nerverna tar hem spelet, "de president V Xekkonen vid "ett + tillfälle för länge sedan på tal om. + är" emellertid inte det nuvarande ; ; komplicerade politiska situationer. Dét- är möjligt att han har rätt - häri. Men just nu ser det ut som om "den iald kratiske par- yttra- > a man på det traditionella mönstret , : och chansartat spel från partiernas - finska Tegeringsbildningar, så. olikt detta. . Man spelar” ett. hårt sida, mer känslan "för det 'gemén> .bästa finns dock: med 'i.' tiledaren och nyvalde talmannen . i finska riksdagen, Rafael Paasio, > skulle :l -Behöva mycket kalla ner- ver för att kunna ' bilda en: ny. finsk: regering som passar in.på". dels president .Kekkonens önske- " mål, dels på vad Finland just nu allra bäst behöver. oe sa För att börja med presidenten, + så har han gett Paasio i. uppdrag : att försöka bilda antingen en ma- jeritetsregering på' bredast möjli- ' gå parlamentariska "bas, eller. en socialdemokrätisk” minoritetsrege- I ring. : Ceriterpartiet har, trött av många års regeringsmöda, sagt nej till "regeringsmedverkan : och "de ' övriga finska borgerliga partierna - är inte heller hågade att rege-. : bilden... Socialdemokraterna : "och. centerp har ts förr w "i regeringsställning.: Och : bakom +: kulisserna sitter den durkdrivne. — politikern : Kekkonen; .;. Man kan . med "till vissket gränsande” sar " nolikhet utgå ;ifrån att : den här > gången släpper: hån «inte. gärna ” tanken' på en.s k röd-grön "koas ; litionsregering,"! Frågan” - sagts” om” "nerverna är tillräckligt kalla -för" att. utnyttja” den "chans '" som "kanske trots" allt Jeder fram 7 ait en "sådan. Vår” "arbets, boen Svenska TN Toppaktuellt just nu är frågan om när svensk färgtelevislon ska Hå sin efferlängtade premiär, Om färg-TV ska komma före program >:2 "och: vilket systern: — ' det finns flera att välja på — som ska an- Kommunikationsminister Olof Palme håller för: närvarande å med att studera 'radioutredningens förslag om vår" framtids-TV) detta föreslås att P2 skall starta i TV 'senast vintern" eller våren 968, Telestyrelsen å sin sida undrar om det inte: 'vore lämpligast att: börja med färg direkt? ” Wö Uppgifterna om, | färgtelevistönen” är både många. och förvirrande, + Strängt, "taget kan- man bära vara förvissad om en sak: att färgsTV i kommer och "att "det sker tämligen snart, ' : > rs Redaktör Arne Öijen ger oss i följande . ' + bakgrund och dess utveckling i vårt land fran till. dags dato.” Och | han poängterar även att vi inte ska : ha "för. stora” förväntningar, televisio: mn kan bli" en: stor besvikelse för många tittare, 4 bår | "färskt", datt vändas.” ”A mom Sker s > i Det å är stora internationella elek- färg. TV -kilmer fa finns | . artikel färg elevisio man med 'våren eller hösten" 1968, | Men troligen blir det inte förrän 1969 "vid nyåret, Vad kan vi vänta” oss? ' Svårt att säga just nu. Men: det finns vissa erfarenheter att kny=' ta”an till. USA är ledande nation, Där har man haft regelbundna, färgtelevisionssändningar sedan de- cember 1953! I över '5' miljoner , amerikanska hem set man färg-TV; . Men svart-vitt leder med över” 60 : åras - då 45 änders des för att ventilera kongressen tronikindustrier inblandade i för- ' händlingarna " "om "hur. de 'europei- ska fär televisionssändningarna ska : Färgtelevisionen” är, inte av 'så som. många kanske färgtv i Europa trodde man att frå- gan skulle få sin lösning. Men långt ', därifrån, Öststaterna och Sovjet rös= | tade på, det franska systemet. (Tro-' n överenskommelse = ligen. efter - en: 'som träffats "långt /fänan kongres- sen). Och väststaterna höll, på det miljoner mottagare, Ts : Japan "ligger också väl” tilll Tro- ligen 'är siffran färgmottagare' c:a 25 000 — mest placerade i klubbar, restauranger - ete '—. men” siffran ' stiger..oavbrutet och för 1966 : kal- kylerar Japan ;med én ökning av. ytterligare . 100.000. mottagare. För :svart-vitt:. har Japan över 16 mil joner mottagare las ' VAD KOSTAR EN FÄRG-TV? ve Vad kommer en hy färg-TV att ' "Hur starkt | "Bonn betonat sin trohet mot både . USA: och Nato 1 den kris" Frankrike framkallat är det icke "förvånande: att" det råder: en viss spänning och ”osä- kerhet på. västtyskt håll. Det är en' stämning som kommit till ut- tryck håde 1 regetingens osäkra hållning inför de:östtyska -kon- takter. till vilka - socialdemokra- terna tagit "initiativet 'och — vil- ket är allvarligare ” -— -förmodli- gen.;, också, de” -främgångar som det ytterlighetsbetonade National- demokratiska” partiet håft i de 10 kala” valen på sistone, ”. a Svensk Dagblidet., . ".Finanspolitiken Kan piära tin stabiliseringen . på två vägar, bå- de 'genom' att Inkomsterna: ökas nom ” "sitt förtroende ' trots 7 allt Det ' förvånade många. . "Fyra år ' senare, alliså "I är, fockas mannen från stadsfullmäk. tigelistan. Efterdyningar från 'det tidigare trasslet? Ingalunda.:' Man." nen har: gjort ett misstag, som : anses ännu värre, han”har-stö sig 'med mäktiga fraktioner "mom fackorganisationen. ' som chef för" det kommunala hyresbolaget "har han 'lierat sig! med privata före tagare; för. att förbilliga byggan., det... Till" konsumenternas,” d.y. hyresgästernas "bästa. Det. får han inte. göra: « ... Norrköpingsfallet: ger anledning” till funderingar. , Men inte bifr de: av, angenämt” 'slag "just. ” : per | på 1 kosta? Det tyska .system som ' vi 1; ti ra tillsammans med: socialdemo- Edsmiljö” hotas, på. många" olika tror: Redan tio. år efter. sekelskif- Den) re- 2 Det. a syst om "a ”förklar! igt att rmän på. kraterna, även . om, de inte ham '| sätt, d tet så meddelade. de 'båda franska presentanten — tillika ordförande | kan utgå från blir tillämpat i Sve-" |och” "utgifterna minskas”. eller rädiö-TV-hållet" inte ' känner, sig ' anledning - känna " samma 'rege- ' ribgsleda” 'som ” ”centerpartisterna. " Påasisz har emellertid" ännu 'en ' utväg: Han Fr bilda en majo-, ' ritetsregering « «tillsammans + med : folkä 'emokraterna och socialdemo.- kratiska förbundet. I så fall kom- :. po: "såvida :: småbonde- partiets. "enda mandat? räknas ' till de sistnämnda. . ;Rafael ”Paasio förefaller" ”emel-. lertid föga, .-trakterad av en så= . dan -fegeringskombination. : Han , försöker förmodligen med all kraft och, all förslagenhet undvika 71e-" n bete . med folkd kraterna, Återstår då" on: socisldemokra- . tisk minoritetsregering, möjligen ” k näppeligen ta de krafttag & som . hövs, inte minst” på "det; ekonomi "Den stora” socialdemokratiska valsegern på 18. mandat löser 'allt-' så! Ante” regeringsproblemet,'" od i tog sin'- valförlust” hårt;;: Partiet ; har ' burit den största delen. av” regé- ringsbördan " "under hela: det sön: cialdemokratiska « Partiets svåra '] . inre' kris, Nu vill: centerpari ér- na låta 'den segrande : och" fill frisknande socialdemokratin visa vad den duger till. Ur' deniokräs.” tisk synpunkt finns « det heller ins. get som talar, mot eh såd; po tisk” syd)! Men: pråktiska "pol is varje Höga. på, SH Pp ol tiska aspekter det. "betyda ätt liga” 'mötfagare i "fär £. Men däremot n i Bi rhult (öm Finländ:;; får sig. ned i en ärkligaste, byggnadsminnesmär- nterpellation , till. stats- svag 'regeri ; | ministern,, om "regeringen "avser" skådltg.: g AN urlivets tjänst h i det]. om ' den. gamla: motta att .på grundval. v det betänkan- z Men . experterna” avrå> |de ” som:- lokalisefingsutredningen - dre önskvi ”banä” med att jordbrukets". hu- vudtitel behandlades. Under den- na debatt ställde: jordbruksut- skottets. ': ordförande: Nils : G. Hansson (cp): några . "konkreta Riksdagen: fick. sen ny! stor s jordbrukspolitisk debatt i sam:|: g' av mark. för olika : indu-' strier "riskerår man” att förstöra "oersättliga" naturvärden och: om- råder, - som + borde'-bevaras».sor fritidsområden eller områden för; ” permahentbebyggelse.! Genom"”enr'T snabb och okontrollerad nedlägg- ning'av: åker. och jordbruksföri . tag får vi i" många” delår.'av: lan” "det en :förslumning av.'naturen; ioDern "nuvarande" utvecklingen. ;visar. alltför 'många negativa 'si-: dor "för "att vi"skall ha: råd: att "avstå: från försök "att. styra: in nor. "Det torde också finnas till; -räckligt- mycket sakunderlag fö «en-.snabb zutredning :i -syfte ;att lägga, fram: konkreta "förslag. till: översiktlig; riksplanering' K Utvecklingen på: förnuftigare. ba- I: ] fysikerna. Rignoux 'och Fournier att TV var! på väg och: att. den skulle :sändas .både? i. övart-vitt «och färg. Bara -18 år: senare. så ; fick : ryssen "SVzK Zworykin patent på" ett färg- vsyätern!: 1919 kom" geniet Alexan- der Graham Bell-med i' bilden och Å nsfrerade 'sin metod för färg-' elevision: i New: York:"Med lyckat ésultat. Vi ska 'heller inte glömma karen Blair, som. av många anses "som tölevisionens. ”riktige” upptäc- kare." Den : ityska "elektroniska in- | .dustrin; meddelade: 1939 "att man "lyckade TV-program i färg. Nu fter kriget: är dessa gamla tys- ka tv-ringrävar, flitigt i elden och andra nationers för-: as. Det: finns: tre: olika, ”bort..dén'förnämlige .engelske fors]; rgtelevisionen i Eu-' i direktör Erik Esping i Telesty- relsens : 'radiobyrå tvingades! leda förhandlingarna i inom ”lyckta” dör- rar för att. inte' delegaterna skulle påverkas ' ännu mer ; utifrån, Vad uppnådde ..' man >» på. Wienmötet? Praktiskt: taget ingenting. Mer än att man kom-överens om "att strå- 1a ihop i Oslo :senare i år för att dryfta frågan änriu en gång. : MAN ARBETAR TRÄGET VIDARE " Sanpolikt kommer det vä tiyska systemet att. tillämpas i Västeuro- rige har en typ av mottagare som kommer att kosta ungefär 4.000 kro= -- nor, . Men ' vi vet ju av erfarenhet — tänk bara tillbaka på våra van- ' liga svart-vita; mottagares pris vid premiären” ,— hur snabbt 'denna' summa kan. sjunka. Dessa' motta=-' gare har en mer konstant bild och en . automatiskt korrigerad färgin=. ställning och. störningsskydd. De ' kommer med andra ord vara lätta att sköta och man. behöver inte ide- ligen" rätta : till. färginställningen, - Vilket är fallet med de: amerikan- ska apparaterna. a Sänd pa. Så anser i alla fall televisi experter... Det har överlägsna tek- niska fördelar om man ser framåt i tiden." Öststaterna ' riskerar : att komma på efterkälken om'de håller : fast vid "sitt, Vi vanliga tittare be- höver ' dock inte! oroa 'oss föratt | eurovisionssändningar , "mellan ; de olika: systerien inte'-skulle; kunna |' r inte vara särskilt svårt att 'ordnä; Skillnaden mellan de oli- ka systemen! fö "färgtelevision åter- Uropa.., I Tyskland rgpremiär nästa år, . så och ryssarna ska också försöka a föra sn a första sänd- te :färgprogrammen " att ställa ' sig mer. än e:a. 20 procent dyrare» än de svart-vita; Vilket man fruktade, . SKANDINAVIEN RUSTAT FÖR FÄRG- TV: ät . viktiga: ;detaljer. så har. 'svensk TV. -— och även de övriga nordiska län- har satsat på beredd för sändningarna när "de blir . aktuella. Av. kända svenska program . i: svart-vitt som” "gått, :Viller-Välle- i ; Söderhavet, vi på Saltkråkan" m'fl bar. inspelats så de; kan ges i reprig i färg! Det som” "kommer . att” för- ' dyra färgsändningarna är dekoren, med iden” "enkla a” upp. "priserna | inte-få" äte: annat än I ide . inflatiorisskyddet=rmedger ;' följ: samhet” till.den allmänna prisut: |, . vecklingen,: di; ; V23.8:, Pen ingvär- |. > deförsämringen.. ”Någon pådri: |' vande ' faktor "1" ”prisstegringska- a | dikappader ' . och. skrifter. ur. "ett sovande" och of rvarat "bibliotek; 'Samtidigt är det! ; fråga om 'en” aktion; ”som kommer att ge långvarig” och” sti sysselsättning ; ät” hän- |; "Två ”angelägna'"strä- vänder char med: andra "ord "knu- tits ihop under lovande 'auspicier. "|: Vad som skett är att en arkiv- d arbetscentral på Deads mulerande” styrelsens : , initiativ'"” inrättats H Roggeborgens nedersta våning än- der » ledning , av : länsarbetsnämn- = | kostymerna, ljussättning och — na= turligtvis —: högre honorar. till ar= tisterna; 1'en-fätgsändning! är var= je detalj 1 bilden viktig.' Allt måste vara”, : färgmässigt. perfekt." Även staffagefigurer som man. I: svart- vitt kan ”slarva” undan billigare, Un kan vi se programmen i svart-vitt! varande färg TV. VAD: KOMMER: VI: ATT FÅ 'se? "Övergången; til ärglv kommer : att ske så sakteligt.:Starten kanske -bjuder på 15 timma färg per, dag. -Alla program lämpar . sig heller in= te för färg. Studioprogram och dyr. likt vore bortkastad möda att färg- sätta. Inte heller Aktuellt kommer i färgrutan. Men 'däremot fotbo'!s= landskamper och, andra, idrottstäv- skjuts på "framtiden; Som - motto för ' en översyn; av. stabiliserings- politiken . vill vi” rekommendera | stätsministerns . Cegna, ord: ”Själv- fallet är prisstegringar, av ondo”, -Fkonomi ik. Revy. Hur. I mycket av löneglidningen beror” på företagens . rädsla "att förlora -sin arbetskraft? Företags- ledarna vill gärna tro att sam” ma: marknadsekonomiska regler gäller. för arbetskraften som. för verksamheten i övrigt och följer. därför: så långt möjligt den all- männå löneutvecklingen, Nu. vi det behövs. lönedifferenser om tjugo; procent ; för. att : de mera påtagligt skall stimulera. » till rör- "llighet.”Det borde'med "andra 'ord/ : | finrias I en "god: i märginal /för det enskilda företaget. att "anpassa sig ”Jtill.. denna , allmänna ; Jöneutveck-. ling. Det. behövs" -Kanske' en :upp: rustning: mot "öneglidningen även på'a 'det psykologiska” platiet. H ' Handölstidningen. | postadsförmeälingsskandat drabbade Norrköping för fyra år sedan "och; mannen, i. toppen gick skakad ur: "häridelsen.” "Men: arbe- tarkommunen, på platsen gav. ho: angående statlig verksamhet lade fram -. 1963 ; komma "med. förslag samheter från Stockho! msol till andra områden; "Lokaliseringsutredning ns slag var:;inriktat: på en omfattan- de utflyttning. av statliga: företag, erinrar": interpellanteni:: Av |) cirka 185 undersökta. «verksamhetsgre-;] nar : kunde; enligt ” utredningens bedömning 110 flyttas från Stock: -holm."20.tal av "dessa ansågs va- ra relativt fristående: i. förhål- lande till. annan statlig verksam-' het, . Iokaliseringsorten ' kunde , be- dömas ' från: fall” till > fall. ; | kostar. till utflyttning av statliga verk-| Äter: ; Bä” väl. traktérad” av hr” "Palmes rensning av HN "radioutredningeng" förslag, Man? man "städse" vinnlagt " sig” om att knäfalla', för en politisk ensidig-' hets" gudom, : vilket man, nälvt, hoppats” skulle :ledas« till välsig.: nelse.” Att "det fanns så" mycket: demokrat i 'hr: : Palme '-hade'- väl inte. dessa” jänande andar” trott. Skönt. är'att undfällenhetén, kom;' mit till -korta. Hr Palme. fär. app: läder från folk med demokratisk sar emellertid "undersökningar att | 3 -Ett:av skälen . för de tämligen omfattande i! Htbyggnadöpläriernå det. lättare” att säga nej. til "dem" som ständigt pläderar. för : större vill: ordna reklamfinan-' sierade sändningar. Annars vore det” jur heller inte så dumt att fråga lyssnarna oc tittarna” iom program mått-om glädjeämnen en d kö Har ni då sina” kvinnliga . vartiv riter” emot sig. " "Fru: Lindström > vill. slöpa 2.Jek- hålla... bidraget, .. av de borgerliga. De. socialdemokratiska statsrå-” den. är mycket ovana vid neder: I - | I | | frågors» till "jordbruksministern. . Frågorna gällde" det storstilade utspel socialdemokraterna "pres- terade den 14 mars, - Hr Hansson frågade: När skall konsumtionsmjölken - bli 22 öre billtgaré per liter? en » När skall sockret bli en kro: ha "billigare "per kg? : !- Vad" här regeringen. ör gar rantier för att det 1 framtiden skall ; .bli möjligt att importera billigt :rörsocker? s sov På" den första” frågan svarade Iden "1: Sörmland; Under: Kungliga Bibliotekets överinseende har nio arkivarbetare; börjat ta" hand om 1600-talsskrifter i Strängnäs stifts- och: läroverksbibliotek -— som. är känt som 'jen 'av vårt lands märk- ligaste' boksamlingar med oersätt- liga bokskatter från olika: århund- raden, >. EFrån” början Hade detta beröm: da" bibliotek sin ”Hemvist ' i' Rog: geborgen' som ' Gustav ' Il Adolf år: 1626 skänkte till det av honom grundade" ;:.' Strängnäsgymnasiet, Gymnasiet: växte och. blev. trång- bott. ' Det: ledde till "att 'bibliote- ket för över 100: år sedan evakue- rades. till det s. k; Tryckerihuset, rusellen - är alltså” jordbrukspri- serna minst av allt.”Tvärtemot är |: det så ' att om" löhestegrihgarna od höll "sig ”inöm "ramen för . vad |: samhällsekonomin'- kunde '' tåla I. utan ' penningvärdeförsämring, , om inflation uteblev” alltså; så | "skulle "det inte heller ' bli fråga om någon stegring i jordbrukets : . produktpriser :" » Att jordbrukets , föreningsrt 'relse> inte 'heller undandrar ',sig -».sin' andel i. kampen för att. hål, då priserna nere har; seriast' be” kräftats i "den skrivelse till rikt prisutredningen : som+Lantbruks- ” stående". :90 verksamhetsgrenarna : hade däremot :så' stort: behov av inbördes samarbete, att man bor. de: eftersträva större. samlade - ut- flyttningar.” Denna , stora - utflytt-]. ningsgrupp skulle. enligt: utred-,' ningen ' kunna ' flyttas under: en tid av, 10—15 åra set ”Den. totala utflyttning, som ut redningen ansåg möjlig, skullelf gälla : inemot" 28.000 ” "statliga be- fattningar,. påpekar ' interpellan- ten. "Trycket på. Stor-Stockholms- området skulle ” därmed: kunna minskas med över, 100. 000 perso. ner.” H lingar samt naturligtvis de teater= program som TV , själv producerar. . Vidare .— ' och '.det ' tilltalar nog de: flesta -— "amerikanska program av "typ: Flinta och bröderna” Cart= wright görs sedan länge i färg. ' "Nu 'ska vi inte 'vänta oss alltför mycket ' av | färgtelevisionen.::"Som den är av'i dag så är. bildkvali- teten si "och 'så .vilket framgick av ett provprogram med bland annat' Lill : Lindfors. Producenten, hade haft god tid på'sig att tänka igenom alla detaljer, : men hans erfarenhe- ter var att man måste arbeta oer- i 1 dade för sådana. Värst mäste. det . | vara "att lida nederlag” med. 'so8« | sar emot. Sig. elsida "om "der engelska polisse- rien; som gått i flera: veckor re: 'dan, 'och dessutom några spalter "öm folika. ” film. och show, -pro- jet är: en ensidig och ma- og rad, ägs - Sveriges ädio roch: får göra reklam för Jesus sade tin honom: ”Gä: jori bruksministern undvikande: D. v.'& han sade att någon tid- tabell inte "kan uppställas,: På den "ändra frågan svarade; han att "sockret troligen kan bli'30]'” . —40 .öre billigare per kg om - man importerade istället. för att odla 1 Sverige. - På den '.sista frågån” 'svaradé. Joräbruksminis- tern inte .ålls.: ! Som. synes återstår det inte . mycket ' äv ' vallöftena « från den 12, mars, Hr Hansson :fram- förde 'en försynt undran om in-| ls te "regeringen är: lite väl långt .uted ytterkanterna med sina löf- |] . ten. Troligen”, går det på samma sät/ "denna". gång som det gick när man för fyra. år ; sedan :10- I. vade'. satte, 150.000 « människor |. " skulle få'. flytta: må nya" bostär der på” sJärvafältet - före ' 1970, Som ; "bekant.; lär, inte” en ' enda lägenhet: stå rdig vid. den: tid- |. förbundet” tillsamman, med; (and. ra' -stora . närlngsörgantsationer bäde, radio och rättfärdigt ”' om" jordbrukarna 'skulle ensidigt , utsättas” för: 'en sådan diskriminering som ätt: In- te få ersättriing för penningvä deförsämringen.”. "Kommunism ” betyder ju i: sin ursprungliga in- nebörd allas gemenskap, och det + rimmar: dåligt därmed att försö- ka. sätta-landets största .låglöne- grupp 1 en särskild. strykklass. .-"Kommunisterna . är . helt en. + kelt äte i ogjort väde ET FINNS EN” IENDENS , svenska ul "landsdebalten | - satt. underskatta både? .doxdbru- |: ”kets. roll.i ul länderna; och -vär- : det av. humanitära hjälpinsatser; . skriver. Västerbottens- K urir ”Livsmådelssänäningar Har in. 2 "gen avgörande betydelse för u- a uteblev. i-stort" sett'"1957 'och : varligt. försenats,. på' vissa områ- » rats) De" kinesiska- anfallen och , te ehsamma skulden för den nu- "> varande. stagnationen. Den hade mer att hl "affekt avgörände för > den "fortsatta ' utvecklingen..: De tv 1959. Följden” blev”att det indis- ka" utvecklingsprogrammiet. : all: den har: kraftiga :bakslag rote: "konflikten med Pakistan. bär in- .. inträtt | tidigare. Så, skenbart. un- tionalekonomin- att "ett uUpprust- ' ningsprögram, trots, alla kostna: |: : der, kan. bli en- värdefull stimu- "lans. för | visga ' näringsgrenar, som sedan förstärker andra och totalt åstadkommer" en nettoef- "fekt. +: Om jordbruket -och livsmedels- hjälpen undervärderas är det i ln turligtvis'. farit ' illa, . särskilt av - | vintrarnas ' kyla" och 'fukt.. Spår en” på: 1700-talet "uppförd :tvävå- | ningsbyggnad. i närheten av dom- kyrkan.1 detta. sedan 'årtionden oeldade hus har samlingarna na- av” bokmask har också kunnat hört mycket "längre tid i studion för lyckat resultat än vad som nu är fallet: med svart-vitt... De första färgsändningarna kan bli en -be=' svikelse för tittarna om de spänner sina. fö väntningar för högt. jåkttas, folianternas' ”träpärmar, + hög ' tid att. bokbeståndet flyttas och ' kommer - -under ' permanent översyn, -> Gång pår gång har biblioteks- myndigheterna : och läroverkskol- legiet. i Strängnäs -förgäves slagit larm om dessa oefterrättliga för- hållanden och nu ser det ut som om ”"stiftsbiblioteket ' genom ' sam- verkan av: olika »krafter är. på : väg” satt" återuppväckas ur decen- ligheten” är, det" ”nåfarlistvis så v att 'i ett statiskt samhälle finns "inga "incitament för att minska födelsetalet.. Mänga barn; av vil - ka högst vartannat överlever, ä tvärtom ofta en pensionsför: ik- "ring. a Bland mäniskor som lever på framför allt"i de stora Det ” är niers . törnrosasömn, Inom' bygg- nadsstyrelsen" pågår . projektering av 'den likaledes: länge efterlysta I; återställningen "av Roggeborgen, Den skall. bli säte.för, ett , depå- och forskningsbibliotek' dit 'stifts- biblioteket " skall återbördas. 'Den första” ihsatsen . i 'räddningsarbe- tet är -den aktivitet som påbör- jats i arkivarbetscentralen,. '- >” Boksamlingen uppgår till 60.000 —80.000 . 'exemplar. > Något : exakt antal. kan inte uppges på grund av. bristfällig sortering och kata- logisering.. är finns bl a. skat- ter "från "erövrade bibliotek på kontinenten .och en rikedom av sällsynta svenska tryck från 1500- och 1600-talen. Roggeborgens bib- liotek väntas bli en vallfartsort -|tillfredsställande - t En sädan' rv omlokalisering « av den statliga verksamheten . skulle . gö- ra det lättare för. Stor-Stockholm att komma . till rätta med t. ex. trafikproblem, sociala förhållan- den och - bostadsbrist. ' Samtidigt skulle utvecklingen stimuleras i de nya Jokaliseringsområdena : > Lika väsentligt är det. natur- ligtvis,' understryker interpellan- ten, att den statliga verksamhe. ten "har en lokalisering, som 'i största möjliga utsträckning främ- jar effektiviteten, Lokaliserings- utredningen hade emellertia kons- taterat att föreliggande planer be- träffande : Stockholnisområdet' in. te gav anvisning: på någon ratio- nell. lösning av, den. statliga verk- samhetens utbyggnadsproblem,. "Vva- re sig i innerstaden eller i för- orterna. Inte” minst "ur'veffektivi- tetssynpunkt-fann utflyttning. önskvärd. Interpellanten "anser o särskild vikt måste RR RM an de centrala myndigheternas pla- cering i Stockholm är. mindre man-därför en handii RA här hjälpt > dig”. (Mark; Söta oa --En from kristen doktor äl med: lem i den församling, där jag är Pastor, " Så” länge jag” har; känt. honomy' har: "jag "ansett honom var ra” en. synnérligen' skicklig -läka- re. .Jag har. haft' tillfälle, att läg Ba märke. till, att Han ' hjälpt många ' människor. att, återvinna hälsan. "En 'da;j lad g blev Jag: sjuk och" "kal: €. på honom. Han ställde: diag- rade medicin och behandling.” Jag godtog” hans” diagnos” och+ Följde väns” "instruktione ; Snart ar. jag ant var inte, min, tidigare Zoda vets - om denne doktor, eller .min an dra oi om 'ått han; hade. hjälpt Det .va 'söm"' återgav: mig: hälsan. Fr närchelt- -enkelt att..jag.över- ng. Personligen, åt :hans: be andli ' Bartimeus' trodd é "tatt i Jesus gender, bota, "honont. : Kanske" kän- ra, som, Mästaren: har Barkotat. Men. det. var "först ' när; Imeus sökte Kristus. för egen i TN gengäld ; vanligt ätt man tillmä- när det åter står uppställt, . ur beredskans. Att.leva på. löften är 'soclal- |" ländernas - framtid, EN det. | ter. progr "för födel en låg bildningsnivå är dessutom | ”.” .; >> I 220 Synpunkt. " Utflyttning . av alla öh sndt, överlämnade sig själv dembkratins "melodi, Det gäller i Bortsett från' den ”— "iman får |” troll så mycket större betydelse. | "även det' enklaste system med] ' Il Blir a oto : digheter med väsentliga to-|bii botad” som" han upplevde att tt hitta ”nya djärva mål” så | ” hOPPas: ormiedvetna — ”cynismen |: :- Man möter-ofta uppfattningen | : - KON - NI Hi ee örsvarsuppgifter "eller. av "den a a Ly i ett sådant Dästäcnde. kan vi |. att ingen: ekonomisk ..utveckling | . Ppreventivtabletter ett' alltför Ett hjärta utan tacksamhet är är j övervägande delen av dem skull Tron som. "frålsar. är Inte; blott: att väljaren glömmer alla game. -just I Indien se' att. de .ameri.; kan komma till stånd utan kon.| Komplicerat instrument för att | som: ett-ljus-utan- veke, Det: rin- | enligt, , lokaliseringsutredningen ia bart "en" god. uppfattning om la djärva löften. Cic. Känska" livsmedelsbätarna 'kom--troll- över. folkökningen. I verk.' |- komma till allmän användning. .|ner: ej. ser "Todskapshänseende Vinster i, ber. RE ett:antagande;av' att OSA re NR ts RA - ne : : . see ” e älst ; andra.: Det är'att : or : . rotlös oa. ao mna. sitt. liv. ät F-honom; tt + N a NM . . : " -. «Ve - 4 os > - i : kl NV Nos på min;sjukdom :och. ordine& '' t é
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.