- hällsfrågor, . sektorn och ofta - FEM "MILJONER, KRONOR ve . Algeriet, noterar Upsala .jekt, men i negativ mening. - LAHOLMS TIDNING —=LT Mentalsjukvården: | Lördagen den 1872pen 1900 . Jändstingeh och : vårdens område verk- En skyndsam pari isk utredning -. angående fullgod täckning genom statsbidrag för landstingens kostnader för över- tagande och nödvändig upprust- ning av mentalsjukvärden samt "om därefnot svarande bidrag till de städer som är huvudmän för mentalsjukvärden begärs i mo- tion av hr Gustavsson i Alves- ta” (cp) m. fl Det är naturligtvis, angeläget, framhåller motionärerna, 'att huv k eformen ,på MEMENTO FÖR POLITI- : KERNA. kd : vo även f vårt land bör "utgången av "valet. 'i Danmark och även det finska riksdagsvalet utgöra, skriver:. Vär. bostad, organ för Hyresgästernas och HSB:s riksförbund: " » i. Danmark vår det kömmu- nalval, som resulterade I gang: ka kraftig tillbakagång för B0- cfaldemokraterna. Visserligen är I kommunalvalen de rikspolitis- ka aspekterna inte 'renodlade, men, utan tvekan hade' de en "stor: betydelse för valutgången. Det gäller inte minst den 38: k. ”fyrkantsuppgörelsen” 'om :: bo- stadsfrågorna, "I Fänland "har : riksdagsvalet inneburit en "ovän- tat stor sgoctaldemokratisk".val- | seger," Aven 1 detta fall har sä- : kerligeri.. bostadspolitiken spelat - en mycket stor roll. Valutgång- Mm får:tes som en prickning av hittillg: rörde -borgerlig politik söm bl.a; resulterat "1 att Fin- land kanske haj. världens högsta hyror och' Mg, utrymmesstan. dard. > vh Utgången av de "finska | och danska valen bör vara ett me- äveh för svenska politi- ven om' "det "statliga stö- det, ät bostadsbyggandet har varit relativt stört 1 värt. land , och! hyresgästernas ; besittnings- "skydd någorlunda : tillfredssfäls lände; finns? alla skäl. för 'de an- svariga- politikerna att inte lygg- na till de högljudda röster, som |. kräver krympning åv: statens stbventfonering. till nybyggda hus” öch” avveckling "av: ' hyres: gästernas. besittningsskydd 'och därmed förenade- spärrar" "mot osklällga hyreskrav, menar, Vår, en, veder- tagen; mening, men en "och" ahr nan skrivare kan göra! Insatser, som bör anses värda Ute" upp: ]. muntran, skriver nen D'a- gen: örebro . lan stings., -föjva . ningsutskott :hår imot ”densbak. grunden tagit. ett initiativ, som enligt vår mening bör vinna ef- terföljd på andra Käll. Utskottet har dels föreslagit .en fördubb- "ling av årets belopp -till kultur- stipendler från 10.000 - kr till 20.000, kronor och ökat antalet stipendler från två till tre, men därutöver anser utskottet, att två! journaliststipendier om var: dera 1500 kronor bör utdelas årligen i maj, Det "har under) senare tid "framstått som önskvärt, 'att!| samhälleliga institutioner. ger > ekonomiskt stöd ät journalister, vilka redan behandlat eller som har intresse för vidareutbild- ning "inom området för sam- skriver 'utskottet. Med hänsyn till det belopp som brukar utgå till s.k. kultursti- pendler hade man kanske för- väntat, att dessa stipendier satts till 3000 kronor per styck; men då skulle förslaget kanske inte Shaft utsikt att gå igenom. Pressen har satsat hårt un- der många år på den offentliga under hårt motstånd. Det är på tiden att samhället. stöder tidningarna. Endstinget 1 örebro har visat Vägen... a oc HAR -KASTATS BORT / till föga nytta i arbetet på att skapa ett mönsterjordbruk i Nya. Tidning. : | Efter tre ärs verksamhet hål: ler projektet nu på att helt av- vecklas, Tidigare var 'det ett av vårt 'u-landsbistånds mest miss- skötta; när man nu packor ihop häller resultatet på att komma — men det finns inga utbildade algerier som kan ta över! Det kan sägas att farmen borde ha strukits :-. från ' biståndslistan längt. tidigare. Den synpunkten är emellertid mindre intressant i dagens läge. Viktigare —. och värre. — är att man tydligen missat möjligheten att: kombi nera mönsterjordbruket med ordentlig agronomutbildning. En av grundreglerna i allt bistånds- arbete är ju annars att fram- gång förutsätter utbildningspro- gram 1 varje projekt. Det är en av orsakerna till att farmen alltjämt framstår ee skådningen om 4 denna utbild: ligen "kan träda I kraft den” 2 januari 1967. "Vad i -propositio- kännande' av avtalen, och anvi- sande av: bidragsanslag för bud-| getåret 12966/67 bör sälunda nu "Men: lika "väsentigt '. finner motionärerna det ,vara att man tillgodoser. det 1 1963 års riks- dagsbeslut ”uttalade syftet,” att staten skall lämna bidrag ' som innebär. -fullgod täckning . för Jandstingens . investerings-: och "driftkostnader på. mentalsjuk- vårdens” "område. Normalavtalet och det" därpå” grundade "försla- get i propositionen, ger inte. en sådan kostnadstäckning för” den förbättring - av... . mentalsjukvär- den, som "landstingen nu mäste genomföra, påpekar motionärer- na. Följder näste bli” Betydarni- de, gkattekonsekvenser för lands- tingen, vilket inte var” avsikten med 1963” års ' riksdagsbeslut." ; M :I:den 'åv' motionärerna begär- dar utredningen bör enligt 'deras s mening "ingå representanter för såväl de. »poli tiska" Partierna ' som landstingen ”. och: städerna synliga”. uttrycket för hur sam- i » hället” engagerar sig för pu gr - orgän "för: Sven reningars :riks- ; till ett . . betänkandet; från”. ”skogsbru- kets'” yrkesutbildringskommitté: +: Nej; - bort: det! "Denna: utbild- ' ning” "skall «1. stället" gällä" som ett inslag ; 1'samnhällets" engage- manig" fölisatt. dana: ungdomen för 'arbetsHiVet,. -Kommittén 'har med: detta <.velat säga, att: sko- | Xl: för! "ungdom n;'- inte] ringeni; is Et hn => Man kunde . eméllertid. också säga, att. skolan'-är»till' för ski kol- , politikens ;förverkligande.” De jämförelsen med. 'gymnasiesyste- met. tvingat” kommittén. att på .ållvar, dryfta; om "inte; skogens yrkesutbildning. ”påx det: gymna- sjald :staäfeti bör: tilll: gymnasieorterna.: i Dessbätt-' 're', avwisas ; denna: skolorganisa- toriska : Idé; Däremot' vill. man; ått'”: : skogsbruksskolorna' får landstingen till. nya huvudriän i. stället: för än sKogsvärdsstyrel, serna; Detta". "måvara. ”försvar- Heta Men; fråga .blir; till, slut d "skall ' få "några fjäd- rar /kvärkl-sin ”skrud;: En” plöc: kad: hönå:. är en» "styggelse -men likafullt en..höna, Men:hur myc: Ett mål) som kuäide möj fé "göra "en gemenbari grundutbild. i Ing: av, "betydelse: både” för 'skogsbräket och ”skogsinduster nings mening, anser” bransch . Man tror sig nästan försatt till" en'-rättssal vid en. process i » någon - diktatur, när man : läser - det självrannsakande' dokument som lever rat. Det gäller den gångna "vihterd;” 'rékordhård' och rekordläng, : och . verket är, på "det "klara med att det inte. be mifstrat situationen; ” : Visst kan SJ. peka - PA för- nitdrande omständigheter. vin: tern var som, sagt rekordhärd; Iok- och; vagnskadorna blev : Större än normalt och de stäng. då .norrlandshamnärna ökade trycket, Nästan. Vart. fjärde el Jok. skadades och var ur trafik i mitten av februari. 25 ånglok fick. plockas fram ur malpäsar- na. och inga. lok kunde; Jänas "från utlandet, säger SJ, som.vi- dare -understryker "att. knappast någon kritiserat personalen... I Det" är riktigt och här borde sj kanske bli än mer självrann- sakande.'- Personalen ' minskar med "2.000 om året, en rationali- sering som "endast ett" statligt som något av ett mönsterpro- verk ' förefaller vara villigt! att göra. 'sr medger att lärdomar nen. föreslagits beträffande god- - | kunna; Nät: :göra upp planer för hur vårt samhälle eller -enskilda' av- snitt därav kommer att fungera i en .krigssituation hör med nöd- vändighet till de verkligt svåra uppgifterna. Vi har. inga erfaren- heter att falla "tillbaka på och JTjämförelser - med utländska för- hållanden är bara delvis möjliga. Därtill kommer att ingen vet hur ett eventuellt krig kommer att utvecklas. Därför blir alla be- blematiska' "och ger ett allmänt intryck av osäkerhet. Den utred- ning' om . ”Kyrklig . beredskap” (SOU 19653:59), som utarbetats in- om eckleslastikdepartementet och handlår-. just om den kyrkliga be- redskapen i krig är emellertid ett ovanligt tydligt exempel på dessa svårigheter, skriver -. redaktör Bert Franzén i veckans. nummer av- >Veckoposten; Baptistsamfun- det: "tidning. «oll over Bakgrunden . till: utredningen förklaraé>vara ett intryck:av att de. «cberedskapsåtgärder, som :.vid- tagits inom svenska. kyrkan ' och de fria trossamfunden med tanke på en eventuell krigssituation, har varit otillräckliga. Vid ett par militärt orienterade konferenser uppmärksammades frågan utifrån synpunkten av kyrkans uppgifter under « krig. -I - anslutnine ' härtill begärde. ärkebiskopen efter sam- tråd "med överbefälhavaren : att ecklesiastikdepartementet '. - skulle låta /utreda hela frågekomplexet. Tonvikten i ärkeébiskopens ; skri- : | velse låg klart på kyrkans admi- nistrafiva: uppgifter och på :frå- gan' om Tillgången. på, präster i församlingstjänst ” "händelse. av krig. I .skrivelsén antyddes' också möjligheten av.att de fria. tros- samfundens - verksamhet -'. skulle beaktas av. utredningen.” : kebiskopenis framställ- ning fick eredskapsnämnden för Psykolog skt' försvar: tillfälle att yttra... sig... Nämnden: underströk den stora. betydelse, som själavår- den: kan, beräknas. få i en krigs- situation": och framhöll . att : det tycks. vara ;bättre sörjt för "den milltära'själavården - än för ; den elvila4 dd» utrymning - och "krig. Nämnden ':fann' detta förhållande ytterst; ”otillfredsställande; undepstfök"r vikten ', av : att: den kommande ':.. utredningen." omfatta, "både: svenska kyrkan och de: SE >samfunden.: Vidare framhöll; över Ödtaljer uta "ta sikte på ”dét :mest väsentliga; själavården-i krig. En mycket: väsentlig; uppgift för. ut- redningen sades vara att:dra upp riktlinjerna: för; "kyrkornas. 'an- vändning” under krig. "Nämnden utgick" nämligen” ifrån. att :många kyrkor. — "oberpende. 'av. samfund "kommer. att tagas 1 "anspråk för” inkyvärtering ” och? sjukvård: Resultatet :'av ” dessa aktioner blev ätt : ecklesiastikdepartementet tillsatte > en -'enmansutredare-:-och för: "uppdraget: valdes. byråchefen vid' försvarsstaben," Urban "Rosen- blad. ;Urider fem' års" tid har han arbetat, Imed " frågan, biträdd” :av experter: från”. bl. "a. försvaret, svenska: kyrkan . och : frikyrkosam- |" förnden. Utredningsdirektiven" hän- visade till" de” handlingar ' i: ären- det, som jovån redovisats, och -la- -[de' tonvikten. på svenska kyrkans och "de, frikyrkliga" ' samfundens själavårdande verksamhet ' under krig... ”Härutöver' har några sär- skilda direktiv för arbetets 'bedri- vande icke ; meddelats”;. framhål- "fler utredaren - i inledningen till sitt : 'betänkande." Där förklarar han. redskapsplarnier flytande och pro-j : skulle | också, att det visade sig omöjligt att. begränsa utredningens om- fattning till den rent själavårdan- de verksamheten. =: -Å - Huvudintrycket av en noggrann -av utredni be tänkande är att det till väsentliga delar går vid sidan av utrednings- uppdraget. Till viss del måste an- svaret härför läggas på ecklesia- stikministern, 'som dels valde att tillsätta en enmansutredning — låt vara med viss tillgång på ex- pertis — och dessutom gav upp- draget till en person, som. uppen- barligen varit mer orienterad ifrå- ga om försvaret än" om själavär- den. Därför har utredningen ock- så fått mycket egendomliga pro- portioner. Den första avdelning- en om. drygt 100 sidor utgöres främst av en redogörelse för svenska 'kyrkans och frikyrko- samfundens . organisation, där praktiskt taget ' ingenting . säges om deras verksamhet överhuvud tagét. mycket , mindre den rent själavårdande delen därav. Ibland undrar man faktiskt, om man räå- kat få tag på fel bok och som bäst håller på att plöja i någon av volymerna ' från kyrka-stat- kommittén. Eir utförlig beskriv- ning får läsarna i samma avdel- ning också av: totalförsvaret. ; " Småningom kommer utredaren fram till sina överväganden och förslag. ' De är många och ambi- tiösa — det: skall villigt medges — men "man kan minst av allt säga, att utredaren lyssnat till varningen ' från : Beredskapsnämn- den för psykologiskt försvar att inte förirra gig i detaljer. Det är symptomatiskt att det utan jäm- förelse mest utförliga kapitlet i utredningen handlar om hur man skall .ta .hand om döda under krig, Det är säkerligen en viktig upp- gift, men det. var väl ändå inte där, som tyngdpunkten skulle lig. gar Utredaren har till ett. mycket ' märkligt resultat beträffande "behovet av och till- gången på präster och pastorer i-en krigssituation. På flera ”håll har han framhållit, att allting ta- lar: för: att: behovet av själavård och kristen "verksamhet. kommer att: vara större i en krigssituation än "eljest. Mot bakgrunden: av det- ta' .ställningstagande” gör: det ' ett |" egendomligt. intryck, när :' utreda-| ren :: kommer . fram ' till att det i krig tillgängliga antalet själavår- dare". 3 875 stycken, ' skulle ' vara precis vad som. behövs, ' trots: att det i fredstid, när behoven alltså skulle” vara . mindre, finns 6025 stycken .att. tillgå; - Förklara , den matematiken. den som -kan, Den enda rimliga . förklaringen synes vara, den.att utredaren har. fun- nit det angeläget att undvika slut- > Själavården som kom hort 1050 pastorer, som befinner sig i värnpliktsåldern, men inte är fältpräster utan har andra upp- gifter inom krigsmakten, kan be- höva frikallas. från sina militära uppgifter för att tillmötesgå det ökade behovet av själavård bland civilbefolkningen.' Här är det utan tvekan omsorgen om krigsmak- tens personalbehov, som fått fälla utslaget vid bedömningen, snara- re än tanken på vad själavården bland civilbefolkningen kan krä- va. Utredningen har inte kunnat ändra på intrycket att det är bätt- re" sörjt för själavården inom krigsmakten än bland civilbefolk- ningen, och det torde vara en dubiös - avvägning ' inför - tanken på ett modernt krig, där civilbe- folkningen är betydligt mer ut- satt än tidigare. Det är rena slent- riantänkandet; som . dikterat . ut- redningens ställningstagande ' på den punkten. Den enda rimliga slutsatsen borde vara — om man menar allvår med talet om det, ökade " behovet av själavård '— att generellt frikalla" alla präster och ' pastorer. från annan tjänst. En annan kuriositet: samtliga 400 pensionerade 'frikyrkopastorer be- räknas kunna göra tjänst i krigs- tid, medan endast en fjärdedel av de 600 4 pensionerade ' prästerna i "I den, lutherska kyrkan anses kun- na. komma ifråga. Uppskattning- en- av pensionerade frikyrkopas- torers krafter verkar vara i högs: ta laget. . on Generellt : räknar utredningen med att ärkebiskopen) i händelse av krig skall bli den högste sam- ordnaren av all .kyrklig och fri- kyrklig verksamhet här i landet, Vid sin sida! skall han ha en re- presentant för 'frikyrkorna, vars uppgift 'i huvudsak ' tydligen skall bestå i att se till att "lokala, och regionala '' organisationer. " efter- kommer de av den centrala myn- digheten ' fattade : besluten," Det är en "synnerligen olycklig upplägg- ning, av hela problemet, ' och Sve- riges Frikyrkoråd ' bör i sitt re missvar ge alternativa lösningar. Förmodligen "skulle Svenska' kyr- kan och" frikyrkosamfunden 'kun- na; finna "andra : framkomstvägar | utan statlig inblandning, . och » så- dana ' kontakter, bör' utan t ikan as: SN De. > exempel ' som, på de, många förslag i detta be tänkande, som . ger: vid "handen, att utredaren haft svårt att kom- ma tillrätta med huvuduppgiften i sitt uppdrag: att utreda frågan om" själavården i en. krigssitua- tion.. Det perspektivet. har . kom- mit bort.i den 'i stort. sett helt militära: bedömning, . som präglår de: 324 "sidorna.' Och det var :väl satsen; att de c:a 300 präster' och "2 inte riktigt" meningen,» :. Stockholm (LT) z i. "Det finns” ett par korridorer i ett' par baracker ' på Valhallavä- gen 117 i Stockholm, som :' man inte "kan ' gå' igenom utan att. få föda för sin”fantasi. . "> » Det är "långa korridorer med många. dörrar. ledande . till'.små celliknande rum, och "bakom varje dörr hörs ljud.” Man passerar sak- ta. förbi. en" fränt” skällande hund | Mönchen (LT). 700 vetenskapsmän hade hör- sammat.. det tyska cancerforsk- ningssällskapets inbjudan till års- möter i: Mänchen. - Det viktigaste föredraget ; var den 35-åriga pri vatdocenten dr Axel Georgiis' (Pa- - |tologiska institutet vid Minchens universjtet) -redogörelse för bety- »Idelsen av tumöralstrande virus för - människans tumörer: -” På "I grund av, nyaste forskningsresul- tat förmodas det att det inte ba- ra är yttre inflytelser såsom tjä- "Ira; strålar "m.m. eller” förändring- ar: och 'skaädor på cellerna som kan. framkalla kräfta utan också virus och. virusliknande partiklar i:somliga fall, . Redan på det sista fackmötet för tre år "sedan. hade en ung forskare från Hannover dr Hans Albrecht Nieper hävdat tesen att cancer säkert kan Jedas tillbaka till ett.virus och således” också överföras : på -liknande 'sätt som infektionssjukdomar. Denna teo- :frishar dock inte kunnat bevisas experimentellt, "Under tiden har laboratorier i olika västtyska stä- der genomfört lyckade experiment med ” tumöralstrande ' virus på djur. ; Dr: Georgii var numera i Miinchen ;:i tillfälle att:redogöra för upptäckten av sammanlagt fy- ra olika grupper. av tumöralstran- de. virus -på djur. Tre därav in- nehäller" nukleinsyran - DNS : som först i vära dagar uppdagats va- vara den troliga ”informationsbä- raren”: mellan människans kropps- celler, ,.. Nukleinsyra. . förefaller lämna vidare vissa väsentliga egenskaper från släktled till släkt- 1ed. Möjligtvis kan också cancer virus eller viruspartiklar överfö- ras. på den vägen. Ydetta avseende nyäl bör kunna dragas”, » Säkert, Den statliga ra- tionaliseringen » på SJ-området > ger anledning till-eftertanke, " FOTgleIngborgs Dagblad) = CANCERVIRUS SÖKS, : Dr Georgii "Kunde bevisa ge Mom ' djurexperiment ett : virus medverkar , vid uppkomsten ' av leukemi på råttor. Vid undersök- ningen av en 15-årig flicka som fått. leukemi 'kunde dr Georgii medels elektronmikroskopet f. f. g. påvisa viruspartiklar i . ben- märgen vilka till formen liknar råttkräftans virus. Med andra ord: för leukemins eller blodkräftans del torde man i dag faktiskt få räkna med en åtminstone virus- liknande infektion. ” På jakt efter cancerviruset be kades dr Georgii göra ytterligare en . intresseväckande . upptäckt: utom virus påträffade han i leu- kemisjuka djurs. benmärg ytterli- gare partiklar av annan form vil- ka han betecknat som ”mykoplas- mer”. Huruvida dessa mikroplas- mer står i - orsakssammanhang med leukemins uppkomst eller fyller en "annan funktion är än så. länge .en öppen fråga, Vidare redogjorde dr Georgii för en viss chans att åstadkomma immunitet mot cancer på djur: överför man virus som alstrar vårtor hos män- niskan till hamstrar så blir dessa immuna "mot det annars dödligt verkande SV-40-cancerviruset. Denna immunitet : skyddar ' för- söksdjuren också mot. andra in- fektioner genom transplanterade tumör-vävnader. :" - Det viktigaste resultatet av sin virus-forskning ansåg dr Georgii vara påträffande" av 'det ytterst farliga SV-40-viruset som f. f. g. kunnat påvisas i apors njurar. Om detta virus flera gånger över- förs till djur alstrar det med sä- kerhet cancer. Därmed är detge- nom djurexperiment entydigt be- visat att canceralstrande virus kan överföras. Dr Georgii varna- de dock för att kanske dra av dessa resultat den slutledning att också människans cancertumörer [uppstår genom överföring av vi ed | Sybil Scheer via ijuv > "musik till | sjöelefanters kopulerände, Hitlers rytande, lär- kors sång 'om våren, Karl Axel Sjöbloms trygga röst, ett skepp som går. på grund, ett rop på Caaarlson och Evert Taube som berättar, i. ett rum och sjunger Carmencita i ett annat. På andra sidan "korridoren, |: t Pr - Kommer man igenom korrido- ren någon. timme. senare är det helt andra ljud som tränger: ut genom : de stängda dörrarna. bara hundskallet ljuder: ännu, fastän det nu är en helt annan hund som- skäller, ' Och så hörs kanonmuller från ett annat rum. Det passar bra, för Valhallavä- gen 117 är "det . gamla artillerire- gementet i Stockholm, 'och kallas A 1, fast TV dragit In där nu. vd i ovannämnda Korridorer klipps det film och läggs effekter. och musik, "Att olika hundar skäller i ett rum är olycksfall i arbetet: av någon anledning har man vid filmningen man tagit bilder. på att skälla riktigt som man ville, eller också blev det störningar i ljudupptag- ningen, ' eller också... ja, det finns tusen orsaker, de flesta le- gitima. Tänk självt =" ” Resultatet blir i alla fall att producenten sitter där tillsam- mans med effektläggaren och 1e- tar genom band från ljudarkivet efter skall, som de tycker passar in på en hund av sådan ras och storlek och hastighet på käkrörel- serna, som den som - skäller på bilden : framför dem. Det kan ta sin tid, s Och vad gör man, bär I man fil mat en segelbåt som glider fram så tyst, med bara stilla vatten Porlande kring : fören, och en tankbåt möter segelbåten? Och man inte fick något ljud på mö tet? , Hur låter en tankbät på 80.000 ton? På hundra meters avständ? För sakta fart, i skymningen? Finns sådant i arkivet, eller mås- te trovärdigt läte fabriceras? .' Det är slikt det. sysslas med bakom de stängda dörrarna, & Evert Taube 1 tvä- rum med korridor emellan? Jo då, och det blir nog fler rum vad det lider. Som det nu ser ut lär det bli tjugutre .eHer tjugufyra program i den stora serien om honom, och och personal att få den mängden färdig. "Man, gluttar in: genom en dörr och ser hur trubaduren : står på gt äl ovan - utgör Kara. ett Eitet "prov . . | möjligt att nå betydande resultat Jutan "att "staten : för” den” inte fått 'den' hund F det kommer att ta mycket tidlr TA Aktuell — komi mentar Regeringen Wilson befinner sig. i en mycket: besvärlig situation och beskjuts för sin Rhodesia-po- iitik från. två håll. På hemma plan blir den konservativa kriti- ken allt högljuddare: . man krä- ver 'en : förhandlingsuppgörelse med Ian Smith. Men allvarligare är kanske den allt mer markera- de - otäligheten över Storbritan- niens åtgärder — eller brist på åtgärder — som -de afrikanska staterna visar, 'och som kom till så klara uttryck i debatten i sä- kerhetsrädet i lördags.' Och i sista hand har 'Rhodesia-krisen mye ket stor. internationell betydelse. Utgången av den kommer att vi- sa om ett system med ekonomis- ka sanktioner mot en tredskande stat kan bli framgångsrikt i da- gens värld eller, om ' det bara finns. ett alternativ: — våld. "Västerbottens: -Kuri iren . "Väljarna tar på. sig ett stort ansvar om de -låter. ännu en ge- neration "socialdemokrater -' bara” ärva makten och "sluta: sig i'sin självtillräcklighets skal. De borde få chansen, att” behöva erövra den på nytt, det” skulle vara berikan- de på många. "sätt... > H Dagens Nyheter. - Nä an Ex . Förmodligen tvingas "Transport att vandra den magra. förlikning- ens väg. För en facklig förbunds- reteelse | att tvingas satsa bety- övertyga sina. medlemmar: om det rimliga i egna” "mått. och”. steg. Det. förefaller som "om Transports styrelse skulle behöva alla de re- surser . den kan. mobilisera + för det ändamålet. sö fe ch Handelstidningen . Med: en lugnare, expan onstakt vad =, ;-beträffar utgifterna; skulle inkomstbörtfallet I vid + "minskad skåtteprogression ;' säkert' "kunna genomföras ; utan stora svårighe- ter. Att. 'märka är "dessutom "att ingen” hänsyn tagits, Hill: den" om: igheten' att” nämnda" "bortfall sul stor; "del snabbt" skulle” kompenseras genom förbättring av. . skatteunderlaget som en följd. av "att Jägre” be skattning ' stimulerar; "många till ökade arbetsinsätser. Om'. viljan är god, skulle 'det 'sålunda vara skull måste” "avstå "från! sina” viktiga samhällsuppgifter. ” Men riksdags- majoriteten . vill inte'— och en- dast ett bestämt besked från väl jarna ' kan förmå”! "den att' ändra styrelse är "det ingen: okänd : : fö In dande ' -kraft och möda, på: satt]. "lär sfant-t getta” Hödvändi "De som äger miljonegendomar tycks förbli de mest gynnade, hur man än vänder och vrider . på skattelagarida. När värdesteg. ringen "är, större än inflationen, . är: det ju. ägarna av de stora realvärdena, . som kammar, hem jättevinster. 2 N er öbladet sx I våra dagar, I ni r publiken verk. ligen utsätts för mänga "öch:tätt på varandra följande påfrestning, ar på konstens. vida "fält, "verkar det sällsamt'att för. endast 40:'3r sedan folk kunde: uppröras av Milles skulpturer. "Men "iävalla tb der '-har. den: stora allmänhetens” reaktion varit direkt : fientlig mot det mesta. av . misstrogen' eller | det . nyskapande, det som ”gätt utanför de invanda formerna: "Men efter ett "eller. annat årtionde har vad som från begynnelsen fördömts, accepterats, ögonen. har / öppnats; » för. värden som” man ti- digare varit: ö Inom kong. + : ten har det. också nästan' undah. - tagslöst . visat ' sig att det: sol mött det största. motståndet n . den breda publiken stått sig "bäst inför eftervärldens ; dom::" Det är något - som”, bör besini S minst: när 'man reser, "offentliga: monument. Därmed är ' "dock inte. . sägt. att" allt kritiklöst skall” 800 | ösigöta Correspondenton Det har blivit ett 'väldsamt ra balder : kring 'den' påstädda' Rem: Brandt-tavlan:; Uppgifter. om ; tayv- lans värde. varierar från: 10 mil > joner och nedåt och det är Ingen måtta - "på. publiciteten.:” Men, inte SD finns, som "från, något. hå ål käts, .en..mycket. bättre. och £ så gare väg att gå, nämligen, att. äga ren "reser "till Holland och visar den för experterna” där:: Då lösés mysteriet på, nolltid, Det. , köstar en "bråkdel; av de :000 kronor, som ägaren uppger. sig: ha. betalat under; ;de" senaste två "ären". för + Ått "Sverig vagga 'och ett. föredöme för. hela den. : ; elviliserade.; världen :vet ni väl redan? =':- "Må" den dag: då Harpsiundsan: dah i genomsyrar "hela" värt y klot komma. "fever eta Text: Joh. 2: 15-23. "Innan" vi "utber' oss en tjänst av någon, vill vi först gärna prö- va hans goda vilja, för-att på den vägen söka utröna, om han skall bli oss till: gagn. Detta var Jesu avsikt, då han tre gånger ställde samma fråga till Petrus ”Har du mig kär”? På Petri jakande svar fe så uppdraget SPöd mina får" - Som Du kom. Som Du kom till Abraham . I Mamres lund kom i kväll och håll min hand . kom och' viska i mitt öra: att Du lever := > 7 ” att Du finns fast j jag ej ser Dig att min ringa suckan Du vill höra, sr - Rudolf Zetterquist. — nan blev avkastad på Pampas av en envis häst, men hur han raskt klev upp igen.. Det är .synnerli- gen kul, ,. Han sparkar av vitalitet och granna färger, för hela serien är gjord i färg i väntan På den dag, då vi eller våra barn skall få se annat än svart. och: vitt. 4 Tv. Och det är ju ändå fråga om lit- teratur- och kulturhistoria, när det gäller Evert Taube, ja, var- för inte musikhistorfa också. Nu klipps alltså "de fö Evert Taube-programmen, reta som vi skall få se i höst, och länge än kommer den rösten att hojta glatt och rostigt "genom dörrarna i korridorerna på A 1 Blandad "med "hundars sk de,: porlande . kring fören, källan tikaslavars bekännelser, ljuv mu- sik, det sista skriket av en stuc- ny hunds ekällsnde auch, en skällande Evert Taube, och mera "Til "angenäm styrka "och smak! Gröna Lund och. berättar om bur Karl Sjunnesson "Jätar vi oss -|lackare till varje människa. Svaren skif- tar alltefter ' den. personliga in- ställningen . till . honom.., Somliga | hör honom ej, andra. tiger . eller ; säger nej, under det en'och an. nan svarar ja. Hur vi än besva- rar Jesu fråga, faller ansvaret på | 083, ty vi bestämmer ju därmed följderna, Är vi. nejsägare, riske-" rar vi att en gäng: mötas "av. Människosonen : med orden ”Gån bort, jag känner eder icke”, Är Vi jasägare, måste wvi ikläda. oss ' de förpliktelser, som, ordhållighe- ten bjuder. Petrus fick i uppdrag. att sörja för sina medmänniskors - andliga väl Ungefär . detsamma genom vårt 'jasvar. Detta förbinder oss att följa Kris- tus under "alla förhållanden;;att I verk och ord ge "uttryck, för hans vilja. Detta betyder, att vi lovar bemöta och' behandla , alla andra efter kärlekens regel. i | . ' Nu kanske även den jasägaren, FOM Noga övervägt sitt svar, blir betänksam, och söker komma med invändningar, ty han har: på änn, att en 'Kristusbekännare r mänga anotständare . -och be: ar världen. Han vill nog följa Jesus men söker uppskjuta avgörandet till en bekvämare tid: pylnkt i den fåfänga tron, att en' sa dan kommer. Han tänker på de ps Ara, som icke följer Jesus; och r gar, varför just han 'skall äta än f'8 det maktpåliggande värvet ätt bland människor. sbli en Kristi Tacspråkare. Han kan icke und ra, het i likhet med Petrus und ol ur det blir med de: andra. Jesus "har svaret. till hands :”— ad kommer det dig vid? Följ du mig”, Å Det är vär end följ a "utväg att följa pers; Och att: göra det, medan ätten NU kallar, om: vi därvid Lt På prov och kan stå fas uta na det icke förspilld --möda, ban et är. oss. till välsignelse NU och vid tidens slut. Om: tanken om di liv, "kärleken n själs räddning till lar- genom -H, du mig”. "Följ errens - -manin | Samma fråga” ställdes ” äv Jesus” ' till dig och alla; tar '-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.