. LAHOLMS TIDNING När riksdagen 1 olika sam: manhang - diskuterar ungdoms- problem ,brukar man vara röj. som: u rande överens 'om' värdet ' bv ät aroma av” - ungdomsledare behandlades.: Från: center” 'och folkpartihäll hade yrkats på en ning med" 404 000: kro: den : ver organisationer” bedriver för att i | bereda :de unga positiv "fritias-) "och annan sysselsättning, Men när det sedan gäller konkreta |. åtgärder" för att 'stödja organi- sationsarbetet i dessa hänseen- den börfar man kivas. Samtidigt som man till höger"och vänster bedyrär : sitt intresse” för orga : nisationernas insatser säger man nej till positiva: förslag. om ré- I ellt stöd, Det var vad som | skedde c ock- nor. till 2,9: miljöners.” Söcialde- mokraterna ” gick ” emot : med hänvisning ” till: 1962 ; års”. ung- doömsutredning,. .- kan- - de man-skulle avvakta. Högern hade i reservation motsatt sig varjé anslagshöjning till "ung domsledareutbildning : -inom de politiska. ungdomsorganisationer. ed" avslogs : mittenpar: Hernas?" förslag,” :vilket "betyder JORDBRU KET OCH "AVFALLS RÖRELSEN Naturligtvis berörs” jordbruket mycket nära av vad som sker på . avtalsfronten, : fhte bara direkt "genom 'den uppgörelse om lant- "arbetarnas löner som kommer, utan) också genom kostnadsök- | ningar "i den. mån : priserna. sti- " ger, kommenterar -Jordbru karnas Föreningsbfad |, Två allvarliga synpunkter: kan anläggas: dels att det hotas med att. produktpriserna : inte. skall tillåtas stiga I samma takt som andra priser, dels att man kan befara att en allmän strävan att hejda prisstegringar kommer att - ställa livsmedlen lännu" mer, i främsta skottlinjen än vad' fal-|. let' varit hittills. Man :kan. dock kanske hoppas att vetskapen' om ' hur ringa'andel jordbrukets proö- duktpriser. har i de totala lev- ie ." nadsköstnaderna skall bl" al: män. Och de allra högsta aukto- - riteterna har ju därtill. kylt ned de” högt ' utbasunerade förhoöpp- ningarna om -.- att: livsmedlen skall bli billigare. : Statsministerns .-... , med; "bönderna”. är 'det skönt att: ” känna: registrera, även. om 1 | sådan sak. borde : vara självklar. ng investeringar, De här under. trukit hur, nödvändigt det ordentlig möjlighet, att” realis ra. "sina «framtidsplaner, påpekar ” tidningen. Företagare | Hr Sträng : förklarade, att vi ställs :'; inför » ' prioriteringsprob- lem”av mera påträngande art än - tidigare. »Hr Lange årsin sidå « ansåg att vi inte kän längre vänta och'se, Dröjer vi; Hör än-, ge får vi vidtaga så hård. .skat- .tehöjningar, och - kreditrestrik; tioner att. produktionsresurser- friställs och sysselsättnifige minskas, et : Översatt. "tm "vardagssvenska betyder det” här att.regeringen. vill se till att' näringslivet. får i « de pengar, som. behövs för in-[ vesteringar, men att man också I kan . tänka” sig att: strama ;åt kreditrestriktlonerna så hårt att företagen . tvihgas' slå. igen. ;' . i Det är tydligt att företagarna om : regeringen :kan använda Runebergs ord 'om den ryske generalen Kulneff; ”Han kysste) och slog Injär med. samma va ma själ”. Fast” det där med ”varm 1 är kanske ' inte riktigt 'tillämp- |". Hgt, slutar. Företagaren, +. - DEN MÄNSKLIGA FAKTORN spelar självfallet en stor rotl . vid trafikolycksfallen.', Värm lands Folkblad påpekar e mellertid, att "den famösa debatt som blossat upp i USA kring Ge- . neral Motors. bllar har fäst upp- märksamheten på det faktum att fabrikanterna inte alltid -är så noga "med Säkerheten: ” er GM gick till'en olustig motat- tack mot: den främste opponen: ten men tvangs ' inför ett''se- natsutskott lett av Robert Kenne- dy erkänna att koncernen begag- nat sig av skumma metoder för att tysta: en ovälkommen kritik. Nu torde' av allt att döma ' kon. |' gressen anta en lag som avse- värt skärper kravet på den tek: niska. säkerheten. Även de, eu; ropeiska bilfabrikanterna kom: l mer indirekt att beröras av den- na lag. Det torde i fortsättning. en bli lika angeläget att i bil reklamen" slå; på ” säkerhetsfak- torn som 'att framhålla :fartre- — surser och" formgivareelegans. Att göra bilförarna säkerhets-t sinnade : även I fråga om +tek- ” niska. detaljer är en. lika ange: lägen uppgift som att inskärpa |. trafiklagstiftningens regler. i .de- .ras medvetande. :--x;' Visst talas det i reklamen re- dan nu mycket "om, säkerhet — men det är oftast fråga om de- taljer” utan större praktisk be- tydelse. De. för; säkerheten avgö- rande -faktorerna i..en bilkon- struktiori är tyvärr så -tekniska , och komplicerade att det stora . flertalet” Köpare lär ha” . Mycket ” svårt för att få" ett grepp. om -päminnelse | 3. att-”vi "måste känna solidaritet]: "att. företagen : verkligen får en | utskottsmaåjoritetens' | "hänvisning till "ungdomsutredningen ” egen domlig möt” "bäkgrunden "av att man” "påen annan” punkt närmili- gen 'ifråga' om: bidrag till. ung- domens" fritidsverksamhet;' 'som! också: berörs av utredningen; I te: alls ansett ' det” vara. nödvän- digt” att! vänta på utredningen. ; Vidare” erinräde :hr, Eliasson om att: ungdomsutredninge n' rekom- Ellasson' "högerns; gumentering . var . som - gick? ut på” att" "stäts- bidrag. ? till..!dé. ; politiska” : ung- N Malgande" intryck av de yviga ». Politiska! ock. kulturella res, : eller av de mer eler "mindre professionella -”ar- ga unga. männen” med karriären "i ssiktskåran. ; behandlas en tycken;. som välskan” vara såfti " gay. men:som inte:har”något sä : rare ssamband med>den: prakt ka utvecklingen: Och” det minst: i fråga. om, ;det. kommunala” livet. Vida mera "betydelséful Lär. frår gan hur. den:.stora massan av de yhbre väljarna” reagerar! Inom: denna 7” finns" en : betydande: ”ti- > gande ropinion”.-Var - har, dennä sina intressen? Hur. verkar -poli- ” tiskt-sett "den 'stora' omskiktnin- -gen:: samhällsgruppérna på - ungdomen,” der wsociala ' utjäm" rlingen;'..de:- ökade -utbildningst möjligheterna? Hur långt håller . den ' traditionella politiska bind- ningen?.: Är, ungdomen mera in- tresserad' av förvärvslivets möj-. > ligheter än:av pölitisk "verksam: het" och karriär? Det. är några obekanta i valets ekvation, ' . ingen. fråga. av Betydelse om; en. "kung eller. en: president "ska till- delas uppgifter: 1 samband "med | riksdagsupp! lösning och" > rege- Fingsskifte:. eller: endast ”innéha representativa” plikter; om riks- dagen" ska: väljas i två omgån- gar föratt trygga ett"på andra "vägar" $gedan'". gammalt" etablerat | Kommunalt. samband. Av större vikt förefaller 'det 'att vara att i författningen : "åstadkomma ': .en balans "mellan de kraftcentra' Jordbruket oc » Irände' målsättningen. torde EEC- TT en utrikesdebatt i första: kam- män -för nägra dagar sedan kom istatsrådet: Gunnar Lange in på jordbruket och berörde därvid bl "a. -jordbruksfrågornas: inver- kan på våra möjligheter för ett svenskt närmande till EEC: ”Det har . inom EEC hälsats med till- fredsställelse' att den svenska re. geringenh > överväger ' en viss om- orjenterihg:;av vär jordbrukspoli- tik. Det'har.t. o.”m, anförts som argu ent för en uppgörelse. mel- lan oss och EEC”. Man ställer sig frågande till" hr Langes uttalande, Uttalandet är i-och för sig klart, men vad man däremot sinte kan förstå är den argumentering som skulle ' ligga baköm 'det påstådda ställningsta- gandet. från EEC-makternas sida. Det. kan inte röra sig om den , |hittillsvarande målsättningen för den's3 "svenska. jordbrukspolitiken contra” -motsvarahde målsättning inoms EEC. '. Sverige :har..haft en inkomstmålsättning som bakgrund till: < jordbrukspolitiken .- under många ” är..Y EEC-länderna ' - har också.” en" inkomstmålsättning, ehuru' denna är mera vagt formu- lerad än der ”svenska har 'varit. Den vaga formuléringen för EEC- -ländernag«. del”. torde: emellertid mer:: bero. på- bristande - erfaren- heter'.och' statistik än : på ' viljan att:. åstadkomma" : en : utjämning mellan jordbrukarnas och. indust- |: inkomster. - Ifråga om verkhingarna av. .den :hittillsva- ländernas" prispolitik' ha lett till något" som "mer : närmar 'sig' en ikställighet för. jordbru- -EEC- jordbrukarna I har hatt pro: centpriser, och det har; de; allt- rv) mt, som. "ligger " tämligen . nära ride3 + Svenska, -Enligt senaste kän- da "statistik skulle de svenska pro- ducentpriserna 'ligga. cirka ” fem procent "över. EEC-nivån. Då mås: prisér på produktionsmedel torde ligga avsevärt över motsvarande priser inom EEC. Särskilt gäller detta ifråga om. service och -.ar- bete.. Våra löner i jordbruket lär ligga cirka 75 procent över 'mot- svarande löner, inom "EEC. I in- dustrin . och servicenäringarna torde lönerna" här ligga 40 å 50 procent över - EEC-nivån, Det måste vara lätt för en skicklig EEC-jordbrukare att få samma arbetsinkomster som i andra nä- ringar vid de nämnda pris- och lönerelationerna; Det kan i varje fall: knappast. vara denna sida av saken .som .. skulle ., kunna ' fram- kalla" ett önskemål eller krav från EEC-länderna om ändrad» inrikt- ning av den svenska jordbruks- politiken. - ” Önskemålet kan heller inte, va ra ,dikteråt av, den. tekniska ut- formningen av jordbrukets gräns- skydd, -Som bekant har EEC -vid uppbyggnaden : av ' gemenskapens jordbrukspolitik. till. stora delår kopierat: den svenska tekniken. Det' skulle" därför vara synnerli- gen” egendomligt, "om. dessa :län- der' skulle kunna: finna" den tidi- gare ' tekniken för det svenska gränsskyddet " såsom: . ”anstötlig”. Den - väsentliga .skillnaden är'att EEC-staterna har ett mera ab- solut ..' verkande > skydd: ör sitt jordbruk, : : " Aterstår- så frågan om V fordbra- kets produktionsvolym.' Detta har som- bekant varit slagträet i vad gäller : den . danska inställningen till: svensk: jordbrukspolitik, . Re- geringens' ställningstaganden "har under många år —: alltsedan ' den dunkla 'utfästelsen i Kungälv — präglats : av. mer: eller . mindre diffusa. löften och förespeglingar gentemot ."danskarna ; ifråga .'om ökade 'exportmöjligheter. på sve rige..n. - ” Kan" det nu vara så att EEC länderna "möjligen. tror sig kunna mtl te. emellertid '' beaktas ; att våra finna ett eftertraktat avsättnings- 24 program regi: berg ses Så Thunborg, förlåt Thunberg, berg. skall > det ' vana, : satt ' och .pråtade "om - vokalen O för någon tid. sedan.".Det började: med hans konstaterande : "att folk - ideligen kallar” "honom Thunborg, '' Detta började”, redan i'skolan i Västerås, där de! "två 'klasskamraterna Lars- Åke Ekberg och "Olof: Thunborg ständigt "fick ' rätta sina lärare ndra och försöka påpeka var” "tvärtom: Lars' Ekborg och > — alltså — Olof f. Thunberg. Nå : Men” det” sitter. i” Teg SVART so Wi funderade något över voka- len: O:s; eventuella mörka, kanske dramatiska innebörd, om "den kan ha” "något 'samband med 'att 'den- ne glade: män. — se konterfejet — länge satte skräck i 'svenska föl | rysnnigan och : rädda ögonkast; mot” "fönstren sena kvällar när det ven:'och rasslade utanför . an 'gjorde det förtjust. - et var han som var Mannen svart: I radio.” Det minns vi äde "hah "med redan ick- i. Dramatens elev- flitig tid från allra sr. Nalle skola,: sen . is första början. Ett tag medan han var; elev där, spelade han med.i 7 | trå föreställningar. per dag: först | étt "herdaspel:av. Olov: von. Dalin på! Drottningholmsteatern," sedan Ye gå RT . ge en, : de stora "örganisatio- nérhå öch - kömmunförbunden. I stället .ska den nya utredningen . Pyssla ned” frågor” som' nästan enbart rör -hur. författningen ska konstrueras för- att " skapa förutsättningar" för. ett - fortsatt socialdemokratiskt .maktinnehav riksdag och regering som om iga. faktorer inte: existerade, Det hela” ir alldeles befängt. det modern iSverige söm ki dem, ..- Par: om makten;. riksdagen, ir (Västerviks. ; Tidningen). - så ket;..skaffäde det sömnlöshet och |: erar Olov Thunberg om gangstern Dickie Dick. Dickens," en ' radioserie som” blivit mycket populär. Olov: 'Thun.,, här vid sin ägandes grammofon .med vilken 20-talsstä i md ningen. framtrollas, na AREA ” första akten "i Romeo "och Julia på Dramaten: och:så kvickt iväg . till 'sista ' akten av Läderlappen på. , Operan, Och sen alltså" spri. dande "av Yskräck "i' radion. ' » Sen' hamnade han 'i Norrköping och fortsatte med Mannen i svart. -Egentligen var det väl risk för att han: permanent skulle. stämp- las som, gemytlig 'skräckfarbror, men -:som -”väl:' är. "lockade hans mångsidighet en: hel-del regissö- rer :som lville ha honom i annor- lunda .uppgifter. ue "LÄNGTAR SÖDERHAVET. "Hans. röst är inte bara osed- vanligt . välljudande — den lånar sig -till. åtskilliga uttryck också. Och . det. har utnyttjats. litet var- stans, Ägget, ', Irma la Douce, August Blanches” Herr > Dardanell i: TV, Villervalle- i -Söderhavet '— dit längtar . han svårt, fast kanske inte just med. Villervalle. — OQO... Där har vi det igen. O, det var en av hans ”fåvorit. pjäser, . Sandro ”Key-Abergs pra- tor, som han deltog i på Lilla Teatern i Stockholm. Det var n alldeles . : lysande föreställning, Och en lysande pjäs, förresten, om-det är vad man, nu skall kal- la .den. Som no konsko monns otgock don ofron ott forfottoron o foro- tolot botto' ot ollo vokolor mot vokolon o forstor no.dot? soc Senare hyllades Pettersson och andra .i pratorna,. ocht det. var enormt stimulerande. Där passa- de också : Olof Thunborg alldeles förträffligt — - jaså, nu "var jag där igen, berg, berg, berg, : ' Ett- år var han .fast anställd som .regissör på ' Radioteatern, men' annars har han hällit sig fri från fasta långtidskontrakt : och trivs med det.”Anbud saknas ald- rig. . 2 : ” DICKIE DICK OCH : ' KÄXÄRLEK. ” Just nu "har han. ett mycket hundraprocentig - självförsörjning. 1I08- dne lang utrymme för” livsmedel i "Sverige? Möjligen. EEC . syftar till en Produktionen har ökat och mål- sättningen har till>stora" delar nåtts. Ett behov för en viss möj- lighet : till export .av jordbruks- produkter. föreligger otvivelaktigt för EEC-länderna under de när- maste åren. En viss nedbantning av jordbruksproduktionen i Sve- rige betyder: dock . inte mycket för dessa länder. Vi har ungefär en sjättedel av Frankrikes eller Västtysklands invånareantal, : En nedskärning med några. procent av .den svenska produktionen spelar då en tämligen liten roll söm . marknad ' för . de” tämligen stora tillfälliga överskott det kan röra sig 'om från berörda länder. Tar man dessutom in i bilden att den' svenska politiken gått ut på att ge danskarna företräde ifråga om jordbruksexport på: Sverige, så. återstår sannerligen inte. myc- ket att stilla EEC-ländernas even- tuella förhoppningar med. - "> Här tillkommer dock en" an- nan faktor som gör hela upplägg- ningen "ytterst 'diskutabel. ' Alla torde 'ha ' klart - för : sig, att om Sveriges " jordbruksproduktion pressas nedåt: genom att resur- ser. flyttas "över" till: andra: nä- ringar, så "måste något annat ex- porteras ' istället för den :ökade importen ::av livsmedel. Detta ”andra” kan knappast röra 'sig om , något : annat "än industripro- dukter. Här står de' svenska. so- cialdemokratiska debattörerna tydligen "i ett mycket besvärligt dilemma. Kan det verkligen va- ra så att EEC-staterna skulle fö- redraga' att ha 'Sverige som en avsättningsmarknad . ' för — jord- bruksprodukted och - istället få Sverige som en starkare konkur- rent ifråga 'om industriproduk- ter? I så fall: måste dessa län- der : bedöma det svenska ” jord- bruket som 'en allvarligare 'kon- kurrent än 'den - svenska indust- rin. 'Vidare : förutsätter resone- manget : att EEC-länderna . skulle föredra att' hålla” en hög ''jord- bruksproduktion,'. för : vilken: ex- let avstå ifrån att överföra resur- ser : till industrin, Alltså, en po- litik . som . rakt” motsatt” den svenska! Att EEC-länderna verkligen" be- driver en. politik: som går ut på att åstadkomma en hundraprocen- tig ' 'självförsörjning ” med . jord- bruksprodukter är visserligen be- kant... Det., måste ” också :. medges, att man. i. en. sådan situation” be- höver 'avsättningsutrymme "utåt för 'tidvisa” överskott. ' För den denna. diskussion ; vara: ytterst be- svärande, eftersom man här med all: kraft hävdar-att detär jord- bruket som” skall skäras "hed. till förmån s för. överflyttning. av re: surser 'till:' andra. näringar, ' där industrin självfallet måste stå” d centrum. . . Det är som 'synös svårt att fir na ett hållbart argument för den i utrikesdebatten ..i riksdagen : ci- terade .:tesen. Är det till;sist-'en- dast så, att jordbruket helt en- kelt ' av. gammal... 'vana kastats fram även i denna debatt? Onek- ligen ; verkar , det: misstänkt. Då ett. logiskt. orsakssammanhang in- te syne& kunna presteras, verkar det" tyvärr, som om hr. Lange skulle -ha ; dragit in; jordbruket endast. därför att jordbruket. all- tid måste framställas .som en be- lastning 'i'all utrikespolitik såväl portmarknader kräves, och istäl-|]. svenska ' regeringen: måste '- dock |: backade av. "de " kommunistiska delegaterna i EN, att kräva :ra- dikala åtgärder, Pressen mot pre för "krigiska. förvecklingar”,. stora. "Syäsve ska , Dagbladet dard” skissa en "politik, som 'sik vara ur sortimentet? Vi tänker på smöret... Det är alltid efterfrå- gan..på smär, och sänker vi pri set aldrig så litet; så ökar anta- let köpare mycket snabbt. Fritt val för fria medborgare. ” ; Visst kan vi importera smör och ' sluta ' att. producera smör- mjölk i Sverige. Det betyder: då en. minskning av hela mjölkpro- duktionen med ,50 procent. Då föds? bara hälften så många kal var, och" vi” får "bara hälften så mycket kött. Importera kött? Ja, för tillfället går det bra. Men vad kommer köttet att kosta i framti- den; om: v' blir "verkligt beroen. de: av Import? : Göddjursproduk- tion är. 'också ett mycket Ayrt al ternativ; + Om .mittenpartie) na; holm: näår' upp till. 1964: års: val råsultat medför valsamverkan : en mandatökning-' från ' 23 till 129 mandat, > med. att högern inte förlorar på denna .; mittensamverkan': "skulle detta: innebära stora möjligheter för regimskifte i Stockholm till östen; Det ser lovande ut: Handelstidningen regeringen. att "återvinna" den j lorade: bajansen i: samhällsekono- min, . men. sparandet! - — i synner- het , aktiesparändet ; — är av nå- gon.: :besynnerlig 7 ;anledning.. sam- tidigt det" :tacksammaste bytet ' i varje" 'samsocialistisk I valärsjakt,' i Familjedaghemmen är: visserli- gen en: idé som mött: starkt mot- stånd. från bl. a, LO. sidan, men avstå” från "en sådan : snabb och | effektiv ” metod att! öka: barntill- synens' resurser, när behovet ' är som i alla andra sammanhang; EN IC. P.S så .- stort, > erfarenheterna ' från fs Bonn (Lt) ma : Den västtyska politikens efter- krigsskede förefaller ha gått. mot sitt 'slut. Denna politik. hade väg- Jetts' av strävanden som gått ut på . ätt skaffa ”återupprättelse åt det” tyska . namnet ' och .konsolide- ra: det. tyska. läget. Båda delarna lyckades '. och båda - delarna . var utan tvekan främst Konrad Aden- auers. den första tyska förbunds- kanslerns förtjänst. På CDU:s sis- ta partimöte lämnade den 90-åriga patriarken. och rosodlaren sin .sis- -Ita - betydelsefulla politiska" post: CDU:s ' ordförandepost. Det. blev inte lätt för honom även om han utsetts. till .hedersordförande'. på livstid för: att förljuva avskeds- smärtan. Adenauers:, efterträdare som. - partiordförande, förbunds- kansler professor. Erhard höll en berömmande laudatio . över sin föregångare fast denne intill sis- ta: Ögonblicket uttalat mg emot långt" och : I krångligt ' jobb. - "Och trevligt." Den gamla grammofo- hen'ni ser.'på konterfejet är hans egen, men han har lånat ut den till radion för -den "Hilla » -näpna serie han regisserar. -:-. Det gäller Dickie Dick" Dickens som ni kan höra allt om på sön- dagsmorgnarna halv tio i P 1. Det började med ;tolv program, så slog det an och blidde .tolv till och nu är han. mitt inne i sista dussinet. Stundom spelar de på grammofonen för att få fram den riktiga tjugutalsstämningen. På kvällarna spelar han Kääär- lek:på Lilla Teatern och ' hinner knappast hem till villan vid en liten badsjö i Stockholms" utkan- ter. Men i sommar skal han inte arbeta — då skall han ägna sig helt åt hus och fru och unga frö- ken Thunborg, 10 . månader -:i Pressläggningsögonblicket. So . Förlåt, förlåt. : ' ' Thunberg .skall. det vara.” : Etter Partimötet började på den ' västtyska politikens -väsentli- ga områden: en: offendiv .. som överraskat . världen, . en - politisk signal som "politiskt "understrukit Adenauers avsked. Den västtyska regeringen -tillställde . alla "stater Västtyskland "upprätthåller: diplo- matiska . förbindelser "med men också de' östeuropeiska: regering- arna samt FN:s generalsekretera- re U Thant en fredsnot i vilken de tyska. föreställningarna om lösningen av de. europeiska sä kerhetsproblemen framställes, : -Med.. detta 'dokument tog: väst Tyskland för första "gången. ett eget stort anlagt initiativ till av- spänning i -världen;: Förbundsre- geringen förklarar i denna not sin beredvillighet : att ingå tväsidiga icke-angrepps-fördrag ''med Euro- pas alla stater som, önskar det. Det betonas uttryckligen i' noten att :Västtyskland för: evinnerliga tider' avsäger sig. en våldsam ”re- vision av de tyska gränserna. Vi- dare' gör sig 'förbundsregeringen till. förespråkare för avrustnings- kontrollen över atomvapen och uppmanar de stater som icke äger atomvapen "att. följa: förbundsre- publikens exempel. och frivilligt avstå från. produktionen av atom- vapen. Särskilt 'uppmärksamma- des ' av utländska; iakttagare att förbundsregeringen ” 'låtit. den tjeckoslovakiska regeringen för- stå att Västtyskland har inga alls territoriella krav mot den tjecko- slovakiska republiken. Även om inte expressis verbis så lämnade noten ' dock inte något tvivel om att den västtyska regeringen an- ser 1938-års Minchenavtal inte längre existera. Förbundsregeringen ' förmodas komma att gå ifrån sin .politiks deklamatoriska 'karaktär till för- mån för konstruktiva ' förslag. mom CDU hörs allt fler röster förtroende. anammat detta reformfi slag, men - de, flesta - är” negativa." darna vill: ha, distans och" oper-: sonlighet 'i' förhållandet. mellan lärare och elever. Ä ; detta. legi- tima . krav” på sitbation ni klass-. d re" . alköholdryckerna (BL vi kan inte inse, varför vi skulle]. . Rhodestakrisen "har. 'nu. gått im praktiken är, goda och möjlighe- 1 ett kritiskt skede,: där Sydaf-|terna att snabbt bygga ut. de kom: rika och den -portugisiska : kolo- | munala barndaghemmen, så pass nialpolitiken också berörs. De af-|begränsade. ” rikanska” staterna kommer,” upp- Generaldirektör "Ernst Bexelius f i od socialstyrelsen SS "Behovet av en allsidigt "sam miärminister Wilson väntas hård-|mansatt . fri och oberoende: tid. na 'och. medföra. betydande. pro- ningspress behöver intes påpekas. ' blem för; honom att . fortsätta | Hur många programkanaler vi kampen mot Smithregimen i denlän får Å radio och TV: kommer s takt han anser lämplig. So erna pressen att ha' kvar sin' uppgi om | som '. en . tredje, . statsmakt, Sam: Sydafrika talade om, är förvisso hällsdebatten'. måste. föras; och utvecklas i tidningar och tidskrif- / Ä ter. En utveckling mot färre Men | större tidningsgiganter . Kan det vara a rimligt att i ett dominerar, land med hög och stigande stan-| den gör! samhället fattigare och demokratin svagare. tar. tin att få bort en efterfrågad |perspektiv som Inte. kan ;ter sig ; sina; spridningsområ-” Det är 'ett ver skulle " innebära -.mera:, jäm ställdhet och öka elevernas'själv- En del: lärare :har ' Motstån- rummet? of ov söksksdla Fil mag. Tord Lundgren,: "Stockholm. ” H + - Många >. avs mättlighe linjens. Eftersom ' man” I räknar ide absolutismens ” företrädare, vi gar som man : betraktar såsom” "mer arna” framtr der ' tex drycksfrågan, prisdifferentierin; en” och "propagandan för de lätta-' överskådlig tid är d listiska målsättninge] ett mer energiskt : oci sätt än. tidigare 'beredda” ka för' sin. äsikt' och att dagen” genomdriva”: för Er En präst ' i "Västeras- tvingår | pojkarna att ' klippa - håret . före. konfirmationen. '— Kan. han" vä- ra så säker på att dessa” pöjkar > Alltså;' varen fasta, orubbliga, alltid flödande i Herrens. verk, . efter- som I veten att edert arbete inte . är yfängt IL i Herren, a Kor! 15: : - än Den 1 september 1923. nästan -mina . älskade . brö utplånades Tokyo och ' dess. krlng-' liggande : samhällen 'av . jordbäv- ning och eldsvåda. Inori' "loppet av bara några timmar tycktes re» =. sultatet av många årtiondens, ut- hålligt missionsarbete ha gått för- lorat. , Mitt bland ruinerna » tele- graferade . biskop John McKim . em. till Förenta Staterna: borta utom tron på Gud. : Inspirerade av detta Budskap om. tron förenades kristna .ivJa- pan: och i Amerika i arbetet :att återuppbygga det :. område » som ade förstörts. .Ur askan reste sig skolor, kyrkor. och" sjukhus, bättre än de; som hade fi lorats. De' kristna i Korin undangömd ' minoritet : en, hed- nisk hamnstad, mötte på samma sätt många svårigheter och pbe- svikelser. I sitt. > brev, till .dem framhöll Paulus, att de, 'hur: mör- ka saker och ting än kunde sy« nas, kunde vara - säkra ' på,:- att ingenting, 'som de gjorde "för NN (Forts: å'sid. 7) « 4 fäfängt i - Herren” Kristus, skulle.” »gonsin . | vara - i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.