NV " "nyärshelger -' hemmet bli relativt "läng: amen | " och ' köper ”skogsskördetröskor” . skogar och där vär och en äger ” landskapet blivit slutnare; mer inte alltför bindande drift. krä- > mjölkpriset / 1 Norrland minskar i re Det” soclaldemokratiska" utspel Jet i fordbruksfrågan verkar att ha skapat. oro till och - med 1 de egna leden. Nu får man be vittna att t. ex. en gocialdemo- kratisk hemmansägare ; » från Norrbotten: . stiger upp 1 riks-]| dagens första kammare: och ut) talar sin oro "för det” norrländ- ska : jordbrukets framtid. - Mannen Ifråga heter Uno Hed- ström. (8) och han undrade hur det skulle gå med dei särskilda rationaliseringsverksamhet som satts "igång ide nordliga länen. Det som särskilt. oroade ” "hr - Hedström var omläggningen av mjölkpriset, De förslag som här presenterats skulle innebära att med, 8,78” öre. En sådan: pris- sänkning ' skulle : inte - sens. de mest "rationella - företagen "klara . framhöll: hr "Hedström, -. + . ”Trot$ sina allvarliga tärhågor och trots. det innehållslösa sva- ret från jordbruksministern var hr; - Hedström givetvis ” "nöjd och de båda herrarna skildes under idiga ” artighetsb ygelser: har gemen- i "sam -£: Joräbruksfräga + Uno ” Hedström ' lär ha. tillhört den ” "socialdemokråtiska. studiegrupp | som, under hr. . Holmqvists: ord- fördndeskap. arbetat "fram" rege- "ringspartiets : 'jordbrukspolltiska program. X Hur" grundligt har "egentligen ” den'” söcialdemokra- Länge "trodde man 3 gamla: tel der ; på : häxor,.: näcken, skogsrå en : påtaglig" verklighet, "som vwvis- tades bland dem och försökte för- leda: dem ”G karln” eller ”Styggman- tiska studiegruppen trängt in i jordbrukspolitiken? : Det : : verkar inte; » förtroendeingivande ', att "gruppens ' egna. ledamöter. blir . förskräckta” när . de får! se :re- . sultatet- av, sitt. arbete sr TUSENTALS TON. A STANDSSAMHÄLLET: pings' Tidningar; .träktelse; om ifen be ”Tompavan 3 i och : Enskilda v änsätsör » för: att rensa Jepp ko; . skräpninigen" takt, och det Sådant hör till pjäsen här man "talar med den' egnå överheten, Det. "intressanta i denna” his: toria är. emellertid inte vare "sig frågan eller svaret, Det är istället den bakgrund her. Holm- : "utredning där man förordar att .SMABRUKET KAN RÄDDAS) " eller får, men en lönande arbets- framtiden, sedan må vi sörja ho- "framsynt jordbrukspolitik « "och i 4 Vä ilbetänkt I proposition "föreslås ”värdbi |. dråg till anstaltsvårdade barn då de" under längre tid vistas i sina hem.' Förslaget bygger pål. penslonsförsäkringskommitténs"- väräbidrag , ska utgå” Tom? "ätten. : " Fru Elsy Olsson. (ep)" das i hemmet under 'manhångande” perlodl ol 14 dagar. över. t kan"! vistelsen inte sträcka sig Nn en” hel lendermånad. be Motlorisförslaget: "synes vi bet : , tänkt' särskilt med” hänsyn” till 2 "att föräldrar ofta ”åv naturliga i av skäl vill göra extra, anordnil "hemma ' när deras anställsvär. "dade' barn kommer" på besök: Det betyder ekonomiska uppoff. "ringar som för många” familje: kan bli alltför beturigande. , Det vistas i sina hem? så änge 'som' en hel kalendermånad.” Följden |: av .regeringsförslaget skulle bul:' att de flesta föräldrar. inte..alls-. kom 1 åtnjutande ' av: någon "Hi ekonomisk kompensati , endast av jordbrukarna själva, "menar F.alu- Kuriren Räddningen ' skulle i så: fall: he ta sambruk av jord och skog, När det gäller skogsbruket är utvecklingen redan i gång: i Det finns snart ett hundratals skogsbruksområderi, -”områden där skogsägarna slagit sig ihop |: : om = driftsledarpersonal,,; skogs- bryksplaner, försäljningar och i viss mån samordnade avverk- - ningsarbeten,' Nästa: nödvändiga 1 fö ' närliga, kraven: steg blir utan tvivel att man ge- mensamt anställer - arbetskraft och andra maskiner för enhét- lig ' avverkning på stora ytor. Slutresultatet av denna utveck: . ling blir kanske något som lik-. nar gamla tiders. gemensamhets: en procentuell 'äåndel men ingen Bärskild markbit, —ocer. Vi är 1 elfte timmen om något liknande skall hinna ske pål . jordbrukets" område . innån. de flesta 'smäåbruken försvunnit; de öppna jordarna blivit skog och enformigt, fortsätter F-K: Om inte alla åkrarna kan för- bli åkrar, så kunde de bli betes- marker för mjölkkor, ”biffkor” besparande och för den enskilde ver stora arealer, alltså även här samverkan mellan ägarna, ”kol- . lektivisering”. ” Men Den individualistiske småbri- karen kommer inte att finnas i nom eller 'inte. Men för att han försvinner, behöver inte hllt det som nu är”småbruk :' försvinna såsom öppen mark och förvand- las till-skog. Om alla' organise- rade krafter på Jordbrukets om: råde, allmänna och "enskilda; hjälps åt har vi en möjlighet att få behålla det öppna och. om: växlande landskapet.. . Det skulle verkligen vara en I fel! : . på: hänsyn, . Tatt ”samhä le: Jutan. hormér: som;-i | "central angelägenhet. : ske” anger en viss smaknivå vars ” existens det: mat nda kunde va- |: «bit över, 100,000 kronor, - att: slå samman , två .eller .flera / kommunförbunden, : än högre grad en kulturpolitik |: som hette. duga, menar; F-K. A går. int att ordna, eler okynne'. strö” ut HjÄnnat s skrö dnhäl Rlngspolist per de skyldiga;, lag's som genom |; det skulle |. vara till nå "gon hjälp: kunde: det kanskej vå. "ra. något 'att. åtminstone tänka "på "Men frågan är om. det: inte vore ganska . meningslöst: ”Det gäller ju. att.få folk att. låta: bli att' slänga 'skräp;' inte, därför att” "det". r-straffbart:utan därför att "de i, hjärtat känner 'att det är Dithän- når” man; på "andra. i äl "med; den: irespel tlöshet;, och:brist; "dettas <m satt” dag på . visst: håll, gjorts till: en' orfkså. stor. dra. ch, tidsmedveten siden "svenska och-gav. den” act satt "diskutera. Men under ären” har: dessemellan : . spelatsvålltför mängå:'trista och. ' sorgligas-pjäser;: som.'gjort'. att |: ; massor "av yTVitittare besviket | 4 a knäppt: av > apparaterna ef ter nägra mi) uter, . varliga. och ambitiösa när det så sällan skér något. i TV-teatern Och” vi "menar nte att mani, skå spela” Asa Nissé denna teaterled- -STADSFÖRBUNDET "OCH KON : MUNFÖRBUNDET, LYCKA, . DES INTE: ” komma överens om en-sam- " manslagning. 7 I slutskedet. stred man. huvudsakligen” om. vilka sotn' skall sitta i ledningeti för det nya. förbundet, skriver D Att bor; garrådet Hjalhar Mehr. skulle" bli” ordförande” Har" länge] I .,.; : varit klart. Men om ordföranden kom .från stadsförbundet 'borde, ansågs. "förhandlarna, direktören komma ”från kommunförbundet. "Det var av allt'att döma föratt - förbereda" det" valet” som: lönen »trissades> åtskilligt i: höjde: Nu :har,... rhandlingarna av. ig | den: varit; :]gästabudssal : | fröjdåderide. GammelJerk på alla ätt. t:sTV-teater) ni, för mycket av det” all? ; nen”, alla onda andars herre och mästare, ”. ”/Stor, var ångesten för häxorna. Dessa - snattade kvastar och ra- "| vagn-och häst för sin resa, som: företogs under skärtorsdagsnatten och. natten till, påskdagen. Om man på skärtorsdags” morgon. pä- träffade något. av, :sina. djur. oro- h' svettigt," då : visste man ä göra". OM dragaré;, eller . riddjur H under "färden. Man försökte. där- för på mänga sätt skydda sig mot trollpackornas svartkonster. . Med en "tjärsticka korsade man -boska- I pen på pannan, eler. ritade . ett "| kors "på" väggen framför djurets huvud eller". på ' fähusets. dörr, möjligeri” ett. ary' "från israeliter-: na;.som ju: brukar. bestryka dörr. | posten .rned påskalammets blod, : rminnes'' tider : hår” el- ett gott 'skydd.mot-on- Man,. tände. 'skärtors- påskafton. flammande ”på högt belägna platser för att rnesnglande ; .påskkärringar I id Å falla med" koalliga .påsk- urra > och skrika, Det : så längt som "år . 1767, då det kyrkliga - myndigheterna . i Strängnäs .: måste. rv ingripa, mot oväsendet. . « Men ' hade” "nu. ,trollkårringarna trots allt krånglat sig. förbi alla eldar, - knallar, rop och skrik och illvilliga : skyttar, som: .stod och spanade efter .dem ' med . silver- stöpta . bösskulor . och: lyckligen anlänt till: Blåkulla; fick de” vara med om. en. fest. av , sällan. skå- dat” Slag. De, 'samlades 1 en stor och, ' efter .; kalaset var; :egentli nen . mycket . sim- -Ipel3. värd, js. ftersom.. hi i örvända "Ögonen på sina" "älskarinnof.? Hade ' de::.kun- nat, se; klarare, skulle de ha märkt . att. -läckerheterna - bestod ;. av: or- ” mar” grodor, skorpioner: och "and: ra' otäcka djur. Musikkapellet. ut .- Det, a Lörd 2 också. hända att ssådan ; skata, VAS så.illa attshan i et "västerländska. - kapitalet : olika: > motiveringar. . "U-länder- politiska ” oro . > Sydafi kay dö ”medan” tv. ; herände' : världsproblem kommer positivt svar för att Indien skall "kunna; ; överleva och bevisa att iaet finns; en annan väg än. den oo. Dagbladet). "brutits. Någon överensk " har inte kunnat träffas, Motsätt- ningarna var för stora. Det går kommuner med. en, närliggande stad, äver” om "det "öckså :möter :svårigheters, Vitt "och brett talas det :om- samarbete mellan "kom: muner. och: .kominunblock.:, Men :samarbete "mellan". stads: ” och .soin fyller a |'ränt om. i landet.skrattar. gott "på de; båda kommunförbundens i-bekostnad. Från dessa har i fle. ira år predikats ' ett samarbetets 3 och: ' sammanslagningarnas" evan- u skulle överpredikan- ungefär:enahanda "Uppgifter, det: Ilva visa vad de förmåd- och. allsjöns 'oknytt. Vantro och ' . villfarelser: frodades i värt land -::': såch; värst var det på 1600-talet, då ' mänga drevs till häxbålet, Påsk-, kärringen ' var för våra förfäder. . till . umgänge: med -: (kor, mat :och pengar till sin våd- . | liga, färd till blåkullafesten. Det” kuäde gå. så långt att de använde ' tar "ofta. underliga ” vägar "med |; : na Sundviks på grund , av den - den vita botolk. . tter ba en Krutdurk, är]. skott utifrån. Framtidens" domi- |. : : länderna” och! de” "fattiga ”ulän- tv ” derna.; Klyftari måste” minskas | Sydsvenska” I ! i. gissar att " kommunalmän vt vid Kölafors' bodde i en enstaka stuga en gammal mma, som brukade fara till Blåkulla. Dagen före avresan hade hon smort in sina skor." med . det ' smör, som Hin Håle' brukade... avsmaka ”vid framkomsten, . Genom smörjelsen skulle” färden 'också 'gå :lättare. Då hon-1i skymningen satt och ”väntade--.på. den gynnsamma stunden” för avresan, kom en främmande', kvinna . och hälsade på...” Hon. ställde: sina skor att torka vid elden. När kvällen kom och ': den : främmande kvinnan skulle avlägsna : sig. tog hon fel skor.' Hon hade "knappt kommit utanför dörren, förrän trollskorna försökte : lyfta henne upp i.väd- ret, ; men då. hon saknade" det rätta 'ridtyget. — kanske fattades också det rätta sinnelaget — höll den tunga kroppen henne kvar på- jorden." Länge "kämpade ”skor- na' och "gumman om herraväldet. Slutligen hörde en. vandringsman hennes klagorop; fick fatt i skor- na,.som genast for 'upp i vädret. Gumman föll .avdånad. ner: i det dike, ,som än i dag”, bär. namnet ”Trollkonediket”. . Villfarelserna ledde, un en för virring "bland människorna.' Den ena grannen anklagade den and- ra, barn sina föräldrar, : tjänare sin husbonde. Den som ville röja någon ur. vägen behövde endast anklaga henne' för trolldom eller Blåkullafärd. : Många kunde be- redvilligt , vittna' att den ankla- gade ridit på en ulv eller' en kvast. och :-häxbålen » sflammade: Å alla: landsändar. t : I Mora prästgård höll riksrådet Lorentz.” Creutz ' en : rannsakning ”Öfver "det ' skräckliga Trollwä- sendet," som : den lede Satan "och Djefwulen åstadkom här i Mora och' Elfdaler, och befunnos i den rannsäkningen tjugotre. personer, som dömdes till: döden på egen bekännelse om lärdom, umgäng- else med och kubbleri med Djef- wulen.. Femton af dem , blefwo halshuggna och å bål brända nere på sanden twärs öfwer Badstuf- wubacken :å andra sidan om älf- Kongliga Hofrättens vidare ut- slag. Trettiosex barn, .af troll- packor förförda, :blefwo slagna med "ris ned på. Mora strand. En stor -hop skulle tre söndagar stå i wapenhuset, hålla ris i handen och sedan från ''Trettonde sönda- gen. från Trefaldighet stå i sär- skilt rum i kyrkan midt för ögo- nen på predikanten, vilken grann uppsikt -häålla skulle, huru de sig skicka i sin, Gudstjenst”.. « Men även. häxorna skulle snart na .sett sin tid. Ar 1676 fick lä- karen och naturforskaren Urban Hjärne i uppdrag av en gransk- hingsnärånd att undersöka troll- väsendet och -försöka 'sätta' stopp för. den' oro : och förvirring som härskade. Han lyckades också övertyga domare och regering att trolldomsangivelserna endast var ett utslag av okunnighet, elakhet och enfald. Blåkullepsykosen för- svann, "> trollransakningarna -in- ställdes och, lugnet återställdes. . " Under.. ”det . upplysta -tidevar- vet”, på 1700-talets mitt, blossade underligt. nog, eländet åter upp. Då, uppträdde en "resolut kvinna av ' den 'frejade: ätten de la. Gar- die," grevinnan . Charlotta — även kallad ”häxgrevinnan” mot de be- gynnände processerna. Ensam vå- gade hon ; uppträda mot mörker och : ofördragsamhet. Genom . sitt Åls - socken ' från " en - säker ,.död. Därefter var: häxprocesserna ett avslutat kapitel. i vårt land. : "+ Arne "Fell. : Hamburg” (Um: Deutsche Lufthansa funderar allvarligt på" attssätta in ”stör- flygplan; Jodl över 400 sittplat- lighet att sätta in Sn luftjät- tar pågår i Hamburg : för: när- värande "mellari :ombud för de : flygplansfabriker- och: Douglas 'å ena nå. Boeing: sidan och Deutsche Lufthansas tekniska Direktioh '& & 'andra si jör erhard' Höltje, styrelsemedlem i Lufthansa 'be- + Kräftar att de två amerikanska |firmornas förslag ållvarligt prö- vas.: Det gäller att i tid ta hän- syn till :den fortfarande kraftigt expanderande flygtrafikens be- hov. Om tillväxtkvoterna på 15 procent. årligen : i. framtiden fortfarar' blir 'det :: nödvändigt att intensivt tänka på att ut- vidga flygplanens ' nuvarande kapaciteter. :' De - nu -:vanliga långdistans-trafikflygplanen kan bara befordra maximalt upp till 180 passagerare. :- Ett första steg på vägen till kapacitetsutvidgningen sägs va- ra : förlängning > av ” flygplans- kroppen vid lämpliga existeran- de" typer." Men något sädant Ör: 450 passagerare : told ara vara "någon ' sorts övergångslösning. För: ett ”för- längt”... - Douglas >» DC-8-flygplan rymmer även det (bara 250 pas- sagerare, 1 tekniskt åvseende är man emellertid redan istånd att. bygga storflygplan med '450 sittplatser. Ett lag tekniker i varit i Hamburg för att pre sentera projektet av B-747. Des- sa : flygplan - kan "likaså som Douglas-fabrikens '.. konkurrens- projekt; det: likaledes readrivna DC: 10-planet, :: befordra. :. längt t Njudhastighet : 0; 9 ning för 'nägot tyskt "emellertid en "order "American 'Airways. Bland” experter .- förmodas att PAA” redan - denna; sommar kommer » att beställa: 30 stor: flygplan - ärva Enligt” civilingenjör ' 'Höltjes förklaringar skulle. start-.: och landningsbanorna : som - finns i Europa räcka till för dessa jät- Tteflygplan. Han, säger det har utvecklats. jetmo dtorer. med myc- ket större lyftkraft och väsent- ligt mindre bränsleförbrukning. got av .Stalins goda namn för att "I tiledning och partikadrar, Jett ' allvarligt problem kan ut wen. 'De andra -förvarades tilll rådiga ingripande räddade hon en|'-. skara förvillade dalakyinnor frän]: den ' amerikanska .. boeing-flyg-|: plånsfabriken sägs nyligen hal: mer; än ...400 passagerare med |. .Hur länge kan Stalin förbli ett verksamt och verkningsfullt spöke? De som av personliga skäl laborerar med att återställa nå- skydda sitt eget, de alltjämt verksamma av Stalins sämtida, försvinner efter hand från par- Och medan Kina torde kvarstå, som vecklingen 'redan om fyra år, vid nästa kongress, ha gått därhän att . Stalins roll: upplevs som en historisk etapp.. Chrusjtjov. tycks redan ha blivit det. vin Vett Dagens Nyhotor, Att - England kommer -att: ta emot de Gaulles utsträckta hand anses - tämligen säkert, ' även om försäkringar” i: olika avseen- den kommer att krävas: Hur pass bindande. de blir gentemot :Efta- kollegerna återstår. 'att se. Den engelska strafftullen ger inte an ledning till 'alltför stor optimism. "Kreml hade säkerligen ''Intelo; väntat sig att 'världsopinionen ”så starkt. skulle fördöma ” författar- domarna, inte heller att de' åta- inför domarna och det handploc- kade auditoriet — försvarstal som numera. nått ut i. västern, För att skyla” och motivera det upprö- rande som skett gav man den av nobelprisauktoritet tyngde Michail Sjolochov i uppgift. att framläg- ga. partiets "version av saken, Det har. han .gjort på ett sätt som yt- terligare » komprometterat : sovjet- rättvisan ”- och den av partiet sanktionerade sövjetkulturen.” ” er bottens-Kuriren. cv gen. "avstått "ifrån att i strid" mot sina tidigare di- rektiv .kasta in ”det' kommunala sambändet”. : och republikförbere- delserna' I « författningsfrågan skulle denna nu. varit löst och vi. hade "kunnat ha:en modern i grundlagen och med en direkt- vald ”enkammarriksdag, som i'sin helhet valts vid ett: och samma Sydsvenska Dagladet.? . resurser. Det säkrare ' trafik. rattonykterheten”. större; över "huvud ' nämns'xi lade så djärvt skulle försvara sig|- och funktionsduglig författning | -Jr med” ” parlamentarismen”, inskriven På. "område: efter 'område” inom åldringsvården finner - vi. samma symptom: . brist: på - ekonomiska £ efaller »« ibland som om "det bära” är en: sak som .» lotrevlig. anblick. Men. n ; någon, tid senare. gick ' förbi. där, et är högst överraskande, att man -i den "pågående kampanjen inte ägnar intresse. Det är mycket sällsynt att. den "samman- hanget. Den' nya utredrlingen ; om en reformerad lagstiftning "Ifråga om ”rattonykterhet och därmed sammanhängande frågor bör kun. na påräkna en kraftig opinion för hårdare regler än för .närva. ” rande. Den "gamla regeln ” sprit” vid ratten” mäste äntligen: genomföras, utan prut. "ingen Dagen. ; Vilken -. kulturfara Radio Syd verkligen . utgjort har. de dumma människorna I Sydsverige äldrig ” förstätt: Inte desto mindre ”BHör - de vara rörda och tacksamma över denne Olof Palme” som tän. ker i deras ställe. Att; lyssna: på dem som verkligen begriper”; sår - ker och ' ting, rösta på socialde : mökraterna- och . eljest hälla . käk. en — det är den breda allmä hetens” uppgift här i livet. : Kvällsposte Det är unikt 1 världshistorien; förklarar.” Aftonbladet, ; att! :en kunglig ' kommitté förbereder eventuellt införande : av "republik, Onekligen. Särskilt unikt blir. "det " om ' man. betänker att 'dén. som s skrivit utredningsdirektiven" nte kh vågat nämna? ordet ” republ j | FskilstunacKuriren; : Det finns : A svenskt kultur? ett." - för " uppenibar : värnjelse, > telnad ”skråck inför. en så ofarlig sak. som, ett stådd” "skillnad" mellan ' raser” ”ÖcK nationaliteter , kan. utan" vidare.” klassa ner-:personer i sin omgiv,., . ning .som ' har den rysligt; däljga - smaken att gilla Thore Skogmar —' och" att tala om "det. : . .: Modet att ' vara..banal ”harz i nu. inte' nätt något mera: utbrett statusvärde' i .intellektuella "PÅ: VÄGEN . sh NT > Alltså, om någon är i Kristus; så. är; han- en ny skapelse. Det. gamla : är förgånget; - se. något. nytt har kommit! (2 Kor. 5: 17) . På våren får: vi -bevittna .un- der. av friskhet, väldoft . och nys - vaknande, Häckar och blommor, fält... och. trädgårdar, Guds förnyande kraft i naturen." .D:r James Reid berättar. omien damm :' som - var-"lik : en ;ödsligher tens. scen. .Vattnet. var - stillastå : ., | ende, "och dammen, liksom. kvar: des: av slam. och "sjögräs, - endast, erbjöd” en - förfallen” "och han var allt förändrat... Det var sam: må: damm, > men '> sjögräset - var borta. -I dess ställe fanns där nu: liljor. Det var livets nyvaknan: de, En' hand: hade varit i arbete, och rensat bort- det. gamla och ' planterat dit det nya. - i Vi har sett nyvaknandets. under en som har. hustru och barn ske i" hjärtan - och +liv.' När en! människa" blir en kristen, kom rar ialla. sto dåliga," 2: Milton Zwweig. > har givit ödet gisslan, ty de hinds mer , hennes "liv under ett nytt den människan inn Åförnyelseprocess; I en 1 Sparris Åspagarus ” officinalis Fil, NOS | Rödbetor, spenat; selleri m.fl. « Det lönar sig att använda paturprodukten Spenat | Spinacia oleracea Era köksväxter behöver nätriam och bor! ger större skörd om de även får natrium och bor. . Chilesalpeter, som innehåller 1696 salpeterkväve (N), 26 4 natrium (Na), 0,05 24. bor (B) och mindre mängder magnesiun, jod m.m., är kornad och lätt att sprida, : Chilesalpeter.. Rödbeta Beta vulgaris ” rande frenesi förnekar. varje på: i franla « röres fäv” ot ledarskap. När. någon är: i Kris . d både goda och tus och under: hans' ledning,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.