tå om beloppet till sist blir 7 de 1100 miljonerna. bara gäller]. . dat sin tid länge nog och läg. känna att de ”kommer hem”. till ” Riksdågen j visade” en bedröv- ligt ynklig Äinställning till det "stora problem som välfärdssam- hället 'Sverige under senare tid uppmärksammat: narkotikamiss-|- bruket." Goda krafter är ir ' relse föratt. hjälpa inte” minst de” mänga unga människof] som fallit offer för missbruket. Men riksdagen sade nej till. futtiga 50,000 kronor som ' begärts för verksamheten ,av Riksförbundet för hjälp ät läkemedelsmissbru: kare' (RFHL). Från center- och folkpartihåll hade mad i motion stött förbundet, men i riksdags- debatten glck till och med fram: stående "nykterhetskämpar emot, folk” som är väl bevandrade 4 frågar, av denna art.'Man trod- "de att länkrörelsen för: alkohol- sjuka därigehom "skulle få ”mind- re' anslag. "Det är” ledsamt. att höra. sådåaria "argument från.t. ex. hr Wiklund, . folkpartist, som; mer än väl vet. att” samhällets hjälp till: alkoholsjuka ” ingalun- da” skulle bli mindre "för! en pluttsumma på 50 000 kronor tiil verksåmhet' som nar: "unge: a samma syfte, som den. han] ” värnar om. co a NN VÄLDIG APFARAT ÄR | IGÅNG" för. att ordna laljer . utlandssvenska och "sve reningsblrad' "och: . Naturligtvis" är. » det " s mänga som 1 en fjärran vrå av världen drömmer om landet med "de, da stugorna, men de som. kan e' "Småland, ” blir” kanske;besviken =" så: Har förvandlingen ' gått: fram” it byg-” derna, Man : vill: sju, helst att: allt skall:vara' precis isom: för, nd ringan "tycker; mar” är. av. -ondo; ; Ströva "på, egen han och. återfinna: hembygden "elle förfädernas: marker” är väll va alla innerst inne ”önskar,> men | hur .många ”blii De-: många arrangeriange: till gästernas. ära och trivsel är av-] . sedda -att underlätta mötet. med vårt land." Ett. alltför «beskäftigt” pysglande + - med: EX res närernas: program kän ha mötsa måste”: få inte, jä ah mna e, d e t.v Det:är: inte sävskilt, överraskande men. förvisso ' då illustrativt: . : . :Vad nationen" genom 'de- cen- trala förhandlingarnas nattliga sammandrabbningar,' lockouthot och strejkvarsel' under mycken sinnesrörelse lyckats kämpa sig | fram till är med all. sannolikhet bl. a.. en, förstärkning av finans- ninister Strängs -statskassa | med) cirka 1100 .milj.. Det är rikgrevisionsverket som. serve: rar siffran, omgiven med 'anla| tillbörliga reservationer, . För- handlingarna är ju inte slut än- nu — framför allt vet man in- te hur det' går för tjänstemän: nen. Med tanke på att en stor del av dessa får betala det mes- ta a vinkomstförbättringarna ,: i | skatt — somliga "blir, somi be- kant, av med alltsammans — skulle det inte förvåna det mins- betydligt större än 1100 milj. Och för övrigt vet man ju intel " trots alla 'sinnrika kalkyler hur |” stor' löneglidningen' blip, 03 Man 'bör. också observera att ett budgetår, nämligen 1966/67. Men avtalet sträcker sig ju över tre år, varför hr Sträng undan för undan kan påräkna ännu större utdelning, ett förhållande, som lätt; framkallar olika re: flexioner.. Regeringen - är — klokt .nog — inställd på att undvika ståtliga ingripanden på arbetsmarknaden, Den .har häl: lit sig 1: bakgrunden även då den .- senaste . förhandlingsmat- chen :var som hårdast. Men :'se- dan väl. kämparna gått ' sista ronden . och" denna ' avslutats » i frid : och "försoning jär regerin: . gens. tillbakadragenhet "ett: min: ne blott. . Då träder finansminis- tern: fram med 'ett påfallande hungrigt' uttryck över de jovia- liska anletsårageh.' Han har bi- ger inte alls. märke till: det kriot i löntagarleden,. som, vällas. av hans åsyn.: ” Förmodligen ' menar han: att så länge löntagarna i sin egenskap av väljare ger "honom alla ' 'ber SS Prat något : -kritiska synpunk-| ter: 7; det . förunnat?.] ver. Svenska; Dagblaté ; Det var, riktigt av- v.hr. Gustavs | son: i'Alvesta, centerpartist, att i. riksdagsdebatten: åberopa stats- ” utskottets. ringa; kännedom om den rörelse det. var. fråga om. En riksdagsman” hade r en' TV- intervju sagt” att Hän"inte ens läst motionen; , Män, får: ;hoppas att; den" "riksdagsmi nnen. i ut skottet :härnäst- läser in” de sa- ker: "han 'ska"ta sanning ? till. T - s. vara, så 8 stort att et.är: viktigt att- understryka tillkomst. bl: få” till stå - vilka skulle kunna ge, underlag för” eventuella ändringar. i fråga 'om. läkararbetets.. Organisation 'o. de: nörmer;..s kartjänster,. vid, "sjukhusen." Det är uppenbart 'att läkarna genom » sin: centrala "funktion : styr. den övriga verksamheten på sjukhu- sen., De,, grundläggande organi , satoriska "problemen kan därför . endast lösas genom att läkarar- betet :. studeras - lika: ingående "Den 'rikst : ningen. — 'den första 1 sitt” släg » — kommer att”Kartlägga en' del av. problematiken "inom 7 utred: - ämnesområde,” . Syftet betstiden 'och olika faktorer som kan tänkas" påver ka. arbetsför: hållandena, i frdndelagär till. det' bättre: Un: « dersökningen, väntas "också "ge anvisning om inom vilka sjuk- hus, kliniker, ' etc; I dier, borde "genomföras. 7 Den "vikt som ästes : vid "kätundersökhingé .landstingsförbunde v förbundets "stora". . "tillsatt ger t. Ordf i de;båda förbunden har för :? att” > enkätundersök- I ningen: på:allt sätt. fåra medver; "kan: av. landstingen, samt berör: äkare.och andra befattnings- havare” vid: landstingens” kanslier '. Och lasarett” Mead all' rätt hoppa: . man >på ; välvilligt" stöd -för "att skatthingsfullmakterna ' länge får. de också skylla” sig: själva , enkäten :.skall. kunna: genomfö- . I trolterade v iständg' en snabbare. MN jordbrukets" struktur,: -så kunde sti Tbetrakta--innehav, av tillgångar på - bankböcker: såsom en. mycket .0sä- des": som. ”en+" utomordentlig 'till- 'Igång..Den "tiden; är förbi:;t Nu: här att bakgrunden 3. en önskan att . I Jordbruksitredningens majori- tetsförslag om ett framtida direkt samband” mellan ; prissättningen på jordbrukets produkter och tak- ten i avvecklandet av de mindre brukningsenheterna och isynner- het den nymornade .nationaleko- nomiska' expertisens » insatser ' in- om utredningen - på detta område har" fått "sig . en, ordentlig " och framför alt synnerligen välgrun- dad avhyvling i' en tidningsarti- 'kel-skriven av fil. dr 'bruksdispo- nenter .Hans Rudberg. Hr Rud- berg "uttalat "ett: klart : avstånds- tagande” från - det 'som: han anser vara ”'en” felbedömning av sam- bandet” mellan producentpriserna och 'ismäbrukets 'avvecklingstakt och : över: huvudtaget "av den. dy- namik: som. gör sig: gällande. i jordbruket. te "Hr "Rudberg ' framkäller. bl. a. att:.de. nuvarande" resonemangen inom ' utredningens :'majoritet ger intryéket' att de nämnda ledamö- : vill "framhålla ' att småbruket ;.är 'en::”social : fråga” och inte inågon ”marknadsbestämd ekvation,, Han har säkerligen -rätt i detta, men; möjligen; kan; hans ing på v Här "kommer in star- elsegrunder,- nämligen intresset jord,: att äga något som ' kan ut- göra: sens fast: tillflyktsort och som inte förbrukas genom "den okon- inflationens": verkning- arv: Vill man's verkligen "ha " till förändring : i iprocent.per- år. och. ett' Che penningvärde: Klart ärvatt nningvärdet. ' kunde. hållas | vid. ven « tämligen-"stabili nivå; ..en nivå-där människorna: inte skulle ker "affär, "skulle? "radikalt "ändra inställningen". till att. avhända.- -sig Trealtilgångar. : Alla som "är: något äldre” minns -den”ti konto rhos' småspararna” betrakta- flationen :'sla- kretsar, där ör: exempel- "är :sedåan inte: hade rg räv j gan om tidsfaktorng. betydelse och osäkerHeten '; edömningar åa om .preferensén, för, . olika näringsgrenar i landet. Han' gör” detta” i något/ dunkla ordalag; men”innebörden är” i alla fall fullt. , klar: : ”Tiden';' inträder som” betydelsefull variabel alla produktions-” och" könsumtionsför: hållanden i Iideles isbortsett 7 från Socialminister- Asplings för- H | Slag. om utbyggd sjukförsäkring "har nu sänts' på remiss till lag-17 ”'rådet. ”Socialministern' " vidhäl- a ler,” tatt. -förslaget ”innebär, en > kompensätionsnivå på i genom- snitt" ca: 80 - procent” trots ' att "och "andra remissinstanser : kompensationsnivän ati "ligga d en.' För vissa grupper kommer eterentay i-vi vissa fall löna: sig tt vara sjuk. ” : -Större ;.delen' av rölagen. i faldépartementets '” beryktade memo a" börde I och för sig i "Inte, dia föränlett” vidare" åtgär-- inder "sådana omständig- ade man: dock haft rätt > tisk ”öförmlighet som överkom- ;; bensationen. hade "rensats: bort. ikchefer :svarar, för den lokala dministrationen av . undersök- ningen, - vars: värde I "väsentlig rad blir, beroende av'en, hög .ett framgångsrikt sätt. . angeläget att svarsfrekvens, betonar Lands- : [råda på: vår expörtmarknad ingar av "att äga; ett. stycke r , |precis' samma problem och spörs- Jom sammanhållningens. betydelse, väsentligt röcent' av arbetsinkoms.. » | kåsör i Fri Köpenskap. Men det konjunkturaspekten, som. är täm- ligen speciell”. ' Hr Rudberg betonar vidare, at ekonomerna : här ' befinner sig ; ett pinsamt dilemma, och att vär je "försök till realistisk bedöm- ning leder dem in i komplikatio- ner som -.-är utomordentliga. Den matematiska formeln och det ma- tematiska . tänkandet : passar inte alltid in i den, verkliga utveck- lingen. . Om: ekonomen planerar i dag med hänsyn . till de. prisrelatio- rier eller. lönsamhetsrelationer som. råder för olika näringar, så är helt visst beräkningen av in- tresse som : ett: teoretiskt experi- ment. Men inte mycket mera, Ett reellt värde får. beräkningen egentligen först om den grundas på genomsnitt för ' ett. flertal . år där aktören dessutom försöker: ta med i sin tolkning av resultaten alla de faktorer som kan tillkom- ma under .' den” tid. planeringen gäller. ' - För attt uttrycka. detta + ännu .| klarare ordalag vill. vi erinra” om ätt". exempelvis 'den . prissituation som ' vid ' ett : visst. tillfälle kan lunda med säkerhet existerar om fem eller tio.år, ja. inte' ens om ett : år. Här kommer naturligtvis ”försäkringssynpunkten” in i bil den, Varje" land och varje sam- hälle! liksom , varje. företag ' och varje "klok 'person har orsak till att sprida riskerna .och inte en: bart : försöka satsa "på "det som för dagen kan. te'sig mest vinst- ; |givande..:Denna spridning av ris- kerna ibland. inkluderande ett av- stående från. tillfälliga : vinster är lika självklar - både för :den skick- : [inkomster : de : skulle : behöva för en som för den erfarne och klo- ke privatföretagaren eller familje- föreståndaren. Han må sedan: va- kom meritat. ra jordbrukare "eller. småföretaga- re ' inom: industrin eller ledamot av styrelsen i ett industriföretag. Endast den purteoristiska eko- nomen, alltför långt fjärmad från realiteterna och , alltför mycket fjättrad vid de dogmer han en gång lärt in samt dessutom för- blindad "av - ungdomlig entusiasm och yra kan hänge sig åt den typ av spekulationer, som ibland förekommer ' i. vår jordbruksde- batt och även i debatten om de s, k.; läglöneföretagen i vårt sam- hälle..' Dr: Rudberg säger 1 den förut citerade artikeln om detta: ”Vad vi bevittnar är alltså att ett felaktigt eller i varje fall högst ofullständigt tänkande insvept i en dimma av nationalekonomiska tekniska termer tas till intäkt för ett felaktigt handlande, som isin tur berövar jordbrukarna just de ett fullgörande äv den rationella jordbrukspolitik : alla egentligen tycks vara ense om”. Detta är, uttalat i andra ord, en: förkastelsedom över den dim: miga "teori, som går: ut' på. att jordbruket skulle kunna utveck- las mot större företag och större investeringar och att detta skulle kunna ske samtidigt med en pris- Press som. ett ständigt hot. . Märk väl, en ' prispress som skulle kun- na sänka lönsamheten under det rimliga även vid de mest effekti- va företagen. Det man syftar till prisnivån; "med vilken man skulle kunna. avsevärt. 'påverka : produk: ligå :och skolade företagsledning- tionens storlek. . När åke” Gullander skrivit be rättelsen, om Halmstads 'slakteri- förening ; och: Hållands ";slaktbo: skäpsförening + för "åren -1899—” 1961; har” det" givetvis blivit "ett verk,:.som ii hög. grad ' präglas av författarens. person, och: tempera- ment.-”Ake " Gullander - framträder precis sådant han: är, »och-:i sin ”Presentation”. av, verket. medger han. också, att '”det inte är lätt att skriva objektivt om: ett, ämne där "man själv i icke ringa "grad medverkat”. Han” överlåter, också åt'”andra' att: döma -om- jag: haft förmågan” "att > vara. neutral : eller inte”! Anmälaren, 'som- inte har några -.som-.helst förutsättningar mar”. iv förhållanden, däri : nsatt, v. vill dock. den. lilla ånmärkningen att med tanke på en : rad. föregående örfattarverk av? Gulländer: han : troligen inte heller denna” gång Hyckats vara genomgående helt : objektiv. ' Det hör», liksom. inte riktigt ihop: med hans ;läg i » Nå, I objektiv : eller Subjektiv” i detaljerna, så” tror i jag att "min- innehåller; så' mycket av rent sak- liga uppgifter, . att den” väl fyller sin” uppgift: som" historisk". skild- ring." Under "alla" :förhållanderi är det: en ' mycket” intressänt läsning, Joch. man: lägger inte "boken ifrån sig," "förrän. man -har s varit: med ända” till” slutet. Man kan skriva historik : på. många . olika" sätt. — Gullander: vet själv bäst och på pekar. det, också — men om man vill finna" läsare,"-och det: är "ju också ' meningen, 'så' kan. man knappast göra det ivfullare än vad , han. gjört. ' i ; Den; som 'på al . land: under 'de' hårda åreni i 'bör- jan. av 1930-talet var med, när jordbrukets ekonomiska och fack- liga organisationer: byggdes upp, finner i Ake Gullanders skildring mål,” som var aktuella. betydligt längre nofrut. När det gällde att rätt : koriservativa '. jordbrukarna håde man samma problem i Norr- land : som här söderut. - När : det gällde förhållandet till: privatslak- tarna'— i det. aktuella fallet -— till. den "konsumentkooperativa ;rörelsen. och. till de privata, köp- männen : mötte samma motsätt- ningar att överbrygga. Överallt'i värt land har det också varit framsynta jordbrukare — många me Ge a 088, färg - : | i 3 "på galoschen| " Någon har en gång i tidernas begynnelse bestämt, att mannens galoscher - skall - vara - svarta. Och så har" det så förblivit, Ar efter är. Decennium efter decennium. Generation «efter generation, så att mannen idag lika. gärna kan ha (ett. par. galoscher efter far- |farsfar som efter sin son. Det är inte rättvist, säger en är ett bevis på mannens ödmjuk- het inför den klädedräkt han blir tilldelad. Det ingår ju i hans uppfostran att dra' på sig. den uniform .han. får. Men. tänk om någon nytänkande . -galoschfabri- [kant äntligen kom på bättre tan- kar. Tänk om han tittade på sig själv och sa: — Det var vådligt vad du ser sorgsen ut om. föt- terna, Skulle han då kanske kal- la til sig sin produktutvecklare och uppmana honom att ge man- nen gladare. galoscher: Så att det blir ett nöje för honom att gå ut i snöslasket och möta våren. Bred litet smör på hans torra ingens- Tidskrift. fäfänga, ge tort estetiska värden Forts. & fl. 7) ” giska : händelseutvecklingen. övertyga de då i mänga stycken |: gånger" med svag ekonomisk bak tgrund — som gått I spetsen och » tagit törnarna, innan" man lycka- des "övertyga ' yrkesbröderna om solidaritetens nödvändighet. : Men" ”Denna ' blodiga affär” rör förhållander. även "långt: före 30- talet: och "vad som: hänt' därefter, Halmstads' slakteriförening, Håess, —-landets "äldsta. — kom: till re- dan 1899 och har alltså en histo- ria lika längt före som efter. 1930. Den var. en organisation bara för svinslakten ' och 'kompletterades 1932 "med en ::särskild ' förentrig för: "andra .-: slaktdjur, ' Hallands slaktboskapsförening, : HSB. 'Den senare uppgick :som bekant seder- mera'i Håess, som 1961 övertogs av" Scan, därav 'historieskrivandet. "; Vad -som- gör: den: gulländerska historiken så - lättläst, : är til del. berättelsen om ”fåmiljen? Pp Berga gård”, som författaren: flä- tat in och vars öden på ett nära sätt. knyts” ihop med ; det " ningsmässiga'; skeendet.: : Det --är ett ganska lyckat grepp, och jag tycker också, att: Ake Gullander på fint sätt klarat den psykolö- Öv >55 kan "inte! bara ”Denna blodiga. affär” Minda "rekommenderas; torik över" en betydelsefull period för," Hallands " jordbrukare utan även som en i hög grad under- hållande: läsning. . Mig har' den i varje” "fall berett några högst ad under : en: blåsig "och kylig påsk. Bara .;en liten anmärkning: i mar: ginalen. så" här. på slutet: korrek- turläsningen har skötts dåligt och de många. felen är. ganska 'störan- de.” I en ny upplaga bör. detta munistiske sydsidan 1 en situation, som för- ändrar hela bilden av "krigsskär deplatsen. är nämligen . en bestämning av: som en personligt nedtecknad his- |; genäma "och '. värmande ”timmär. , Man ' kän ' utan tvivel tala om. pt motståndaren, Sydsvenska Dagbladet Det är. intressant - att notera, att Sovjetunionen; börjat” varna för den bilateralå militära allians, som håller. på att uppstå mellan USA, och - Västtyskland. Uttalan- den i den riktningen gjordes bl, a. av. förste partisekreterare Bresj- nev vid det ryska” kommuinistpar- tiets. kongress, De vittnar. om att man i Moskva är beredd att ut- nyttja -de' politiska möjligheter; som Frankrikes utträde. ur NATO erbjuder. Aörbottens-Kuriven Dessvärre” är glädjen över no: minellt "uppräknade ,löner snabbt gröumlad. i inflationens ' och - pro gressivbeskattningens .. ” drivhus. Den viktigaste fackliga .lönemat- chen' är över, .men alla anar.vad som; . återstår." äv: efterhandsjuste- ring av: "resultatet.: De höga: mar- ginalskatterna betyder att stäten tar: en: "procentuellt ännu. större del av. lönen: än ' tidigare... Den. in- flation "som: blivit' högskattepol ti- kens” ständig ”bunds örvarit; heller inte” "bli "sen: att: kräv; extra tribut ytterligare Aytalsuppgörelsen - ter-: sig . ur samhällssynpunkt. inte: som gen vat” tråd > "mot ; pr isstegi ingarna. Ur: "jordbrukets - synpunkt. kan ”kampen . mot . priserna” kanske förefalla oroande. Det ' "kan .därför vara” befogat. « Å ir rimliga, förändringar ” Jon kets .producentpriser.: har 'en- vel terligt . marginell.<.betydelse :” för konsumenternas: utgifter. Det. kan öckså ' förtjänä "att. hållas" i min net. att jordbruksnäringen är vår Katiske största jäginkombttagarnär |s ring och att'det inte vore rimligt. att, begära, ått "de som, redan; har marknadens giganter.” inte kan hälla sig "inom; ur samhällsekono- misk: synpunkt rimliga gränser” i sina uppgörelser. M RLF Ä égéringens." " prisövervaknings- | se drive, har. ännu; inte »satt ” "några spår. "Riktprisutredningen har nu gjort klart att man inte kommer att” "förorda. ett : förbud: mot rikt- on 100 " Redak Sven” Jerring, Sveri- ges ' Radio har skrivit förord till boken. ' Han betygar'där sin'tack- samhet: mot. de' svenska .missionä- rerna : och " sin respekt "för. den svenska .- missionen, Tack vare mis- sionärerna har han fått inblickar i såväl etiopiers/ eritreaners och indiers 'levnadsförhållanden och livsvillkor.- Han. vittnar . om att missionärerna inte - blott stär. i kyrkan och" predikar, de: lever med, sina 'församlingsmedlemmar och bistår dem med råd och dåd i alla sammanhang, inte minst då det gäller: undervisning och -häl- sovärd.; : sov "Mission . 100 är ett vittnesbörd om gudagripna människors insats för att föra Kristi evangelium ' ut till. icke. kristna folk. : Denna in- sats sker inte. blott genom: för- kunnglse av Kristi lära, utan ock- så, och säkerligen framför alt, genom hjälpverksamhet för både kropp och själ. Långt innan ordet u-land präglades, har missionen gjort oerhörda insatser utan stora åthävor och utan jätteanslag från myndigheter. Under enorma svå- righeter, -under hart när : över- mänskliga vedermödor, under förföljelser och ' motgångar, har de fört kärlekens glada budskap ut till folk, vilka vandrat 1 mör- ker, betryck och elände: Ur sla- veri. har.. missionärerna löst tu- senden,..ur sjukdomsnöd har de hjälpt mångtusenden flera och ur hedendomens mörker har de fört skaror fram till .kristendo- mens klara ljus och: glädje... - Här skall blott ges ett par små glimtar 'ur den innehållsrika bo- kens vittnesbörd. om : missionens insatser. Vid Invigningen av nya lokaler för dövskolan i Keren i Eritrea, yttrade. den ' dåvarande l. efitreanske statsministern: . "Vi NYA BÖCKER | ans g dessa ” barn stå” utanför mänsklig ' gemenskap. ' Vi trodde de var: som djur, utan ' själ. Och nu hör vi dem tala, vi ser. hur: de skriver. Vi finner, att ni gjört dem till människor; Detta är ett underverk”. "Är 1924. . besökte, : Ras Taffari Makonnen — nuvarande". kejsar Haile ' Selassie — vårt land och yttrade därvid under. en intervju följande: ”Genom svenska missio- närer känner, vi i; Etiopien bätt- re. till ert land än ni till vårt. Jag är här uteslutande av kärlek till det land, som sänt så effek- tiva missionärer till. mitt land. De har gjort storverk” Mission 100 är ett förnämligt minnesmärke över EFS etthund- raåriga arbete i Kristi och män- niskokärlekens . tjänst. :Skaffarna i hemlandet, de många som bett och offrat för missionens behov, skildras i avdelningen ”Hemlan- det och missionen”. En. mängd vackra illustrationer från. säväl u-land "som verksamheten - här hemma,. förhöjer . bokens värde. Den -bör införlivas med varje missionsväns boksamling och bör inte saknas. i något bibliotek "i vårt land. : oo HS. . MISSION 100. - Text och: bilder kring Evangeliska 'Fosterlands- Stiftelsens yttre: mission '1866— 1966. Pris inbunden 30 kr:' ” I På'en sann "skämtare, skrattar hela” ansiktet ' med - undantag": av munnen. Så er Man ; vänjer sig alltid 'vid sina krämpo ,' det svära är att' vänja samhet. TORPA riser. och "andra former” av, pris att kåos råder I Sydvietnam. De samverkan - inom; näringslivet; sydvietnamesiska och -amerikans: | Man tycks 1" "stort : sett vara nöjd ka styrkorna kan till exempel in- | med de nuvarande” te vara 'säkra på när de i det en-|och sätter sin” tilltro”, still att; när skilda fallet står inför: den ' kom- ringslivet på egen: härd kommier SJ "eller att arbeta i konkurrensbegränsan: när. de möter demokratiskt sinna-| de syften. Som et. illustration: till de, fiender. Läget är om -det : får | vilka modesta åtgärdersman stan-«' fortsätta "någon längre, tid helt nat för'i ; effektivitetsbefrämjande enkelt ohållbart och kan försätta syfte kan 'nämnås önskemålet att ersätta ordet. riktpris, med cirka- pris, som utredningen. funnit var i" ra' en bättre: term. för. ett. unge-" > färligt pris.” Utredningen "betonar : också kravet på en utvidgad" kons sumentupplysning,' - hällandöna + i en - : välkänd käpphäst,. Det återstär I fortfarande, : att” se var "regeringen « «planerar. starta sin prisövervakande verk: op an dag finns inga som : helst 4 sättningar . "för: att. priskontroll skall ha” någon ”skönjbar .betydel- + se för prisutvecklingen.' Omkost- nader, konkurrens och Vefterfra > gan -blir' utslagsgivande, priskon? Å trollen mest. ett. självändamål; N - Växjöbladet” Samhället kommer I position "om :det engagera en nykterhetsupplysning 5 "Kostnaderna ningsverksamhet;, har. sväåssåndet i Press, rädio' och TV för. den. nuvårande: kommunistie- Att: ge ledaren .för 'en- ”antidemo: kratisk > riktning ' - medinflytande vid ' utformningen” äv Tvärt « nya statsskick; bör: dock”, rimligtvis icke. komma” i fråga... Därtill? sak- Ja, jag. räknar i sanning . såsom förlust ..mot:; det "som; är långt . mer ,. värt: kunskapen om Kristus Jesus, min, Herre 54, jag ' vill -lära känna. "honom -:och hans. uppståndelses kraft och: få känna delaktighet" den, (Fil. -3:..8—10) Paulus sökte ”längé” och" ihär digt efter att. något. skulle; be-' mäktiga sig. honom, ” som "kunde ge honom "frid och ”kraft.: En värkande, :ghagande : andlig? hung- er störde hela: hans varelse. Då hände det! Han mötte .Jesus Kristus. Sedan Paulus" hade 'läm- nat sitt liv i Kristi händer, var han inte längre- orolig i hjärta, sinne och själ. Han, fann, frid. Guds djupa, underbara frid.- "Paulus försökte hjälpa. andra att. göra samma oo rderliga ' er- arenhet' och -att :'fördjupa "sin egen. Till församlingen i Filippi skrev han: ”Ty jag vill lära -kän- na honom” — inte vad ändra ma säga om honom och. inte vad' de . ledande teologerna ''kanske :häv- dar: — utan lära: känna: honom och hans uppståndelses kraft, Paulus 'ville också: få: känna "| delaktighet i Kristi lidanden. Med detta menade han: att dela ge- menskapen: med de: förlossäde, ' vilkas kärlek är kristuslik och som söker dela Jesu' medlidande andra: vid, dem." med människorna, i hans lidan- . v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.