk. Med in- tresse och plikttrohet sköter han sin gagliga gärning i ladugård och på åker, Han är ett mönster i redlighet och ärbarhét. På kväl- larna sitter han och läser. Han lånar böcker. av sin avhällne lä- rare. och efter ett par år läser han 'jordbrukskurser per korres- pondens, Med fadern . diskuterar han" rationellare drift och nya arbetsmetoder -:vid jordbruket. Allt går väl i händer på gården. Huruvida mor i gården någon gång bär. på ånger över sina obe- tänksamma omdömen om Hubert, vet jag inte. Kanske ber hon: i sitt hjärta ,Gud om förlåtelse för sina kortsynta ord. Hon värderar sin yngste son på ett helt annat sätt nu, än när han var liten, ;' Hon har andra bekymmer nu. Nu gäller det. äldste sonen, Her- man, ”geniet”, som fick en sådan fin anställning i..en framåtgåen- de firma, där han avancerat till högsta man näst. chefen. Efter ett par års tid drages han in i nöjeslivet. i det -eamhälle där han har anställning.. Han är uppskat- och" . det ' går lustigt > "till" "vill man” SR ”geniet” med. i Men” att” leva på nöjets :'rund. kostar pengar. Han har god lön, men. den ,räcker inte till: sedan: han fångats i nöjenas virvel...-Han ',”lånar” ur. firmans kassor... Betalar igen till att' börja med, när» hän får: sin avlöning. När. detta". till slut inte går, ma- nipulerar han ' med” kassabokeri. Krukan går, efter.: vatten tills den brister,. säger ett. gammalt ' ord- språk, och så gick det även för Herman. Det. blev ;revision, rann: sakan. och dom; ; Vi, har inté alla lika förutsätt ningar att möta livets prövning- ar och" påfrestningar. Framgång och "motgång möter oss alla: Det händer ' allt. ibland ' att den som har goda förutsättningar: att lyc- kas "i livet," som: har ”bra: för- spänt”, kapsejsar, under: det att den, .som har' ett till synes” då-] ligt utgångsläge, . genom ihärdig- het" kan kämpa sig till framgång. Framgång? Vad: är. fram- gång? -Vad menar. vi egentligen med framgång? ''Framgång är "att ' ”ernä ' det högsta möjliga mått av lycka” här i världen, Två ting bör vi ta med i beräkningen vid bedömandet av framgång. fn vt Ä Månget ” människoliv, om ' ligt mängdens-' åsikt "varit följt av. framgång, har. från en högre synpunkt: varit förfelat. De flesta anser att framgång består! i: goda inkomster, "anseende och makt, men vi kan vinna allt detta och ändå ej sägas ha haft framgång. Om någon på "bekostnad av sin hälsa eller genom svek och ohe- derliga medel samlat rikedomar, anseende och makt, kan vi svår- ligen anse att de rönt framgång. Ingen verklig lycka vinnes :dä med. Om en människa än för- värvar... hela » världen, . men tar skada till. sin själ, kan, hon ej sägas ha vunnit något.' Verklig framgång i livet har endast den, som vinner något av denna värt dens goda utan att därför ha ta- git skada vare sig fysiskt eller moraliskt. '" Människor, vilkas liv :enligt mängdens mening varit förfelade, har från högre synpunkt haft framgång. '.Ur' jordisk synpunkt sett var vår Frälsares liv ett för- felat liv. Det framlevdes i fattig- dom och slutade i mörker. Vi ser "honom "i törnekrona, slagen, bespottad.' Men Jesus var aldrig större än då han hängde på kor- set.' Då hade han fullbordat sitt verk, det uppdrag som var hö nom givet. . Det är vissa saker som direkt bidrager till framgång. Först och främst vär det flit och arbete. Framgång vinnes inte utan hårt arbete, Den som inte arbetar och arbetar flitigt blir snart ställd åt sidan och kommer efter.. I dag som på konung Salomos tid gäl- ler denna sanning: ”Fattig. blir den', som arbetar med lat hand, Aktuell. kom mentär. N För Sverige är det på tiden att lossa på hämningarna att ge mer än: någon viss ”proportio- nell” andel av bidragen till den multilaterala u-hjälpen. även om vi' per capita ger mer än andra — såsom är fallet när det gäller särskilda fonden — kommer vår andel av, helheten ' att förbli. li- ten, och vi kommer troligen länge än att traska patrullo bakom så- dana länder som Norge, Holland, Belgien. och Japan i fråga om u- hjälpsandelen - av ;nationalinkoms- ten. na ” Dagens Nyheter? Statsminister Erlander ”konimer tydligen att gå till historien som regeringschefen. som av 'räddhå- gat. partinit missade 'chansen "att signera en:stor grundlagsreforr. Efter tre års vacklan och "uppe: hållande ' skenargumenteringar ifrån ; sig hela frågan till en ny utredning. ' Det sägs att den skall arbeta snabbt.” Men det" är: inte många som tror det.' Det mest sannolika är att det sitter, en" an- nan statsminister, när den nya författningsutredningen är" färdig med . sina . förslag. och det blir fråga 'om att gå från. ord. till handling... Hr ;. Erlander :. ..hade chansen: men han "sköt den: ifrån Nuvarande eftersläpning och förstakämmarsystem . gagnär . det största partiet; "alltså ''skall'. det behållas ' så länge som ' möjligt. Skall det! ändras: så. skall social- demokraterna : ” kompenseras” ge nom "privilegier vid... rösträkning och mandatfördelning, väljarna som. en helgmålston: Din rös! viskar. genom stormvred tid A ufan. fruktan, utan RE skymtar målet saligt nära munnen”; :kan' vi ej komma” nä- gönstädes utan arbete. Utan jverk- ligt :arbete "blir . livet "en, "plåga. Arbete” gör: livet ” »harmoniskt "och lyckligt. Fåfäng ”gå, "lär" mycket ont, heter det i; ett av Våra 'gam- la” visa "ordspråk; Arbete beford- rar. däremot. hälsa och välstånd och ger:jämvikt åt sinnet. Ett, av "villkoren för att vinna framgång ' är att'ha ett bestämt mäl, Det är inte nog med att va- ra arbetssam; vi måste ha ett bestämt 'mål'- att sträva. mot. Här kommer vi, in på valet av yrke, Det har sagts, att ”pojkens smak anger, vad mannen bör; bli”. :En del unga är tvingade att ta första bästa: arbete som bjudes. : dem, andra vet inte säkert vad de här fallenhet för, andra . åter måste rätta sig. efter ändra önskningar än sina. egna. Har de unga. fritt val, bör, de välja” vad som. är mest överensstämmande" med be- gåvning och böjelser. När vi fun- nit vår levnadsbana, funnit det arbete. som passar oss, skall vi hålla ut i detta, om vi vill vinna. framgång. - . » Ett annat väsentligt - villkor för raktär, det vill säga heder, san- ningskärlek, måttlighet, "stadga och pålitlighet. En liten läcka kan stämd. sträng på ett musikinstru- strumentet. En fläck i den mora- liska karaktären. leder förr eller |] senare till undergång. Det är yt- terst viktigt, ja, det är nödvän- digt för verklig framgång, att ha goda grundsatser, H nödvändigt för vi nan av framgång 1 livet är att-ha de] fast förtröstan ' till Gud. Vår flit, satser må vara ”kapplöpningen av den starke”, blir efter i ka segern går .o0oss börjar vi omigen, tro och förtröstan skall vinna vårt kristen tro hjälp aldrig så goda, 'vinnes inte alltid Om "vi ser att vi pplöpningen, att [1 ur händerna, såll så: vitt vi har till Gud och vi mål En levande er '!oss som intet ar. Även om vi vinner fr; och har det gott i alla amgång den, 'så kan vi vid livets" slut inte känna oss lyckliga, om det tillkommande ligger mörkt. fram: för oss. Ingen av Oss "har vunnit verklig lycka förrän vi funnit ett fäste och ett hopp som sträc- ker sig bortom” YNivets skiftningar. äng, På Kris tus, den tro som r in det tillkomma och från himmelen bringar ned en ljus förtröstan, sö sken över klart uppenbarar ' men de idogas hand skaffar ri- kedom”. Även: om vi :är födda, som det heter, "med gilversked i tillvaro, den" är:' vä verklig framgån ng. marvalet framgång vid ,dessa "val: medför att: fredagens direktiv "kan fåren rimlig tolkning. : ) väljer hr. Erlander nu att skjuta l. framgång i livet är en god .ka- sänka det största skepp. En illa|- ment ger disharmoni åt hela in |-.- vår målsättning och våra grund- annat i svårigheter och motgäng- |? i har emellertid "möjlighet att: för- hindra konserverar . Det kan ske' med början vid va. let den 18 september i är och med fortsättning vid . andrakam; söclaldemokraterna = + sitt: maktinnehav, att. 1968. En: borgerlig . . Svenska. Daadet. : > Endast lång hävd talar för "att oppositionspartlerna låter - sig ré presenteras i en utredning, vars : direktiv på” avgörande, punkter så I klart strider. möt deras; uttalade uppfattning, Vad, står. egentligen att vinna med"en utredning, där redan direktiven verkar splittrar. ' de. Resultatet kan', förutses, . are > dan . innan :utredningen tillsatts: ett fortsatt uppskov: 7 mee FT Händlstiännen dystandet av "Radio "Syd. och det . ihärdiga :vaktsläendet.: om etermönopolet ' visar att <rege. ringspartiet inte skyr. några, me , del när det tror sig tvingat att demonstrera sin makt. I. Skåne bör alla de' lyssnare: som inte längre ' får "möjlighet, att.,.ta ..in Radio" Syd lägga detta på » min. net, : | Syäsvenska, Dagbladet, ” Bankerna” "häller. stängt. på "lör- . '! | dagårna "från april. till "septem- ber. Det "blir besvärligt. eftersom många” "endast har; lördagen.- till- gänglig för att "besöka banken och för att göra "behövliga inköp. Just lördagarna brukar” -d mänga sbesökare , sd . banker. vä ;ingen att riksdagen; nät. hu varande : samma sättning: bifaller ett :- försläg- om""ett” fristående, kommersiellt, TV: och sädio-balag. ett nytt halvstatligt: företag; eller bildningen . som motionärernå svill vinna blir "då: plus;miniis. "noll. ” 4 "Socialdemokratiska talar nu om att. man vill. ha ett ”Finlandsval” i Sverige: I. det ' finska” valet "fick ' Söcialdemokra- ternå; "27: procent ” "äv: "rösterna. Samma resultat” i Sverig kulle- ge. omkring 65 mandat -i' andra kammaren, mot "socialdemokrater- nas . nuvarande”. 13. Det är till att ha 'små' anspråk. "Det Berättas” att. en ” partimed- lem som' för. första "gängen, bevis- tat. ett nomineringsmöte "efteråt - sammanfattade sina intryck : så här: ”Den kandidat. man: "sökte skulle: tydligen vara" en, ensam- stående kvinnlig jordbrukare till | hörande ' Svenska, missionsfö rbun- det, något handikappad”. - s Falu-Kuriren (fp) t "PA VÄGEN Men vi alla som med ävhöljt Herkte återspegla! Herrens här- vghet vi förvandlas till hans av- ilder, 1i' det ' vi stiga, från den (2 Kor: 3:18). Under den nyss avslutade "fast fgstiden,' Bick många människor N för en stramare livsföring. De rannsakade tankfullt sitt liv I rån bibeln” och Kristi liv. ljuset fr Ett såg; sätt ' är kommer, , då yi; lär os att, tillämpa de” ol rade vanorna under, hela året. säger an 280: om" Caccio: "en ar en daglig "skönhet pe sitt” Liv, som gör mig ok fär: värt Kristi liv, vad saknar det då in: SHE Skönhet! Men genom: Krist! dm r på Golgata, kan hans skön heten + "ndla vår, fulhet. Skön DN. i den” kristna : karaktären hela året, må sådant.: sj Jin början under en intensiv re S. tio 9 dear jaget under: ,.fast fyr Nej, med all sannolikhet. blir det reklam: inom: nuvarande" Sveriges " ena härligheten till. der; ändra, discipline ' "Shakespeares -- verk” Othello, liv" jämföres” med |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.