- a LAHOLMS TIDNING inte” bland toppländerna” beträffande ”patio- sä Vårt Jänd ” ligger. nalproduktens ' ökning. ” Detta: framgår, av en rapport om till- ståndet 'på - området :i de sk | Frankrike med 2,9:procent. Nor: I ge, Italien, Belgien; Västtysklanc duktionen'”” med i 45 procent i. fjol i dessa, För inne USA roterade en ökning av sin. bruttonationalprodukt med 5,5, procent i fjol och beräknas fort- sätta i år med ytterligare ökning. ' Japanerna kalkylerar med drygt 6 procents ökning i år. Såväl. Ita-' ” lien som Frankrike räknar också med ökad produktion, under: det - 1 procent 1966. : I vårt land beräknas i finansde- partementets preliminära ; natio- dget årets br produkt "öka med 4 procent;' vi ket ju är lägre än genomsnittet ' i OECD-länderna, . Västtyskland. befinner sig I ungefär 's samma si- tuation, : ce Men om Sverige inte ligger i i ge' red "av, konsumentpriserna under den- na tid. -Endast. Japan och. Dan-:: i ; råde.. : :' Lägger. man samman ! samhällsekonomin och de enskil dä medborgarna ytterst : viktiga" ekonomiskå' faktorer; så finns det: . anledning till eftertanke. Löneö! ingår;! som” inte "bygger på till |" räckligt : underlag -i > produktion: är föga värda; vilket så'en" tundlig: del av ”inkömstök- ningen; Alltnog måste vår ekono- I miska ' politik med: all kraft: sikta i till: att. "häva + trenden , både ' ; då det gäller, nationalprodukti i ; ringen. av, priserna; Det « är h : fi topp beträffande oduk- tens ökning, så gör vi det-i ett annat, dock inte så positivt av- s seende; Vi befinner oss bland de REAKTIONEN bland € dem som i mycket hög föremål för: den" debatt "som pågått a alltsedan Lantbruks- veckan kan . så gott" "som något ” annat godtas köplusten på gårds- auktionerna. Jord bruka rr njas Föreningsbla når lagt märke till följande: ” s”Ett par. hundra. kror . sänkning. på” mjölkko lig fapporteras det'från:en Jän.s Det, . alldeles klartidoku- menterat” att. "speciellt "mjölk: produtenterna- 1 Syd-e och > > Mel- lansverige:" » drabbats , av" pessi- mism;. Investeringslusten; har. på sinä håll dämpats”ocks ra : områden, "För "en tid” började man planera för's.k. rhensamhetsbeten 1 ett län, men nu; har. man "slutat! med ;resone- mangen, Deltagarna vill åvvakta utvecklingen. mf "En annan förklarlig röaktion : har? utlösts i Norrbotten” blånad ett antal KR:-bönder:” roa os i Dessa.-han; "med, .statens” "goda. "minne gåtsat åtminstone '2,5 mkr på enligt expertisen högeffekti : va och topprationella. jordbruks: företag. hd vd för dessa för kan;” - reagera mot. utredningsförslagen förvånar nog ' ingen men "att just KR-företagarna skulle + kän- na sin existens hotad” var: vi oväntat. - er STUDENTERNAS " ALKOHOLVANOR :” "| Sedan ungefär tre år tillbaka finns” på” studentkåren 1 Uppsala en, -alkoholkurator, ” konstaterar Upsala Nya. "riäning. Im tag. tresset för hans. verksamhet är emellertid 'så litet” att han inte längre har fast mottagning, och diskussionerna om alkoholfrå- gor har de senaste två termi na praktiskt taget upphö >» Bland” dem som släpat. efter i sina studier två eller tre. termi- ner finns säkert många som kan skylla sina misslyckanden på 'al- koholen, säger, alkoholkuratorn Bertil Nordstrand i,en intervju. Vanedrickandet är en av de far- ligaste. vägarna till alkoholism. Jag är' därför mycket negativt inställd till nationernas lördags- kaffen, där man av tradition all- tid serverar punsch och liknan- de. Ett glas då och då är väl in- te farligt, och de flesta klarar sig ” också -:med det, Men om man vecka efter. vecka dricker några glas är :risken för vanebildning mycket stor, . särskilt om man samtidigt har, bekymmer över något.» Hr. Nordstrand” Klagar över att det öre" "var mycket mera aktivt från” studentkårens sida i den här saken : — nu "tycks all dis- kussion. ha Javstannat.: Tydligen dricks det'mer än diskuteras på . nation rna. ör många” ungdomar. + för:.de närmaste tre ären.'l Det kan knappast bestridas att ett 3- ärigt avtal är en djärv konstruk- tion, "skriver "SAF: "tidningen' Ar "betsgivåren: as ) För "arbetsgivarna vägde till slut fördelarna med ett 3-årigt avtals. 'tyngre: än nackdelarna, | men tveksamheten var större då , det gällde att ta ställning till den” s. k, löneutvecklingsgaran- "tin. "Män" fruktade på sina håll) I At många småbrukare skulle L.- Säkerligen, inte" så S den ”kån ' verka; hämmande. påp " duktivitetsutvecklingen.' tom: innebär garantin inom om- råden. med en mer Isökn utveck. d . " ålloingstagandet, Var "uppenbarligen dels: att. det slutgiltiga -. . öppnade. en " görelse; dels. t. det fäste "upp: ,.märksamheten: på löneglidning- en som 'ekonomisk' realitet,” ia ; kostar årets .upp- nejusteringarna ; mäste. leda. till vissa pe hal fö ménterna. Zz öv / . : iktigt. beträf- ande ;.delar : av. den” kommunala .verksamheten,' eftersom många av Jder kommunala :uppgifterna kan och -skall' skötas. jaffärsmäs-. sigt.t Men : kornmunen - som ' hel: het är inget företag och kan och . skall inte styras som, ett fö) "Kommunen ären "demokratisk organisation” som "fungerar: en” -ligt helt andra»regler ; -än "företa: gen. Endast i. de" slutna ”samhäl- "lena; diktaturerna, kan” menings- fulla' paralleHtter dras mellan att leda företag och att : leda. kom- "muner, « i be Det -är "därför - . väsentligt. att vi-alla .slår vakt” om, rhedborgar- ”Nnaå insyn "och kontroll. Denna' måste fördjupas och anpassas ef- "ter den nya tiden. ökade insyns- möjligheter skall vara tidens lö- sen, Utvecklingen , mot allt fler . bolag och stiftelser måste bryr "tas. En: motsvarighet till det för "statsförvaltningen gällande s. k. -servicecirkuläret, som” ålägger . myndigheterna att ge allmän. hete önskade upplysni ..mästa skapas. Och Aäcnsen Fed de: makthavande att som en man -—"allä partier: i förening — vär: ja sig mot” allmänheten måste motarbetas... a tilltagande. utsträckning undan. drar: >» sig ' medbörgarnas- Vinsynd. «och kontrolt' undergräver : dé sin "egen , ställning. Den” "kommunala - självstyrelse, är; ;en tillgång, för vår demokrati ”endast ' så "länge a att styra: och. :ställa ovan- för: de. a0atöcklar huvuden mås- te, den . dödförklaras. "Då ä Män vill vara den. som; man, inbil- Iar sig att man kunde blivit. - .Dessu- 1 tendensen hos |": rister årligen från fastlandet till Gotland. Det. låter imponerande, men-är det egentligen. det? Lite : ”fingerräkning lär 'oss att det skulle sett Gotland: "Det finns i dag säkert av "våra land: som har sett Mallorca och Kana rieöarna, Rhodos och. Cypern, me: som aldrig har sett Gotland. ;:Och ändå kommer det främlinga' från jordens 'alla hörn för att upp leva den -sköna. och märkliga ön i Östersjön" En gång mötte jag i Vis- -by' eri dam som ”samlade öar”. Hon räknade" Gotland bland de främsta '=-snämnde'- -ön:i' samma :ändetag sor Tahiti, ' Formosa och Mallorca, Vil "har. alltså - ett . underbart, världsberömt resemål alldeles utan, år .ostkust — för stockholma- j igt att nå ' på mindre än je man hälsar a at Svenska "ristföreningen har ägnat, ”. med tillfredsställelse : mar; finner att boken är: värdig, ämnet derna” (som också har fått sakri/ och : välformulerade sunderskrifter). De som läser denna :bok, ja, redan! de som bara bläddrar i den och- tit-- tar på bilderna, . kommer. säkert att: längta” till . Gotland, . Till dem en; maning: = Sitt inte. och. längta, res: "första bästa veckohelg! ", = :>. "Ätminsto; historiskt överväldigande inaterialetsRuinerria och rosorna bildar grunden för öns: tredje nä- fingsgren;: turismen; mera betyder för bär det starkt 'mel serade jordbruket och den nu väx- ande industrin. Hénning Österberg, medarbetaré i Svenska Dagbladet och själv urgute "med ' 400 sysslin- gar på-ön; har "anförtrotts uppdra- get' att skildra det moderna' Got- land, och det har blivit ett. möns- tergillt repurtäge, sakrikt, . roande . Gotland, där far- g. "liknade; ”med- delsrepublik, något” oklart. förbunden med Svea |rike" somm Axel. Strindberg så träf skr de” genom" "utflyttning ” från” nära 59:000 år "1950 till under 54.000 år 1963." Det "rådde .. födelseöverskott, | men över 8000 personer emigrera- de 'under "dessa tretton år, De som stannade” blev äldre och äldre.— ålders; TYP en 20—29. år sjönk med v försödast komma 200. 000 tu ; a 40-:år innan: varje svensk har,” "sin" årsskrift , 1966 åt Gotland, och. - — det" gäller både texten och" bil- . 7.] läggning i Slite, som inte bara är kör? på. den” 'gensträviga grunden. ” Det fanns storbönder på den gotländska det iden. Gårdsportalen vid Riddare i Hejnum. '— Pä-Nils” Nil : "son foto. ' - As . >Å aktiebolagets' 1965 färdigställda « an Sveriges största, cementfabrik utan också”det största byggnadsverket på Gotland .sedan "ringmuren uppför- des." Och" "dit drogs så mycket folk att man kunde uppföra en ny kyrka — det första: kyrkobygget på Got- land sedan :1300-talet. Redan” des- sa båda byggrekord visar att ström- men ;har : vänt, "Nu kan? gutarna stanna på sin ö.. Industrin frodas : sidan av jordbruk, trädgårdsskötsel. och :— får man. veta. av den välskrivan- de länsjägmästaren , .Seved Englund — skogsbruket, trots dess svåra vill- Gotland »förser': en . fjärdedel av Stockholms: befolkning s med « livs- medel, "Den" senaste. framgången är den. endast. sex. år; gamla: broiler- produktionen: .med ,över en. miljon kycklingar svarar Gotland "för 20 j ela det årliga riksut- Gö land med 'sina många 'solda- gat, sitt "milda ' havsklimat,' kunde vara ett Gosen,' men mänsklig kort- synthet "har rubbat naturens balans: vtdikningen är ett sorgligt kapital, som” "nucinte; är, :mycket, att- göra |; åt, men. de "kring, sekelskiftet -in- planterade 'vildkanmerna! som blev en svårt 'skadegörande ländsplå täxor, tack. vare” ärldena örsta” stora Tikströmskabel , enligt ' "system Uno Låmm. -samt de jetmotordriv- -M"kraftpaketen” sbättre kor herrars möte i Lagos i Nigeria, Med den: enare :omständigheten förhöll 'det'sig: sålunda: : Provinsialläkaren i Visby Bo :Åkerrén. befann sig på hösten” "1960. i Afrika' som Rädda Barnen>delegat.: Hos' svenske kon- suln/ i:Lagos träffade han marin- ingenjör Berndt Thisell,' som répre- senterade IL: M Ericsson. Järnvägen på , Gotland ; hade ' just lagts ned, vilket tvingade många att mot sin vilja flytta till fastlandet (mot vil- ket gutarna hyser en vis: säkert be- rättigad skepsis —': jämför det av: Strindberg > citerade" bevärings- skämtet: ' Gud". bevare konungen och: : fastlandet!). L M cbhade för sin del brist på arbetskraft. ”Varför in- t2 förlägga en-LM-fabrik till Got- land? , Där : finns kvinnlig ;arbets- kraft”, "Thisell 'reste hem och före- slog; "och så blev det en filial, som i-höst kommer att sysselsätta över tusen: personer. én Och ' exemplet smittade. En stor nikatioher genom . konku: rerande . | rederier ::och; ökat; flyg samt två l gatsning innebär Skånska Cement- bekämp; ivrigt. med en årlig av- skjutning. .på 200.690 eller flera” "| (skottpengar. 5 "kr ' per styck). De sj gotländska -vildkaninerna ' är" en. ing mot, att. importera: djurarter som saknar 'naturliga fien-' der. människan i all. sin makt har. svårt. att rå på djurens fruktsamhet.: Det har. krävts. många miljoner. för: att få vildkåninerna Under köntroll,' men det" förefaller att' ha "lyckats: Ett Gosen,--ja.-- Men "så vittnar Gotland mer än någon annan nor-! disk provins om vårt en gång så ljuvliga : geografiska « . läge. ' I ven: hårdvinter tänker vi: med längtan! och beklämning på hur väl vi: låg. till. en gång för. över 500 miljoner" år sedan, då, de kambriska sand- stenarna avsattes på Gotland. Fen= noskandia låg då på södra halvklo=' rer "på en' latitud som - motsva=' rar: Transvaals "eller centrala Au- straliens,'.'omtalar : docent : Anders Martinson i sin fascinerande geo-: logiska och pal | preciösaste väldofter och det unika ! Aktuell ä kom menta rt . landsbygden inder mes i påminns man på ett roände vis om es fakta. Strävsamma bonddrängar, le=: : kande barn, ja, till och med en 'no= sande ' hund har gjort. de största ; fornfynden --—- : bara en gång "fick: yrkesarkeologerna en ' verklig full-' träff: Havorskatten. Fynden har be- stått av guld- och silverklénoder : före och efter den tid' på 1200- och : 1300-talen då gutabönderna börja de förverkliga : sina , drömmar om : väldiga katedraler (stora som Lin= ' köpings). Resultatet blev ofta Peas : pellas' imperfeitas” — ofullbordade ' kyrkor. Dock, också "kontinenten är I fylld av sådana stäckta försök att. bygga till Guds större ära. ' Dala Om jag till slut nämner att: ock= ; 2å -älskare av allmogekultur .(tre=/ männingsbåtar, väderkvarnar och det' sällsamma: språket), av florans : fågellivet får sitt: lystmäte" i: års. ' skriften 'och "att konstnären ' Roland ! Svensson ritat och berättat om Sko= gen i hävet, d' v s Gotska Sandön, : ös hoppas : jag 'att någorlunda ha : redovisat för , det generösa” gästa= > budet i denna lyckligtvis "mycket : spridda bok, Gotland är den sjätte ! delen: i STF:s: nya .landskapsserie, ' som bör finnas på varje bokhylla : "fatt de senaste "dagarnas händel- a bör . risken för en upptrappning, h såväl fortsatt krig som av ome- -| skapsmässiga "och sociala skade- I Nordvietnam förekom för nä-, ta gon 'tid : sedan uttalanden som vittnade om en viss. kritik mot den officiella hårda linjen. Det- ta kunde tyda på att båda par- ter under trycket av inre mot- sättningar. var på väg mot något slags. uppgörelsé.. En uppgörelse som general Ky bestämt kan an- tas motsätta sig. Det är möjligt ar ser har fört oss närmare en upp- görelse i Vietnam. I varje fall en eskalation av kriget ha mins- kat. De: ”upproriska” buddister- na har "demonstrerat risken av fortsatt krig, Kennan risken av + delbar”; reträtt. :' Aldrig : har: nöd-]? vändigheten att få slut på kriget i'Vietnam avtecknat sig i 'så hård relief som i dessa, dagar. . De "Dagens Nyheter. : Om bara "något tiotal "år kom- mer , sannolikt de. jordbrukspoli- tiska frågeställningarna ' att vara helt "omvända. . Världsbehovet av livsmedel kommer 'att| ha" vuxit ofantligt, .och våra” politiker tor- de då "befinna sig i den situatio- nen att de med tjänliga . medel måste : försöka - locka in folk. i jordbruket för att vi skall. kunna klara' våra' egna livsmedelsbehov. Men just nu siktar "socialdemo- kraterna - in sig>på höstens val och struntar i det, + i: soc "> Västerbottens-Kuriren. ; : li ”Jordbruksfrågan "måste! seg ur flera : synvinklar och framför allt bedömas mot bakgrunden av vad som- är. : möjligt att. uppnå "utan allvarliga ” strukturella, ' ” bered- verkningar. >. : : Sydsvenska Då gblade Uppgörelsen ” verkar. "vara väl avvägd; men. det ä: $ igt" att den ' ligger. litet högre: än ., vad man, räknat med, 'vilket ' betyder att "LO lyckats . ganska bra. Ä värdefullt både för samhället och speciellt ': för -: -arbetsgiväresidan, som med : hänsyn till sin plane: | ring” och allmänna” uppläggning av : | verksamheten; mäste betrakta det- terna i realiteten gjort för att. prisstegringarna. : kunna motverkas: efter" överens 7 uppbromsning av vår kostnädsu veckling, kan. vårt läge på. den. . internationella. marknaden; bli kymmersamt. ha, förlorat . greppet. o nödvändigt att vi får e inriktning på den” ekonomiska « politiken. 2 andra gidan. är ett treårigt avtal Md välja" NG kommunälvalen' "och, utse. kom- som en utomordentlig fördel, Dessutom är jag Positivt över- - raskad,. över att man klarat av betstidsfrågan ed avtalsmässigt. Man har lyckats med en lösning . som smidigare flyter” ir'b den ekonomiska utvecklingen än" vad en. lagstiftning skulle” hå” gjort. Parterna har pår den , punkten lyckats bra. Politiskt hade detta ' icke kunnat göras lika smidigt och elegant; . Gonnar” "Strå "Frågar man” väd söcialdéemokrå: effektivt” "skall i ommelsen om treäårsavtalet, Blir, ” ltså svaret att.de: inte. gjort” mycket.: Men . konsten: att. dekla-' '. mera om :' priserna: från talärsto. - ,. + > |larna,.” är klart — den konsten kan: de. s så: shart:.ett . centralavtal a ' Svenska Dagbladet. . -Om vi inte kan åstadkomma e "Regeringen: ingen, På längre sik "När "reformeringen av "lärarut: bildningen träder i Kraft; "medför . detta en'betydligt fastare studie,” gäng, en” mer yrkesinriktad» utbildning vid 'de fria' fakulteterna” För” stu Uv denternäs ” del-” . själva: ”välögonblicket av: framt da ökat. behov ”av'- kval cerad z istu- > dierådgivning.” i på sig ett stört ansvar: om man - inte följer” ålla "insatta "bedömäres so krav: och ' snarast ” organiserar sen; råtiöneilt "utbyggd ningsverksamhet på alla kärorter.- ett snävare--ämtiesval 'öch : . innebär : detta” i 'studieinriktning" ett "okraftigt tatsmakteria” tar. studierådgiv- . riksdagsmännen "vid annan ” > Bamberg (LT ternationell rarig fyllde: nyligen 70 :år,: obemärkt . av . den stora allmänheten . såvida - den ; repre- seniteras av. radio, TV. och tid- ningspressen: Hon hyllades på sin högtidsdag endast av en li- ten krets ' av.- vetenskapsmän; huvudsakligast kemiker : och .fy- Västtyskland, med. bl. a.' lyck- önskningar och . presenter :från olika : vetenskabliga . samfund, : .Fru Ida Noddack som ,är ci- vilingenjör "och ”dr.ing. "hade 1925 tillsammans med sin seder: mera. bortgångne make, kemi- kern "professor Walter Noddack upptäckt ,det. mycket sällsynta, oerhört "viktiga- och "värdefulla grundämnet -”rhenium”.: Genom "Från. forntid till forntid”. Varför måste; vårt jordklot kantra och vå” ra poler vandra? va "Att Gotland har "bjudit" på å de ri-' kaste arkeologiska ' skatterna 1 vårt: land är skolboksbildning, liksom att" vi ingen annanstans har en. sådan: rikedom av medeitida 'kyrkokonst.' Men när professor Mårten Stenber-' ger, dr: Bengt G Soderberg och do- cent Erik . Nylén berättar därom : "Jag "har nu fört dagbok sedan] 1930... Dock. har jag en tel del vita fält i: denna” från beredskaps- >» .Jåren" under kriget; Denna ärs- runda :handlar:” dock :om ären strax. efter kriget. Jag börjar med våren” "och går en bit framöver, . Dan :S'mars: Solen strålar från en ljus... marshimmel. I lä vär- mer.det. riktigt. gott. men ute i vinden får :luften en "barsk ton. Myggorna " här "börjat, dansa och flugorna ”upppenbarar sig på sö- derväggens Gråsparvar och; pil :[finkar, försöker. sig på sina. vår- hymner” och: talgoxarna har. bör- jat> sitt. två-tonslä trasten:r: sjunger” , medan kol- lågmält, och Å srmäktande, ” sin första . vårmelodi. Den '18 mars: I dag uppenbara- e sig Plötsligt de första tofsvi- Porna.. Den 29 mars: Alltför mycket av sol och värme i mars är inte bra, Man' passar förstås på och njuter av. Bodvädret," men innerst gna- ger'en .obehagskänsla att det in- in r. i 'regål ”inte' så” dumma som "deras fraär vill göra dem till. Men” inte heiler”. så kloka”; som de. te. är: som det skall. vpra, Och "det ;väntade bakslaget ! kommer före kvällen, Före snöfallet ligger garna" våckra,' med ; spirande "grönska i'en blek sol;' Sedan kom 3 'SNÖN:s genom det” grå töcknet,l Året runt med: min dagbok NV virvlande” "och". ohämmat. + -Den, 31 mars: En jublande å- gelkör' möter i:'den tidiga moör- gonen." Bland stämmorna” hörs även : storspovens flöjt. ' . Den 1 april: Går ut i skogen vid 5tiden på morgonen och koråmer ” hem vid &tiden på kväl- len, när den kopparröda månen redan" gått -upp.'En dag full 'av syner och minnen av . välbehag för vårens skönhet. Den 22' april: Häckningsvären är ett faktum, Kråkor, skator och kajor har redan ägg. Ringduvorna har" sina . parningslekar : och högt |. uppe i rymden slår vråkarna si- na spiraler. - : Den :30 april: "Står - utanför 'och tittar " in "mot skogen. Ögat fast- nar för lärkfalkens ' vassa flykt. Den 1 maj: Nästan full- "grönska till den 1 maj. Dén 18 maj: Jag ser de första vipungarna” ute" på promenad i åkern: : Den 20 maj: Majvår, blomnings- tid i rikt mått, 'både: fruktträd och' ängarna 'står i. full blom; Ja detta var för 10 år sedan, Hoppas vi. kunde noterat samma nu. » H - Gunnar Svensson, . denna ::upptäckt blev. kemiker- Nu 4 Jordbruksutredningen måste rimligtvis ha fört” ingående” re- sonemang och .: gjort " utförliga Undersökningar kring -' prispro- ” blematiken,; Kanske det — men därom vet vi föga. Flera veckor efter' det 'att'. dess ordförande, » landshövding Netzén, sparkade i gång den nu pågående debat- ten genom att presentera några huvudlinjer har'vi inte sett rö- ken av dess ”huvudbetänkande, "det har enligt uppgift inte pas- ' serat manuskriptstadiet och "lär på väsentliga punkter inte vara skrivet! Vad hr Netzén nade att "säga om ”Prisproblemen var. så vagt "att det' inte är: mycket att ta ställning tilll Men hr Holm- qvist var inte sen att lägga ut > texten. om den underbara. pris- Pressen, och enligt andra 1S0- , cialdemokratiska uttolkare. går ”vi'en ljusnande framtid till mö- tes med sjunkande” jordbruks- priser. Varför. detta jippo?. Det ..är. väl inte så konstigt — det är ju vat i höst! . (Dagens Nyheten. N Ida Noddack, kemiker: av in, 'siker, i sitt hem nära Bamberg, äktaparet' vi Idsbekant.: Redan 1922- hade den unga kemikern Ida ”Tacke 'och. [hennes ” dåtida kollega ' Walter -Noddack fattat beslutet” att leta efter grundäm: net /75 : som ännu - saknats : i grundämnenas : periodiska" Sys- tem...”Den - systematiska under- sökningen av hundratals mine- 'ralprov:ledde' tre år senare till det eftersträvade målet. De upp- täckte grundämnet 75 : genom dels särskilda av dem själva ut- som. - skulle "påminna :-om Ida Tackes hembygd . 'Rhenlandet. Året därpå ingick de tu äkten- skapet: med varandra, : Rhenium är. en dyrbar tung- metall. som endast i ringa mäng- der förekommer i jordskorpan, för, det mesta medföljande mo- lybden eller nickel-, tantal-, vol- fram-, koppar- och platinamal- mer. . På grund av sin höga smältpunkt . omkring 3170 Celsius — och en rad ytterliga- re. värdefulla egenskaper fick arnas elektronrör eller i elekt-|£F romagneter för . fartygsmaski- ner. Nu senast .hur .rhenium blivit oumbärligt som. belägg- ning på rymdraketernas nosar och" för vissa delan. av rymd- sonderna som är :ju utsatta för ytterst . höga temperaturer på vägen genom den interplaneta- riska rymden: Den sällsynta ' tungmetallens oerhörda värdestegring — dess pris ligger i dag nära vid pla- tinas — iförutsågs emellertid in- te av de två upptäckarna. Wal- ter och Ida Noddack tog i alla fall snart itu med andra arbets- uppgifter inom sitt 'favoritfack och det. är. ”geokemin”, några få är sedan uppmärksam- mades Ida Noddack av världs- pressen igen. På grund av sina beräkningar hade hon i motsats till andra. vetenskapsmän på-|S eller 40 cm, Mäåänbilderna som Ranger VII bekräftade f. £ g. denna beräkning. nar sig Ida Noddack uteslutan- de åt kemiska målsättningar. in- röntgenspektralanalys och .me- : tyder sjukhus :' sjukdom; sedda. De kan då och i en gudstjänst och ge understöd För| ät ” munalfullmäktigeé vid ”riksdagsva- ]ien? Då får man ju "med ;'både Erlanders. krav” på ett kömmu- nalt ; ;sainband ” och oppositionens krav på att hela. -riksdagen. -skall utsös i Y' och : samma valömgånig. ningen att "den skall. vara ett ut: tryck för.;-solidaritet. över; grän. serna är ihålig, Den: hjälp som de allt ' rikare industriländerria: ger är. ett” ph ktskyldigt ; uppfyllande av: ett minimum, Och' knappt” det. vecklade . metoder , i . mineralet k det: ; ola, kommen columbit. . Det nyupptäckta ele- | Kraftiga näringsljvet, som" har mentet fick namnet ”rehnium” skapat den; kvalitetsproduktion som gjort att våra varor lätt kun: nat säljas . såväl inom som, utom landet / och därmed byggt upp vårt. nuvarande välständ +” Mån när. man talar om näringslivet, tänker : man alltför ofta , på . 'en- bart: de stora företagen —é man glömmer bort den stora” betydel: se de mindre';och medelstora” fö (ETT. ORD - SPA VÄGEN Ordet sjukhus ger. två motsatta associationer, För en läkare eller en sjuksköterska ' betyder det här sa. För de flesta människor be- Kristi . kors” : betydelse "är för oss beroende av vårt andliga till stånd." De andligt sjuka kan kan-: ske vara fysiskt friska; vara själs- ligt och ekonomiskt. väl tillgödo- då ta del ” hjälpaktioner, Men. .de : blir besvärade "då - korset ' nämnes och skulle vara bättre till mods om kyrkan talade mindre om det. : För den troende är korset den tödjepunkt, genom vilken .Guds stått” att stoftlagret på månen |kärlek lyfter själen från Tnörker inte kan vara tjockrae än 30|till ljus. . Korsets budskap. är. "det "bud 1965 radierats till jorden av|Skap som bäst täcker vär. kun- skaps och erfarenhets hela räck- vidd. Korset Sedan åtskillig tid tillbaka äg.|0säkra och talar om människans iga "offret, gjort för "vär? skull, om medicinens område, I forsk. |och om Guds fortsatta ingripande ningsinstitutet - för - :geokemi i (orts. äs 7. i sin skapelse, För dem .so; som. blir frälsta, betyder - korset: kraf hopp. = l retagen inom ,- vår sektor, ”-hant-' . verk och industri "och" med "dem : rhenium mycket- snart utomor- närbesläktade ' ' servicenäringar, . dentlig betydelse. Det används har i den, ekonomiska välstånds: on i dag t. ex. till elektriska kon-|utvecklingen: takter. i ch tätinstr Styre SHIO:s förste vice ordförande nings- — oc mätinstrumen NT. | VS som: är utsatta för hårda på-| : ne > Hans Norågven..: frestningar, i radaranläggning-|'- MN hjälplösa - tillstånd. Det talar också om det fullkom: SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.