- N För dem som' inte sysslar” med jordbruk i sin dagliga gär- ning måste den /'jordbrukspöli-|. tiska debatten te sig svär-att 'förstå” erkände jordbruksminis- "ter. Holmqvist i en interpella” - tionsdebatt:, med Harald Petters- " son "1 Kvänum (cp) häromda- : gen, Uttalandet kan fattas som]|- "ett, erkännande och'en ursäkt för "vad som ofta stått att läsa i den soclaldemokratiska pres- sen, Hr Holmqvist "ville emel- lertid inte ta. konsekvenserna av sitt erkännande och med: verka; till, den" förbättrade upp: lysning och information i jord: bruksfrågorna som hr' Petters son. efterlyst. | in : Hr. Pettersson" "nämnde « en ad exempel 'på de orimliga slut- satser .sonv'dras i den” jordbruks- I; politiska debatten och som av. "slöjar " avgränder av ”okunnig- het.-För en tid'sedan ”stod det t. ex. att läsa i Aftonbladet ätt ”yära . levnadskostnader skulle vård” ”atskilligt lägre” om vi hak de en tidsenlig. jordbrukspoli: tik”, " gade; samma tidning att ”en-nyl: jordbrukspolitik skall kunna så stora” sänkningar - av, levnads: . Kostnaderna " att: de kan "räknas förs a hela, må ttka utgör , ätta” procent och . ford]. kets: produkter: me. har stigit: i bevisar behövet« a formation, : | vetna. 'om behovet « göres 'i' södra” -Unverket., har fattats ' av. den "30 i ett'annat sammanhang . erkännande + om”, - nnes i tydligen av. mediginal- styrelsens chef, 'påpekars Em SE nds-P o sten é Landstingen Kan inte klara e- mästrandet". av” helt "på egen; "ha måste g mer äh” ett sä Trots: "allt "detta och trots sitt svårigheterna - fordbrukspolt- åldringsvärden |: hd; Statsmakter- | en stor” insats; på «Samma ' "dagar, sista wecken- den i mars, "som Vita huset 'i Washington beredde” sig att mot-' . tå ett officiellt statsbesök av pre-. "|" miärminister. Indira Ghandi från": New Dalbhi, fick Pakistans presi- . stafspresidenten 'i :-Peking, Liu<, Shao-chi, och hans utrikesminis- : ter, marskalken. Chen Yi, som åt- följda: -av.” en hel: stab. av höga" T ;ländg”j till: ”Väst-Pakistan, : Detta - » statsbesök var: avsett att vara en ' hel" Vecka; 'och: programmet : var. - ylpäokat av: festligheter, gala- der: och: ut-" na stllgängarn på” tt ka uppstått. = s traktar resultaten; av. svenskt: söcialt<reformarbete. "Men innan man ;inlöst.. ;dagens. skuld. till. tu- -sentals” sjuka. våldringar. och. "de-: tillräcklig grund ; viktigare: än kominmun påstods; ett hållit 7 en."subven- och” ; NÄT) rare. förhållandet: Men kommu- claldemokratiska "> T eler Soc Mstiska,. om" "man så ill Vruksministerr, hr Holmtjvisi t. I majoritetsbeslutet. deltog. också! ledning att vända sig tll! stöar +. "Pkarnrater” I; regeringen... Eller s " DEMAGOGISKT OM - "JORDBRUK '. Nu N I "De TV-i tittare & som nm på måndags. a kvällen hörde: ”Socialdemokratis- ; 7 ka ungdomsförbundets oräföran. |: de,' Tiksdagsman Ingvar ' Carls. son, lägga. ut..texten om rege- : ringens' nya Jordbruksgiv fick sitt" lystmäte i fråga om 'dema: gogi, skriver Vestmanlands "Läns Tidning: : - Ett. exempel: socialdemokra- terna -har- bestämt. sig-: för -ått sänka sockerpriset med 1 kr. |: mjölken: med 22 öre litern, -mar- garinet med 20 öre kilot trumpe- tade hr Carlsson. Men vad . vill oppositionen? Är ni konsument- vänliga eller ej? I den" stilen gick hr Carlsson på, Det var in- te underligt att kommunistyng- lingen såg beläten ut — det var hans ton och takter. Han skyn- dade sig att komplettera: varje familj ' skulle tjäna mellan» 500 och 600..kronor! i - Rationaliseringsprogrammet för jordbruket siktar mot slutet av "1976-talet, påpekar tidnin- Det är då man hoppas att 'e- |! Vventuellt' vara nere 1 22 öre läg- «re mjölkpris, — medan samtidigt smörpriset fätt stiga. Totalt räk- |: nar. man. med:att kunna hindra |: livsmedelspriserna. att stiga mer |”. än 2,5. procent. om året och ef-|. de tersom enligt samma beräkning |' inflationen höjer andra; Pia] med: tre. procent så skall alltså jordbruksprodukternas. andel av|: levnadskostnaderna sjunka med någon bråkdel. - Det är detta sammanhang som hr Carlsson har mage att pre . sentera som löften om konkreta och kraftiga prissänkningar. Och Kd ' lämna: nå grå ppgifter. ur dec : fentlig 6 ; instämmande H riksdagsmötioner så om, framför allt värd.” och ut | bildningsområdena men även in ” om:den med,den offentliga verk: ge intryck av att de är omedet bart förestående. alunda: Kunde” äbe.. förordningens anonypjitetsregler: Vi munalkamrern i vad "Lantbräks? cktå förbundet: yttrat - Som. bekant är det mr så att H det är inom den offentliga, kon-1'+ - : sumtionen som de: största brist- |]: i områdena : fin "med åtföljande örbundna '.bo- älbekant. "Man samheten > kan "tycka: att dessa bristområ- : den hänvisar; mot en -ytterligare |; + stark utgiftsexpansion, 1. låhgtidsutred- f tjänster eller, nyttigheter till för- fogande för. vilka ' ”kostnaderna helt. eller " delvis : betalas "”med skåttemedel." "Detta verkar i + praktiken: som? en « prissänkning i på dessa: ; tjänster. och, nyttighe- dd rfrågan på dem 1 inte beaktar sambän Rå ellan” de” vÖffentliga: vissa "fall genom 'avgifter eller: priser. som: täcker » kostnaderna Slans med. tillgången. I ändra fait > kan, man, planera så att utbygg-!? naden; av: åtgärder som :bekostas” ti Shet" a passivitet "el: . Regeringen]. själv: här” "medverkat: till att nar överläkare Mäts F dj :rade Tibet. t sa'ctill USA” och: det ki pbnkten; Den är av. F|imunptgeriie hånfullt vägrat hö " ra med 'sin: r : sen. och ”dess.' Varrangörer.', Pe : : diplomatiska - seger. som: ryssarna. ; Afganistän; Nepal och. Ti- hivudstad - Lhasal Den "15 april” återvänder de: till” Pakistan, denna, gång närmare: bestäråt till ”Öst-Pakistan, för -att ånyo åter- ”dent; Avub” Khans gäster. "Om 'an- + ledningeri; till att ”kinesernas. be? känt.. Möjligen kan att-avståndet från Väst- till Öst- ”Pakisfån" ärt ämligen stort, 1000 km eller. så" omkring." Men det: kan > cksäatänkas,: att de" höga : kine-' .siska fesenärerna funnit det lämp- dent och diktator marskalk :Ayub ,. Khan i. Råwalpindi, också stor- främmande österifrån, Det var ins.” gen 'mindre; än 'den : kinesiske ." an- . Pakistans premiärminister - ; Ayub, Khan. I . "mycket viktig händelse. Bakgrun-- ' dep: är deny att: Kina har ett "ytterst ' starkt intresse av. att hål- ' -Ja den indisk-pakistanska konflik- ' ten" vid Hiv, och det är" för Pe- king ;en så mycket enklare upp-. gift, som. det. trots . den . ryska fredsmäklingen aldrig kom att bli | det " Kina just nu, då Indira Ghandi : ra kris,' men - Ayub : Khan, som marxistisk-revolutionsglö- - dande Kina med dess kollektivism ; [Aktuell och -ateism. Kontrasterna är så ".' stora de' gärna kan bli, men från . bäggedera hållen är det o närmast fråga om ett ”förnuits- äktenskap” och ej om en av käns- la och böjelse föranledd förening. Pakistan har funnit det lämp- mindre. omfattande | ommöblering i regeringen. Oppositionens styr- ska bör inte underskattas, Ännu ligt att intensifiera sin flirt med anträtt sin: resa till Washington, T USA. väntas : komma att ge-In- dien -ett rejält handtag i dess svå- har ett horn i sidan mot.ameri.- . kanarna, för att. de icke tillräck- ligt - honorerat sina ailianspakter, «med "Pakistån ' (det är ju både" SEATO-: och' 'CENTO-pakten, som förenar USA och Pakistan i en militär och Politisk 'gemen-' skap): ville: gärna - "demonstrera" mot . Washingtons tillmötesgående' inställning till Indien. Därför pas-' sade det den pakistanske dikta- torn utmärkt att just nu ta emot" .det kinesiska statsbesöket,' vilket någon verklig och äkta pä "ning. och: försoning mellan de två indiska +. staterna," '- Ingen + 'av, dem visade sig villig. att ge ef- - ter :vid de, efteråt inledda bilate- rala ” förhandlingarna >” om ''Kash-'' mirfrågan, Var och en av dem höll hårdnackat: fast: vid sin resp. ståndpunkt. Och. eftersom den in-:' "diske regeringschefen 'Shastri ay- ' led omedelbart efter att den rys-' ka'-medlingen' hadé" slutförts, så fanns det' egentligen ingen på In-: diens. sida, 'som. ville "eller kunde fortsätta i.:den.;försonliga. anda, .som - Shastri ' personligen hade re-' "Hgt, och Jägligt. att: göra avsticka-' t 1 höjder, så nära, Det. . är sarinerligen cke” nästgårdsväg . från Peking'till' det” kinesockupe=' : at. vid mötet med Ayub, Kahn; Detta” var; alltså" orsaken ' till,” att/ den ,samförstånds-. och sympatipolitik, som" tidigare hade, uppståt : mellan Pakistan och Ki-: na, ;. blev bestående, trots alla'rys- om hennes: pakistan- 4 ä hedrats med?: Jay det' väl i vald "och mycket” intressant, all | den" stund "den sammanfaller. med . 8 har. därmed; händfast. velat; mar-' kera,: att Kina icke. tänkt släppa... ; Sitt grepp. om: Pakistan, trots den". inhöstade genom sin 'medlingsak- så innebär storpolitiskt ' Ärpas, 240 talets äl kö mmuner' som ”en- Is: under - "ökat: statligt |- förmynderskap. "Varken: sjukhus ellet; ålderdomshem. kommer att få : byggas utan - statens medgi- 3 : vände, inte" heller” -privatbostå- tför. att. "bygga inom den opriori- terade sektorn" skall nu omfatta hela; ”Jandet.. Men vad -är; annat å tt vänta,' när r regeringen saknar "intrång i dn ch de: enskilda männi- skornas, ispositioner måste def I bevilja sig. "Det skulle: inte för- "besked äv liknande” art. . : äjnna medel. inte sker ”än att man kan behärska ide, "efterfräge- ogh. skattekonsek- >venser som följer. F-tror inte att synpunkterna I svenskar,- varav. två: repr - jordbrukskooperationen, nämligen Å der även. 'om man avstår från |. ;statliga lån... . Kravet På tillständ 4 våna om det i sinom tid kommer | nt Populära fast det: lär H den att omintetgöra om istatstyper; är Pakistan: :och< Kina" visserligen" sett” mycket? H "past. "givetvis måste > ses med mycket oblida' ögon av den amerikanska ” regeringen. . st Kina har å sin, sida ett "allde- Jes ' särskilt. intresse just nu för det som - händer 'och sker i Öst" Pakistan. Detta land skakas näm-' ligen i dessa dagar av en mycket” " besvärlig" oavhängighetsrörelse, som. förorsakar ' statsledningen i .Karachi., och Ayub', Khan. själv "mycket "besvär och bekymmer.” Öst-Pakistan lider dessutom - av, en, oerhörd överbefolkning med, ett ständigt växande nödtillstånd,' som. icke uteslutande är betin- gat av det' senaste årets missz: växt och livsmedelsbrist.. Kineser. nä känner [väl till detta : faktum "och gör. sig säkert vissa förhopp ningar om det. Ty en bättre. gro nesiska ; kommunistpartiet ; knap. nska sig. "för, si g” om -'svensk ga dörsla orena Föreningsskolart : Sånga-Säby. | Däreftér. skall de under en studie- brukskasserörelsen å Örebro :'och Gotland, besök! meddela undervisning i koo- peration för: erfarna .kooperatörer | p från 7 Sydostasien” Särskild ' upp- kooperativ -erfarenhe ter, Undervisningen. avser - Tatt. fö djupa: -de: kooperativa' kunskaperna :] och -äveri.sge en bakgrund: till nya peratörer. . från Sydöstasien. varav två-är kvinnor. Åtta: länder är re- presenterade, ; nämligen Ceylon, Filippinerna, Indien, Korea; Malay- sia, Nepal, Pakistan. och Thailand. ässet Då -befinner sig kunskaps- » höj nivå och i i: i ledande befaltningar.: I seminariet . deltar dessutom . fyra a . perativa "utvecklingen i, respektive / uppfabtning o resa grundligt studera bl. a. jord-' - I ring .och skötsel av företaget. Sista 'märksamhet ägnas därvid svenska” - mark. ög | Utveckling" (SIDA), som . täcker länder. Detta? för "att "deltagarna skall: få en". aktuell; bakgrund Al det. fortsatta” "programmet;; "och "en de.'rådande sför- hållandena i' ' samtliga" länder repre- ä | senterade; i: seminariet. : Under: ett tre veckor." långt avsnitt : upptar programmet s, K, praktikfall; då ett antal - "kooperativa företag på olika platser. i. landet kommer .att besö- managementfrågor, "d..: v. 's. plane- delen. av” seminariet :sammafattas slutligen "seminariets "praktiska och | teoretiska studier. av svensk ; koo- ika metoder. och er- farenheter: i samband med ledning och" skötsel; av- kooperativa företag prövas då mot; bakgrund av” de "speciella förhållanden - som . råder för koop delt; TeS- pektive" hemländer, Seminariet av- slutas 'med' studiebesök till koope= irativa fetag i I Norge. och. Dan- "Undervisningen sker i | form « av föreläsningar, grupparbetsövningar samt studiebesök. 2 Varje” utlähdsk: seminariedelta- gare har ett månatligt stipendium från ' styrelsen för - Internationell kostnaderna för mat och logi samt diverse andra utgifter. Övriga kost- r Ultuna-studenterna C..G,: Bratt och Staffan Steinbeck, Seminariet behandlar bl." a. all- männa strukturfrågor, frågor rö- rande -parlamentårisk och affärs. mässig Organisation, ekonomi, kon. 4roll- , "och ' frevisionsfrågor samt medlemsinformation och ”personal- utbildning... Jc tl I -början- av. iet. "kommer i nader bestrides av: Sveriges -Lant- bruksförbund', - och Kooperativa Fi förbundet gemensamt. > Ansvarig för seminariet. är från föreningsrörelsens, sida dir Helge Kristersson, Sveriges Lantbruks- förbund och fil. kand.' Eric Erics- som,” Föreningsskolan Sånga-Säby samt agronom Lars Wicknertz, SL:s studieavdelning, sw; vo: De ;' mer 7 teoretiska avsnitten |» k att ledas av professor K deltagarna - själva att få lämna muntliga edogörelser för den koo=- = F. .. Svärdströra, Ultuna. till, en : demokratisk styrelse ett. krig inom landets gränser ” skulle leda till fullständig -kata- "strof." krav "på den amerikanska diplo- matin, "Det gäller för den att få Inya utredningen 'står kas. : Huvudvikten "lägges - då . på |' -cckom mentar r.. re Oavsett . hur läng vägen ; blir i Situationen ställer ' stora de en” kombination att falla ut där USA behåller så mycket som möj- Net av sitt inflytande. : » Handelstidningen, Den grundliga ihventeringen av allt "som den' förra författnings- utredningen misslyckades. att. lö- sa' övertygar. inte om ”att den "inför ”nå- gon " jexceptionellt komplicerad uppgift, om den inte gör det svå- rare "än; nödvändigt för sig... Det är politiska knäckfrågor. som :för- dröjer: en: lösning, inte” lagtek- niska, TR TN geringen vill ha igenom en sjuk- försäkringsreform . som ' minskar för man” inte föranstaltat omen ordentlig. utredning”. av en" så omfattande. reform,. som' nu öre- slås: Om. det finns: något kurage i riksdagen: borde den vägra” attlö fatta beslut i en” så viktig "och stor; fräga till:”dess igen ( som; konstitu isnellt. icke Jikafultt tramp; Å kan'" beivras ' men” som” för en” ung ma maren, . "häromdagen. "ändock - sen: votering, or io! sminister . Palme digare' demonitre- ver a. Man skulle verkligen vilja tillönska; de t nuvarande ! t rege- min : tid; då: sma (dragspelsmöss hatt),-som'” ;sannerlige made" de när ' det : gäller ” andra, betydligt . viktigare frågor, t, € kampen Sydvietnam ' torde ' det bli svårt mot ' . penningvärdeförsämringen att nu undvika en 'mer eller|eller införandet av en” direktvald enkammarriksdag, . Norra i Regeringen kommer med” ökad uppmärksamhet fortsatta prisutvecklingen och :gé ” att - följa .' den, .statliga organ :som är « verk: samma ' på detta område det öka- ' de: stöd de eventuellt” anser-big behöva” för en skärpt ”prisöver? vakning, lander” i'sitt tal i Borlänge 1 an- ledning av avtalsuppgörelset. : sade statsminister .FEr- Staten ; startade - sin - ”prisoffe siv: genom att samma. dag. -uppgö- relsen blev: klar' "höja "taxan för telefonsamtal, nenterna ., 110 miljoner. kronors, Det '. Kostar; abon- Sunäsyalls stödet un | idrotten” har: behand: lats ' i riksdagen. . » Centern, och folkpartiet: hade. motioner (om , att anslaget . skulle ;höjas.: med två: miljoner. . Socialdemokraterna och högern gick emot detta "och demonstrerade därigenom” än en gång sin'negativism mot idrotten och ungdomen. Detta är. något olikheterna. i. sjukförmåner ” mel- latt komma ihäg inför "1966" års lan. olika ” kategorier anställda. val: med de” 383. 000 | förstagångs' Men det är svårt att-förstå var- väljarnas Gustaf VN)”. och Lunds Det” är ä första hand Jesu, Kristi kors, vi tänker på, a Vad. säger oss, det korset? . "Vär Frälsare gick in 'i lidan- .det' och döden för: vår. skull, Se vi gå upp till Jerusalem i heliga fastetider.. 2 Till sina Härjungar” kunde han säga: ”Allt skall fullbordas” som är; skrivet om Människosonen”, ; Det gick -som ; han förutsågt. Men , korset blev: segertecknet. Döden. fick icke sista ordet. — ”men- på tredie dagen skall Jag uppstå igen”. = : " Jesu' Kristi kors har blivit se- Gade r I onskeR. För Laholms Tidning av | komminister. Gotthard Samdelly Ausås ms - vår stift. . I gertecknet ' i: all' världen och in? för "det skall” alla ' folk. en "gång falla ned "och tillbedja . Honom, som segrade: och blev. vår. löftes- man för tid och evighet. som'sit- ter på Faderns högra sida i höj den och manar gott: för "oss. : vs Korset — det för: våra. tankar till lidande "och död —=' till ant det. meningslösa lidande . finns i världen, det lidändé, som på olika sätt drabbat. någon som ställt dem "vid sidan av deta - dagliga, 'som icke får "dela arbe- tets glädje, som frågar men "ofta: får vänta på svaret på meningen i det' som händer dem. ,; NNE Hur blir. det Korset . segerteck-' net? Tänk" på : - Honom, . som tog på "|sig våra smärtor! . Ingen har större kännedom om din nöd än "Han. Ingen. kan hjäl pa som Han. Ingenting plir för svårt för dem, som-i Honom'.har sin hjälpare, Han för sitt "verk härligen igenom. Dit: får du” Kk: na den hjälp du ' behöver. >> - I korsets tecken segrade Han. ' Kristus är. sannerligen ” uppstån- den från de döda. Halleluja. Med ära. och härlighet har: Gud-krönt honom, Och allting har' han lagt under - hans. "fötter., , .Hall ja. Kristus har' gjort dödens niakt om. intet och fört liv, och oför- gänglighet fram i ljuset”;”" => Med de orden hälsas. menighe- fen i kyrkan på ' påskdagen. ' Däri ligger den' uppenbarade... mening: en med Jesu lidande' och död. - Kristus har gjort dödens makt om intet! Hur meningslöst ! vore inte allt om vi: ej hade de or- den att trygga oss till. ,,. sallm i Efter vinter kommen vår också andens. rike, För den som hål ssgdast vid tron och hoppet skall' on; verklighet, : an gång Lem I korsets tecken skall du' seg ra. Men segern är icke vår utan Prälsares,. Honom: vare ära I | evighet, a X / N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.