bond —LT-. , MN LAHOLMS "TIDNING - "Under den” tid som gått "sedan jordbruksutredningens ordföran- de nöll sitt föredrag” inför lant bruksveckan. samt under dagar-|- na: dessförinnan, . då den sociaF] demokratiska ” pressen” utförde sitt ' förberedande. propaganda- arbete inför utspelet -i. jord- brukspolltiken, har mycket. bli- vit sagt från det hålet, varav -det mesta "med: hänsyn "till den klart propagandistiska karaktä- ren ej förtjänar en djupare be- -grundan. Vissa saker är dock av en ' så förrädisk karaktär, att utan i stället, belysas. och av. slöjas. Ett sådant exempel” har ”pres- terats i Folkbladet-östgöten, där man”. bl. a. kommit in på -frå- gan om familjejordbruken res- pektive de ' större ' företagen: "Den inte bli en politik för de icke - bärkraftiga, jordbruken och 'fa- miljejordbruken, Den måste ta sikte på större och bärkraftiga- re enheter samt främja specia- lisering' «och stordrift, kontrakt- odlingar och liknande' 1 rationa- "liseringsväg”. . . ' Vad tänker nu den: som läser I detta - "och" a inte har kännedom om dö sverkliga förhållandena? ”De icke bärkraftiga jordbruken amiljefordbraken” sambe- « förrädiskt resonemang. En obe- : ter och som' ger. producenterna |. stridlig .. demagogt -Endast ' den som känner 'situationen i' jord- bruket kommer underfund med bluffen, Alla 'de:som inte kan od dessa är i majoritet — torde bi- " bringas. en. felaktig uppfattning, jordbrukets problematik” — och nämligen att man kan sätta lik- i SOCKERDEBATTEN. SPARAT. UR i ber >1' Sverige, - menar ” verkställan- de': direktären i. Sockerbolaget Sven Hammarskiöld i en interv- j u med Veckans affärer: När man talar om världsmark- nadspriser på -37 öre kilot är/ detta fel — priset är ett dum- ping-pris på det socker som blir över: sedan de stora. ':sockerkö- parna -"som England "och USA köpt till fasta priser i fasta kvot den” dubbla betalningen. , ":s 2: den ryska har fått fram” e Å groddsfrö som drastiskt; kommer Svensk” "sockerodling , lik; om: att underlätta rationaliserihgen, ute, på :betfälten. Varje: ”fröj ger ” eridast. en "beta, varigenom ringsarbetet försvinner.:så: satt skörden: kan klaras: helt mas] nellt, Om några år räktår man med att detta frö blir, helt al lenarådande i svensk" söckerod-:. gall; ling. På sikt råder inte överskott av socker 1 världen — tvärtom, säger direktör : Hammarskiöld, Priseriia- Kommer: att "stiga pål den internationella' marknaden. Svårigheterna' för de'söckerrörs: "odlande : ländesna jatt öka sin Produktion till att' motsvara be: hovet blir stora.: « "En upprustning av de nuva- rånde" sockerfabrikerna. i u-län- der na och nybyggnader + att täcka det ökade: behovet av soc: ker skulle kräva lika stora 'inve. steringar £ enbart ur ländernas rande sockerfabrikeér > som hela "nuv: .Investeringsvolymen samma länder, förklarar 'Socker- X Mer bolagets chef.” N KAMARILLA SOM GÖMMER "Sia SOM MÖRKMAN bakom ” regeringens » »breda ryggtavlor styr i dag vårt lands bostadspolitik, Denna gruveliga salva avlossade hyresgästernas ' riksförbunds Svensson vid ett möte 1 Hälsing- borg. Hr Svensson är inte en- dast frispråkig, han är också en modig, man, menar Helsing- borgs Dagblad: ker Ätt på detta sätt kläda av re- geringen in på bara skinnet och avslöja - det skumma spel som pågår bakom kanslihusets kulis- ser måste nämligen betecknas som mycket modigt.' Hur rege- ringen, främst" inrikesministern men även hrr Erlander och I Sträng, kommer att reagera kan |: man utan större svårighet tänka sig, Ett klarare underbetyg har sällan utdelats 1 vårt land. Att hr Svensson vet vad han talar om har han också vid flera tillfällen tidigare visat. När han |. nu - slår näven 1 bordet förstår man ” att : hyresgästerna. anser måttet rågat. Regeringens ving. | . elpolitik när det gäller bostads. |- byggandets utformning kan inte längre få fortgå » Oppositionen har länge varnat för konsekven- serna av den förda bostadspoli- tiken, När nu hyresgästernas främs- te talesman i landet även han gör ”tummen ner” kan det inte vara ”boligminister” 1 det här lande Lördagen « den , 23 april 1966, . Fariljejordbraken, fa ordbrukspolitiken" får |. ordförande Erik £ särskilt roligt att varal oc N bruk. slät sikte på. ”btörre och + bärkrafti- " gare enheter”, det är precis” vad jordbrukets: representanter "plå är också vad jordbrukets tales- män hävdat i debatten. efter "landshövding ' Netzéns ”hötorgs- föredrag”, och regeringens press- konferens. « om ''jordbrukspoliti- kenri,: Men 'just detta önskemål kan utredningsmajoriteten. såväl som ': regeringen." i" . praktiskt " handlande. . sägas gå emot. Pa- 'rollen..från det hållet är i stäl let en prispolitik .med minskad självförsörjningsgrad som -hu- vudmål "och PESpresg sont me- del; . När den: citerade tdningen skriver .-på det sätt som här återgetts, ' råkar den ut för en besvärande malör: Man ”hyllar i grund. och . botten en: grundläg- gande: syn, :som 'råkar vara” vad jordbruket ..: ; framfört önskemål om, , men man: begriper. inte — - eller vill kanske, inte. begri a — att familjejordbruken ; i! varande teknik" råkar! hör : den" grupp" av - ”större. och pä kraftiga ' enheter”, ”, vilka > tid- ningen framhåller som eftersträ- -vansvärda, ;... "Om en jordbrukspolitik utfor- mas så att kostnadstäcknin; -vid rationell . produktion - uppställes som mål för. prispolitike så kan tvivelsutan familjejördbruk med variérande utformning ”kon- kurrera'" och inräknas i gruppen ifråga. I den" konkurrensen blir familjejordbruken '; under! över- skådlig "tid. . konkurrenskraftiga. Det : blir. de. ända" tills : något nytt. eventuellt här. kommit "till " (något som -vi sätminstgne inte ännu har; exempel på), som ställer. er ; verkligt: stora företa- gen i 'särklass i vad gäller kön- kurrensförrmåga.;-Men den da gen: och” den sorgen. slet = För” "tillfället 'eller inom över. skådlig -tid. har ”konsumenter- na". ingenting att vinna på en attack "mot ' 'familjejordbruket. Något . sådant är- ungefär . lika dumt -- och. otänkbart; — BO öm: konsumenterna ; av; bilrepa- rationsservice. "skulle 5. komma överens om; att. söka. avskaffa 5 mindre : företagen i -bran-' tåla högre”: p stionsärbetenar : . mer; där. den : personligd Jed- - ningen: är en del, av arbetskraf- Sten. Detta gäller . både för Jord]: OM PRESSENS "NÄZISTAFFÄR ”ETTARSJ UBILERAR ' TS i dagarna; kohstaterar 'V e st- manlands Lägs Tid Rättstjänare ch TV. hjälps: åt att hålla bedrövligheten vid liv, Nu har" man "efter! flera miss- lyckade: försök: äntligen fått in huvudvittnet. i domstolssalen — - den till en början hemlighållna ”avslöjaren”. och sagoberättaren. Tre ' gånger minst har han se. dan dess bytt fot och sida, men : nu hade han kommit på den för- nuftigaste dösningen, ;som det bara är synd 'att han inte höl sig till från allra' första: början: .' att inte yttra sig alls. - En liknande insikt syned « små- ningom ha "vunnit insteg även i den :stora kvällstidningen, som "Inte -längre säger högt att:den räddat. ess från en statskupp av. hr Lundahl: och hans "pluggade Pistoler. " ”z - Men det är inte så värst länge sedan Expressens i sammanhan- get! främste reporter lovade 'TV- publiken att han hade många hemliga - papper ' på lager ens Vänta bara. Det uppges att: Polisrapporten "Du är uppe i över 1000 sidor. Skulle inte. Expressens bilagor kunna fogas till med det snaras- te så att polis och åklagare fin- ge sätta punkt riågon gång, Man har” en känsla av att det finns arbete, angeläget arbete för så- dant folk i Stockholm — utan att man' söker sig till" "mytomar ner som 7 arbetsgivare. EN NY VÄNSTER? ” I den dialektik, som utvecklas i ”En ny vänster”, ingår att man väljer ut några fakta eller på- .ståenden,' vänder dem ut och in och sätter in dem i ett samman- hång för at "bevisa någonting helt annat, "skriver . Upsala Nya Tidning: . ' " Ett illustrativt exempel på det. ta ohederliga sätt att argumen- tera utgör de grova insinuatio- : 2 of t. LT =| : En jordbrukspolitik som ' tar |: derat för: inom utredningen, Det |: rna Lälse apr å i gång sitt sommar- turneraride, . Premiärplatser: 'Upp- lands Väsby: och Vendelsö, Detl. handlar om ' Thore Skogman. - Tillsammans med en dragspe lare” ska; Thore hinna med 115 platser: på femtio dagar. Han kör hårt ” under ”veckosluten med många folkparker: per kväll, för att kunna>vara tillsammans med familjen i Danderydsvillan under veckorna; Thore kör sin egen bil, Brå. Mercedes. :mellan - Det ligger” Ä t indignation ' :i ”Tutarydfabrikö- n | satt. ära igång. ett 1 resor; ha "minsta effekt” 'på den N När pappa inte är ute'och far mellan folkparkerna Övriga familjemedlemmar är mamma” Britt och pudeln Boy. (Foto: Göran Hedberg). . a 0 låtars man "barna gnuggar förtjust händerna när han kommer. För Thore Skog- man, betyder. fulla: kassor. : coming . Year” alla svenskamerikaner som .vän- tas. hem -i: år. Annars , blir det ycket "gammalt kärt material. Folk: oci ch? tarna, , publiken” trivs” så också. ” passar Maria " Nya låtar och gamla; Nu i sommar presenterar 'Tho- re;några nya låtar. En heter ”Jag sjunger på svenska” och är en lagom elak 'drift med alla engel-. ska "texter : 'och refränger; skvalar ” dygnet runt. Nej, svenskt ska .det vara,'. tycker Thore och sjunger så folk begriper. Till' yttermera visso 'har' han skaffat sig en scen- kostym," som. är till hälften blå, till hälften gul. blå" sko matchar;:- moderiktigt vad färgerna beträf- far i år. Men det var väl mera en tillfällighet, förstås.” som genom” transistorradion En gul och en Kul - och "helt En annan ny bit heter ”Home- och. handlar om vill "höra ”Storfiskarvalsen” : Jämtgubben”,.. annars blir de inte nöjda. Iblånd blir. det l- e'' väl. mycket av :de gamla: 1å- "tycker . 'Thöre,. men" bara "Bult och revy. . : så sent som för: isju är sedan var/Fhore 'Skogman kalkylator vid ”Bulten” ' i Hallstahammar, ' Han urades .. anligt : egen utsago . att fara. hem och hämta dragspelet vid visste ja att han spelade till hus- ”"sportträff.: Kompisarna på att rå om: honom: ett fag. behov. Andra gången vå kort tid som Thore fick hämta dragspe- let upptäckte han 'så' att han kun- de skriva., Lokalrevyn. i -Hallsta- hammar blev nästa steg,' Revyn slog och Thore fortsatte. Snart får - han en silverskiva för det .första alstret ”Ensam jag är”. Det kommer mer i den -stilla lite skillingtrycksbetonade stilen, får vi veta. Thore Skogman här i dag hunnit komponera hela 280 låtar. En av sångerna ' tog bara en halvtimme :att göra.” . Thore Skogman blir bara popu: lärare": öch populärare. Många som först inte tyckte det var rik- tigt ”fint” att lyssna till honom har', u. blivit övertygade "Thore- fans; och 'ordet folkkär är den sannaste ' och : bästa | kömplimang som man kan ge honom: s så > Smittande glädje. " Na : Själv tror Thore att det beror på att: han inte gett: sig åt-bran- schen. Han: förklarar: PT ;.— Jag gör en visa: för att. jag känner det. så och inte för att jag behöver det. En visa som man sjunger 'som. en . maskin lurar ingen. Det är ren spontanitet när jag.sjunger,. det är .väl det som slär! - t : Publiken känner att här Kom- mer. en. kille "som: har kul, den rycks med .och får kul den också. » Tänk vad tråkigt -vi skulle ha fått . om. Thore Skogman :varit lerat! Nab ot LA politik som förs här i landet kan , man; vara övertygad om. vatt S0- Bonnatågét tillhör ' den” antika utomparlamentarismen och ' väc- , Inom ;loppet: av en ' vecka har regeringen dentliga ” Lam fått - vidkännas ,omröstn ingsnederlag om beskrivliga. löje, .. . : Minsta eftertanke 'i : ker. bara socfaldemokraternas, o- Tutaryd borde kunna göra klart vad söm behövs. Som kritiker av en fel- aktig. "politik skall .vi verka där vi är, och inför höstvalet se. till alt det i stället blir HtCE fler so- cialdemokrater som får resa, ad. Vv. a Stockholm och riks- "dagen," Det behövs inte nägra . större gruppresor i den riktnin- gen för att ge landet den bättre , -Bohitik” vi behöver, . - rv Ivv Tidningen). ner, som slungas ut mot Pressen i olika: sammanhang. De social | , demokratiska tidningarna slip- "per. relativt lindrigt undån med " sin ”ultrarojalistiska likriktning” i jämförelse med den borgerliga -préssen,; Nya Wermlands-Tid- ningen utpekas som något slags lakej till de stora värmländska bolagen, beträffande Göteborgs- Tidningen insinueras ett mys- tiskt samband, med storfinansen för, att tidningen en 'månad ha- de elva reportage om en av Vol- . vos. produkter, Sydsvenska Dag- bladet "sägs: ha ”nära. kontakter” med PR-avdelningarna. vid bl. a. Kockums" och Trelleborgs gum- mifabrik och Expressen har en fritidsreporter, som samtidigt är anställd: vid en auktoriserad re- sebyrå. . Detta förklaras vara några få exempel på hur svensk press sö- ker skydd hos storföretag .”som i sin tur åtnjuter vissa fördelar "genom samarbetet”. ” På dessa grunder ifrågasätter man generellt den svenska pres- .sens integritet. Det borde räcka med att ta del av exemplen för » att det skall framgå vilken dia- lektisk halt, som författarna till ”En ny vänster” önskar ge den socialistiska. argumenteringen, na sig verkligt ' skakad ; i grundvalar. é na trogna i senaten har förvisso vid: dessa tillfällen. sänts, främst : »ecklesiastikminister/ Eden- man och statsrådet : Ulla Lind- ström. man som fick en rejäl bakläxa av andra kammaren bl.: "(Oskarshamns- .jten, socionomutbildningen på Sto- ra Sköndal, reserabatter för stu- derande ete, batt om Sveriges u-landsbiständ, Det blev återigen ett bakslag för regeringen i andra kammaren, . Den borgerliga för höger- och mittenpartimotio- nerna. segrade med 106 röster mot 105. Första kammaren hade tidigare röstat för utskottet och därmed faller frågan, Men en bra bit framåt trots allt genom andra kammarens beslut. dels tillsättande av en parlamen- tarisk, utredning med represen- tanter för näringsliv, mission och vetenskaplig expertis för att un- dersöka vägarna för en ökad svensk biständsinsats, dels utar- betande av en plan till nästa års riksdag för förverkligande av 1962 års riksdagsbeslut om bi- ståndsverksamhetens målsättning, ström och f. statsrådet Sigurd Lindholm som försvarade rege- ringens inställning till u-lands- hjälpen och som fick möta hård kritik från borgerligt håll ' kens utformning här i landet som socialdemokraterna skisserat den syftande till en nedskärning av vår livsmedelsproduktion till 80 den fann man främst från cen- riksdagen. Det'har skett i den folkvalda kammaren och hade inte den ; kompakta socialdemo- kratiska majoriteten i första kam- maren fattat motsatta beslut skul- le' regeringen ha. anledning kän- "sina En tacksamhetens tanke till si från Förra veckan. var ' det Eden- "ifråga om a.” anslagen. till studentidrot- & . Nu i veckan hade” "riksdagen & en äng och stundom animerad de- reservationen De borgerliga förslagen gällde Det var statsrädet Ulla Lind- Den ” framtida jordbrukspolitt. procent av självförsörjningsgra- RIKSDAGSKRÖNIKA I vn terhåll :.;. anmärkningsvärd med: hänsyn till den: hotande hunger- il katastrofen” i världen. H "I den debatt som förts -i den socialdemokratiska pressen har: centern : beskyllts för. att, vilja upprätthålla ett oräntabelt svenskt jordbruk. Det har insinuerats om ten för att. befrämja. en sädan- ut: veckling. : I riksdagsdebatten avvisade hr Hansson i Skegrie (cp) bestämt alla dessa beskyllningar. — En sådan politik skulle bl. a. leda till att de inom :jordbru-: ket sysselsatta skulle få bara hal- va. den timlön de kan erhålla i annan produktion, Med andra ord". skulle dessa. underbetalda människor i huvudsak få bära kostnaderna för u-hjälpen, Inget politiskt . parti vill, ta på sig an- svaret för sådan, utveckling. — Däremot kan centern inte 1 |acceptera regeringsprogrammet , om en '20-procentig nedbantning — av vår egen livsmedelsförsörj- ning varigenom vi skulle. tving- folken: om de helt” "otillräckliga Hur rimmar den socialdemokra- tiska, jordbrukspolitiken med det påstådda intresset för : uländer- na? Som ett klart uttryck för pas- sivitet betecknade hr Eliasson i Sundborn . (cp) den socialdemo- kratiska uppfattningen att man skulle : avvakta en' allmän inter- nationell aktion för ett utvidgat livsmedelsprogram och -först , Se dan ta ställning till frågan. — Det är en attityd som knap- past är värdig vårt land, ansåg hr Eliasson. " & I första kammaren påtalade hr Sundin (cp) den bristande plane- ringen i svensk biståndsverksam- het. Man måste skapa mer orga- nisatorisk stadga åt hjälpen. Han fann. också högre anslag till FN:s barnfond nödvändiga och föror- dade investeringsgarantier för svenska företag som vill etablera kvar på 'bultfabriken och 'kalky-|- kommentar | 4.000 ton av vårt överskott på torrmjölk går till Indien. Det kos- tar oss inte mycket, för var skul- le vi eljest göra av det? Vore det inte lika bra att skicka också "Iresten? '. Vår u-hjälp. skulle bli av vä sentligt större betydelse, om vi förutom : SIDA:s långsiktsprojekt snabba punktaktioner, där akuta hjälpbehov råder. Utifrån ' kom- mande hjälpaktioner . kan inte varaktigt ändra u-ländernas- sam- hällsstruktur och vända” utveck- lingen där, men de kan ge dem en. förbättrad chans. att göra det själva. = -. : Västerbottens-Kuriren. : "Om regeringen anser: att' den politiska viljan att hjälpa de fat- tiga länderna. bör stimuleras och förstärkas. gör man märkvärdigt litet för saken, Propaganda och information lämnar mycket öv- rigt att'önska. Finner man det verkligen tillfredsställande att en- dast skandaler av och till skall få ' 'intresset.' för .u-hjälpen | att flamma upp? i Måndelstiäningen, ; ti Ett i vår" mening förenklat re- får" inte bortskymma ' fakta som t. ex. alt rävarukostnaderna "har en allt mindre del av priset för den färdiga. produkten. Vi köper idag paketerade livsmedel i' han- deln, där.' råvaran inte kostar stort "mera än burken eller det granna - omslaget. , Kostnaderna stiger också fortare på förädling och distribution, vilket sällan blir uppmärksammat . i depatten om Nvsmedelspriserna, ? : Lantarbetaren, - Genom ' regeringens” maktfull- komliiga ingripande - snedvrides hela jordbruksdebatten. Förtroen- det för objektivitet hos de arbe. tande” "offentliga - utredningarna 4 har fått en svår knäck och detta mism + bland - jordbrukarna” och stark" oro: bland: övrig: : folkgrup- ;per. En utredning som, skall dra upp . riktlinjer: för: jordbrukets framtid bör. ha "samma frihet 'och ringens inhopp på arenan. inne bär att denna. frihet Icke längre ; Västra Sveriges RUP Stämma l : "Det. gäller inte. bara att uppe- hålla livhanken'" på ett. visst an: tal tidningar, de: livsdugliga . bör att man hänvisar till 'världssväl-. as konkurrera .med' de" fattiga ' den förlorade sonen i liknelsen, livsmedelstillgångarna i världen. | sig i u-länderna. Hr Dahlén (fp) läste upp ett gemensamt uttalande från centern | och folkpartiet: — För alla. som ett väsentligt ansvar för att ef- hävdar att värt land måste ta befrämja dess /goda nattsömn, också få: "utvecklingsmöjligheter. Förslaget 'om «ett statligt kredit: stöd :till pressen bör därför tas upp till ytterligare Prövning och granskning. : Svärigheterna :' för många tidningar har främst be- rott på bristande” möjligheter till längeristiga investeringar. : Vill också anvisade medel för rörliga, |” sonemang om billigare livsmedel |. har orsakat förvirring och 'pessi- |: : ansvär som. alla ändra 'utredning- ä ar har i värt land, men 'rege-|. statsmakterna | verkligen ” hjälpa till ått skapa en, livsduglig och differentierad press bör säkerli- gen stödet främst sättas, in via ökade ' lånemöjligheter — "genom åtgärder som -kan'ha både gene” rell -och' selektiv verkan. +": ha « Chefredaktör Arno Andreasson : i statsanställd. . idoler. Det borde statsrådet Pal- me ändra på.” Innan det: skapas . utrymme: för fler. chefer och nya” programkanaler. , Frågan är om det är en sådan” utökning som mest gagnar lyssnare och tittare. säkerhet sägas, är. bättre ; ; och trevligare program. Att de: nuva- ' rande är dåliga torde inte' kunna 2 förnekas. Trots att Sveriges ra. dio redan nu, vad 'det berör på antalet anställda, är' ett stort. fö. retag.” Det” kryllar ” äv fölk.i det. stora radiohuset. Men "vad är det > som tittarna får set. mte många” torde, anse att de får valuta. för licenspengarna. Skall licensen nu, bli än dyrare för ett program 2, som : sänder "tjugo timmar I vec kan,. 'då ' bör ' och kan tittarna ” också ställa krav på Sveriges ra-. dio, Krav .på bättre program, ven . Dala-Demokraten. Med: förundran. kommer fram- tidens” historiker: att - begrurida det kommunala” sambandet, den-? na underbara ordsammanställning - som ' ingen förstod och som” just : därför' visade”. sig sö janvändbar I "Göteborg har "man på vägra håll inom - den . kommunala, för valtningen' börjat. använda Sig avs tekniska, hjälpmedel. Det innebär - att man får vänta: i månader på uppgifter. .som en duktig: kamrer förut kunde skaffa fram på no J Kurireit (5) äntligen fastslagit" en regel . för 2 nykterhetspolitikei ”Total ; avhållsamhet - är ;en' pri.” detalj: i det kärnfulla . uttala det? är' inte - måttligheten också "jen privatsak? Det har, jag. hört.? förr." Men vilkén' dag” och vilkens » timme blir. den - måttlige : må brukare och- samhällsfråga Det är 'dock skönt att veta;”al total avhållsamhet: är 'en privat sak...” Ibland : hörs det, som om absolutismen är' en ssamhällsfrå- ga,' som kräver ingripande för, att truga starka: saker . Ä"de” het nyktra. Drar ” 20 Text: Jol: 10: 1--10. Dehna söndag. bär ett mycket skönt --namn, ' fast - många har glömt det numera, nämligen Mi- sericordia Domini, som betyder Herrens barmhärtighet, Herrens godhet. Och dess bild är den se- dan martyrkyrkans dagar för den kristna församlingen så ' älskade bilden av Den gode herden. Den- na Bild innehåller i all tydlighet mången kristens hela levnadshis- toria: förlorad — sökt -— — funnen burers hem. ' - Förlorad. Det är icke bara det, att mängen människa gör som som vandrade bort: i främmande land och förslösade sitt goda, hon går bort ifrån Gud i synd och värld och glömmer sin Gud och sin själ. Nej, det gäller : också det, som; julpsalmen uttrycker. i de kända orden: ”Och vore ej det barnet fött, förtappat. vore då allt kött. Nu frälsning. bjuds åt alla... Prisat vare hans heliga namn?” - Sökt. 'I Frankrike fanns på 1500-talet bland ödsliga berg ett kloster, där : munkarna ' om kväl lama ringde: två timmar i en ter måttet av sina resurser bi- dra till att lindra hungersnöden i världen och skapa. större eko- nomisk jämlikhet är det uppen- bart att statsmakterna bör pla- nera u-landshjälpens växt På läng- re sikt, hette det bl, Dessa bollen vana som sagt gehör endast i andra ka kammaren. Vilket således" blev : ett ytterli- gare klart nederlag för regering. en. Den senaste tidens mot; ar torde inte precis.vara ägnade = "Laholms. Tidning av "Prosten Ol. Mörk, "klocka för att kalla på ' vilsegång- ;; na” vandrare: och : på den klockan. var skrivet: :Errantes revoca, k inskription står på" hela. Kristi evangelium, Och. särskilt på. dar gens evangelium och Den gode herden,' han som ' lämnar de nio: och nittio i fållan. för att på få rofyllda stigar söka upp det en- da, som kommit bort: Vi minns Augustini ord: '”Herre, du: har en sådan omsörg om var och en AV OSS, som frågade: du blott ef- ter honom ensam, .och sådan om sorg om alla, som vore de blott en enda”, ” - Funnen. ”Glädjens” med m jag har funnit det får, som var" förlorat”, " så talade. Den. -gode herden, Ingen . har. förlorat så mycket som -Herren; ty han för- lorar människosjälar "och han sär ger i sitt ord, att en' enda män- Niskosjäl. är mera värd än hela : världen, Så -'ser icke vi: på -mänr : Niskorna, åtminstone -' inte på andra än dem, som står oss: när . gast i livet, men Den gode! her- ;' en känner så för varje själ, Så Bott för det vilsekomna fåret att ver Vara i trygghet hos herden. Vilken glädje för herden att fin: na det förlorade. ”Vilken glädje herren fick, ' om 'du -blev hans, ela hans i detta ögonblick”, .Buren hem. Ofta är Den gode herden avbildad med lammet på ' sina axlar, som -: han, bär : över Svårigheterna ända hem, En-kris.. in vill lägga” allt '1' Guds - -händer , den tron, att när Gud får. sty: | ra, då går färden ' rätt, och när han till sist icke har någon fram tid kvar på jorden, 'då: vill han befalla sin själ i Den” gode ”her- dens händer. Herren 'skall bära ; honom på sina" starka: herdear- | Ia mar" ända "hem till-- ise glädje, em till paradisets, TV: har" blivit ett "arivhus för > Vad de önskar, det kan med": stor" ' la de vilsefarna ;tillbakat Samma. :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.