> : RN då det, gäller at "står: av Jordbrukt "vv . vi "hoppas att detta är. sagt a av|- : ström att Tegeringen ansett den Sn LAHOLMS TIDNING UUmisdagen. den 19 sprit 080 Pxportkol ' frågan om de s. k. exportförlus- terna på de kvantiteter ”jord- bruksprodukter. som säljes till utlandet... Detta har exempelvis skett i TV-program den 22 mars, I ett anförande vid Skånes so- cialdemokratiska .' partidistrikts kongress. i Malmö, vid en:jord- bruksdebatt « i:' Eskilstuna :helt nyligen 0,78. Vi : > Hr ' Holmqvists” argumentation har »gätt.. ut på att jordbruket gör: . betydande förluster. genom att: ”.slaktdjursavgifter; förmal- ningsavgifter etc. -rjäste'. änvän- ” das: för 'att: utjämna : förluster, » VilkX- -uppktår på" grund” av de lägre. priserna. för exportkvan- » titeterna.- I sammanhanget har nämnts ett årligt värde av om- kring 200 miljoner kronor. Vi dare har anförts att-man på en 30. -hektara' gård : med. blandad |. produktion. .kan få bidraga med - 2.200 kr! per år. till att klara t . dessa ”exportförluster, ene Temat är ingalunda nytt. Prob- lemet har länge . uppmärksa måts av. jordbrukets centralor. ganisationer och det är väl känt att man ”inom dessa orgå ner: sett realistiskt' på» :proble- - men. Man har dock tydligen a sett, att. frågan: inte" ensidigt kan "bedömas mot bakgrlinden av:ex- portförlusterna,,, "Denna mäste: liksom allä andra ekono: > miska" frågor” "bedömas" utifrån] synpunkten: vad blir det ekono- miska resultatet '1: händelse av en. snabb omläggning? ” Till: saken hör även ett. an. , nat, problem. : Jordbruket; här] totalt:; sett, intej några, överskott, En avs jördbröksutredningen; i of fentllggjord” asiffra I ger. besked : "om; att! "själv örsörjningsgraden, > uhdert, Inn varande”; år skulle ettolmporten ta faktum” är allt- "att.. betydande Import av Jöråbruksproduktet: säger ' rum. I Det” rör; sig” som: bekant +” främs:- tå rummet 7 7 om socker,” i kraft. foder och t margarinrävaror. Om exportförlustår "motsvaras. dessa i viss män redan. av Importav: "och export av. ändra” vara svårt att t koräma ifrån. Ett passa "fordbruksproduktionen] exakt :Inom det. tämligen snäva . produktsortiment jordbruket. d En värt: land. Detta är dock : mast 'sagt” för att understryka att:' den fullständiga balansé- ringen av produktionens. inrikt- "ning är betydligt. lättare att, ut tala än':att -utföra. bör + Den " mest: väsentliga frågan > är'dock 'tidsfaktorn: Man' är in: om "Jordbruket tämligen allmänt av. den uppfattningen, att det vore bäst'att under nu rådande läge på de internationella mark: naderna . kunna ' avstå. från att. producera . för export; En an] "nan sak är emellertid 'hur detta skall. kunna åstadkommas och | vad "som blir de. ekonomiska Jordbruksministern, statsrådet | Erie Holmqvist, ' har under se- nare tid vid flera tillfällen i de-I- batter och föredrag ' fört fram - fråga). rlu konsekvenserna;: De” söm" skall utföra” omläggningen måste all: s dels” vilka" be: FeET skall : :begri nsas, ” dels »vad ;'man, mr: erkåller i formtav intäkter för: den' "produktion 7 som - sker, "på marginalen,' Så är det inom "det ;- enskilda - företaget liksom för jordbruket betraktat som en enhet: :> +- Frågan är svärbed lemet är. «dessutom . som: "ovan nämnts: av "olika beskaffenhet alltefter .: + tidsperspektivet. Täm- ligen: uppenbart, är”att om;om- läggningen: skulle r ske -hastigt vore, den: till "nackdel. för' jord- "bruket.: Man skulle':då , få ett - sämre”, utnyttjande. .:av; ' -produk- i tiönsmedlen: v ett försämrat :ka- Paéitétsutnyttjande; > På längre sikt. däremot: :kån saken. te sig annorlunda. I-detta>'ö ervägan- "de kommer . :emellertid sin : inte » endast. frågan ;> om +'produktio-, nens : sis totala omfattning ; utan olika?” "produkter, i -Avvägningen mot en, sädan; inriktning av: pro- duktionen, a samt att = de: båda an ”"betinnér? sig: i ”Körrespöndens stitutsstadiet,” MM pplyst hr. "Hansson, , i Skegrie nder. riksdagsdebatten” om: det jördbrukspolitiska utspelet: ”Le damöterna” ombeds". ;skicka "nl svar på promemori or till en jä jan ie "jördbruksdeparte- . ULLA OCH SVÄLTEN | SI Jordbrukarnas Före ningsblad' citeras” ett ”utta- lande”. av: statsrådet Ulla / "Lind: ström: om att de fattiga Jänder: nas problem skulle ytterligare förvärras genom direkt Mvsme- delshjälp, eftersom u-ländernas | näringsliv. till största delen be- oförmåga att fatta och inte av. cynism. ,Det "kan vara sant att u'ländernas näringsliv till störs- ta delen bestär av jordbruk, men likväl, svälter deras folk : redan. ihjäl och. kommer "att göra: det 'i ökad takt öm de inte får livs: medel” utifrån; -Utan livsmedels- |: hjälp lär de inte orka bygga upp sitt jordbruk : till -självförsörj- ning och ännu 'mindre utveckla det övriga näringsliv som är en. förutsättning för ökat välstånd. Alla som något begriper saken är ense om att de reserver av livsmedel som finns i de — rela- tivt. sett —-" obetydliga ' över- skottsområdena inte skulle för: |. slå, långt," om de: undernärda |. skulle . ges. en ; någorlunda -till- ] . fredsställande . näringsstandard., För : övrigt "tillade Ulla Lind- av forikespolitiska skäl bedrivha ket &t,'ex. om prisregleringssystö- . mets tekniska" utformning. > Det. var intressant att få det- ta bekräftat” hr: Hansson : -bör veta vad. han: talar om "eftersom han: själv. sitter med i utrednin: |. gen; skrivår Dagens: NYRE un jordbrukspolitiken . i mitte "mårs, "fastän: utredninge: "denna politik inter bara :var: 0 publicerad utan också var väsentliga : dela "nat "än "som ' ett: tecken ' på" att | ”man på regeringshåll'är längt i- från sä: förtröstansfull: i fråga om den allmänna" ekonomiska stabiliseringspolitikens , effektivi- tet som ”statsminstern försöker - få 'oss att tro. Man är” så upp- skrämd- inför perspektivet att be- höva gå till val .i en period 'av för alla kännbara. ;Prisstegringar att-man, har: fallit för frestelsen att måla upp .en framtidsvy där :brukspolitiska -- '"manipulationer ' åstadkommer : fallande, ' matpriser , för konsumenterna. "Det "var 'gripande att lyssna - tin "statsministerns och jord- reformpolitiken. viktigare än att ökar ulandshjälpen, "+ bestörtning. över. att bruksministerns " förvåning." och » bönderna mentet”. och har inte sett "mye F Hawk "regeringen genom skickliga jord-'| - ” inte alla diktare som” flyr sina lantliga orter för att trängas” i storstans kulturmiljö. Orsakerha är oftast att man inte kan trivas med tränga gator. och höga" hus. Man behöver naturen, friheten 5 i: markerna, med det vilda.: - :Nils Parling ', tillhör: dem som blivit. sin hemtrakt trogna. Han? berättar ' själv: att .han en. gång. försökte överge skogarna och” bläslitet ' med. fällning för att ta: jobb' på Asea, Han räknade med att: en : sådan anställning skulle : -Ige- honom: bättre 'utkomstmöjlig-, - heter: 'Familjen krävde sitt.. Men Suset; från storskogen, spelande vårtjäder , och vresiga . älgtjurar stkanten, allt. fattades, Det stället ' buller, och ' bång, ” rev Parling att börja skri-; va. "Det blév 'en. lång novell! om” skogsårbete, om -. allt” som - han själv” "saknade. Och sedan blev” akt och en och annan jan, " diktardrömmar.' "Det som först blivit till då han vår: industriarbetare kom: att 'bli grunden:? till "debutboken ' :”Motor-: åja, "strängt "taget "hade : (1947 under" signaturen N.. er, men” den:. vill: han visst. Otorsågeh” "var "däremot < en” prödukt.. av- en färdig: berättare, en. av; de härligaste och -mest ' be- rättargladå! "romanerna :det '. året. n "inte Spontant fyllts av. ,ehtusiasm » vid” dessa signaler. ' Den "politik "som. regeringen --har .:skisserat ..innebär ju. bara att ”vi har'ut- träckt 7; vår. .solidaritetsprincip É .catt omfatta även. jordbru- ket”, utropade hr” Erlander." i + Verkligen? Var det detta rege- il: ingen var! så "angelägen" ått' få : möjligen ta hand: om den: utred- ningen, Mer” intressant -är att hr Palme. i.en'skrivelse till. talmans ; konférensen: här. .klandrat ett in- "tervjuuttalände::av: riksdagsman ;. Bertil :von; Friesen, den vid: till-. "fällt: fungerande talmannen, Hr eftersom ia at bringa dets kan: un- Intervjuform eller an- + pressen. : Skrivelsen .N äl därför att läggas till skall: i förfättas nästa "statsrådet ; gon aktion: för att avsätta andra "kammarens förste vice talman.:: En reflexion. är svår att und- vika i ; sammanhanget. "Det, är ott” och väl att hr. Palme. vill ärna. om: förtroendet för talmän- nen, Men! varför inte också tän- ka en. smula på förtroendet för : ; atsräden? a SKÄRPNING AV. SKATTEN "PA : REALISATIONSVINSTER - på fästigheter föreslås av-den | drabbas inte” små vinster, exem: "FK lyis dé som motsvaras av pen: i ingvärdeförsämringen. och + li ni syn, om enligt vär me: i ning: bör: tas; när beskattningen av» markvärdestegring : yu i'garanti, har:skapats- mot, att en "icke alltför. drastisk penningvär- '; deförsämring' skall: drabba: fas- tighetsägarna,. samtidigt som den för: "samhället : och » enskilda så yrbara' markspekulationen ställs möt” väggen, + < ” -Markvä deskömmittén har I bör få örköpsrätt: till all mark. ” Det ärtvivelaktigt, om- en sådan I bestämmelse kan anses befogad. . Med, det nya enklare expropria- ”tionsförfarandet, + kan: kommu- "nerna — om de i någon mån » planlägger sina' markförvärv- — skaffa sig den mark de behöver. Nu skulle de också:utan vida- re Kunha ” "träda ' i köparens stäl 16, sedan. en. markaffär gjorts Och" det" "skulle ' inte ens 5, att kommunen ' visar, att "den "verkligen "behöver . marken inöm "rimlig tid, umgänget. H ning.. Trivseln ville. inte , komma. . pring och oväsen, Läng- . . käffekask, berättelser” i skogsko. ” jatt man: ska tala" tyst- om. s ” 1 Parling väsentlig betydelse ära 'o | människorna” ut” Ni Fl Diktaren från lverhöjden > och durkdriven, och' dessutom helt naturligt ” begåvad berättare. ' Jag anmälde. själv: romanen ' under: ti- teln ”En' ny- berättare” den. hös- ten. Och 'jag har. med största in- tresse” följt Nils Parling på hans fortsatta författarbana, ee > Silverhöjden "ligger "i finnmar- ken.: "Själva "namnet /' har: poetisk klang. Mycket av vad Nils Par- ling-'skrivit har hämtat sin miljö från: hans egna bygder... har +. erfarenheter "; av landsbygdens. .« för- "själva: hans” sätt under , senare. Cr” å: han tillsam: måns. 'med'. "fotogräferna Gösta Tysk” naturböcker; k Här. vill: jag nämna der, vackra. ”Älgmark” = (1960) : och ”Bäversommar”, (1961): Lv Men ”att "nu nämna; dessa, na. turböcker är. att" gå” händelserna iq ner: och" brndgon 3 : n EE i Skåne. sitt" sjungånde dalamål'" berät: "Parlihg ! humoristiskt ' krivärliv. : Han ' stack ” inte med män fält or in''man; kan :man vara m; "Detta 'till;trots' ser--ofta om. om... man inte” hade” något: yrke, Detta att [skriva stycke” onytt Om: man barazätrninstone jobbat på en 'fid- ning journalist, men ' förfat- tare aja, Hedberg, '. Moberg och - Lyttkens, . det -kan mån : för- å;' Salje, Ekström. ' och "några till;jaja, de: tjänar. ju -storpeng- ar:Men att” skriva och leva: när- Hr/ 'Olof Palme har. fen ski ' velse will riksdagens talmanskon- ferens»: "bestritt. riktigheten av vice talman Bertil von Friesens " uppgift, "att "han genom nej-rop skulle ia. deltagit, andra kam: marens. votering före påskferier- nå i samband med debatten om den sj KR piratradiolagen.' 'Hr Pat me är. ledamot av. första kamma- ren och saknar alltså. rösträtt i "andra kammaren; Hr' Palme be: . tecknar, hr, von Friesens uppgift "som en "allvarlig beskyllning och krar att den är fullständigt i Hr. ' Palmes dementi "skapar O- ”nekligen en pinsam situation, Liksom andra :tidningar 'har vi Jigen, mycket. upprörda” situatio- nen i andra kammaren ' vid pi » ratradiolagens slutbehandling ut: "gått från som självklart att vice talmannens ord. var riktiga: Nu « ställs : alltså- påstående - mot på- stående, "och. så kan man inte gärna. lämna. saken. Det "måste ju: ha funnits flera närvarande, "som. kan" vittna om hr Palme "upphov? "sin, röst eller- teg stilla under, den votering” tvisten gär ler. AT Talmahskonferensen'b blir tvini- - att. ta upp denna. ovanliga och. olustiga tvist och försöka klarlägga, vilket ,pästående som är'kor rekt. : "(Västerbottens Kuriren). Han .:« känner till. '; Lars "Aby: skrivit ” några vv Å våra kommentarer till den' tyd- -I ma vägtrafikanter till: godo: -| bilkörande Aktuell” Korn mast : existensminimum, - är "det klokt dethö cc Och-så få höra" folk tala om att nu ' fick den där författaren sti- pendium,-- och - nu :'den, får du aldrig någonting? "' röd Det.kan bli längt mellan gång- arna: då man"sitter ute-i "landet och glöms bort: ' - Nils -Parling är flitigt lånad på biblioteken. Han skriver rättframt och ofta med: en social syn. Man ska inte glömma ”Sodom”, med stoff från den' svåra sprängnings- olyckan i: Karlskoga för ' en -del år”. sedan och: <framtidsvisionen ”Korset”, "| Parling själv. "sätter, främst :i sin "i produktion, ”Motorsågén” en av de” litterärt sett bästa" böc- ker:han skrivit. Den har" sprungit "I kats. främsta uppgift att ena och .ut- [sin "uppfattning om. hur "ett. land ' | gångna "har försatt denna vak- -| tvungen. 'anti-amerikansk positi- "] on, och 'att man skaffat sig: fien- kanske” "den ”bok:” som .- mentar. etnameserina, själva kan skapa en regering som ser som sin veckla landet, inte, att blint för- lita sig på det stöd som kommer av. den" amerikanska envetenhe- ten ' att: till: varje 'pris vilja for- ma de, asiatiska” staterna” efter bör se ut. : Västerbottens: Kuriren.” . klart 'och. otvetydigt att buddhis-|.- men i:'Sydvietnam nu: har' skaf- fat sig en politisk profil och att vi här. står inför början till en buddhistisk kraftsamling, . "Det är en- ödets. ironi att amerikanerna genom sina ' misstag i det" för- nande politiska” rörelse i en nöd- der "där. man : rimligen .bordé ha vänner. Men kanske är det ännu inte för. .sent för Washington att radikalt : tänka. om 'och, satsa på en' helt' annan häst — "eller är det för Sent?" " Sena Sundsvalls Tidning.. Den Anterhationélla livsmedels- fond som föreslagits av mitten- partierna -är-- ett . mål -.som - alla rika länder ;borde . kunna enas om. Ett. svenskt årligt” bidrag på ett hundra: miljoner , kronor - fö- refaller.: fällt: rimligt. Det" "skulle år: (Forts. å sid: dT att; det talades je socialisering. "Stockholm: (eT) gäste", 'bröbygge &de. rum i. da- garna '.100 : år sedan i. samband med anläggandet av .. järnvägen Vddevalla Vänersborg — Herr- ljunga,: erinrar "järnvägens: perso- naltidning..SJ- "Nytt om "i sitt. se- naste nummer. ; "Major Claes . Göta. älv, cirka: en' halv. mil: ös- ter .om.: Vänersborg. : Det " ansågs vara.ett: till synes olösligt. pro: blem" att.islå. en "bro. över. Göta älvs: utlopp. «= ur: Vänern. > Här skulle järnvägen dras- fram. över det :skummande;' Huvudnösöfallet, eri: djup och: strid fors'av cirka 50" meters .:.bredd.” Fallet : gjorde det: omöjligt" att. på vanligt. sätt anbringa en. stödpelare eller and- ra. byggnadsställningar mitt emel- lan . landfästeénä, 'Att placera..en bro av. gjutjärn. mellan ,Iandfäs- tena Vår; med. dåtida : resurser. in- te att: tänka på, genom" att: bron då 'skulie bli alltför. etung att hane tera. ;j- Hur Adelsköld än räknade och : . kalkylerade. kom: han inte på en acceptabel, "lösning. ' Mén ' "så "en "Inatt fick han :' plötsligt något ' av en ””lidnersk knäpp”. .Det var f. ö. en nyårsnatt och till sin hustrus förfäran störtade han ur. sängen och slog sig ner "vid ritbordet, där han skapade" en brokonstruk- tion "som skulle. ge "honom inter- nationell" "ryktbarhet, ';' tär n var. dels att" bygga” - intentioner." ae erade: :då den: s,:k. stålbron: över |" "dels att” utforma: ibröspannet i.ett' triangelfackverk i'en' båge under; -bron, En 'så . gott. som :en- hällig” expertis varnade: Adels; för det :oprövade ; :och. alldeles" för bräckliga; stålet... En . verkstad 1 i Stockholm åtog sig.eméllertid att tillverka bron efter. Adelskölds En: dag på: ären: 18067 var bron — Sveriges första 'stålbro — klar att ,anbringa på sina : landfästen. Brospänningen «''sågs. . självfallet som "ett storevenemang i bygden, Vänersborgarna” hade i skaror .be-|1l gett sig halvmilen till: platsen för bron... Hustrun till-en .av stadens krögare,. som ' fanns : på..' platsen för : att sälja smörgåsar och öl likt.en lindansare promenera iväg ut .på: den "knappt fotbreda regn- broregeln - tagit" "mark : på. andra sidan men ännu inte lagts: riktigt på plats" på brofästet. Steg för steg: tog hon sig fram högt över den vitskummande . och . dånande forsen . och kom' lyckligt i'lanä. Sedan : utförde - hon 'balanstakten da” capo och" återvände "samma Väg. > Rykten om' "den "märkliga stäl- bron utanför ' 'Vängrsborg spreds även ' till. järnvägsbyggare runt, sändes dit och bl 'a. en ledande teknisk -tidskrift' i "England 'äg- "Inade.'-huvudparten ' av ' ett num: mer åt Adelskölds: bro. > Brev från - Bonn (lm) « Konkurrensen ' mellan ” bensin- stationerna skänkte, de västtyska bilisterna en' oväntad sänkning av bensinpriserna' men glädjen -vära- de inte länge, ty Bonn lät nyligen Tförljuda att man funderar på att öka skatten på mineraloljan som skulle lyfta bensinens literpris till den gamla nivån igen eller't. o:. m. ändå högre. Också motorfor- donsskatten som under Västtysk: lands" hela existens inte ändrats skall höjas. . De: planerade åtgärderna tyder på att förbundsregeringen. tänker göra allvar 'av sin" avsikt som i åratal diskuterats att..inte längré finansiera vägbygget som hopp- löst ,sackar. efter den tilltagande motoriseringen . med: de allmän- na 'skattemedlen utan att även kräva direkta bidrag av bilisterna som drar den största nyttan av vägbygget. De nya: skatteintäkter- na skall emellertid '— till skill- nad från de båda andra skattein- täkterna (bensin- och motorfor- ”donsskatt)- som hittills bara med hälften använts till det lagstadga- de ändamålet -— uteslutande kom- De «skattebetalarnas :in- tresseorganisationer: såsom ”Bund der Kraftfahrer” och de stora au- tomobilklubbarna har i åratal yr. a Tyskland kat. på att intäkterna av alla tra: fikskatter. uteslutande -bör. reser- veras' åt trafikens behov,.- inte det enda angreppet mot bi- listernas penningpung. i Aterigen har försäkringsbolagen höjt sina ringen genom "att : höja minimi- täckningsbeloppet från DM 100 000 till DM 250 000. I dessa-veckor får bilisterna de - högre premieräk- ningarna för det nya försäkrings- året sig tillsända. : Men det är också tal' om allde: les "nya omkostnader 'som = hit- tills inte funnits i Tyskland 'om man fränser de sovjetzonala myn- de av interzonvägarna till Berlin: en autobanavgift skall möjliggöra att inte endast i snabbare takt ut- bygga. autobannätet utan också modernisera landsvägar och stä- dernas gator. Med denna plan vars förverkligande . väntas lämna in- täkter på 5 000 eller 7 000 DM om året har nyligen Industrie- und Handelskammer i Kiel trätt fram. För,att. en del av. sådana intäkter; inte. skall. gå åt till. förvaltnings- kostnader föreslår. .initiativtagar- . Det "är ändår alla” förhållanden 2 till" menigheten, 'tog sig för att v hala : stålbalken "när . den - första |- om i Europa. 'Studiedelegationer Men: de fiskaliska planerna - är VN premier - för. ansvarighetsförsäk: digheternas avgifter för begagnan- : Det amerikanska receptet att | När högern nu: använder begrep- brutalt bomba fram en Jösning|pet som tillhygge ' mot: ett. lik. på Vietnamkrisen har inte lyc- nande institut på det kommuna- Hoppet ligger i "att sydvi- la' planet får detta ses .som :ett . offer ät -profilpolitiken, Vi har ett kommunalval i höst," och hö . gern hoppas väl kunna, skrämma en del villaägare" med ter men: Det hade varit bättre om «- högern i likhet - med - mittpartierna ”håde ' inriktat. sig på skydd : mot 'god- tycke men i övrigt givit kommu- i nerna de ökade befogenheter ' som krävs för att " driva > "ve jaxtiv se mårkpöli tik. , : Dagens Nyheter. . När det gäller” "kommunernas . möjlighet . till en vä a nering . erbjuder ”expropriations- institutet en. framkomlig väg som samtidigt ger' den enskilde. skydd. Förslag har” framlagts” om en förenkling av expropriations- förfarandet, vilket i fall där ex-- propriationsrätt beviljas . kan för- korta” självå handläggningstiden utan att: rättsskyddet : -därför,. it tes: ur" spel. "Det. är: "konsekvent och riktigt; när representanterna för; fölkpartiet” 'och' centerpartiet i Kommittén , reserverat sig. 'mot den generella förköpsrätten för det allmänna ochi "stället "knutit "en i och för sig godtagbar” förköps- : gäller för expropriationsrätten i den - nya” utformning denna är tas. få... bl "Sydsvenska Dagbladet, Erlander sade; att. regeringen . inte” tagit” tällning” till utredning: ' NN nä b många 'och: vackra orden. Poditärtiå dio. I. sina. krampäktiga ... undvika”. normal : - nyhetsförmed- ling och underlåta att höra, mer än en part är tydligen" Sveriges Radio beredd" att t tillgripa; hur löjliga undanflykte Fokus-chefen vågar vjua fru Wadner för, att hon har överklagat : en dom; "TV-chefen tycker. inte att frågan är "aktu- ell, Den förre Jeder alltså "ett pro och dén senäre är högste chef för TV: aktuellt! (ETT ORD. PÅ VÄGEN ND ROS, > «I "världen Lidén "I betryck; men varen vid” gott -mod;' ijag har övervunnit! världen, . (Joh. 16: 33). "Av en vän hörde jag en. gång berättelsen : om krokodilstenen, Alldeles före: vinterdvalan, - berät- tar: historien, , sväljer . krokodilen nar .den' kvar i magen, och ”kört- lärna' avsöndrar: sina vätskor för : att smälta stenen, Den' kan inte smältas, men genom detta -försök cirkulerar . blodet,' 'och's: kroppen: | hälls på så sätt ren 'och frisk. ! "Min ' väns berättelse . illustrerar en, andlig sanning, "Den kristnes tro är lik krokodilstenen;: Genom 0, som vä äv denn agrar att påverkas och svårigheter, - håller 'd ” ne sitt liv rent och friskt, Vär. den -pressar honom: på alla' sidor, men denna "press - gör hans. liv bara starkare och renare. », an instämmer t a rid i denna. världen - våra liv, vinnes genom strid Frid . (Forts. å sid, 7 c na ett enkelt system av Plaketter mitt: under. kamp .och. strid. är Sak to för ; människor. med bärligen : till för” att: förvilla Pe . tgram som" skall gälla" för ett av ' de' mest djärvt samhällskritiska en. sten. Under viloperioden.; stan. a världens. påtryckningar . med Augustinus, : X >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.