SSErennN 0 5 EE SR ae rr «De "generella "bestämmelserna, om stopp: och parkeringsförbud enligt — ”vägtrafikförordningen medger endast 1: undantagsfall dispens. För: invalidfordon + ex. utverkas:1 regel på ansökan” Å stånd att stanna fordon: på väB-, och gatusträckor 'där:- generellt] stopp- och" parkeringsförbud , er jest tillämpas.. Däremot står. il- vägtrafikförordningen ingenting > skrivet om att 'fordon av:annat " slag, taxibilar eller: andra, "som. transporterar svårt rörelsehind- rade personer har rätt att stan- na "vid. nämnda gator. Konsek-| vensen av: denna restriktivitet har blivit” "att: mänga, taxiförare riskerar äryga "böter om de vidi transport :- av”. rörelsehindrade! stannar vid adress på ' jen gata med stoppförbud, - : I en interpellation ' till kom: munikatiorisministern. 'har hr förhållanden och med rätta be. tecknat restriktiviteten som” in. human.. + Kommunikationsminis- tern hänvisade till.de" .möjlighe- ter som finns. att, "genom. ansö- kan. få dispens enligt 63.$8.väg- trafikförordningen för. in ividu- " ellt .bestämda fordon. .Dessa möjligheter löser ingalunda de" problem , som” hr tion 'där' han” ansåg: att bestäm- melserna- bör införas ir vägtra- ftkförordningen '. om, : undantåg från stoppförbud för fordon som transporterar svårt . rörelseliind- rade 'människor. >” : -Det kan ju Inte: vara: "rimligt : . ställda.- jordbrukarna kan. bere-: "das. sysselsättning ''-om; rimligt avstånd från befintliga bostäder? « Hur kommer 'avvägningen mél- län lokaliserings-" och. flyttnings- åtgärder att bli i framtiden? Des- sa två mycket, vitala frågor har digra "verkningar i råden. i landet såvj En kraftig minskning" av jord bruksnäringen äventyrar befolld, ningsunderlaget före eny stor del chauffpre; tvingas; "avstå. från att utföra 'en' transport av! ”straff.: Det är. ett "element; yt hu: -mant; krav” ätt mjul a" upp ”gäl- Tande "bestämmelser" till örmån är ost "all fall) sen tiatig regering har. nd "söolaldemokratiska; par: tiistriktet i Halland, a vänt sig dan den, bo aldemökratiska riks: dagsmajoriteten. beslutat att” läg- gt ned linberedningsverket. sedan” något” "liknande 2 gärde. som", :socialdemokraternd MN Halland : nu ; vidtagit. .Dät. vard samband - med . samma ; ; socialde- mokraters uppvaktning, "avJäns- myndigheterna.” Nu; har: -man ams. vänt: sig! till; ;”Kamrater- Nl äkert! här det. skett, sedan. man. märkt vil ka, verkligt. kalla, vindar, : som 'senäste. mån derna” blåst möt "ningarna: självst nyttjande av TT:s « 1 : av landets mindre och:;medelsto-: - ra tätorter. Irvesteti lor, bostäder . och 7 ningar" kommer i fåra 1 svårigheter '. för Jokalise ngen som följd. Johan A, Olsson: är inte nr brukare men som ”företaga ren . en" tätort" 1' Hälsingland”. mycket intresserad. av lokaliseringspoli- tiken. Inrikesministern som. är » ansvarig för såväl ”bostads- som] lokaliseringspolitik' får finna sig 1 att hans svar 'motses med” sär. UPPGINTER OM KVICK: SILVER I INSJÖFISK"” et s har. framkallat oro" bland all- mänheten” och” konsumtionen av insjöfisk, i synnerhet gädda, lär ha minskat: "kraftigt." även om N risken -för . metylkbvicksilverför- giftning" genom" förtärlng av . denna fisk för närvarande kan anses <minimat eller ” "obefintlig är det av största vikt att kon- sumenterna inte utsätts för någ- | ra som helst risker; det gäller , att åstadkomma ett: vetenskap- : ligt experimentellt underlag 'för "det fortsatta praktiska handlan- det, "framhåller ' ningen” ” ” För. fiskeristyrelsen "gäller det «nu närmast frågan om fortsatt utplantering av ädelfisk — finns det risk för att sådan 1'framti- den skall förklaras otjänlig som | människoföda 'på "grund "av för hög kvicksilverhalt? 'Ocht för Statens .-Vvatteninspektion . och Institutet »för -vatten- och luft- värdsforskning ' gäller det, plan- läggning ock eventuell! begräns: ning av ipdustriutsläpp...- Det är angeläget att'"' "stats: makterna snabbt. och. positivt tar ställning i denna för folk- hälsan så viktiga sak,. Det be- gärda anslaget på 650.000 kr kan tyckas 'stort .men. det är ändå ett billigt pris för att få säker- ställda normer för framtiden. Vi mäste ; ständigt - vara på "vakt möt' de risker, som luft. sked bäkartid | ': Under! åratal här det ai ' skattefuskare och företagare är synonyma, begrepp. Den! "föreställning här också "livligt underbyggts oc underbällits av > persbner; "som "av" olika ningar : velat "komina a överhuvudtaget., Något: saklig bevismatårial: för att. .företagar« dramat” har. ulärig > franilaj : "konstateråt,.; jardbelopp. 'på-: skattefusk? och sedan. helt; trankilt” påstått Ydtt detta; sker på, 'grund;a Ke: tagarhas” "bristande ”skattemoral ppd: av Veekans, affärer” gjord 'Sifo-1 -undersökning intressanta- och delvis .. skräm- mande. . förhållanden." när det gäller /skhttefusket! För det förs- ; ta. framgår det av undersökning- en attl2 procent sv 'de svenska deklaranterna” någon gång” lyc-” kats. fuska'-sig "ifrån : skatt: och --att skattesmitarna- ingalunda. ba- ra:är företagare 'utan återfinns I minst lika hög. -utsträ kning bland "löntagarna. sv « Iisjälva verket -- visar; ett av vundersjknIngsdiagrammen att. och vattenföroreningarna” -ska- . par i samhället. ot ått KA nu, skör. många drosk- : : relsehindrade” enbart "därför att a de kan drabbås av” dryga bötes- |. Tr var, Thorsson; som r: medlem” em vitt .spridd uppfattning ' att: Sk att | statskabsan . årligen.” förlorar mil. |. "avslöjar" emellertid "mångahanda | en halv mi jon år innan” jordens : "befolkning "nådde den "storlek den har:i dag, 3.200 miljoner, .: Nu behövs -bara 35 'år till för att antalet 'skall fördubb- Jas om. folkökningen fortsätter. Gå den nuvarande: takten, ' ” ; En” tredjedel av: världen lever 1 ett: aldrig tidigare 'skådat över! flöd medan. de två andra tredje- delarna kämpar. för "sina liv — mot hunger, fattigdom och sjuk- dom; .. Jorden har tillgångar så att det räcker även för dem, Men i fighetsbegränsnifig - en” "nära. -z fartgränsen. ef: Cen tid; avtrubbas: Vet; ;trafi É - kanten att: det' är skärpt bevak- ning "av. polis”; uteblir - säkert kg irött att alkoholens "olyckor och tragedier svära så stor. som framgår KM den ndersökning som gjorts fav a! grenska; sjukhuset: i Gö- RN 23,5 procent, av dessa eller; mindre alkoholpåver- ich. . troligen spelade 'alko- yttrade tå att” fingelsemma” skulle en: orsak till kriminaliteten. Sä- Kert skulle; trycket på sjukhusen också bli avsevärt: lägre, om man ,Kunda. ifå bort denna -påtagliga "anledning + "till sjukdom ” eller olycksfall. ”Utopier”, heter det. Men. hur” skulle vårt. samhälle -uVvara, «om” vi inte sträckte oss --mot. utopier? Nöjer vi oss med ”att-nästan: avskaffa cancer? Nej, ”vidlmiktar "oss på att genom Tskning utrota denna sjukdom. Alkoholismen är lika kompli- cerad, men här nöjer 'sig alltför - många med att vända sig mot L sjukdomen och vågar inte fråga efte orsakerna, De vill inte in- »så” eller "glömmer bort. att alko- bråk och missbruk hänger: sam: kenigrlishopporna. Med 'väderlekstj $ > hur! de: förflyttar sig. 'Gräshoppornas upptri N ” Plera Internationella . och. nationella , organisationer har varit inkopplade på projektet. Bilden. Zn karaktär, ' r lut stipendier." skärpt. -trafikbevakning. än ; ne : rättarglädje hämtar sitt stoff från | hä” tycker /om dem, umgås med -holen är, boven i dramat och att | - ä att sinna : ar man bl dando över hela . tagen 1 Nairobi, Kenya. Fn kan hjälp förrn Kittills” har de "Into. utnyttjats. 1 i takt '. med ”:folkökningen. — Alla framsteg i u-länderna har ”ätits upp” "av" befolkningsexplosionen. Invånarna har inte fått mer att äta under de' sista sju åren, Tvärtom .har många fått mindre. FN-familjen satsar för varje år allt mer pengar 'på bistånd till u- länderna: > Varje - medlem, . eller fackorgan, bidrar på sitt speciella område. Insatserna samordnas ge- nom FN:s utvidgade program för tekniskt bistånd, EPTA, och Sär- 'skilda fonden, Generalförsamling- en har 'beslutåt att dessa två : hjälporgan ; skall. slås ihop till ett enda ”FN:s utvecklingsprogram”, Både fonden och: EPTA kommer dock att ha kvar sin nuvarande eta Utbyte I länder emellan | > - "Hjälp: till-självhjälp” -är- mottot | för” FN-familjens : bistånd. .. EPTA bygger. på -principen' att både fat- tiga. och" rika länder, kan + | varandra till större: välstånd. Ett land som: behöver jordbruksexper- ter' kanske samtidigt har flygspe- ”lordnar 'detta' internatidnella > ut- byte, lånar ut experter: och. delar EPTA tar t. ex. inte. ansvaret oo) för”att "Bygga. en Fabrik: Däremot kanske -:man” 'utbildår -arbetskraf-|- -Iten vid fabriken, förestår: hur: åt-| betet skall läggas. upp, , visar , vil- ka” maskiner -som är "lämpligast Sverige, men vi -äter fel mat. :Mil- Jarder' kr.;::läggs ner på husmans- kost:som ger överskott på»kalo- rier, "men" underskott på livsvik-| tiga. näringsämnen... Resultatet. är Pbrist på järn, vitaminer,' kalcium, protein: etc, . Kostvanorna måste radikalt i:förändras; vi måste” få ett: kvalitetstänkande för mat,på- |pekar; Fri Köpenskap" 1 en 'ledar-: [kommentar till en aktuell närings fysiologisk: «framställning. Til. syvende ;og' sidst hänger den "radikala -: omställningen på undervisning och upplysning och här krävs det' sannerligen större engagemang . och... mer: intresse från lärare, konsumentupplysare, matskribenter, ": marknadsförare och: först och främst av statsmak- terna. Den -njugghet och. nästan brottsligt likgiltiga inställning till forskning, . undervisnnig «och in- | cialister att "låna ut. EPTA, sam-' metoder att bekämpa -. värmarna föds och från är till år.” nya . Eg och hur de används — kort sagt ser tin att fabriken blir lönsam. I Bereda marken "Det är meningslöst för « ett u land att ta ett stort lån för att t. ex. bygga ut sin industri utan att först.ha' undersökt ; om det finns tillräckligt mycket vatten- kraft och råvaror'i landet, Här kommer Särskilda fonden in i bil- den och hjälper landet att genom undersökningar, forskning och teknisk utbildning bereda marken för stora kapitalinvesteringar. -: "Ett särskilt Center för industri- ell utveckling 'har också skapats inom FN för att .möta den :' stora efterfrågan på hjälp” inom. detta område: mög - EPTA och Särskilda fonden fi riansieras genom frivilliga bidrag från : intresserade .: länder;.. Dess- utom” ger 'både FN och fackorga- nen. u-landshjälp från egen. bud- get. Världsbanken och dess filialer ger "enbart .”eget”. bistånd - och hjälper inte som de andra ' fackor- ganen "till inom EPTA och Sär- Som storpolltisk makt har Eng-] land trätt tillbaka. Samtidlgt har det relativt sett gått: bakåt som ekonomisk makt. Men "världen kan svärligen avvara ' nationens berömda sunda förnuft :och poll- tiska erfarenhetsfond' — och vill heller inte misströsta om dem när det gäller Rhodesia och Syd-] Afrika, - England har ännu inte funnit en rimlig roll 1:ett inter- nationellt system av vikter och motvikter — kanske kan det in- te ske förrän landet : självt nått en ökad ekonomisk. balans, ; Mr net Dagens Nyheter ; oh "gett i de stora finansiella sam- manhangen är progressiviteten en skattekälla av ganska måttlig be- tydelse.' Hela ”skattebördan i lan- det kan uppskattas till c:a 38,5 miljarder kr. Det 'är summan av ” ide "direkta: och indirekta skatter som ståt och 'kommun ' väntas ta ut under 1966. Av ' detta beiopp [utgör det progressivt uttagna in- komstskattebeloppet inte: mer” än c:a 9 procent. Sett i relation en- |dast , till .statens" skatteinkomster blir: motsvarande , relation c:a ' 13 procent. Vill man lätta på pro- gresslonen kan det. alltså ske utan större statsfinansiella vådor. = "Sunt Förnuft + Inte ens "vetskapen om ett ökat sparandes väsentliga roll för den samhällsekonomiska ' balansen kan tydligen få socialdemokraterna' att rucka på gamla inställningar. Mot- ståndet går så långt att de t. o. m. motsätter ; sig :'en utredning och sålunda hellre - väljer att stå med två tomma händer än, att. nå fram till vägar. som kan. bidra” till att "bota dagens ekonomiska ohäl enska | Dägladet ? i milj svenskar. har: "passerat |; skilda 'fonden.' pfa AN pensionsstrecket. För många med- riDet.har. sagts 'och skrivits myc- ket 'om. det ”krigiska skådespel” för att "tala med -hr' Ohlin, som den": socialdemokratiska regimen d uppförde vid, sin presskonferens den 14 ' mars" om. bl. a. "jordbru: >| kets framtid: och en ny jordbruks- - politik!" Det innebar, bl. a. en ned- skärning av. den 'svehska jord- bruksproduktionen till 80, procent 'av behovet. Denna nya "jordbruks: politik föranledde "långa 'interpel- lationsdebatter i riksdagen .den' 14 april. '. Statsminister. : Erlander framlade då 1-anslutning till den debatt; som förekommit i ärendet, regeringens .jordbruksprogram. Det kan vara av intresse! att:ta del åv dettä, icke bara av jordbru- kare: utan äv hela folket. Vi åter- er: det' här «efter riksdagsproto- kollet från, första kammaren - : i”Jordbrukspolitikens långsiktiga syfte skall :vara. att skapa ; ett självbärande',: svenskt - jordbruk och därmed billigast möjliga livs- medel för konsumenterna. , Kan någon stå upp och säga att detta är orimligt? -=wv: "För att uppnå: ;största "möjliga effektivitet.+i .samhällsekonomien begränsas jordbruksproduktionen beredskap eftersättes, Den proces- sen är, som jag redan framhållit, formation" inom rt ANS : . å sid. 7) i full gång: Arthur Wielands. sprudlande: :be- västkusten och havet, från natu- ren och ' människorna. där.. Miljön utgör en ständig källa till glädje för. Wieland, och därigenom : för hans läsare. Vårens” bok ' heter ”Berättelser från min kust”. (LT:s förlag, kr. 27:—). De: särpräglade människor” Wieland skildrar är för hononi inga underliga kufer, dem” med , 'ett' omättligt "intresse för: -deras- vardagsliv och "deras mångfald av'upplevelser.och även- tyr. - Vi får äter träffa Utter-Anders — som Wieland kallar ”den'siste skärkarlen” — och "Anton i Lia. Deras förråd - av. sällsamma - och festliga historier sinar aldrig. Allt tycks kunna hända på deras öar. Men vi får också möta. andra människor... Med drastisk humor skildrar Wieland . tolv "fiskares vandring tillbaka till sin ö efter det att deras båt frusit inne i en hamn. - ”Gravölet” är en burlesk och frodig historia, där mor Bo-' tilda med storslaget överdåd hyl- lar sin jpavlidne make, Ömsint och enkelt berättas om den nittioåri- ga -Adolfinas död och om hur hennes systerdotter — stor och stark som en björn — ;. äntligen får råda sig själv. ” Den längsta berättelsen hand- lar om västkustpojken Ambjörn, Västkustens sista 'skärkarlar fadern. Bätresan. dit. blir” ett äveni- tyr för pojken, där han sitter och lyssnar till. faderns. vänner, . som berättar om sina fantastiska upp- levelser på 'sjön. Stadsmiljön från sekelskiftet skildras så att: man verkligen upplever den- tiden. Hamnen, krogarna, handelsbodar- na och gatulivet. återskapas och fylls "av doft, färg och rörelse. Ambjörn . träffar också : på den här ,resan den unga Albertina, som skall emigrera till Amerika, Hennes -”ljusa uppenbarelse gör djupt intryck på honom, och han fantiserar - Jänge om henne och hennes resa... När Ambjörn fynt tio är: får han göra sin första riktiga fiske- resa tillsammans med tolv vuxna män. Han har länge drömt- om att få gå-till sjöss, och hans unga tillit till havet blir en tillgång på båten, när en svär och långvarig storm bryter ner de garvade fis: karnas mod. : Arthur Wieland har en lycklig förmåga att meddela stämningar med :en omedelbarhet som har det upplevdas friskhet. Genom hans berättelser går hans kärlek. till de särpräglade människor som bor och arbetar vid kusten! Des- sa — de sista' skärkarlarna — skildrar han med känsla och vär- me men fast och återhållsamt, utan sentimentalitet. ”Berättelser utan. att kravet. på försörjnings'. SK brukarna att uppnå en: tillfreds- ställande inkomststandard. " Den "statliga" 'rationaliseringsp litiken -aktiviseras” ytterligare; ökad ' konkurrens" i produkt on och >' distribution möjliggöres. a Prisutvecklinge produkter dämpas... Ke Lägre . priser på ' vissa : varor: billigare” mjölk;:-billigare:- "marga-]1 rin, -billigare : socker. Nuvarande ;prisregleringösystem förenklas. - Arbetsmarknads-, social- och" 1o- kaliseringspolitiska : insatser: skall skapa social trygghet och under- lätta omställningen för den” Jord: brukande befolkningen. . Sista: punkten är: teknisk” "och ekonomisk hjälp "till :utvecklings- ländernas ' och" livsmedelsdistribution”. = -Hr Erlanders - program :' rönte som "väntat motsägelser. Interpel- lanten i denna kammare hr Isac- son. (H) sade, att det sätt, varpå jordbrukarna ": behandlats”: gör många av. dem — framför allt de gamla -- oerhört bittra och de för- lorar tron på framtiden. Och hur är det med de unga, som vi behöver morgondagens; samhälle? För "idem måste skapas en jordbruks: politik, som är konkret på ett an- nat sätt än den som här presente. rats av regeringen, .: > =, Och Torsten Andersson (cp) sar Trycker bort existensmöjligheten, som redan är ytterst problematisk men" söm blir dåligare ned. till noll på att vidta, ;I andra kammaren svarade jord- bruksminister Holmqvist på inter- pellationer, som framställts av hrr Josefson i Arrie (cp) 'och' Wenn- att det på presskonferensen fram. lagts några av de principer, efter vilka den framtida jordbrukspoli- tiken enligt den socialdemokratis- ka partistyrelsens mening borde utformas. Hr Josefsson ' . invände, att om regeringen kände” 'sig bun- den av dessa riktlinjer var det ju ganska meningslöst att offra tid och arbete på att utreda frågan och skicka ut förslaget på remiss, Är det så ”kan detta inte karak- tériseras söm annat än maktfull- komlighet, ett ord som man in- nerligt hoppas slippa använda”, Och hr Hansson i Skegrie (cp), som. själv är: ledamot av: .jord- bruksutredningen, sade att denna kan bli rena beställningsskrädde- riet, om' regeringen på detta sätt föregriper sittande utredningar och. deras förslag. Hr Eliasson i Sundborn (cp) förmodade, att den socialdemokratiska aktionen var ett" medvetet utspel med hänsyn till den kommande valrörelsen, Det är nog riktigt, Det beror på väljarna i höst, om de" vill från min kust” är illustrerad med Wieland gkildrar hans"första be- sök i- Göteborg tillsammans medningar av Ragnar Falk. kongeniala och inspirerade teck-; IL. : acceptera det socialdemokratis! utspelet .i jordbruksfrågan. Ka NN 0. Sjn Genom er snabb Tä ionalisering : skall” möjligheter skapas" för jord-|- -livsmedelsförsörjning Gc de: är det omvårdnad när man|” genom ' de. åtgärder man håller | 7 fors (h). Hr Holmqvist medgav t | vi | nya. skapelser. Å toKristus. för - ålderdomen svärlgheter som samhället försummar att lösa, Hur länge skall herr Idenman och hans part! uppskjuta de reformer som behövs för att" komma till: rätta ' med åldringarnas” problem? '? En',god "början vore att genom förskning. försöka ta Föda på MA ka de är. . Handelstläningea I den, mån "anhängarna 4 "av. "KDS föreställer sig att partibildningen ; r är den rätta vägen, att utöva ett.- kristet ' inflytande på” "politikens" utformning , så" är "det en' felsyn. : F, 'n.” rymmer riksdagen. "och? de kommunala församlingarna sett - mycket stort antal politiker :som ». hör hemma I de” kristna: samfun-" den. De tar.med sig "sin livssyn... in i hela -partiregistret. Den kol centration. av politiska strävanden. med "kristna förtecken som iKDS-' försöker” sig' på att' åstadkomma skulle däremot . medföra. en isöle: ning och försvagning. i ”Kskilstuna-Kuriren ” , Nr Bristen på "konsekvens "och "bar bilitet "1" den: näringsfysiologiska .. förkunnelsen -försvagar-: allmänhe- tens möjligheter att dra ' praktis- ka slutsatser; av kostdebatten. Sta- ten" borde ' ge näringsforskningen större resurser och 'svara för en sultat, co Ven > Direktör Harald Westling” . I Fritidsfiskets -problerhatik ärin- te begränsad ' till Cenbart' fiskefrå-". gor "utan har fått "ett allt "klarare. [samband ” "med" ”friluftsspörsmal överhuvudtåget. Detta gäller äv naturvårds-” och” nafurrest sären- dena.; Detta satt "det nya: stat, liga organ: fö luftsfrägor,. som nu” Tälle - sg med. individens begåvnirig ' (täget i vid bemärkelse) den » Personlig, het och den. referensram; som av- sa gör vad Mindividen” upplever "och vå skapar i sitt förhållande till; "kons" ten; » Att : exempelvis skolan: och - bildningsarbetet därvidlag ; spelar” en betydligt. större roll än en 50--; öring : mer: eller: mindre ip&" Hela Världen: och .Fib-Aktuellt, bör va ” ra ställt utom. allt tvivel. . Pol, mag, "Göran Johansson : Studiekontakt, (SL5) re En | ny Åstid är i antågande, kan vi läsa i andras rubriker. Många är av den meningen, att denna nya -istid: redan. har utbrutit. Ej ler också är det bara en istid på prov.: Här! mycket, skall, vi tåla? Oc :vad' gör regeringen? . AN : > Pål i VK: "Men. publikanen stod längt bör- ta och ville icke. ens lyfta. sina ögon upp mot himmelen, ;. utari, slog sig för-sitt- bröst och sade! Gud,- misskunda dig -övel syndare”, : ; (Luk,--18:: 19). pf I min kontakt med -andra; m ne niskor märker jag mer och mer en - populära ; "föreställningen ' om vad en kristen är. Den 'människan ANses: som kristen, som är 'med i lat kyrka, och tar aktivt del, är ojal. och ärlig, och har, en aktad ställna VE, i Samhället, ssa i sig själva goda tin ör anellertid inte lya goda ting gör till en kristen, Kristi kropp, den Sanna kyrkan, är av gudomligt med Id I. stället för att vi gär. teras denna grupp. måste. vi pla- i ”kroppen” av den Helige tt Ande. -Vi går int Kropp. Vi föds" ini den, . ' ra uppriktiga ansträngningar 2 förändra 055 själva och Dar Fv jr helig Gud kommer. aldrig = tödas Oss till kristna. Vi mås: 25 på nytt. Detta: föregås av själva om tro. : Vi. måste se oss överläm, m förlorade: syndare, om. Krade" -OSS.. själva och «bedja Isti nåd, Genom. detta bir bättre” information kring dess re - På or
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.