på 4 4 i + I ett' myrsamhälle mäste alla drå "sitt strå till stacken, Vi ser detta om" vi en -värlig dag stu- derar- en myrstack och "dess am- bitfösa invånare. ; Vi. ser : också att, en och annan. åtgärd går . stick i stäv mot vad som borde vara. förnuftigt. Det händer som bekant att en och. annan myra . snåvar och faller, förlorar orien- teringen och "drar det byggnads- material ; som -först, "mödosamt forslats uppåt, en 'bit nedät ut- för den" stora : stackens-slutt- ning. Detta är tragiskt. Det. är mänskliga ” fak-T sig! in även. i .torn som smugi 'myrstacken. NET . . Denna - mänskliga- faktor up- penbarar-. sig likaledes -I s-pres- + Ben, när man : där "försöker, att efter' bästa "förmåga! dra ett sträål till stäcken' och bidra "med" ar- ”gumentering” till” den jordbruks- | Värmlands Folkblad: ” Å É | gär av :dessa->korta'-érinringar . om innehållet: I :studiegruppens s sammanfattning att: det är en il högsta" grad » konsumentvänlig |. " "järdbrukspolitik. -som - social jördbruka av än igen” får en rejäl" chans "att. uppnå. ent fredsställande ekonomisk stan- dard. Tidigare målsätiningar' på den, "punkten. har ,.tyvärr: inte blivit förverkligade”; . "Det" "som, tidningen "här disku-T terar är det av. den socialdemo ; . técknande att ett av;de «de tomma riksdagsbänkarna och N dagens: olater tas med:upphöjt - åt köproblemet är väl i och för . Önskvärd ju klarare det framgår »gan' på det allmännas tjänster väljer -'om "de ges' tillfälle, ” 5 och a utlandsresan.) MAN KLAGAR OFTA; 2 OCH BITTERT s över” iksdagsmännens/ låga ersättning, .över:; der ra: arbetsförhällanden, riksdagstiden. och det'är,. söm framfördes -undg rarnas överläggningar. 12 Det, kan. tänk kärjjag innan den; blänen kär förverkligas ocK [> under'tiden saknas detiicke” "Skäl ” att' följa huru riksdagsmännen sköter, sitt värv. Alltför ofta är det” en: "plågsam anblick. att. se | få del av huru” voteringssiffror- |” na även då-det gäller. viktiga ting påverkas av. det förh det att riksdags närvarande vid. överläggningar- i nm. "Om -en skolklass uppförde sig” på sarhma sätt som en svensk ;riksdagskammare skulle reaktionen ' ej "utebli, men' riks- » lugn, - Tidningen Expressen har ej alltför ttalrika ' dygder. men till en av: dem hör dock att man är efter är energiskt och 'ettrigt | pekat på frånvarofrekvenisen vid viksdagssammanträdena, AN :-Det har ofta varit snudd på skandalartade "förhållanden utan att' kritiken förefaller att ha , ejort. något intryck, menar NWT. SKALL SAMHÄLLET TA ' BETALT io CON : frågar ? Upsala Nya Tid ning och finner att vissa: om- ständigheter, gör en ökad, av- giftsfinanslering tilltalande ur | allmän politisk synvinkel: Att man bättre kan - komma sig en positiv. effekt, som kom- mer "att "framstå som allt mer att den nuvarande överefterfrå- ändå mäste dämpas. på ett eller annat sätt vilka politiska värde- ringar man än har. Alternativet = en ransonering av praktiskt |. taget allt som är' gratis” eller: subventionerat ' genom .samhäl-, lets. försorg.'-— lär inte te sig |. särskilt lockande för någon. 2 En successiv och socialt an-|[, svarsmedveten övergång -till. en | ” sådan, finanslering. bör. också iP det långa loppet leda till'en stör: re" valfrihet; Genom" att : konsu- menterna själva får täcka. eller i större utsträckning -bidra till fihansieringen förs. ökade resur. ser>»till. de: områden, där . efter. | frågan är störst, d.v.s s.. till. så- dant som 'många' i förstå' hand - På det sättet kan bostiderha, | " sjukvården, + utbildningen" sc ges.större chans att tä begränsade - totala” r med 'sådan konsumtion som len, TV:n, båten, fritidssti an " Vad, menas "då "med Psjälvförsörj: ligen samtidigt” väl informerad om vad -som tilldragit sig. inom utredningen, "bl; . a, genom; viss tidningens : 'plå «dering” är att man anser, sig hå nått. fram. till möjligheterna, för - jordbrukärna. att äntligen få en at. löfte; iom”, prissänkning på mjölk; socker och: en der andra | inkomsterna "för en: befolknings- grupp och därmed. en man be- sidan: som bidrar: såsom 'suppor-. ters. "vid. Töneförhandlin gal "åvspärrningsperiod. | "jordbruk: politikens". 3 försvarspo- i EK vålsättning, är.k appast ä "större: sammanhang. - erédskapssyhpunkten, Ir "Det. :allmänna, här. . medverka rationaliseringsprocessen —... inom "jordbruket. "Därmed här det all- "männa "blivit förpliktigat att in- "te: driva på en redan förut snabb strukturförändring. så "att. socia- la” ; vådor Uppstår. Mot den. bak- grunden: är det: särskilt. angelä- get att få ett fast. grepp om, hur snabb'"den naturliga: pågående Processen är och” hur lång: tid "den -kan ta utan -andra än. följ- såmma ingrepp från det allmän: nas sida; Det är. sannerligen in- te "motiverat att sätta ett antal småbrukare I klämma för att .nå målet "som" måste vara "ett självbärande jordbruk. — några år 1öGIgarer fc . 'målet' bör: avvaktas, innan de” "politiska > positionerna läses, > sätta; prätt ' srt påståendet "borde! känsk 'anslås på” SSU-expeditionen” i. Stock- på 100 miljoner ep . kr och 50 .,miljoner kr. i kapital: |"; ..Sedan”. 1961, tillskott ät, verk äl ar Norrbot- dande . förluster; Anledningen . därtill anges. -vara"..sjunkande . järnpris' och stigande löner; Frå- gan är om förklaringen, räcker. Övriga järnverk lär väl sälja på samnma marknad och betala sam- ma löner. Nödgas man inte. en- "dera gången: fråga, ' om. det :är "den '.statliga I förvaltningen . och års "Jordbruksut edning '— tyd ; det; dyrgripar: även där, försäkrar dö Hliams”, i ; hän vars. vokabulär om- fattade, 531 ord: och. som "slutade astat”.'-bety- I 1.700.000 Kronor för” en liten ' bambubjörn,. 514.000 kronor för en: tbedjedels - andel i en tjur, 152.000 kronor för en fargalt och, hör och häpna, 6,45 miljoner kro- por för en, hingst — det är näg- ra. ay » toppnoteringarna på värl. dens: dyrbaraste djur. I jämför : relse med. dem : måste: det sägas vara "rena Nealisationspriset att svenska: pälsdjursuppfödare i da- talat 8.000 kronor styck örsta exemplaren av en; SLM kahadensisk minktyp. : på Den :' kostbara . bambubjörnen det; är'””den 'odygdiga. flickan” 'i London" Zoo, alltså.. Chi-Chi, hon som under ' ett -ståhej. som - inte" står” det kungligaste bröllop efter ska :sammanföras -.. med 'An-An, ”den,:lugne”, i Moskva. Det har sagts. att Chi- Chi är' värd den fa- summan L7 miljoner kro-.; . nalle; men, ChiEChi Bör : det! — enbart under: tre- £ M - | veckorssejouren . T-Östberlin drog: honsgefisipublik.: på. 2204 000 perso ner: "Med "de. till Sverige Yyimpörte- råde minkarna förhåller: det sig tation; i, Kanada; .kallad: Jet Black- ; mink; n.,..Svenska uppköpare har "sammanlagt: 138 djur; 128. konsulent. Karl ”Kleppenes : i Päls: äjursuppfödarnas . riksförbund, SÄ£fä nen; tt .medelpris "av "8.000 '. kronor per djur. Det är inte nå- got. vekord. i pälsdjursavelns" his- är; norrmännen sålde de första. iplätinarävarna | "på. 1930- talets yar ipriserna uppe i 15— 20.000: kr." Det. allra första skin-: ha, sålts: för 48.000 kronor . i USA. .Deh uppgiften får nog tas. en nypa salt, men säkert är filmstjärnan; Deanna Durbin betalade” 1.500 dollar. stycket för två av de allra första platinarev. SKANSEN: ' Pla otsvärighet - till. L7 ners' björnen i Regents Park ndon "har? vi”vinte” på” Skan- sen:i Stockholm." Men visst. finns Hellmuth; Pinker,' : expert på ajur- " Dyrbara här "på Skansen + 7ele nterna.. Man” får betala upp: till: 715: :000" krönor för en elé- "och fullvuxna :-elefan- je alls. Skansens. stolt- het Bambiho, den största indiska elefantenz i, Europa - med -+sina 5.600 kg skulle. minsann "inte ' säl- Jas” för, 10. kronor «kilot... Om, is- björ arhas | i värde "säger: det : en del att? man häromdagen i Hol Tand: betalade ' 4.000 - 'floriner, (upp- lät..6.000 kronor). för. en. unge. Go- rillor ännu dyrare:. 12.000 och 20.000 ikronör är några 'noteringar från? de senåste: åren: ' Orangu- tangen /är; svärd : sina 5.000 och för ipapegoja är..2.000 kronor 4” kräver man å > -omfåttande:: ispråk- v gojan som. av. den gå ris" beror” på att det bara , finns två stycken, utanför Den ryske författaren och no- belpristagaren Michail Sjolochov har” "återigen, uppträtt som hant- " langare "åt den sovjetiska byrå. kratin. I ett uppmärksammat tal til partikongressen i Moskva I ha ns han . gjort: häftiga utfall mot de tidigare i år dömda författar- na: "Andrej Sinjavskij och Julij el Samt! "deras försvarare. . Sjolocho har: velat se sig själv” som" "åktiv" "demokrat ' och N I förkämpe ” för? kulturens frihet. . Genom” sina "offentliga framträ- : danden, har. han i, stället fram- 2 vstätt: som den: store 'opportunis- illig att Halla sammänhang a 'sovjetregimens , frihets- sVergrepp.. Hans brist på rätts. + känsla och respekt för konstnär. Fig frihet är monumental, 0 Svenska - Akademins” val; av . CHail, Sjolochov'. till "nobelpris- tagare i: litteratur” framstår "i da m r. uppenbart som ett ot tankens och ordets fri (Handelstidningen).. ; verk med. stora. och extra för- + månliga 3; pitalresurser förlust- > bringande? SoK? "> På de små torpen: vill ”staten nu ha ordning, och anskaffandet ”av arbetskraft till de vinstgivan- "de företagen är. kostbart. är det den' geografiska belägenheten el- til! att. ler endera :av'dem, som bidrar: ögrannlaga att också efterfråga så, att. man: fått. fram en ny mur = Väl .1.700.000 hemlandet Kina. Där lever de i bambudungar i: vissa bergstrakter på .2.000—4.000 meters höjd. Lika dyrbara är nog: de. enhorniga nöshörningarna — tre exemplar i. Europa, ,därav två hos Hagen- becks i- Hamburg och en i Basel Ännu sällsyntare är. den javane- siska ”noshörningen + (Rhinoceros sondaicos),. en av. världens abso- lut. sällsyntaste djurarter. Det finns. högst ett .40-tal kvar i Ud- jong , Kulon-reservatet på :västra Java. Bara ett. känt 200-exemplar — I, Basels djurpark... : v ETT HUNDLIV SON es 73 MILJONÄR, ': Ina mm hundars 'värde talar redan gamla "landskapslagar. När Kristofers landslag. skrevs 1442 hade > skadeståndsvärderingarna stigit till 6 öre fören gäårdvar, "12 öré för" eh' jaktKund , och 22 öre 'för-en' knähundé . > Det: var - ;pengar på. den. tiden. Vad Karl" XII "skulle varit be- redd att betala. för: sin trogna Pompe. förmäler inte'Sveriges his- toria men däremot kan man av (den. nya; tidens indiska historia erfara att. nawaben. av Junagadh under, sina: glansdagar ansåg .sin älskling: und så. mycket värd att hundens Tia” summan 115 miljoner kronor. Vad säger ”den. lugne” i Moskva” om det? . Andra: hundar i. miljonärsklas- sen: Film- och .TV-hunden Lassie hade : miljoner i årsinkomst, Rin Tin Tin-hundarna — fyra stycken i följd '-— tjänade "ihop samman- lagt -25 miljoner åt. sin-husse,. Det var alltså inte något toppris när en "dansk kennelägare 1956: er- bjöds 11.000 kronor för korthåri- ga jakthunden ”Pilevangens Re- no”.. Det tyckte inte' heller dans- ken — han sålde inte sin. fina hund för det priset. EN katt är inte värd mer än ridens" dyraste zoo-djur ”Chi-Chi”, en odygdig flicka värd”. kronor. . sa NM La 12 kronor det förklarade» i varje fall en: italiensk domstol härom året i ett skadeståndsmål. En av världens mera välbärgade katter, amerikanska ”Punch” måtte ha varit värd betydligt me- ra. Hon efterlämnade i varje fall 50.000 . dollar, "insatta på | hennes eget bankkonto. VÄRLDSREKORD-. mo « LISTAN. >? Ske ” Dyrast av alla djur är emeller- tid ». avelsdjuren. : ; Så -'här ' ser världsrekordlistan ut enligt ” se- naste uppgifter:. - Världens dyraste tjur: ”Linder- nis' Evalse”' såld för 63.000: pund (cirka 900.000. kronor), i Perth, bidrag till särskilda fonden '-in- -Ikan godkännas i år. Från 1967 -|avtalspaket som medlingskommis- Aktuell kom ve mentar Sveriges bidrag till FN:s ut vecklingsprogram (UNDP) är det största. näst USA:s. Men i ww landshjälpen räcker det inte att ligga i täten på en specialsträcka där konkurrensen råkar vara svag. Hittills har — ytterligare te kunnat utnyttjas, ; men en reform nyligen medför "att nya projekt. för 200 miljoner dollar behövs . därför nya bidragsutfäs- telser på ännu mer, om en dras- tisk 'nedskärning av programme- ringen" skall: undvikas. : Generaldirektör Ric | Finanspolitiken har lett till att totalbudgeterna i realiteten bli- vit ” överbalanserade. Men :. infla- tionen har inte låtit sig hejda. Nu: tillkommer ytterligare tryck på prisnivån genom lönestegring- ar som inte har tillräcklig täck- ning i 'produktionstillväxten. Hur skall vi klara allt detta? Vi kan inte lämna: något recept. Och hr Sträng tycks dessvärre inte hel ler ha något. . . : - Handelstidningen. : i ' Frågan om ' arbetstidsförkort-| . ningen ingick som bekant i det sionen ' lade fram på fredagen. Detta kom som en positiv över- raskning inte” minst: för ' finans- minister 'Gunnar 'Sträng, som i en kommentar bekänner sin till- fredsställelse: över att "man kla- rat av arbetstidsfrågan mata sigt. Man har 't.' o.;m. : lyckats med'.en. lösning” som ; Tamidigare flyter in i den ekonomiska :ut- vecklingen än vad en lagstiftning skulle” ha gjort, :'anser' han. Det är . riktigt .som hr Sträng säger, men. LO/SAF-uppgörelsen "måste följas av "ett liknande” utspel på tjänstemannasidan -om -effekten skall bli densamma som vid en Skottland; 1963.- Ännu "dyrbarare TN (Forts, 8. TD” lagstiftnin; Nor Stuttgart. ( LT) I . Västtyskland "här "alger länge varit föremål för veten- skapliga undersökningar för att utröna vilka. arter' och på vil- ket -sätt .de bäst kan nyttjas. Lantbrukshögskolan Hohen- heim nära Stuttgart experimen- terar sedan hågon tid tillbaka med alger såsom tillsats: till kreatursfoder och gödningsäm- nero" Algerna innehåller . stora mängder äggviteämnen och kol- hydrat som emellertid i oföräd- lad form "bara kan. smältas av idisslare: För” människornas del vore .mineralier, 'spårelement och vitaminer av stor betydel- se. Förädlas ; algerna så gär det att vinna utsc:a 50 ton äggvita och" mer än 7 ton fett ur 100 ton torr vikt. Men Stuttgarts läntbrukshögskola intresserar sig . mera för. vilken betydelse CX Nyttan av Unge .100- -procentigt. bevisad En mäktig man i trafiksäker- Hets-Sverige .'under kommuni- kations-Palme är kanslichefen Hans " Hansson ' i - Trafiksäker- heisrådet — det är han som sit- ter på toppen: av det väldiga berg ' med - forskningsmaterial, som : statistiker. och andra ve tenskapare : släpat. ihop kring fartgränsförsöken. Han :'sittter alltså inne med alla siffror och fakta när det gäller frågan för eller emot - hastighetsbegräns- King. Motortidningen Vi Biläga- re har nu. ställt hr Hansson mot väggen och avkrävt honom ett klart besked om "vilken tra- fiksäkerhetspolitik vi kan vän- ta:r'oss. i fortsättningen. , Hr Hansson svävarninte på målet även om han är väl medveten om att svaret inte. passar .”en liten grupp gladiatorbilister och andra tuffingar i trafiken;” Det är. till 100 procent klarlagt, att de tillfälliga fartbegränsningar- na är. det påtagligt bästa vap- net vi hittills använt i kampen mot trafikolyckorna — statisti- ken , visar också att över 200 människor , därigenom: räddats. till livet och ännu många fler undan. invaliditet och andra skador! --- Om en del bilister för egen del vill ha full frihet att ägna sig åt fortkörning så är detta en subjektiv fartvärdering' som egentligen 'är både farlig och svärbemästrad — man borde emellertid veta bättre genom att vi sedan länge har tillgång till - objektivt och absolut vat- tentätt forskningsmatérial som bevisar att effekten av de till- 'ordningen :på det stora Torpet? fälliga hastighetsbegränsningar-. dl ax na räddat massor av människor från död och lidande, formule- rar hr' Hansson sin programför- klaring med tydlig adress :till de grupper och enskilda som framhärdar i att motsätta sig tillämpningen av en vettig fart gränspolitik.: 30 2 Å Forskarna har sista ordet Förresten är det mycket få bilister. som även i tider utan hastighetsbegränsning . "ligger och kör ute på vägarha 1 farter över 100 km/tim, fastslår han och frågar: Skulle då inte detta lilla fåtal kunna finna sig i en övre fartgräns som normalbilis- ten sällan överskrider — inte ens när farten är fri och inga som helst hastighetsbegräns- ningar råder? : - sek ..De. enstaka ”pirataktioner” som förekommit pressen med syfte att misstänkliggöra vär- det av tillfällig fartbegränsning tar dock Hans Hansson -: med JP ro. "Han kan :falla tillbaka på den forskarelit inom statistik, medicin, psykologi. samt väg- och fordonsteknik, som lett i bevis att hastighetsbegräns- ningen är ett ytterst hållbart |; alternativ "för ökad säkerhet i dagens trafik. Mot bakgrunden av det kompakta ”trafikuni- versitet”, som står till hans för- fogande, avfärdar han också an- greppen på fartgränslinjen som kort och gott ”ovederhäftig pro- paganda”. Inom - -trafiksäker- hetsforskningen intar Sverige en ledande plats och resulta- tet av danska undersökningar i fartgränsfrågan kan inte heller . (Forts. å gid. 7)" . Jlalltid tillsatt kreatursfodret al- algörna : 'kan ha för: Kreaturens och växternas näringsbehov.” Överraskande nog. har vissa försök " vunnit : ytterst aktuell betydelse. -I stora delar av Eu- ropa grasserar för. ögonblicket mul-. och -klövsjukan. Västtys- ka ” vetenskapare tror. sig ha funnit ' ett effektivt medel: mot denna epidemi i' algerna som kreaturfoder, ty algerna gör bo- skapen motståndskraftig. Mine- ralierna och «. spårelementen, främst magnesiumsalterna, som finns i algerna gör nötkreaturen l/s mindre mottagliga ' för : sjukdo- mar, Anledningen till denna un- der tiden" exakt vetenskapligt genomförda ” försöksserie ' var iakttagelser i.Västfrankrike, Somliga ; gårdar. i Bretagne hade. i åratal förskonats från mul- och klövsjukan : fast alla omkringliggande byar hemsökts av'. sjukan. Efterforskningar resulterade i att lantbrukarna vilkas böskap förblivit. friska ger. Det gjordes inte på grund av vetenskapliga rön utan helt enkelt därför att man haft bil- lig tillgång till detta slags fo- der vid havskusten: De tyska forskarna är övertygade om att alla lantbrukare inom nägra år skall få ha tillgång till alger som : tillsatsfoder. Först skall det nu prövas om det. är lön- sammare att skörda. algerna ur havet eller odla dem i närlös- 1) ningar varvid deras ' växtkraft genom artificiell belysning till på köpet kan påskyndas. Dess- utom . får man .i en bassäng med närlösningar skörda en 50 gånger så stor. mängd alger som spannmål på en lika stor åker. -: Andra vetenskapliga försök att använda torkade och mal- da" alger som' dynga gav goda resultat, Fördelen med denna sorts gödsling beror främst på att jorden får Just sådana, sub- stanser tillbaka igen. som" den genom -massiv kväve-fosfor-ka-|e ligödsling och genom kontinuer- liga skördar med tiden blir ut- armad på. Algerna tillförs väx- terna i lämpligt förädlad form på samma gång som de luckrar upp jordmånen, binder fuktig- heten, lämnar jordbakterierna gynnsamma livsbetingelser och därmed främjar bildning av humus, Dock det viktigaste kanske: Växterna som växer på ”alg-gödslad” jord är allt från början mycket motståndskrafti- gare mot sjukdomar och ska. dedjur. ”Och det är det bästa argumentet mot - Uppfattningen att det behövs bara det lämpli- ga ' kemiska Sprutningsmedlet mot varje skadedjur, en upp- fattning, som ofta hävdas men bör avvisas”, tycker de tyska genom skjuts ned. av. folk, som vill? röja. honom undan rev. Markvärdeskatt av evig typ väntas bli föreslagen; .av:irege- ringen och kommer att bl :a medföra, att staten "får möjlig- het att dra In: större , delen: av värdestegringen . på fastigheter," som för länge sedan inköpts till) billigt pris men "stigit starkt i värde genom samhällsutveckling-. en, För köpmän med egna fastig-", | heter kan detta komma att'med- föra avsevärda” förmögenhetsför- luster, när affären en gång skall överlåtas. - H . Wdnnöretröms anhöriga. torde: vara mest angelägna , om att ; få. slut . på sensationsmakeriet och: den snyftkampanj som på sénare'. tid pågått i vissa pressalster.- "Bå- MV dadera är lika litet motiverade, , Kravet att denna farliga 7 spion. skulle behandlas mjukare åtgärder. är naivt och-oklok' Hm ler vad skulle Sveriges folk om Wennerström, en - dag "befrias en kupp: utifrån. eller se Arbetarbladet. Med 99 röster mot 69 .och7sék nedlagda beslöt ändra kammaren: på fredagen att, fullfölja sin s Sr. sion och inte som planerats e. bete” "skulle. "avslutas" enter Till tröst för; Taem' som äka” hem” tidigare”. - att:tåg och" flyg gå först nästa veck Ett Ovanligt : festligt exempel. från. reklamens bakgårdar: lever terar en kyl "och; -frysfirma' av . det; gr vit anmäld nionsnämnd: : . Firman... annonserade: Lycklig är den som- får upp. till: 50: pre var. .— I naturligtvis blygsammare” storl förklarade . företaget ” helt : ogene- rat att ”i: bolagets annonser :ut- lovas icke någon definitiv rabatt”. , Det är trick av det. här: slaget som alltjämt undergräver tilltron , även till hederlig . annonséring. . + Köpmannen. srt Om | - landets största tidning gäng” efte icke bara: på > ledarplats måste tilltron: till icke bara ;den tidningen utan pressen i: jallmän- het, komma i fara. Har inte. Ex: | Pressens tendentiösa ' övertr amp varit väl många tinder. det senas: te. året? AN ” "Men: vad: mig nga, så vare : det fjärran ifrån mig att beröm- ma” mig: av något anhat än av år Herres, Jesu Kristi, kors, ge nom Vilket världen för mig är S och [$ . (Gal. 6:.:14,) jag f re Paulus begrundade fästelse, men han lät reflexioner bli enbart ristt kors-' aldrig "sina en beskriv-, ler sjunka ner På ett sentimen-, tat Plan, Därför har vi från Pau penna : några tidi och" grundläggande tolkningar. Forstästelsens. betydelse, etta område har” -kanske Haulus inte gjort oss en, större Hänst än "då. han påvisar. paralk en" mellan Jesu korsfästelse fa dödandet av. synden i. våra Må "Sus gick i döden på -:kor- e or gå frälsa oss, För att vi rälsta, måste -jaget i värt liv dö, Om vi överser med ad en, och tillåter - en syndens Satt diktera våra åsikter. och handlingar. blir > vi inte :frälsta u sadedör 1 våra överträdelser och Makten hös den "korsföste” "och ohPståndne Herren, som lever ' ; agrarforskarna på lantbruk. Och regerar 'i våra h sn järtan, - krö- hel - Stuttgart-Hohen- tillkommer. ige äran som endast : + | Vvärlden som än Ito Ulrich. >|och ambassa a Kristi lärjungar vw å i ipplagemässigt” ni ue av den historiska händelsen . sx
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.