Ne I: LAHOLMS TIDNING Det står ni klart, att t Frankrike : kommer att ha helt utträtt ur NATO senast den 1 april: 1967, såvida inte landets president vid den tidpunkten bär ett 'annat namn än de Gaulle, Detta fram- går med" all önskvärd tydlighet av den tidsplan, som Parisregerin- gen nyligen tillställt sina allie- rade. Enligt denna skall lösgörin- ” gen av de franska stridskrafter- na i Västtyskland från NATO va- ra fullbordad den 1 juli i år, me- dan förflyttningen av NATO- I kommandona från Frankrike och fransk överhöghet över de ameri- kanska och densisk Dasemna ” - rade bl &' att han hyste gott hopp " omatti ingen medlem av Atlantpak-" ten för någon längre tid skulle hål- sesidiga" angelägenheter" och för? pPliktelser,; och han tillade, att var att återuppta samarbetet "skulle - behandlas med respekt och "till: delas ansvar. ' . . hoppningar "och. Frankrike "skulle " återvända / till” NATO; när : de Gaulle inte längre styr landet, är är emellertid ofrånkomligt, att. At- på franskt område — — deras -förflyttning — skall vara. : "klar om ett år. Det förefaller: inte troligt, att detta schema kommer att rubbas, President de Gaulle-har alltsedan han tillkännagav sina avsikter i. först och "ämnet den. . strukturen-- medi hänsyn « Frankrike: bortfaller. som basom-t råde. Det "är Jättare; attl ”utfärda'. om bibehållen: "milt början av mars d erat en fast beslutsamhet att fullfölja” si- na planer att helt dra tillbaka tär integration-än att i praktiken genomföra”, den” nödvändiga .om=" Dex amerikanske" statschefen ytte bh Ja sig utanför Atlantområdets ö; öm? ” ; je bundsförvant som beslöt sig för ' "Den "tr ideölogt ren modern ' "industriell ” världsmakt. "Den frågan hår man många gån- - ger .på senare 'tid' haft anledning -. satt ställa” inför samhällsutvecklin-.. gen i Sovjetunionen. Händelserna på den "nyss avslutande sovjeti- ska partikongressen, har ytterliga-" . "fe skärpt denna frågeställning. På ryska paradoxen [ Av fil. Tic: Karl. Lindegren ner måste äga ett i betydande” mått. ” av handlingsfrihet för att det rys- 7 ka näringslivet och den ryska för. > valtningen . skall. kunna fungera » effektivt och inte stelna i en från partitoppen dirigerad. -centralbyrå- - kratism. . De ryska ledarna förstår, att ett återupplivande av i : Aktuell. komme författarna -och -- konstnärerna: - Denna paradoxala situation för- klaras : av - kommunistpartiets maktställning 1 -sovjetsamhället.' Partiet är den organisation, som bär upp staten och samhället. Det .deder eller gör anspråk på att Ie-: " da alla aktiviteter på samhällsli=" toder skulle bli en myc-. det ek iska området beslut de kongressen ' en: ganska bety=. dande liberalisering, medan på det kulturella ” området ' tedenser : till liberalisering och ett. friare tän-. keésätt' 'hårt fördömdes. -Partikon- gressén. "rekommenderade en kraf-: tig: 'åtstramning ifråga om ideolo-' E » Jörosatser. Ci hanälings- . önster- avslöjar. den” sovjetryska” ket verkningsfull käpp i hjutet för : alla strävanden att föra utveck- lingen framåt i tekniskt och eko- ,nomiskt. avseende. Sovjetunionen : "skulle. komma att sacka efter värl- : i ustristater, grun-? JA. den för "dess vä vets äde, politik, förvaltning, kulturliv. Den led- stjärna, efter. vilken partiet för-: ” utsättes. styra sin kurs, är den! kommunistiska ideologien i sin ryska utformning, marxismen-le-+ / pinismen, För de yngre ålders-: i Sovjetuni och. iv, Idel skulle börja” "Undergrävas inifrån ; och folkets-missnöje över den ute-; : "blivna förbättringen av levnads-': villkören skulle komma att ta sig: för" -de' "maktägande ” besvärande : uttryck), De inser också att” en; sträng . och. i 'detalj enomförd : shållni: som, ålägger fab-' : partier och. dilem-' Frankrike från Atl V mi- litära maskineri, samtidigt som Pa-. «ris kvarstår i själva alliansen och .' kategoriskt förklarat sig berett att uppfylla sina > förpliktelser enligt denna, .. .« i detta lantpaktsmedlemmarna :med För- - enta staterna i spetseri gått in för att, , sinsemellan bibehålla :'och eventuellt även utbygga dét.mili-: | tära samarbetet parallellt. med att .man med beklagande, och resig- nation accepterar det. franska. ut-, ningarna: av dé ”Gaulles: ägkrädr . också” ge; upphov.till-en urholk; : "ning av: ”västalliansen' som” såda " Hittills har'de u NATO-medleri; + staltningen av NATO kän leda till. Ett: perspektiv har trädet, Det är påfallande, att de' franska planerna med några få | redan » börjat . framkalla; farhågor,” : ligen' att Västtyskland som en' d. inte har med förebråelser och anklagelser . på officiellt håll för att Frankrike sviker sina. allierade och för: att det önskar dra' fördel ' av västal- ; liansen'. utan att påta: sig några : - förpliktelser 1 fredstid: Bakom ' - avkall på sina "planer bara. ;skulle |: . Inte "göra: ont 'värre"och " att "denna hållning” "och taktik :ligger fatt" sådana: beskyllningar. och: försök: att förmå. Parisregéringén/ att: be! bidra: till > att ' ytterligare” vidga klyftan mellan Frankrike: och dess: bundsförvanter: Under ledning ' av Förenta: staterna - har i stället :de övriga. NATO-medlemmarna' gått ån för: att 'godta: det franska. ut-: trädet i. kombination med acceps 2 terande av det lösa: militära sam- . band mellan den franska försvars- Jedningen "och "NATO; '. soi den franska, Tegeringen-st än Å som utan tvivel blir besvi lösa, . eftersom > Bonnregeringen : klargjort, att dessa 'styrkors sta-./ tug inte får bli liktydig, "med; jo kupationstruppers, Ä andras dat har Västtyskland nÖggran und: vikit, att antyda någok'om att" ett alternativ skulle vara: dessa"; styr: kors: tillbakadragande. ck a Förklaringen till skävandena att smidigt som möjligt lösa - pro=.. blemen i samband med att Frank- rike lämnar NATC ärcenkel, Man hoppas och är till och .med över! tygad .om att den s k tomma sto-- ken inom Atlantpaktens försvarsma- ' skineri kommer att besättas igen, ' när de Gaulle av den ena' eller andra anledningen lämnar den po- " Nitiska scenen, Tydligast kom dessa : förväntningar till uttryck i ett tal ' av president Johnson den 23 mars. INGE "LAND KAN UNNA : SIG LYXEN Fra a . att leva över sina tillgångar, framhåller dir jur.” C. R: Pokor- ny” a "tidningen > F ö r e t å g å r e n Om "den: på en blind . fråm stegstro baserade inkomstpoli- tiken fortsätter blir landet i fråga snart tvingat att inställa betalningarna internationellt. o. nedskriva sin vahitas interna- ' tionella värde, Fortsätter de av ÄTS LÖNBUKNI NGARNA en överdriven framstegstro 'be- tingaåde 'Investeringarna. alltför länge "riskerar vi att: råka . ut för en alldeles onödig världs- kris,, som kan få. smärtsamma följder icke. minst för -arbets- tagarna.' Då «bryter ' nämligen den fulla" -Sysselsättningens por Htik hjälplöst samman. - Visst kan vi trygga, framåt- skridandet och undvika kriser , men endast under förutsättning att "vi häller , framstegstakteri i alla avseenden (även i fråga om löner, arbetstid. och "sociala - re- former) inom ramen av de re- surser, som står Oss, till båds, : UPP? ; Köstnadsökningarna för "före. tagen. eller ”neförbättringarna för arbetstagarna genom -:avtals- uppgörelsen. är svåra att över- | blickar, påminner Jord br u karnas Förenings bla d.: Man vet bara att löne ökningår som, äts upp av pris. stegringar' inte. .är något värda, Handeln, har jexempelvis förkla- rat att prispålägg blir. nödvän- diga: . En direkt. priskontroll följd av Frankrikes frånvaro skul-> Je rycka upp ”som- Förenta” stä="” ternas dominerade”, ;bundsförbant; 1 är. inte. läng-' töamhället stiger : men sovjetmed- 3 borgarnas krav på bättre. standard : rikscheferna att producera så och ' -så "stora kvantiteter av en: viss ' vara utan' hänsyn till kvaliteten; inte längre kan tillämpas i Sovjet- H unionen. "För att: dess' näringsliv ; ”skall kunna" fungera” tvingas I darna' att införa metoder; som är karakteristiska för 'ett ”kapitalis- t system men. oförenliga med” istisk”. doktrin. De redan : < stiger också, Ko! i produkter . påbörjade försöken alt! ”låta' vins- 7 krav; inte bara: på männen i, top- ' ” pen i parti och stat, utan, också ' 1 "te heller "de" mera ' kvalitets sten bli de för ett fab- : vetna : människornas "fordringar. ;. riksföretags . » verksamhet skall ” ovjetunion ens” ställning '”som ? fortsätta." Även" i"andra särskilt för de intellek- ' tuella, har de marxkistisk-leninis- :tiska teserna blivit döda boks ver, Överhuvudtaget tilltar likgil-/ tigheten för ideologien inom Sov= ' jetunionen utom inom . vissa kret-=. sar med läggning för fanatism. Det är. inte. osannolikt att le-- darfigurer .: inom Sovjetuniorien: med teknisk" "utbildning, t ex den: motsättningar - affär korrekte r chefen Kosygin, i grund och bot->- ten också är ganska likgiltiga för” de” i: . lär ; Men ledarna vet också, att. fria. - tankar är farliga. Får kritiken och . oppositionen. : mot. . det. "totalitära: tiet - "opåtalt” sprida sig från de intel-: "lektuella kretsarna ut till. folket kan "partiets allenarådande makt! om 'några år sättas ifråga, För att ' "den torde" Sovjets industri- och ; affärsledare komma att lära av de? kapitalistiska länderna,” ' Si MR på” de” tekniker " het' inom, den ekonomiska sfären. kontrasterar den ideologiska upp- ” ih "och det åtreigen fros- ' på. den ” e til ochi Kräft'| av "denna ställning i 9 om, håller” på! att. "mellan; ; Förenta. "staterna: | '. partisekreterare :Bresjnev i ryska: .kommmimistpattiets. - kongress. De: : vittnar. om, att: man; ti iga" kli för - -kulturarbetarna, | « vecklingen.:'inskränkes- »Ppning- arna om; att: prisstegringat: skall kunna; : :hindr as åt ;I Det: måste; 108 till: Iätgår- "der på det .finans- och; . Politis Om tagen, inte minst expo; Yföretagen;? känner oro: äl - det vara. förklarligt; likaväl-som r; negativa. .handelsbalans skall sammantianget " retagens ökande benägehhet:- att flytta.-sin” tillverkning till. and- ra. länder; med lägre kostnader, | ' särskilt, lägre” .arbetslöner. Por- ”tugal syns:+härvidlag vara sär. skilt ' tilldragande -;eftersom ”1ö- neläget där är synnerligen” lågt. Det kan. ju inte: vara något fpokförbunätntrésse 7 Matt : driva företagen dit, KOMMUNAL PARA CRISM vc: Möjligheterna, att. den "korhmunalpolitiska debatten » diskuteras.i en ledare dy Poli tisk” Tidskrift. (CUF). a Tidningen: anför skäl” både: för och. kmot . 'kommunala, majoré tetsregeringar och "avslutar -med: En debatt om den. kommiuna- Ja parlamentarismen,” liksom om välkommen.” Kanske, kan -den bidraga” till" att: » mot ' . regeringens -;'dirigentlusta, . som "gär. ut:påratt "krympa kom: ini geringen måste fråga; sig hur |. täcka" opinion I. i H iga. "barrskogsbe- ; stånd.” Det mäst "troliga ' är; vatt : dessa" bestånd. vid .denna tid :in- ite; han. något rotvärde alls. Det och; i teknik >vi. har; vid "sekelskiftet inte. vara någdt”'stort Problem, "Dyrbaräre och långsammare blir . det. att återföra : jorden. till. det ; biologiska "skick. som. den .hade "före: "skogsplanteringen, . , Därför Blir a det ' med : all 'säkerhet :en skog: på mark, som inom 50 år | "mäste : återföras . till åker.: ' +.Det troliga: är, att värt. lands efolkning omkring 'år. 2000 upp- går, tilr minst 10 mlij. Alla -be. äkningar pekar” på att hela jordens. :befolkning ' vid "denna -tid är. minst: 6 000-- : miiljöner. Allt talar. för: att vi.går in.i ett: skede under ' vilket bristen på" livsmedel -blir -ett .domine- > rande - internationellt” problem. ; Vt kommer lindrigt. undan, om » vi d:ett-sådant akut skede en- dast ålades att försörja Oss 'själ- "munerna > självbest "rätt. ”Räljant kan mån påstå, "att » fortsätter.; den , .nuvarande;"; ut- snart :kommunalmännens uppgifter till "att rekvirera.' -statsbidrag och bestämma hundskatten., - Värdet aven: verklig: självstyrelse; där den valda representationen ges > möjligheter" och "resurser" att :ut- forma sin kommun -på bästa sätt och. - under”, éget ansvar, kan "inte; överskattar” Av "+ Värde är:v "minst » dessa: 1 gens... tiders att . :försöka -;- en- gagera ..så. många «som .. möj- ligt i:det: kommunala arbetet. En'bred representation: från oli ka geografiska områden i kom- munen: liksom från alla yrken och. .ålärar ; är : värdefull. ;t Att; >» + Vad finns det egentligen" ör sannolikhet för 'att industriva- ror "i" framtiden.” skulle. .-vara bättre internationella bytesme- . del än "livsmedel?: Och hur blir läget :för agens: industrimak- ter,:om "så inte'längre-är fallet? "Den "dagspolitiska debatten fö- res trots detta som om dagens " bytesrelationer 'och' värderingar . . skulle bestå. för' all framtid; ; Slutsatsen blir därför: Dagens : problem. kräver” enligt. vår me ning, att vi med så mjuka och . praktiska 2 anpassningar” "50 » Möjligt ” " söker > Klara " "aktuella Produktions-" och . marknadsfrå- . gor "utan. att: -uppgiva produk- ' tionsresurser, som ...vi "må vara, Att röja undan” skogen |, mycket dålig affär att " plantera St 2 utställningslokaler i'Stockholm »” sade! sig te minst 300 000: svenska '-hushållaren, / stirrar n "nog. för- skräckt. i. den” tankens: förläng- tiet skall kunna be- hålla sin makt måste” " Bresinev,' . Kosygin "och 'de andra koryfeer- -na upprätthålla en stram partidis=. -ciplin och undertrycka alla ' all- -varligare . ansatser -till' fritt 't - kande bland de intellektuella; För: att Sovjetunioneri skall kunna be-: hålla sin ställning som världsmakt” "måste dessa” samma koryfeer till-; "låta : ikschefer: och; " tekniker att både tänka och hand "Ia fritt inorr sina 'verksamhetsom- råden: Men hur” skall de ryska lev 'darna, hindra' den: ena kategori medborgare. att. ra detta:, Denna spänning kan In=; te bestå .i' längden.' Hur "denna' ” ryska paradox skall. "upplösas uti . gör ; ett. av de; mest" intressanta : problemen i intern tionell politik, i Systemet: med check n har fun- har förekommit. .:men. detta har inte" berott. på « systemet utan.:;:på vårdslöshet "och sokunnighet, kons- |! taterar-i:en -artikel. i. Ekonomen direktör: Bo ; Carlsson. och "ki Lal am- . | mänadsavlönad Personal. Det 'in- fördes: efte "grundliga: förbere- i ingick . noggrann, in- [ställda fick klart. för / sig . syste- meéts ', fördelar ; men. också dess - | risker, .:Under, de. år som gätt har t fecke” något bedrägeri ' inträffat. t lingen: har -förlorat sitt checkhäf- te eller. använt ' sina' checkar: på ett brottsligt sätt, "Andra företag har” också Haft positiva” erfaren- - Efter dessa - goda erfarenheter] har man "infört "samma system]' för: köllektivanställd personal, to- detta sätt kunnat få bort mycket administrativt "arbete. Företagets ning, bortom. den lila Sruga Dn och bankens datarnaskin . kommu- (Forts. å sid; DD: "Den 'amei kanska” Kongressen har, nu.. godkänt. president: John- sons-begäran att få sända" ytterli- gare nära 3,2 'milj. ton vete till In- dien utöver de 6,3 milj. ton som USA redan tidigare förpliktat. sig att.' leverera - under . innevarande budgetår... Kongressen förklarade att de livsmedel som ställs' till för- fogande bör distribueras på ett så- dant sätt. att; medellösa: svältande människor : direkt. kan a der av dem; . LON: Den indiska regeringen här meddelat” att tlandet : behöver: yt- terligare: 6—7 milj. ton vete un- . | der” återstoden av: detta-år, som . | komplement . till de kvantiteter som redan utlovats eller kontrak- terats.' Förenta Staterna förklara- de sig beredda att söka fylla hälf- ten "av detta behov, -'vilket: alltså nu kommer att ske, medan en vädjan. gick. ut. till andra länder att svara för återstoden. , or I anslutning till premiärminis- ter Indira Gandhis besök i Fören- ta” Staterna" vände sig USA ' där- för till 113 länder med en vädjan om hjälp att bekämpa livsmedels- bristen :i' Indien. Ett 25-tal länder har »redan lovat bidrag, däribland Canada. 'som :skåll 'skeppa spann- mål: för 150 milj. dollar . till In- Nl dien. Sverige kommer bl. a. att bidra med 4000 ton. torrmjölk. I Nederländerna har en insamling till. förmån för livsmedelshjälp åt Indien givit 25 'milj.' kronor. Yt- oo 'årshj j älpen: ; till | Nader medan 33 ännu inte har svarat på USA:s" framställning "och ' 43 har förklarat” att' de inte” kan bidra med några: större sändningar på grund ' av ' egna” . Nvsmedelsprob- lem. «I sitt speciella budskap tin kon- gressen med förslag att öka. de amerikanska livsmedelsskeppning- arna till: Indien förklarade presi- dent - Johnson att jordbrukspro- duktionen där : under perioden 1950—1965 steg 'med 75 proc. Folk- mängden har emellertid samtidigt ökat ' mycket kraftigt och med högre inkomster: har följden bli- vit en stegrad konsumtion. Där- till” kommer ;>att' uteblivna :mon- sunregn -ifjol hade. katastrofala följder för skördeutfallet: i Indi- en. « " ' Utöver "vetet" kommér Förenta Staterna enligt det nya avtalet att sända betydande kvantiteter ock- så av andra . jordbruksprodukter till Indien däribland 180 000 ton majs," 67500 ton” matolja och 56 250 ton torrmjölk. För att: öka tillgången på livs- medel höjde -det -amerikanska jordbruksdepartementet från den 1 april prisstödet för miölk och sojabönor. Jordbruksminister Or- ville Freeman förklarade att han väntade . sig. att åtgärden skulle stimulera farmarna till att öka si- na odlingar av sojabönor, som är av stor betydelse .i den' kamp mot" hungern i världen som. nu ra på: st Sydsvenska "Dagbiadét alla "Man kan räkna, "med att” -degör "regeringen då? "Jo föreslär Gaulle har ganska stora utsikter att i Moskva vinna gehör för sin politik. Detta skulle 'i; bästa "fall innebära att Europa för . första gången efter det ändra världskri- get - kunde, emotse mera harmo- niska relationer länderna . emiel- lan 'än i det kalla krigets och den hårda kapprustningens. ske- de. En' sådan ordning -:blir, dess- utom allt mer sannolik ju längre rivaliteten driver Sovjet o och KF na' från "varandra." de: Gaulle! söker utnyttja denna "Ispänning för att skapa förutsätt ningar för ett ”Europa "till Urar” med, förbättrade ”grannförhällan-|1 den mellan länder och folk, som genom , århundraden trots ' "och". -kontroverser har haft "och alltjämt har många nma' intressen att ta: var import: av billiga. lNvsmedel -utån hänsyn till att de 8 procent i normalfämiljens . utgiftsstat ! "som går till. det” svenska . jordbi ket knappäst kan 'ha avgöräride be > tydelse.” Och" utän att. tänka på att priserna” " överallt, ”äFbn' "i" ue länderna 'är 1 "stigande, och. 1 det i själva verket endast: jär i förhållandevis kort frist. vå bev . jar oss själva: Inte. heller frågar man om det är " försvarbart vått vi med. vår högre köpkraft. upp rä der som konkurrenter till utveck. : : lingsländer med: "läg. köpkraft, och” med, en befolkning varav en mye tid är ingalunda problemfri. Ju nu är det ganska tydligt, att sittande regefingen anser. sig: mäsk 3 Ka" besvär,” av "primärkommurnier; näs självstyrelse och självhävdel- 3 8 "JAtt hr Sträng kan sätta sig över ” på fast "egendom" ”ried hr Strängsik gerat : mycket '.bra. :—'. missbruk |; struktion : till. personalen.: De. an-|' talt .'1.600 personer. "Man har på: tt r, I kommer” "regeringen ”att . följa markvärdeutredningens förslag? 1" fråga. om. . aktievinsterna'' 'om- formade man "ganska: I radikalt. ut- redningsförslaget, .; Men ; bakom dettä låg ingen politisk "kompro- miss som i markvärdekommittén. en . sådan, visade" han » A "sin; be- hanäling 'av 7 ' skatteberedningens förslag.: Formellt sett behöver ”na- turligtvis'; regeringen' inte: känna sig: bunden av de, politiska. kom: m träffas; inom” en | karl réalisationsvinstbeskattningen " Kömamunerna - kommer inte: att vara skyldiga, att tillämpa” pestäm- melserna'” om förköp; den "ena gör det kanske -— "den: :andra. inte. En kommun'.kan t.o. : skall”lanseras i i vår): Förmbeständiga byxor tillver- kade "enligt Koratronmetoden levereras ' till ' detaljhandeln -i' maj, "omtalar tidskriften ' Textil och :Konfektion.” Premiärbyxor- jna är tillverkade av lika delar polyester och: bomull, : . cc: - Koratron är. en patenterad Process, som ger plaggen form- hällfasthet.' I princip är :meto- pregneras med kemikalier. hos vävaren varefter. det torkas, ring :och normalpressning. Hos konfektionären : värmebehand- las. plagget en bestämd tid i en härdugn ": under i' konstant hög temperatur. ::Härdningen . eller ”bakningen” utvecklar (konser- verar) kemikalierna - och före- vigar enligt patentinnehavaren ringar är garanterat permanen- ta: och går inte att få bort ens med . strykjärn. Plaggen kan maskintvättas upprepade gäång- -er och behöver inte strykas el- ler pressas efter torkningen. Till: skillnad från den orto- doxa wash-and-weartekniken är det således plagget och inte ty- get som fixeras, I det senare fallet får tyget lätt ett slags ”minne” av sitt platta stadium fom det strävar efter att återta : det ( färdiga - plagget med skry) nklor och rynkiga sömmar som följd.. Byxor är: "de plagg som ' man först- tillämpat den nya meto- den : på... Stora : kommersiella framgångar har, noterats i USA där man förra året tillverkade 170 milj, par herr- och gOSS- byxor. enligt Koratron- -metoden, Även "andra användningsområ- den är under snabb utveckling. Exempel på detta är kostymer, dräkter, sport-' och regnkläder, skjortor, klänningar, blusar, strandkläder, uniformer, arbets- kläder, trikåv; varor, . plisserade terligare ett 10-tal länder övervä- Ber! "någon" form av nfarpaktionen, .. 3 pågår. on ; Usis, plagg av alla. Hyper, -hemtexti- sevilja. Kommunerna: -rubbar., of: ta regeringens ritningar". $vårar .den. ekonomiska. politiken. Tydligen:' ser regeringen, -därfi med tillfredsställelse. att: den 10; Å da: öh Jandstfgart där gör inflytande gällande? den: mycket enkel." Tyget im-|: innan det går till kontektione-!] plaggets form. Veck och plisse-|- Fa : självstyrelsen, - oe -förskj uppät på läns: och” landstingspla; . ever begärd”. intervju. Några. före. avtalad" tid fick hon Dakgata "eller skyltar” med al annat: än ' vin- "och: Spontan ir: Iska'! tembolägeris fönster, är. ” länningar ett av ge mest sfäscing-.: rande "dragen": or det moderna: + Därvid : "öppnades era$ ögon, så att de kände' igen "honom; Men' då försvann .han ur deras ;äsyn. (Luk, 24:31), ocg : Ofta blir vi. så upptagna av våra egna problem, drömmar "och besvikelser att vi misslyckas imed . att känna. igen Kristus eller hand- Rp på grundval” av tron” på. "ho I detta avseende | är, vi lika” de två vandrarna på vägen mot, Em- maus. De var: modfällda; «därför att .de tänkte .de hade gjort ett misstag ' i att tro att Jesus Kar den som skulle förlosså Israel": De hade sett honom” korsfäst, som en. brottsling. De uttryckte.:sin besvikelse i orden. som riktades till den ' . Sigenkände,' uppståndne Krist som - vandrade. vägen - dem." De ' var ”otåliga på" denne: främling, tycktes Kinna till. någonting av det som hän; ; i Jesus försökte förklara. ock .u Ed tyda skrifterna för dem och' bör: ' jade med Mose, Slutligen; då han röt bröd med dem, öppnades, derås Ögon" och de ku honom. Ibland sviker vär tr blir -modfällda, Vi" ord oroas. Men om: "vi bara, vill öpp na våra” ögon skall Sus 'där”” med ler etc, s igen hono iom, :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.