) ” har 4 Högsta -grad. "Då samtidigt FN | ers : v i i : LAHOLMS. TIDNING . statsbidrag" till. dessa”. - " er »fritegrerad bärnstuga”; denterms kvinnoförbund har "har vid konferens i Jönköping Ingående perietrerat frågan om samhällets barntillsyn, I ett ut- ”talånde från" konferensen heter det; bl a. att' förbundet anser det ”förvånande att man - -inte I den: nusrådande” akuta brist- situationen sökt tillvarata de resurser som skulle kunna ska- pas. genom att inlemma familje- daghemmen; 1."samhällets barn- tillsynsverksamhet, vilket ' borde ske genom"', införande. av ett Uttalandet ,. gjordes i. anslu ning till föredrag av sakkunni- ga' på, området; byråsekreterar- na! Agnes Sundberg och. Brit: CKF deklarat men berör re- i gsförslaget, - som går ut på om- hem": som. lekskola., reagerar starkt ' emot, den, f för- sämrade: ställning; : : skölöverstyrelsen; nsluti | Förbundet bör; ara, samhällets målsättning. Eftersom "förskolans syfte: är att . Centerkvinnorna . har . genom it sig samhö Nejs barnellöm: ner, a från centern och . också folkpartiet; anf rts. för att ”tillgodosé;, jet "skriande Skyddet ms mot & 5 lämpriln hår, haft. stor betydel se: men "tyvärr är det klart otill- 1. räckligt ock" behöver. koniplette-' flera” avseenden." Riksda- gen" har A+ är, haft att behandla "några . motioner med väl under- byggda ändringsförslag.. här; den socialdemokrati ka ma: jotitéten ställt. sig ”Kallsinnig tilll: ' de. framförda förslagen: "Hr. Ferdinand Nilsson. (cp) hade, i mötioner föreslagit, att i "någon! omedelbar känsla -av pr "ri exakt betyder område : är lika 'svårt:att säga : '- skogsägarna ' bättre » SKOGSAGARNAS INDUSTRIER DT -Omplaceringen av de i Norr. lahd placeratle Mörrumsaktierna innebär" att kapital: frigörs "fö 'sinvöstering i: Norrländs ' Skogs: ägares” " Cellolusa AB,” "påminner . Jordbrukarna ningsblad. De lig utveckling; men de. spelreglerna bör. och får få skull int I ändras: Det: hår-' från "tid : till”: SCB-aktier över, från år: till.år utebliven -utdelning, '. föranledd av bolagets fortlöpande. investe-] .< detta” fall: gick de ringar.” Detta ' kan vara förståe-|. im Le ligt i 'den mån missbelåtenheten kommer: från 'aktieägare som in: |. te jär; Jeverahtörer till Mönsterås. Genom skapandet av egna-in- döstrier '1i Norrland har sålun- da skogsägarna” där inte, längre och ; avsättningsstöd..” - Mönsteräs-anläggningen,; däremöt;. skogjsägarn. nya '"investeringsbehov är. aktu- elia i norr, är ;. den; gränsdragningen". mellan", intres;' seområdena för klarlig och lämb- lig, Vad en. 'egen ”förädlingsindust: på” kom på andra ,produktionsori råden: i ett - Man vet inte. hurudana: för- hållandéena skulle vara under: andra än rådande förutsättning- ar, men att skogsägarnas. indust- |. rler inte bygger på felkalkyler i detta avseende torde.vara up: penbart, Man kan bara erinra om I: att vedpriset den "senaste tio- Arsperloden varit 1 stort ''sett oförändrat, medan massapriser: na sjunkit. kraftigt. Därlgenom har: marginalen mellan prisni- våerna, för oblekt massa..sedan 1955 minskat från ca 450 till ca]: 200 kr per ton. so o ' ua Det är högst sannolikt att skogslägarorganisationen ...' och dess Industrier medverkat ' till denna stabilisering av vedpriset 1 en vikande konjunktur. 7 » De har . därmed Ullförsäkrat ” inkomster — trots: 4 vissa fall utebliven utdelning på Industriaktier. i Sva Nor , et i LANG VÄNTAN :TCO-tildningen springa om, det nazistiska kupp- hotet mot folkhemmet: - Såväl andra tidningar som ra? | dio och. .TV spred "nyheten” vi- dare och myndigheterna ingrep mot de misstänkta — ätgärder som tämligen snart visade sig ha alltför magert underlag. Var- Je tidningsläsare vet vid det här | laget att inte mycket — om ens något — återstår av den pampi- ga nyheten om nazistligan och dess samhällsfarliga . verksäm-], het. Vad vi märkligt nog inte ännu fått besked om är . hur-'väårt rättsväsende”. bedömer = Expres- sens, nazistliga, Ett år har snart gått” och ännu inget resultat. Hur. mycket ytterligare tid be-|- hövs för att: få saken avgjord? Och vad 'säger. de övervakande i instanserna om gen förhalning " som "skett »och "som sker? "vs: Och har inte allmänheten en I: självklar rätt att äntligen få ett rättsligt besked i en affär som startade 'så 'sensationellt? - Tyvärr |, annan |. hörts" gny från: innehavare ; av |: pågående |; skogens | . erinrar | " om att det snart är ett är sedan]: Expressen lät sin nyhetsbomb alltjämt : I första” att J ka ggas: framr.i. > väg” har möjligheter 7” nå berättigade svårt ratt BVevisa . att. en : ra till. sig. kännande.. företagen : gått i - En "ny utredning borde. minst sagt. ning, menar. NT nande- starkt i anläggningar tiativ-för en-riksplanerin us "Nyheter -måste. ingå en avvägning a framhållit. att sen för: räcker -tydligen :inte. PI snabb: takt. S all, lokaliseringar av dessa : industrier kunna :sty- | ras på ett för hela landet god- tagbart; sätt ' måste konkreta' ini-1' fanid. rtläg: vår, ett vettigt: förslag 4 i kontroll. pinori rim: liga gränser. Dessutom. tycks det : vara uppenibårt: att" man. måste " fåls Ädana :bestämmelser” att. re: rsättningskrav gällande! Nuvararidé möjligheter är inte ' stora +, det. är. mycket, byrå. handlat i verkligt uppsåt, att lu- senärernas pengar. utän att ge rimligt utbyte. Den självsanering som « de ansvars-' "spet. väl ckså > ha funderat på på vd g tas mycket snart anser. Dagens SE "I planläggningons: målsättning |; mel- Jan .markbehov , för. produktion och för produktionens enda mål konsumtion. Nu går den expan- derande 'prodåuktionens markbe- | "| ökas: kråftigt: $; Fö jarlihgen Aftonbladet har nit gen, lämnat, ett bidrag till. debat- ten "om 'den av majoriteten inom 1960 åre jordbruksutredning fö- " | reslagna ' eller. tänkbara .prispres- sen. i avsikt att 'sänka landets T bruksprodukter. Aftonbladet gör änligt det -hela mycket en- att närmare : granskas: v "BL a skullé det vara' intressant att få veta" varför: storbönderna skulle rationaksera : mindre. om :priskon- kurrensen' blev hårdare. Existerar törbönderna”? : örst'”må erinras” om att- "det firins, ett ytterst ,litet antal stor- bönder 'j vårt land, Detta är "vä- sentligt 1: hithörande debatt. Af- tonbladet” "resonerar ' "utifrån den Inatt; Jördbruket. står Inför en om- ng, där man, från - samhäl- Jets". sidar kräver + och förutsätter attlanfaletistor ; nheter: 'skall ut: När det" gäll gaktlönerna. in. för en sg, prispress eller ökad priskonkurrens ; har man . anled- Tningskilja”. mellan 'de' redan eta- som blerdde <företagén:” och ”de” ; etableras; d. 'v.'s,' nystartas, Situationgn : yblir ' för den: som "redan.har:ett företag [med Ydenbavsedda dimensionen den som skall 'stärta ä z gärder 'som skulle kom- dfagas vid des, k.' stora s öretagen: i. delse av Jen prispreså kan inte utan vidare + skulle retagare. bli olika, hos. olika ' för klarläggas: Förmodligen En sida.av saken. kan dock . 1” varje fall . antydas. "Den somshar satsat: ett stort kapital av: både' "egna, och-lånade pengar i ett större jordbruksföretag - kan förmodligen” i händelse av försäm- sämräde! ösrblationer ä även. med- för försämrade". möjligheter” att av- :lytträ företag :Vad: prispressen i -ettsådant: läge- leder "till kan inte utan. vidare .avgöras. En' ut: väg: kan" möjligen, bli att söka för: enkla ' produktionen,' att söka, vid: taga, någon; sädan förändring att kostnader Kan''görås 0.'s. Vv. Det . [gäller nåtänluigtvis för ” "en företar 'I gare? 1 den "situationen. att över sI huvud "taget" kunna .överleva"'ekö- nomisktirdiet tt” söka: lotsa företaget :senom den tid, under vilken: prisrelati de. sstörger enheterha”; | självförsörjningsgrad med ' jord- öljande” passus förtjänar det. hågon speciell ekonomisk Jag synpunkten ätt det: finns, ett stort antak stora: jordbruksföretag: Pro- blemét' är "emellertid ett”helt.an- i”"händelse- av | ett försämrat "prisläge" helt: olika exempelvis: en besparing” 1 ärbets-|: 8 s mänga. fan, bli. att. företagarna. på ; tionsäpparaten.: Med andra ord en förtäring av > kapital; En ' sådan reaktion, vilken är trolig och helt enkelt. ofrånkomlig om prispres- sen. bleve betydande, skulle. stå direkt i strid med önskemålen om en. fortsatt utbyggnad och effek- tivisering av lantbruksföretagen. » Effekten för de-redan befintli- ga större företagen inom joördbru- ket vid en ”prispress” skulle allt- så' på förhand vara svåröverskåd- lig, men den ter'sig iden mån den kan överblickas allt annat än gynnsam i vad gäller: effektivise- ringsmöjligheterna, j vart Problemet , ifråga” om” jordbru- kets utveckling är .dock ingalun- da i huvudsak” knutet till de re- dan '" befintliga . större företagen. Planerna och önskemålen går som bekant först och främst ut på att åstadkomma flera större företag. Det 'är : med andrå ord: fråga om att söka stimulera till en allmän- nare. satsning..på 'större "enheter inom” jordbruksnäringen, . enheter som även vid ett strikt företags- ekonomiskt tänkande skall kunna framstå som » bärkraftiga . ekono- miska . företag. Det är . väl. mot denna bakgrund som resonemang- et om en, prispress ter sig mest orealistiskt. - Hur . skall ' det vara möjligt att med en :'prispress.vi sikte kunna: stimulera -unga mä - niskor till :att utbilda sig till jord: brukare? Hur: skall det "vidare va- ra: möjligt” att få dessa att satsa eget -kapital samt. ikläda sig'skul- der. för -att”nå- upp: till de:före- tagsstorlekar .som kan. anses rän- tabla? : Förmodligen är. :resone- manget om-en prispress det mest effektiva. sättet. att minska' entu- siasmen, att motverka den utveck- ling. som alla, påstår gig ha velat medverka till. Utsikterna till pris- press kan för, den enskilde jord- brukaren". översättas . med ' ordet ovisshet, "Inom: iordbruket råder betydande ovisshet under alla för- hållanden. på. grund av :den osä- kerhet,: som ”bl.- a, .väderleksfak- torn. alltid. för. med -sig i en: nä- ring "som är beroende av klimat och årstider, Om man därtill skall ha. att utgå ifrån en prispolitisk målsättning, som. kan: innebära I prispress . närhelst . de”: politiska n prispressen | makthavande ” instanserna anser detta förenligt med sina synpunk- ter, blir självfallet ovissheten:yt- terligare ökad. Ogynnsamma. prisrelationer ' är av mest avgörande betydelse för de :större enheterna. Det har med rätta framhållits i den jordbruks- politiska debatten ' att de små en- heterna- inte kan ”hållas under armarna” "med - prisstöd, eftersom dessa "ändock har relativt små kvantiteter att sälja. Det är i och för sig riktigt, även om prisläget naturligtvis inte. kan anses bety- delselöst ens för dessa, vid sti gande 'företagsstorlek ökas 'om- sättningen. raskt. och därmed : ef: fekten' av en .prisändring i ena eller" andra . riktningen, Vid' sti- gande företagsstorlek ökas. också de ofrånkomliga utgifternas andel av de totala företagsekonomiskt beräknade : kostnaderna... Vid ett litet "företag , representerar jord- brukens. "och familjemedlemmar- nas «- ärbetsinsats en. betydande och dominerande ' del av produk: tionskostnaderna, ;Ju större" före- tagel blir, desto. mindre roll spe- lar " dessa ' arbetsinsatser 1-total- kostnaderna. Det: betyder med andra ord att der. andel av kost- naderna som måste betalas i form av löpande utgifter ökar. Därmed ökar. också känsligheten vid oför- månliga priser. . Den tillträdande jordbrukaren vet :allt :detta. Han måste om en' sådan jordbrukspo- litik. ställes''i' sikte "bli. ytterligt försiktig ifråga om dé risker han ikläder' sig.” Löfte om: prispress måste vara en effektiv väg att hämma den 7 önskade . fortsatta rationaliseringen i jordbruket. ; Det, är lätt att anföra:exempel på :vad ändrade 'priser- betyder. Vid. e .,. sydsvenskt 'jordbruksföre- tag: av . storleksordningen'.30—50 ha. är omsättningen: per år be- tydligt över "100 000 kr. Varje pro- cents förändring. i produktpriser- na betyder tusentals kronor. :Det gär inte'att bortse från omöjlig- heten att förena hotet' om pris- press med ökad satsning på stör- re: företag "med väsentligt ökade ä investerin gar. | mal: —' det går "alldeles' av i sig själv. "Att leva 'så,- att. vi' blir ri- kare; "bättre, godare till. vårt inre med "åren, är" livets' stora "konst. Att" komma :dithärr".fordrar . myc- -| Mot. vad? .Mot "människorna" runt omkring 'oss?-Nejt Kampen gäller OSS, själva--Djupast- sett är.det en Jkamp med eller. mot Gud. +: fatt helt: : nklare "och". .méra direkt” språk, viket 1 Haft till. följd. en. impo- nerande ansvällning av. Omskriv- na. -författningar -+' Svensk: för- ttningssamling under fjolåret. Könstitutionsutskotfets : borger- liga ledamöter här förfärats. av detta” och prickat statsrådet, --; +"De” "missbelåtna juristerna har Ni: misstänker att hr : Nils: yedörsakare inte vet vad s Det” är. en liten m "men? dock efterlängtad revolu- stion .som "hr: Nilsson satt i gång är Chan > plockar bort krusidul- Clerna från kanslihusprosan. Har statsrådet energi. 'så har nog staten råd att trycka om" författningarna. Vi skar” god fortsättning ” och tyc- ker: för övrigt. att. konstitutions- utskottets. . borgerliga hälft” "hop "pat i galer tunna. i (Dagens Nyheter).> ; se rikligt oförstört utrymme för - permanent: och = fritidsbostäder 0 för "rörligt friluftsliv, Stora ; välbel övliga arealer måste självfallet avsättas för Industrins expa hov ' oftast före' industrier : tränger . undan, tidsbebyggelse och skadar nom luft. och vattenförorening- ar samt buller miljön både' för |: ionen; fri ge er ” och friti landsplan måste vara att yggel- Vv. Men. dessa områden skall ut- väljas i förväg, företagarna skall "inte : -längre kunna räkna med att fritt få välja den markbit de 'se. Ett huvudändamål med en säkra : , konsumenterna -— det är vi alla! sén,; menar DN.” > önskar. utan. hänsyn till andra :”än "det ' egna företagets intres- satt, fullfölja i "| Den "ene" vill "hennes: eviga väl: och ' kommer med -tuktan:' och aga; jen ; andre "vill "se: henne fången é icker, han: loc- "kar med ' flärd: fena lott på att bedraga”, fullkomlig” "härneré. Alla gör vi vära felsteg, alla miss- lyckas vi :och kommer: till' korta vill. vandra : sanningens och rätt- nederlag, felsteg och”tillkortakom- manden.: Han vänder sig till Mäs- taren : och : får förlåtelse, rening och: ny kraft. .:.; + Djupast sett är vi terklumpar eller stenblock, vilka en av de två väldiga håller på ' att forma ut sin bild i. En'gudsmänniska eller en-: världsmänniska? : Vi -bär” alla på både goda: och dåliga "anlag | och- böjelser.. - Vilka. som.:skall segra, "beror på vem vi 'utväljer till ledare och fostrare. I världen "är:vi —' vi behöver mat och klär der,'. sysselsättning 'och' vila” för .vår kropp. Vi står med. i ett sammanhang, i en gemenskap i hém och samhälle och det är vår s- ' plikt och vår förmån. att: göra vårt bästa: sans +; Men vi är också evighetsvarel- ser, vi har en själ, en ande. även den behöver näring och livsrum. Vår inre' människa behöver ge- menskap med Gud — "livets ur- verksam kärlek till våra medmän- niskor och ett odödligt hopp om en fullkomligare tillvaro efter jor- delivets . slut är förutsättningar för. ett. harmoniskt och lyckligt liv härnere i ändlighetens värld. - Vår "levnad 'kan indelas i: tidsskeden: barndomens ljusa år, ungdomens drömuppfyllda, käm- sommar och slutligen höstens och ålderns tid.: Varje tidsskede har sina behag och-svårigheter, fram- gångar . och. frestelser." Det finns | många snaror och fallgropar för sina problem och för oss, som är äläre,. möter många svårighe- ter och stötestenar. När livets kvällsskuggor, börjar falla över vä- gen får den. vise. Salomos. ord en särskilt livsnära klang, orden om ”de onda dagarna om - vilka du skall säga: jag finner icke behag i dem”. De dagarna då man fruk- bor på vägarna, då dörrarna åt gatan stängs till och sångens tär- nor . sänker rösten.. (Predikaren 12). Både i bokstavlig och andlig Det. är ingen konst att bli gam- i -många' "hänseenden.:. Den, "som ]. lämnat 'sitt liv i Guds hand: och färdighetens - "väg, blir inte .till-|' spillogiven eller sönderkrossad av |. sprung ' och 'uppehållare. En 'le-|: vande tro på en -levande Gud, en|l.;' pande, rika vår, mannagärningens | de unga, mannagärningens år har|- tar var backe, då förskräckelse | mening kan. åldringen få uppleva]: treck att som det ?finns gula: trygga sig till; : » Ärbete är en Välsignelse: är. människans -adelsmärke. Arbe: te. befordrar. hälsa ” och välstånd och förhindrar mycket<ont,' under ken självfostran: och" självkontroll, get. att” den ket och "mången härd och. bitter karap.. & ätt” de: fåfänge'” lär. mycl rvi kommer” upp i-åren; intevså 'mycket” Och! vi! kopplas: mer och mer: från "var dagens: verksamma i liv. och - gär växla om"! från ett:intensivt arbe- te: till: sysslolöshe mängen.: människa; pensionsåldern, säga: '-”Det.:. skall bli. skönt. atty få” pension" och få sluta 'att -arbeta”.” Men i många fall; dröjer. det inte -länge förrän man :-bekänner:».”Det är. så trå s det ning,.. men: det: är inte så lätt att|l: Jag har: hört ]- som . nalkas|: Aktuell Ne ommentar: De svårigheter" som 'en 'omfat- tande löneglidning medför på ar- betsmarknaden, för . både arbets- givare 'och' löntagarorganisationer och den penningvärdeförstörande effekt som” hör; ihop. 'med löne- höjningar utöver. det utrymme en ökad produktivitet medger, har blivit. allt mer uppenbara,: men ansträngningarna att' komma -: till rätta med' löneglidningen har hit- tills inte avsatt. några påtagliga resultat. ' För att kunna: angripa problemen effektivare ” tillsatte SAF i: höstas. en. teknisk avdel- ning, som skall verka för: en vidgad . och ' mer 'effektäv till- lämpning av arbetsstudier. i det lokala näringslivet. SA + ' : Svensk ' fackföreningsrörelse be- finner ' sig” dessbättre "långtifrån det. tillstånd som -: utmärker. den engelska; På : en - större : engelsk arbetsplats: kän ' det som bekant formligen: -vimla av olika: fackli- ga: sammanslutningar: med” egna ett: slägs -anärki- som , drar. med sig: de : mest: egendomliga: "och komplicerade" konflikter; och - «ar betsnedläggelser.. .:LO i: Sverige rör sig i den' andra riktningen — mot allt större, -tunga: enheter, Kanske det är fara värt att ock- så utvecklingen i den riktningen kan gå för långt med risk för så stort främlingskap mellan. .själva kadern :och männen i toppen, att den ' fackliga 4 sammanhållningen - Vilka" fördelar: ” regeringen : har av. ett TV- -mönopol- har de senas- te. dagarna -åskådligt." illustrerat. r. -måndags.' gavs först kommuni- Kationsminister Palme : halvtimme”; att der rs mot; regeringen" kritisk uttala” sig. Nej då, i kigt,:så. långsamt,. så tomt, att in; (Forts. å sid. 7) : högerns riksorganisation, : spelar en, allt. större. roll; för Västeuropas . industriländre' visar en analys som. gjorts, av FN:s ekonomiska kommission: för Euro- pa...Immigrationen uppgick 1965 till 5.380.000 personer varav över hälften kom från Sydeuropa, skri- ver; Bertil Renborg i senaste. num- ret' av” Bankföreningens tidskrift Ekonomisk Revy. N Frankrike har. det" högsta "an talet ' utlänningar i . arbetslivet red” 1,4 ' miljoner '=' huvudsakli-| gen italienare, 'spanjorer och 'por- tugiser, Västtyskland : har över 1,2 miljoner, England obetydligt mindre ' och Schweiz - 780.000 :— dessa svarar för hela 30. procent av den fotala arbetsstyrkan. /-; > För : : Sveriges..." del redovisas 162.000 utlänningar, mest" nord- bor. Den' immigration av jugosla- ver. som skett. sedan analysen; snabbt T Västeuropa. nader - för nyrekrytering ' "FRANKRIKE VÄSTTYSKLAND STORBRITANNIEN SCHWEIZ "viss mån 7 ände at : "Importländerna” nar fö st” på senare är . böriat främja" perma- nent:. bosättning . av” inflyttad" ar- betskraft — man har kommit 'un- derfund med att'arbetskraftsbris- ten inte. är temporär. Tillförseln ' av utländska; arbetare har, gjort det ' möjligt "för. importländerna Tatt "utnyttja sin ” produktionska- pacitet bättre och man har också kunnat -motarbeta högre: arbets- löner och ökade levnadskostnader. i Den importerade arbetskraften börjar nu visa" alltmer. bestämda tendenser 'att efter ett par år återvända till hemlandet.:' Det in- nebär. en kännbar förlust av: ut- bildad” arbetskraft och stora kost- i Schweiz. t. 'ex. räknar man, med att varje importerad arbetare kos- tar, så. mycket som 50, 000. francs : UTLÄNDSK ARBETSKRAFT I VÄSTEUROPA , UU 900-TAL) SVERIGE NATIONALITETER I SVERIGE (1000-TAL) J[ 70 Fp oa9 far Jr2jal a | ” - - - tm- + son It > a > 2 0: 4 | zz... » zz 22 N SS. . -= 5 > Ås Zz =R un Svefcka Bockföreningen m ” Importerad arbetskraft bar. alltmer blivit en förutsättning - för riländerna, heter det i en arti- kel i b riften På isk Revy. visar har den utländska arbetskraften fördelar detta.” Det fär inte i alla' gathörn i den: "mänskliga sammanlevnaden, ning på olika nationaliteter sig på några viktigare länder. ' Frankrike leder med 1,4 miljoner . utlänningar på sin . arbets. ; -- marknad, I Sverige arbetar 162.000 utlänningar och deras fördel- framgår också av bilden,” ambitioner och inbördes. rivalitet, |. : tator. rr varje fall inte i som Sverige. fram. under, lantbruksyt kan ut- | saken 'utan blott” » |gränder”,. Ning och vår frid, ta påpekande göres med 'anled- ning av att Smålandsposten (n) på nytt fört partistödet ' på tal. Högern” försöker utnyttja. par: tistödet "på två' sätt: ' dels, 'säger man sig icke vilja ha partistöd,” dels ansöker man om och tar. emot, sådant . ståtsbidrag. "> Men lyckligtvis har vi: här r landet ännu : «en ; del” självständiga” och” fria - :tidhingar,: som kan, avslöja mkliga (dubbelspel. | j sbladet:: Vid den fortsätta plarieringen av undervisningen, vid våra: gym. > olika principer, :Antingen'; kan skolan "anpassas efter elevernas ; önskemäl eller” får, eleverna rätta I na sig efter. skolans "förutsättningår " Det "är. angeläget att så ' langt möjligt hälla fast vid, principen om elevernas. fria val, Det nya., gymnasiet. mäste" bli, så” flexibelt : att denna valfrihetsprincip- låter: sig förenas. med 'kravet” på ända mäålsenlig skoladministration: . "Handelstiäninger [ t ” "bkyadstmsyn- får Inte: bli en : metod” för domstolarna att skärpa 2 påföljden för : ungdomliga . H gångsförseelser. : Barnavårdshämn. ; derna har bättre möjligheter att vaka. över dessa fall än kriminal- u värdens organ; ' beat Dagens Nyheter råkar. ut ingen dik- 1. ett de” : Om man” " fändelse stätsräd är man "därfi mokratiskt'. Statsråd ” en "hel SS Ad0T! betyder; tt Joräbrukanna får” hola skulden" för: de höga" priserna, Par, Regeringens g ligare: livsmedel sätta käpp”. i hjulet öch ' Kariske tvingas, än kompromissa... med”; Erlander och hans pälladiner. vi " et « Banghol Rb os 1 Dantmannatidn gen ve ”Din tro. nar frälst: dig frid”. (Luk; 7: 50). 2 För / några är e Jrateie kvinna. i'' Londons . slum: kvarter: tillfrågad, -om hon. inte var stolt över att leva 1 ett ”im- perlum, där solen aldrig går ner”. Kvinnan svarade: ”Vad tjänar det . till 'att leva :i ett imperium, där solen aldrig går ner, om man måste. bo i. en gränd där solen, aldrig gån upp?” I Skriften träffar vi på en kvin- na som fann vägen från ”livets till. Jesu närhet. Hon kom - - objuden till Simons hus, men "Mästaren välkomnade - hen- ne." Genom : hennes .kärlek till Kristus 'och tro på honom,. fick hon ' erfara frälsningen, "Även pm Jesu värd, , Simon, inte levde '1- ”Llivets gränder”, hade ' eolen ' aldrig gått upp I hans : själ. ' Ekonomiskt tycktes han ha sin tillvaro tryggad. Som farisé tog han religionen på all- var, Simon såg -.ner på: denna kvinna, 'som vätte Jesu fötter med sina tårar, men kärlek till syndare hade aldrig trängt 180 nom; 1 hans respektabla värld. 'Jesus skakade Simons lilla värld när han visade en fallen, kvinna - kärlek, ' Huruvida" Simon ' : någonsin svarade vet vi inte; Var vi: än lever. och vilka. vi än är: tron på Jesus är vår fräls- NN 7 nasieit kan, man ”handla' efter: två No
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.