stegringar.' Med ett något: egeridomligt , argument . gick = folkpartisten Längs debatter utspann sig: ij. riksdagen kring i 'forskningsfrå- gör, där ”man- ä stundom mara- tonlänga : anföranden pläderade för större - » generositet -- än-. vad regeringen ville vara med på. "Men alla tungt vägande argu- ment för ett bättre stöd ät den medicinska = forskningen - till trots "avslogs förslagen om fler professurer. ' Dit hörde ' också motionerna från centern och folkpartiet om” tre. professurer "i geriatrik, åldersforskning,, ut- över den av regeringen före- slagna vid Karolinska sjukhuset. ”Det. tidigare, framlagda, mö- tionsförslaget "från! 'centerhäll om” en professur, i geriatrik har de” alltså hörsammats av rege- ringen, vilket i och" för" sig - no- terades' med tillfredsställelse av centerrepriesentahterna I. "riks- dagsdebatten. . Att man nu "ville ha ytterligare 'tre professurer, i ämnet, berodde på de uttalan- den” "som. "utredningen; på "områ det gjort, Där hette det att bä de; personella” och / lokalmässiga | K På området . vid. ”öämtliga landéts lärosäten ”ansägs - möjligt.” : Hr Larsson i "Hedenäset (cp) fann "utredningens" påpåkanden vara av, sådan vikt att det fanns anledning | ta fasta på dem. Den bristfälliga : åldringsvården ' be- ror i hög" grad på vära 'ofull- ständiga kunskaper om" äldran- det, - förklarade: hr: Larsson” och underströk att.det. var' en utom: ordentligt. viktig . "uppgift ' för samhället. att bereda” åldringarna bästa” möjliga. tillvaro. / Får vå "stockholm . JocH Gi att. sår fort - ske. kan : . surser. "för att "rusta: upp. "våra vägar avslogs., av: riksdagen 7 Å med 4 den härda” prövning som -drabbar andra områden. + Hr Gustafsson ÅA, Kärby,' "cen- terreservanteri; ”erinrade 1 riks: dagsdebatten,, om att; hela : 38 procent av våra riksvägar. är 1. | behov ' av omedelbar” ombygg-+' nad.” För. . motorvägarna” gäller det ':40 procent; Det är på. dessä vägar, den tunga . ich . snabba. . trafiken gär" fram,” Av den an-' slagshöjning som regeringen få reslagit räcker: större delen” en| dast. till automatiska kostnads Manne. Ståhl.-emot hr. Gustafs-! song. anslagskrav. Han: menade OM INTE UsA MILL « BETALA . vs s På tal om livsmedélsk Ip. til ul -länderna. framförs". ofta Satt) Sverige "bättre hjälp r på annat sätt än med livsniedel,; eftersör 0 Dölseldkeblan ' Detta kan åtmins sikt vara, riktigt, men. det. Finhs. en omständighet som man ka ske inte brukar tän på "och "som kan komma att förändra si- tuationen, Det är ju så att; Jord- "bruksproduktionen” i USA "är starkt subventionerad av'det all-' männa. Om t. ex, svenska bidrag används för att från USA-köpa | livsmedel "åt svältande så betyder det It verkligheten att den ame- rikanska staten får lämna ett in- direkt bidrag: Kommer man ri längden att gå med på: att skat- tebetalarnas pengar används för att subventionera andra länders hjälpåtgärder? Kommer man inte åtminstone att tycka att också andra länder kan betala sin andel 1 hjälpen helt och fullt? - : ARBETSMARKNADSPOLL TIKEN | Det råder enighet om att' ar: - betsmarknadspolit!iken skall 'syf- ta till att ge, varje medborgare möjlighet till lönsam menings- fylld. sysselsättning :skriver Svensk Politik (cp) med anledning av det förslag till den |” fråmtida arbetsmarknadspolitik som inom kort skall behandlas av riksdagen: Men frågan är hur tillämp- ningen blir. Regeringen vill en. ligt propositionen lägga ökad vikt vid den geografiska .-om- flyttningen av ” Man skulle alltså i ännu större utsträckning flytta” bort arbets. kraft från -områden med syssel- sättningssvärigheter. .- Centerns uppfattning är att man i första hand bör använda lokaliserings- polltiken, d. v. s. skapa nya ar- betstillfällen 1 områden där man har arbetslöshet” I en partimo- tion kräver. centern .en sådan avvägning. ' '-Rörlighetsstimule- rande åtgärder för fjyttning av arbetskraft bör tillgripas först om och i den mån lokaliserings- politiska åtgärder Inte bedöms möjliga." . . - En annan fråga där meningar- na' går isär är de metoder som skall användas för att lösa låg- inkomstgruppernas problem. Vill regeringen -använda utmönst- ringstaktiken gent emot låglöne-|]. företagen får man räkna med stört sett med- «samma motive- ite ”enting alls, he. Ståhl?” Pp "håll. är lunder. all kritik: tala” såda . skulle” säkert uppfattas arbetskraften, |” Att” vägstandarden : kas. knappast, av. någon, s " dats la det räfiksäkerhetssyn- kasa” alla; ha klart i vägupp- |]: "rustning: Frågan är snarare om H isker . man; har: råd, att' löpa de. som nderlåtenheten' innebär. ! Ernst-Hugo Järegård någonting , |så ovanligt som "fransk skådespe- å larutbildning bakom sig. I de ti- | om;.skådespelarnas: teater. i diva- vjuserie-har vi tidigare mött Sta- "Som svensk” "skådespelare har | diga; tonåren kom 'han under de förstå? fredsåren efter. andra världskriget till Stockholm för att lära sig” teater. Han var för, ung ' för att tas in i någon tea- terskola . och . började därför, ta. privatlektioner för Bengt Ekerot, Sven Lindberg m. fl. Sedan hjälp: te” målar arl . Kylberg honom til .P är han som 16-åring blev. . (1947)” följa.. med ' teaterundervis- ningen.” vid: Theatre . Sara Ber- nardt. Det var. den på 30-talet så berömde :-teatermannen,.. Charles Dullin som ledde undervisningen. — Jag--kunde då visserligen in- så mycket. franska att jag själv fick” spela, berättar han, men” jag följde intensivt med och försökte lära mig så mycket: tea- ter;:.jag "bara "kunde, Det var en j I väldig: kunskapsinjektion som det t mig decennier att assimilera. .Personlighetens teater. . Dn Charles Dullin var lärjunge till den franska teaterns: stora :för- nyåre i: början av seklet, Jacques Copeau.r:Av. denne” hade Dullin :' lärt, sig. de livliga gesternas och mimikensg « betydelse. . Dullin kän- de ;sig 'inte i-motsats:till en an-- nan Jika. berömd Copeau-lärjunge Louis .Jouvet . bunden ' vid ' texten utan ' gav,.stort utrymme. för sin personlighet, - Järegård" Cbekräftar att” det är» härifrån - "han "hämtat sin livliga liga:spelstil som: ibland har". "syfte att: drabba publi- ken nästan: brutalt. :Och' det :är härifrån som "hans idéer: om skå- despelarens, / personlighetens' tea- ter. kommier:.: . >3;'Teaterhistoriskt bottnar ” "iden teatern, som modifierades av rys- sen: Stanislavskij, - I denna inter- Personlighetens teater en livsstil ten Dialog propagerar för. Det nu alltså så populära kravet att'skå- despelareng' personlighet 'ska kom- ma fram på textens bekostnad är alltså ingen ny idé; den har all- tid tyckt. , om. fall betyder idén lite olika. ' starka 'scenpersonligheter Men..i .varje enskilt Personlighetens teater kan kan ske bäst karakteriseras, som en :Iskotyp' kan i :teatern. få ett ut- band nislavskijs " teaterteorier ” > [spelarnas teater är någonting som” Ån sam: med. Keve' Hjelm, Skåde- gänget kring teatertidskrif- ”hisät " skatt, kal man fråga sie vi skogsbr: ket söm näring skall be nnärin någon; an: nån näring” är. utsatt: för liknan- de” pålaga; Skogen är En produk: Uonsapparat "likaväl: "som" indu- strin., . När skogen "nu tas med denna -skatt "även motiverat att, belägga; 'fab- (riker” och "verks stridande mot allt förnuft,” ”> "Att inom kort få bort skogs: | vårdsavgiften är , väl inte" tänk- bart, " då! tyenne:. :utredningar, som "berör frågån, för närvaran- de är i gång, nämligen den om skogsbeskattningen- och- den om den "framtida : skogspolitiken |' Framställningar: i, en. fråga till + regeringen brukar savvisas . un- , der motivering" att frågan är un- der' utredning. .. Man må dock uttrycka en f hoppning” "att dessa utredningar mä kunna komma fram till ett betänkande, som kan vara till |. ledning - för ett beslut.i riksda- gen så att detta sorgebarn = eller ke ke. .rättare” denna 'skön-. som: ; skogsvärdsav- giften. utgör, må snabbt "kunna br Ingas” ur världen, + KAN” I. AN DSK. PSBILDEN . RÄDDAS? frågar. Kvällsposten. vil ken” "utförmriing den framtida jordbrukspolitiken än får är uppenbart att jordbruksprod tionen mycket snabbt kommer att-koncentreras till de områden där . naturliga "förutsättningar finns för ett 'ekonomiskt kon: kurrenskraftigt jordbruk: "I och med att jordbruken. ide icke produktiva områdena slås ut försvinner den' gamla land- skapsbilden. Betydande områden planteras igen med granskog — det rör sig enligt vad laborator Bengt Torssell uppger i en arti- kel ti Svenska Dagbladet" 'öm 10.000-—15.000 hektar per är. Un- gefär lika stora arealer skulle varje år lämnas tin okontro!le- rad igenväxning. ” et Problemet har "redan upp- märksammats på sina häll. I Sil- jansbygderna. har man t. ex. tänkt sig att'genom' röjning och dena tal. »p 4 3 som, het "för ögonen / uppmanats att” "inte H anlita, byråer; som saknar, det £ ga EN fall, 'sensationspriserna lockar. En riskabel ensidig- Ii, : gäller" fesor eller annat! HonsVägen. sanera förhållan- "ock allmänheten harci ära å de mest, övertygande sätt dr bedömning," vare sig det ne (Köpmannen). Cr Lär.dö Frågan är om någon form av lösa "diskuterar blan vara . .med av d reta den jade: inte: med kemisk besprutning söka hindra . strid, cr i ra över hela fältet. . : éxtensiv produktion: kan -: problemet. - "Forssell denna möjlighet och anvisar ett "antal ' alternativ —:' till exempel . odling i stor skala av vallgrödor, av, höbriketter, + fröodling, häst- - uppfödning 0.'s. v.. Gemensamt för de olika alternativen skulle - arbetskraft.. . . Åtskilliga hinder finns dock för extensiva produktionsformer ' te. ägandeförhållandena utgöra ett 'problern. Förutsättningen för "att: vaHodling i stor skala skall kunna ' praktiseras mäste vara att. producenterna får möjlighet att uthyttja stora sammanhäng- ande, områden och samtidigt fö- lingar, "Samma sak gäller områ- : -.Jordbruksutredningen har nog de att göra. Skulle" jordbruksut- kommitté med uppgift att un- dersöka "om det finns några lämpliga metoder mot naturför- "störing I samband med jordbru- kets igenväxningen. Sådana metoder Som staten borde stödja. äremot Knappast användba- d, annat för framställning stordrift i ett minimum av mänsklig etta.slag. Bland annat mås- "nödvändiga sammanlägg- som- kan tänkas bli utnytt- för betesmark. diskuterat frågor som har Jandskapsbildens' bevaran- fortsatta — rationalisering kombination | tidi; livsstil när "det gäller Ernst-Hugo Järegård. I varje roll spelar han alltid : sig "själv, eller riktigare, det är alltid . en 'sida, en' del -av sin personlighet , han gör.” Han förefaller. att vara: en komplice- frad människa, som .i vardagliga - | sammanhang på ett kontor eller en 'Tedaktion skulle vara tvungen örkväva , väsentliga. sidor av sig" "själv. "Utan teater skulle 'han helt. enkelt inte få leva: ut. sig själv. : Na . Teatern = Pnaturlig” SS + livsform”. nn fler rön '—' När jag” "håller ma red 'en roll "växer just den :sida' av mim | Personlighet" ' som" har : samband med : rollen; säger hän. I hur hög grad detta" påverkar mitt: privat. denna idé om skäde- spelaren. som i sig inkarnérar falla”: människor har romantiska derionisk I romantik: är inte främmande "för. Järegård [— sätär den' socialpsykologiskt. full- » | ständigt. hållbär:” När ' vi är till sammans i grupper: spelar vi"all- tid- roller. -Ja, .. -egentligen gör vi tet också privat: i det att vi för- söker bli den människa vi före- ställer oss att vi-är! Man: kan: därför. tänka sig en Person med en så utvecklad roll- känslighet" att "han snabbt :' och smidigt kan glida in i "vilken som helst 'av.-de. roller "söm Samma mer i sociala mänekliga samma liv. vet: jag inte, men att det gör : det: är Fk > Ernst-Hugo Järegård, | . hang. . För en sådan "människa kan det bli oerhört plågsamt att stelna i det begränsade rollre- gister som det normala, vardag- liga" livet erbjuder "med ' hemmet och "arbetsplatsen som huvudsak- liga” riktpunkter. Denna : männi- lopp och "ett ' uttryck för sin tvångsmässiga emotionella rörlig. het. Teatern erbjuder henne med andra ord "en "naturlig livsform. Hon 'kommer då också att med varje roll. skriva en bit av. sin biografi, vi «= Det slog mig, kommenterar Järegård, när jag i TV säg band- ningen : av Gogols pjäs -”En.gal- nings dagbok”, där jag -spelar den enda rollen, hur mycket av mitt" liv: det. egentligen . finns i alla.” de'; roller Jag. gjort under årens I0pp. > ”Domedag över sig själv”. Jag frågar honom siutligen vad han läser. Han nämner: att” av sextiotalisterna ”. tycker ' han ! spe- ciellt om Delblanc' och "Runéborg -— två moralister. Men annat än skönlitteratur?! 1. Jag” tyckerrt mycket om: att läsa" om "djur... Min " sotiv och” jag har; ligt tillsammans: - så” tystnar; han för! ett blick, ; : .— Det: är sant. 1 mänga" av. mi na roller "har. djurfigurer funge- rat som utgångspunkt. ' MH Därmed ordnar han in sig i en mycket ;' gammal: och” mycket för- nämlig "tradition: den :som ' brot- tas med de svåra moraliska" pro- blemen, "Att. dikta.” är "att . hälla domedag. över sig själv, sade Ib- sen. "Att; spela : teater är nägon- ting" liknande för. Ernst. -Hugo. Jä regård. N : till" Sea från bibel oc och när . olika sätt. försöker Hjo än tänker vi sällan på denna sjukdom en gång "haft en Propor lika stor Ng i Skandinavien och Eluropa, skriver Signe Höjer i en artikel i' Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor. . När större hygien och wälständ kom till os i Sverige försvann oso Ett ord, som wi själva använ så gott som dagligen härleder sig från denna sjukdom. De första sjukhus, som överhu- vudtaget byggdes gällde de spe- tälska, Ordet lasarett kommer från |kes Lazaar-hus eller spetälskehus. S:t Lazarus var de. spetälskas helgon. Under 1200-talet fanns 22.000 eså- dana sjukhus i Europa, Vårt eget jukhus är känt gång - ranle även 1- "Sverige tälskesjukhus lev 1869 förlagt till Järvsö i Hälsingland som tillsam mans mied Värmland och Delarna då ade det största antalet spe- "Bara i Hälsingland fanns att | vid denna tid 122 sjuka. År 1892 var siffran emellertid nere i 106 för hela landet, > Linné hade sina egna teorier om orsaken till spetälska men det var norrmannen Amauer Hansen, som blev der store inom forskningen & detta gebit och år 1873 upptäckte att en bacill inté olik den senare upptäckta — tuberkelbacillen var boven i det 5000-åriga spetälske- dramat, Länge hade mean ' trott att det. var fädernas eller den sju- som sjulodomen, Tack ware det för 20 år sedan upptäckta sulfonprepara- tet DDS är det nu möjligt att friskskriva förut obotliga patien- tidigaste spetälskesj från 1100-talet och låg + Lund - Sveriges enda kvarvarande spe- ter. Det är ett billigt preparat och kostar för em patient bara han Pudeln hotas av. schäfern oe på. hundarnas. tio-i-topp Stockholm (TT) +. 1966 års tio-i-topp inom hund- världen liknar i stort sett fjolå- rets, konstaterar tidskriften Hund- sport. En förändring kan noteras, nämligen den att drever och sträv- hårig tax bytt plats. Taxen har klättrat från femte till fjärde plats. Ina i det sista var det ovisst om dvärgpudeln skulle få stanna på den tron rasen intog i fjol Schä- fern svarade nämligen för en gans- kommer i tid 15 kr om året, ” raserna svarar för betydligt mer än hälften eller 21521 av totala anta- let nyregistrerade hundar i Kennel. klabben, som var 37130. Återstå- ende 15609 fördelar sig på 123 ra- ser, : 5 mmanlagt torde vi nu ha"ea 145 raser ker Det är 2älde- les för my som vill ha en bred avelsbas "för varje Tas. Av de sex olika rasgrup- perna. är jakthundsgruppen den i 'redningen ha gått förbi demlka iorell ökning. särklass största. Med undergrup- kunde det vara på sin plats att [nell därför att rasen som bekant perna taxar, apporterande hundar, "regeringen tillsatte en expert. |” belastas” med dyspla- I drivande h pårt och si-restriktioner, vilket man trodde skulle ha ett hämmande inflytan- de på populariteten. - Sju av de tio populäraste hund- raserna visar en ökning jämfört med året före. Kräftgång går kort- hårig tax, boxer och framförallt XY mellanpudel, De tio "populäfaste Här är slutligen hundarnas- tlo= niel 712 (+ I stående fågelhundar svarade jakt- hundsgruppen för 15073 registre- ringar. Minsta andelen hade ter- riergruppen — 1782. torde det just nu i vårt land fin- nas ca 350000 hundar, 1945 var ”bå "den punkten mycket I ro" | Aktuell - kommentar: nar göra allvar av planerna att försöka få' en prisövervakning eller prisspärr till stånd. På fre- dag tas överläggningarna upp vid ett möte mellan LO och : Tege- ringen, Vad som. kan komma ut av dessa är osäkert, men det fö- refaller knappast möjligt att nå- got positivt . kan . åstadkommas genom. . överläggningar : enbart mellan dessa båda parter. Nä ringslivets : representanter har så vitala intressen att bevaka även när det gäller utformningen .av en prisspärr att man knappast kan lämna "dem utanför ' diskus- sionen, . > | - HD. N "Verklig effekt med. hänsyn till möjligheterna att vända ' den ogynnsamma . - utvecklingen -av handelsbalanser kan inte uppnås om inte prisuppgången. kan be- mästras, ' H [Sydsvenska Dagbladet, ' Det förefaller: olämpligt att i kommunallagen . införa generella bestämmelser som direkt förbju- der proportionell - representation i kommunernas styrelser oberoen- de av kommunernas storlek. Det vore. bättré: om partierna själva tog "mnitiativ och . ansvar ' för 'en parlamentarisering . »av > - kommu- nalpolitiken i de kommuner där förutsättningar: härtill föreligger. . ' Handelstidninge . Företagsdemokratin i detta land är egentligen endast en förpup- pad företeelse, Den har'inte fått en tidsenlig” utformning, ” debatt och hedervärda försök till trots. Problemet" förminskas inte med företagskoncentrationerna "” -utan förstoras. Ökade "kunskaper" om samhälle ; ”och' ekonomi som, "det framtida . utbildningssamhället 10- var ge människorna: kommer att förstärka önskemålen ” om insyn och: "påverkan; Ekvationen får flera obekanta med : företagskon- centrationerna. : Sundsvalls Tidning. q M Kommunsammanslagningar. ' För en tid sedan hade länsav- delningen "av Svenska. kommurn- ”Hörbundet sammanträder i: Knäred: Detta- sammanträde "kanske 'sti- mulerar : diskussionen om ;kom- munsammanslagningar. z Debatten. ' inom” länsförbundet vid detta sammanträde var sak- lig, och inställningen till frågan |; om ' de" -stora. : kommunblocken sund. Därför blev det "också av- slag på styrelsens förslag om ett särskilt. kontaktorgan. : Det ' synes vara en strävan från högre: ort 'att. skapa perfekta or- ganisationer och sammanslagning- denna strävan glömmer! man bort människorna, som organisationer- na egentligen skulle betjäna, Det står "fullt klart, att en samman- slagning "av. Sydhallands kommu- ner med Laholms 'stad som .cen- .Itralort måste innebära en sämre service "för. de människor, bor 'i ytterområdena långt centralorten. Men .det finns - ju andra möj- ligheter till samgående i mindre skala, t. ex. mellan två mindre kommuner, där avstånden är överkomliga och där! ett visst samarbete . redan existerar. "Två kommuner,. som närmast tänker på i detta sam- manhang, är Hishult och Knä-. red. Geografiskt sett är dessa bå- da kommuner välbelägna för sam- nanslagning. Redan mu' har en del Knäredsbor Hishult som adress. Jag tänker på Kaåphults by, där adressen numera är Kåp- hult, Hishult, Eå by, där folket snart inte vet om de är Hishults- bor eller Knäredsbor. - Hur vore det om Knäreds kom-' munalfullmäktige skickade sin ordförande E. Josefsson - "på friar-|S' färd till Hishult, utrustad med en bukett vita rosor -— men med ett par, tre röda rosor instuckna i buketten — om nu rätt ska va- ra rätt. Hishult och Knäred har ju redan haft — och har alltjämt j2 vite ihop, provinsialläkare Hishultsborna är ju ett arbet- samt och sympatiskt släkte, och en förening behöver inte innebä- ra en mesalliang för. kommunen, någondera Ja, tärningen går till Knäred; mäktige, laterad friarfärd kan som: från m. är kastad, Budet s kommunalfull- givetvis va- i-topp: 1) - Dvärpudel 384 nyre- 2) Schäf OrthA er 3587 Boxer T 1318 (-43), siffran 196 000. Nu ser det ut som om LO äm ar av: kommuner. 'Men . vid - all |- undertecknad | - nom så barade de Tomas märkena. efter spikar- ” spjutet i i En dylik, här ovan scn sin, sida, Han sade till Den se och' "dock tro”. Det är värdefullt om en person genom sin utbildning och yrkes. erfarenhet tillför en politisk för- samling, ett :utskott - eller en nämnd -o. s. v. teknisk sakkun-. skap. Sådana förtroeridevalda kan ” medverka. till att politikerna i många komplicerade ärenden kan agera med” större insikter, insyn - och auktoritet i förhållande till sina egna verk och tjänstemän, Men till sist är det ändå så, att teknikern !som förtroendevald" i riksdagen eller kommunerna in-” te får. nöja sig med de insatser / yrkeskunskaperna motiverar. Han måste bli — politiker. Han mäste kunna förhandla, - kompromissa, : övertyga, ja, också agitera på "det politiska . planet. Han måste hä | förverkliga bestämd samhälls. . ideal.. Först. då -blir. även". hans tekniska kunnande tillräckligt: fruktbart” i . politiken." mUpn Svenska, Dagblade: + Kursfordringarna :värierar be.” tydligt från ort till ort i de ett--. betygskurser som vuxit : fram utanför universiteten. Examina. tionen bör 'centraliseras.: Därmed ; skulle. 'en enhetlig och klar de-' finition- av kursinnehållet drivas fram och även .underyläningen kunna. rationaliseras . Pol "mag. 'Gunnår A Arinell,, ext... ra universitetslektor i .natio; | «nalekonomi, Uppsala, Desto; fler” som. vill veta vad . myndigheterna" Här för: sig, desto ' bättre. Ett :allmänt intresse för de" ”kommunala”' organieris . arbete : föride" inte: "Påsr området g sats" "genom? :.sin granskning och « kontroll, 'som. annars vore 'omöjligt för” gerhene man Jatt' alls få gjord; eftersom alla människor ' inte: kan ' r på kommunalkontoret eller; besö-' ka "länsstyrelsen, n kulturmänniskans sjukdomar; fin- ner' 'man ett märkligt stort instag av sådana sjukdomar, vilkas upp; komstbetingelser " skapat . vär | moderna : teknik” oc Se ”Kanske'Z är tigt med mat och” dryck, "andra konsumerar : vi: avsiktligt "som njutningsmedel eller” 'som5. läke- medel mot vardagens olägenheter, lamen behandlas... partement som, man ”främs rue | ' kar associera till: vägar och! Hjärn- vägar : belysér : vilken . vidgad. var lör ' ordet ”körnmuriikation i ler på att få' också I .svenska språket: det handlar hu. mycket, om "ordets och bildens. och: män: hiskors inbördes kontakt och på ' verkan. NN i | "Dagens Nyheter. — ” Men utan” tro är det omöjligt att täckas Gud, Ty den som vill komma til Gud måste tro att han är till, och att han lönar dem som ' öka honom. (Hebr, 11: 6) Berättelsen "om Tomas, som vi finner i Johannesevangeliet, in- nehåller en sanning som; är -1e vande för. alla kristna, När -.lär- jungarna berättade för : honom att de hade sett sin:uppständne Herre, kunde han inte. tro, han kunde helt enkelt inte tro på de ras berättelse. Den tycktes hö : ytterst otrolig. tta dagar senare uppen« : sig Jesus igen och. visar men Men & sina händer och. såret efter Ommas att inte tvivla utan : tro. tvivlani Vv Fa vansklig. Men försöka duger. |övertygad. och = "utropade: "Min 8. P. Ferre och min Gud” ' Då" sade io dur Eftersom du har sett mig, Saliga äro 'de som- icke Att tro utan Tron på Kris- liv helgat till att se — det är tro, tus visar, gig i ett hans tjänst. Ett sådan t li e vis På äktheten i vär D tron, Mm Vi äger en "sådan; tro, kan . Vara glada <—" till och kristna ånghårig 9) 2 (ra 10) Cocker spa- med i träån, drövelse' — ill ter- hör prödje och frid. gmål, ty ti olycka «och be: Andens". fruk- en åskådning och ambition att... s minst Iokälpressen . en, viktig ; dne” fortlöpande = /-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.