I X . LAHOLMS TIDNING |' Fredagen den 29 april 1000 —LL N Psykhälsovärden. - De allvärliga brister som vid- läder den psykiska hälsovården i. värt land påtalas. 1i.en. inter-Å pellation av hr Sjönell (ep), som frågar .socialministern om. man från "regeringens sida har för avsikt att inrätta ett statligt in- stitut för , psykisk hälsovård.;- Antalet vårdplatser vid men- talsjukhusen . räcker, inte till- » närmelsevis för att fylla förelig- gande behov och bristen på lä- Kare och "vårdpersonal gör att de som får plats inte kan få den vård de 'borde få och som vetenskapen ger möjligheter till, konstaterar interpellanten: I fråga om den förebyggande psykiska ' hälsovården "är : vårt land : betydligt sämre "rustat än när "det gäller 'kroppshälsovår- | hälsovård, "Genom. ett psykbälsoinstitut skulle, man -kunna, samla de oll ka'slag.av experter-som” "behövs t.ex. när. det, gäller! söclala frå gor, inlärt beteende, : psykiatri, medicin, kirurgi, även. religion, lvsåskädning och filosof, Insti- tutet : kunde: bl: av planera den psykiska hälsovården, och ' utbil- da personal fför sådan. Det kun: de. vidare. övervaka: - utbildning- "lärare, jurister, skolhems-,'' en "av. . läkare, sjuksköterskor, , .. mentalsjukhuspersonal, ; Statens institut för finns: Inte - beträffande. psykisk Fen .grundlig.: she]: människokunskap och - ning äv bostadsbyggandet att få Rögeringön” avser ätt sätta stopp för rivning av hyresbostä- der. i städer med mer än. 30.000 invånare. Detta meddelade inri- - kesminister Rune Johansson. vid en Stockholmskonferens: härom: dågén. Stor restriktivitet” kom- . mer att tillämpas. på” rivnings- området, ; istället ska gamla hus rustas upp. Vidare antydde stats- rådet; när, avveckling a av hyres: regleringen, - Hr "Johansson förklarade sam- tidigt att "byggnädsprogränimet för 1. är, färdigställandet av de igångsatta 92 000 lägenheterna, .ska fullföljas' men sedan väntas kärvare tider stundar; I - -ett pår tre Års tid' kommer:;! ingen ök- reslås.”, . upplysningsverksamheten, . det visar "också påt en” annan : " ningarna, . THX. CENTRALEN: IT ANEBY. <har' besökts: av. mångå männi skor som hyst misstro: "mot Jär kare, mot den” moderna" medici- riens "tillförlitlighet" 'öch möt si na" egna möjligheter att. dr till sig ”tillräckugt ' intresse - för att behandlingen skall bli litet, mer ”expeditionsmässig”;. 'skriver Bohusläningen. H JAtt så mänga —- det: rör sig om tusehtal — söker; THX-dok- törn ' visar, :som docent: - "Otter- land framhåller på "en: brist "i : Men Vrist;' nämligen: "den ”reguljäl sjukvårdens, svårigheter. att ta EE hand om, patienterna "söm” män- ML mn; tappa iibort är den el , emot ionellt styrda mmänniskåns ”"behovszav”att skaffa vilkas "händer befändlinger” äv "en sjukdom 'skall "anförtros," En .kylig opersonlig behandling som” "fall”. kanske, t. 0. m.'som ”ru- tinfall” strider -mot ' patientens syn på sin sjukdom. ;. « Den gjorda undersökningen av THX-patienterna borde stäm- ma hrr läkare till eftertanke, till "att. granska sin egen kon: takt med patienterna: :. ' Har "läkekonstens : företrädare rätt, "när de' avfärdar THX som overksamt, t. o. m. som farligt, » har det också sitt givna intresse, varfbr läkares ' patienter. for. til Angby, NA TRUEVISIONENS FRÄNFIDA UTFORMNING : + behandlas av Veckans af färer, som finner" det viktigt att de två programmen -hålls isär . redaktionellt, att olika in- tentioner "kommer att gälla, att skilda — personligheter ' bestäm- "mer och därmed. skapar större , variation och konkurrens om de medverkande ' utifrån, vilka dock i TV-verksamheten måste förbli nära nog mer av kärn., trupper än de fast: anställda ak törerna: Ett. par frågetecken: kvarstår emellertid och de är viktiga nog. Det framgår inte om hr Palme verkligen" tänkt sig ta > steget fullt: ut "och ge cheferna för de två programmen, NHksom. chefen för radioverksamheten samma klart.:fristående ställning 1 frå- ga om innehållet — inom kon- cessionens speciella ram — som chefredaktörerna har på tid- Det skulle innebära att radiodirektören helt blev teknisk administrativ överhet o. att han pch styrelsen isolerades från programgörningen, Säkerligen skulle en "sådan organisation vara att föredra En inre' konkurrens mellan ra- dio och TV i och TV 2 på pro- gramsidan blir, inte så lätt att upprätthålla om det "högsta pro: gramansvaret alltjämt. skulle finnas samlat 1. någon "för de tre "gemensam . topp. Resulta- tet blev också en klarare an svarsfördelning. i gemen effektivaste" argumen- |” tet till; alkoholens "försvar ä trivselfaktor. den är en många , människor är. detta; end” självupplevd realitet "som; de » sätter. stort "värde "på, 'konstate- rar Motorföraren (MHF) : Men: man kan: se: trivselprö- blemet också från" en.annan syn-:|- Minns ni hur Vackert det talades om hur -mysigt och 1” trivsamt det här samhället skul- le "bli bara. vi fick ett ”riktigt öl? Och man. får sannerligen hoppas att det finns några som har fått det trevligare på grund av rhellanölet. Det mest påtagli- |: ga resultatet tycks:annars .vara |. de med tröttsam :regelbunden- het återkommande »rapporterna. om mellanölet som 'berusnings- |, källa i sammanhang: som :- har mycket "lite med "trivsel att gö- ra — det senaste" exemplet. är .de ' ungdornar i. 14årsålderå:, i ett norrländskt: samhälle, : so; berusade, , sig på: mellanöl” och "anställde" :skador för 30. 000 kro: nor' på en barack, där 'de!träf- fades 'under förhållanden ' som hade" mycket litet. som påmirde |" om "ett städat sällskapsliv,, För att. främja trivseln och .gemytet i"'samhället "lanserar : man "en |" dryck; som "genom -sin + berus. hingseffekt': och -"lättillgänglighet skapar en intensiv otrivsel och otrygghet” 1 sårbara .ungdoms- miljöer: När ska älla. de sovt tälar om alkoholen " som trivgelskapande faktor öppna" också -det: andra ögat” och 'se Dtryggheten och » otrevnadeni -i den offentliga mik vinkel. Få : Seve - Tiksdagen. gång; på gång , fram- > förts. från centerhåll. :Medan: 'bö- iserade .: programmet. om ökat nybyggande:un- tiskt: program måste S a förutom” ,konjunkturläget. ; skölle lägga :'fram- en. blan för förverkligande av: 1962 ' års riks-. dagsbeslut om biståndsverksam. hetens målsättning; .Men , då” .s de. .den; socialdemokratisk mar ” Arbetarbladet fnyser "åt: mit » partiernas:-krav.: om ';. uhjälpen. Har man: inget annat satt kom- cal sd 2; drunt” a Id Å Redskapen';; tycktes” riksdagen. En turist i Moskva. skall natur. ligtvis besöka den. permanenta lantbruksutställningen, Den öpp nades är”1939 och har sedan dess varit öppen jämt. Inne på områ- det: åker .man runt 1 ett Nilleputt- tåg, Här kan. man se nya moder- na maskiner. och . allt som hör fTantbruk, till, men man måste ta- ga god tid på sig vid besöket, annars hittar man ingenting, Än- dock; är arkitekturen och konsten inom . området i mycket högre grad. sevärt än lantbruksattiraljer: na, Byggnationen ''består av stora och” pampiga komplex, vilka har fasader”, av' forngrekisk tempelmo- del! : med kraftiga. pelarverk, .Tju- ittenspel med. förgyllda . fi- samt skiftande färger i be- åingen I: vattset gör. det hela till otroliga skådespel, SE Vigannan. utställning finns I Klev"1: Ukraina.” I den delen av landet är, jordbruket en viktig del t' ekohbmin' och lantbruksavdel- ningen, på + denna "utställning är ganska omfattande; Hela' utställ-| '- ningsornrådet har en areal av 700 acres eller' 283 ha. Bl, a.' visas ett roterande : mjölkningsstall, an. på ett visst, ställe låter gå in resp 'ut. Korna föl jer n. med runt-ett varv, me- dan de”mjölkas.” Av, lantbruksma- skiner: finns”en imponerande ' sam ling på! utställningen, : Där ' visas traktorer, av alla storlekar från dé ' lätta "av "typ : redskapsbärare för radodlingar till de största med fyrhjulsdrift: och, mMidjestyrning. "vara tunga och? Kraftigt dimensionerade och gav, "ibland : intryck av att vara klumpiga. . Maskiner av den stor- Iek:vhär', fanns, > såg man aldrig ute: dvarbete. Kanhända" stär 'de bara” på utställningar. Gemensamt ör. "desga”" båda "utställning, Jlik- "Jför. "som för många andra platser, är i jde”Uuppmonterade högtalare som finns. Från dem utströmmar mu- sik — inte melodiradio eller skval- musik” utan seriös rysk” musik. Det' är"inte' heller vad vi menar méd ;underhållningsmusik :. eller klassis] musik. Absolut ingenting man" känner. igen,:-Ibland är' det öst-som Säger något män inte "för att efter 'en : stund i Moskvabesöket vår, dagen. på Lantbruksåkademin; som" mitt”i stan.:Det, är en utbildnings- anstalt "för. högre "lantbruksstude- rande; haren gäng. ägts och fått namn av 'en. viss greve . Rosso- movskij. och har'en del .husdjurs;- och ” växtodlingsförsök," vilka 'de studerande; arbetar; med." Ett för- sök "som Yär.. igång -just: då, var det. där: man ko itrollerade '"kväve- omsättningeh "hos" hötkreatur. En eli hade. opererats in da; vilken stod i för- som salivkran, I pro- kunidé'; N-halten.” bestämmas. en praktisk. sak som ar, att: tjurarna” ras- nellt; I; en. el-imotor- d Det "hör än goa. ton, : satt, i högtidliga 'sammanhang tala om "Pressens. betydelse; för. demokra- stin; ;Pressen 'skall: vara allmän. jr på: "pressens uppgift H- . tet "Svåräre att” "tränga igenom. förtroendemän har: natur- "ligtvis situationen helt klar för sig och handlar” därefter, men Uaet finns” tyvärr: fortfarande allt - för, många, som omgärdar sitt ärbete' i: det allmännas tjänst med "skydd mot. insyn, Och ändå t nistörhän handskas med frågor, 'söm "får "konsekvenser för dem ob "deras egenskap. av skattebe- "(Arbeten : pr As; déss verkliga orsakssam- >» manhang?,; Det .vill säga: förstå ntimt förknippad vantriv- åen : klappa: på käften- mentalitet: som gör: en tunnel -banestation - i Stockholm eler ven" ; lantlig dansbanas närmaste - ” ömgivning otryggare än Neapels . hamnkvarter är "helt och hållet " alkoholbetingad. ' Den bärs inté upp av professionella gangsters utan av tämligen hyggliga om också . något drulliga svenska . grabbar, 'som utan att vara . styrkta av Prippens och: I syste mes . trivselfrämjande ” drycker + aldrig skulle tänka på att göra sen medmänniska något-förnär, . £; musikéngskall, taga. vid igen och).. Taltid omåttligt högt. . Mycket. irrÉ : + Ett "viktigt 'och Åntressant inslag ” ligger]- - |teller; Men: vem hjälper dem? : | fru Svensson se till att katten får r med de svenska alkohol- ”Itjurarna inget annat val än att traska med runt, I huvudbyggna. den 'på Lantbruksakademin finns ett Jordartsmuseum, som verkligen är. sevärt. Alla 'Sovjetunionens jordarten och Jordmåner är 'rep- resenterade där i montrar. Lan- dets flora finns, också att beskåda i montrar, Den 'stämmer ganska bra överens med värt lands flora vad gäller trakten kring Moskva. Där sér' man ungefär samma ar- ter av växter och träd som 1 Syd- och . Mellansverige. Det ju ock- så helt naturligt, eftersom bredd- graden ' är densamma, Däremot skiljer sig floran i Ukraina något från vår, Av ogräs är t. ex. bolm- ort, nattskatta och flera mållaar- ter vanliga. Dessa finner man i bland i Sydsverige på 'kväverik mark, men är kanske inte direkt allmänna. Skog finns inte på svar- ta jorden. En del träd och buskar växer” utmed landsvägarna, Det kan vara akacia eller någon pop- pelart, säkert ofta planterade. "Plats för bilar " Vad man särskilt lägger märke till av Moskva som helhet och i dess ' vardagsliv. är, att det finns så gott om utrymme överallt och att detta utrymme inte alltid"ut- nyttjas, Staden är byggd så, att man tagit till ordentliga mått på gator och torg. Till det kommer att det inte finns så många bilar som kan fylla ut'den stora ”plat- sen. Det är bara nyttotrafik som trafikerar gatorna i Moskva. Pri- vatbilar 'ser: man inga, bara bus- sar, taxibilar och. lastbilar. Alla dessa nämnda” fordon" äges av staten. Även taxibilar styrs''av staten och alla chaufförer är an. ställda av staten. Därför har chaufförerna heller "inte den egne företagarens ' känsla: för sitt jobb. | jeunionen i Det - märks särskilt tydligt, om man vill åka' taxi 'sent på kvällen eller natten, Då kan det vara svårt att få tag i en taxibil, Chauffören säger med tusen gester, att han Just slutat för dagen. När man så till slut lyckas, åker man ge nom gatorna i full fart och — i halvmörker, Så kör man .bil 1 Moskva. Alla fordon har endast parkeringsljus — tänt : och ' -alla chaufförer tycks se varandras for- don 'i: alla fall, Gatorna är heller inte lika bra upplysta som de är 1 t, ex, våra nybyggda sovstäder och: bilarna! har minsann inte va- rit inne på någon Sovjetskoje AB Bilprovningovskij. .Det väsnas och har sig både här och där I dem, Det händer också ibland, att en bil fått motorstopp mitt på gatan och; chauffören står på. huvudet under : motorhuven, — Men det gör, ingenting! Alla andra kör ba- ra-runt' omkring den: havererade bilen, .Det finns ju så gott om plats, Alla taxibilar är av sam- ma modell 'och ser ut att vara från 1940-talet. Även de' senaste årsmodellerna är byggda i samma ungefär samma typ. De. är myc- ket' lika” våra. arméfordon, höga och kraftigt byggda. Man tycker också, att stadslivet är trivsamt lugnt och'.sansat. Människorna promenerar i lagom mak, när de uträttar sina ärenden i stan. Ga- tor och trottoarer inbjuder också till promenader, ty 'det är alltid rent och "snyggt överallt. Tidigt varje morgon spolas alla. gator med vatten av stora starka kvinn. liga kommunalarbetare, Det före- kommer. inte . varmkorvpapper, skräp på gatorna. ; Göran Plöjare” ” 80-årige Sigfrid Gustafsson hör: nås, Hans tillvaro är nu radikalt har Möjlighet att få den ; Runt om «i :landet sitter” 10. -000-täls "människor mer. eller mindre isolerade i bostäder av de mest skiftande" slag. De flesta är gamla" och orkeslösa, : sjuka och handikappade. Det är invånarna i det glömda 'Sverige. De- har alla samma problem som vi yngre och friskare, problem som måste lö- sas även om det bara gäller baga- : Det kan gälla frågan som-gam- la. fru Svensson gått och grubblat på en rad år, Fru Svensson har en katt, Men vem tar "hand om den när hon dör? Katten är ju hennes enda. sällskap och naturligtvis vill det bra om hon skulle gå bort. Ett mänga. pensionärers sista år. ; Likadant är. det med herr. An: dersson. Med den skillnaden . att han har en ung tax; Det är herr Anderssons. glädje. de sista åren. Hur skall det gå med taxen om hr .| Andersson :går bort? Eller med fru Karlssons kanariefåglar - eller herr Erikssons akvarium? .Ja, det är problem som sysselsätter mån: ga dag och natt. De kan förefalla oss yngre ynka, men för pensionä-. rerna är. det, oöverkömliga prob. lem, .: Moa = ” Grävskötseln Vv . Här ett par exempel till för att belysa 'de, äldres 'situation.' Nå - Gravskötseln? Hur går det med den, , Visst kan "man. betala en gång” för all framtid, men för de flesta blir det för dyrt. t Och presenten till den snälla il. Ia grannfrun som- handlat, städat och på andra sätt hjälpt gamlin- gen. Hon: tycker ju så mycket om den . gamla byrån — och”den är hon värd,. lilla grannfrun,. Men släkten är ju: närig. Inte - får grannfrun byrån utan att det finns papper på det. Men hur skall ett sådant papper skrivas? I . Försummelse - + Tusen sinom tusen ' problem be- svärar våra åldringar. Vad de be höver utöver "hyggliga bostäder och sin pension är information i de mest triviala ting. Den avdel- ningen-. inom . socialvården' är grundligt försummad. -: edt » Efter . många ..års . utredningar här emellertid . pensionärerna nu- mera möjlighet att få telefoner gratis av : hemkommunen.- Den tysta hemsamariten är till oer- sa! människor borde vända sig till sin kommun och be om en tele-" De sådant : problem - kan fördystra |: -| socialstyrelsen: :— ' Samhället: har Vem tar hand om katten? ker Zu till de. pensionärer som fått en" ljusare tillvaro tack vare en telefon skänkt av kommunen, Hr Gu- ' stafsson”bor:-en kilometer från närmaste ' granne i. "västgötska: Lug-. förändrad. ' Alla äldre, telefonlö- ' 1 gratis! (Foto: Ingvar Andersson). stil.” Likaså" är alla lastbilar av, tomma engångsglas eller annat], . kärna,, Det” hjälper inte stort med . prisövervakning” och": kommittéer, : budsmari om "regeringen misslyc- . | ekonomin. "pen yttersta vänstern "nar en helt ; annan .tyngd 1 Finland än I det övriga Norden, Det är därför naturligt att man. där på allvar anser sig böra diskutera frågan om deras medverkan i regering- en, Det är kanske också önskvärt att folkdemokraternas ' Isolering hävs. Samtidigt är det, förståellgt om socialdemokraterna drar 8ig för att ensamma ' ta dem 1 båten. Man vill ha sällskap. med agra- rerna. Trots den stora valsegern får man nog vara beredd att be- tala en smula för detta. Det vore säkert också ur. såväl" finsk "som nordisk synpunkt . lyckligast: om de båda partierna i mitten" för- mådde kompromissa, och... äter- upprätta det röd: gröna block, .som under :.så lång tid utgjorde. en gar rant för” inre stabilitet Å Finland. . Nästa val lär man | kuhna' no: tera att den utlovade sänkningen av mjölkpriset uteblev...Men vad gör väl det? Till: dess "har social- demokraterna funnit' på nya val löften. Det "gäller 'att blicka mot framtiden. ; Handelstidningen . I. reportagen. från: toppmötet med LO. antyds att det bakom rullgardinen' också fördes seriösa samtal 'om det "ekonomiska, läget. Hr..Sträng är bekymrad över: att gapet : i: handelsbalansen. tenderar att "kvarstå. :Han' får" inte bukt med: importöverskottet. Det visar att efterfrågetrycket fortfarande är' för: stort: och: att. de. finanspo- litiska åtgärderna är otillräckliga. Här kommer" vi in på probleméts inte -ens med en konsumentom- kas med "den grundläggande upp- giften att skapa balans i samhälls: > Priskontroll har utdömts och man tycks. inte. tro: på ens psykologisk verkan, vi den... Det. får betraktas ti framsteg, . 'Hur', kampen mot : prisstegringar utfaller beror ändå ytterst på -:dem”' som köper. Den som" tänker sig. för; övervä- Frankfurt am Main: (LT). ':Medan sockersjuka barn bara 0 år innan insulinet upptäcktes in- te hade någon chans att få över- leva sjukdomen; som i barnaåren utan undantag "ledde till. döden, ringar 'en adress dit de kan vända sig med sina problem — stora el- ler. små .-— skulle de. känna, sig allt: tryggare. som pensionärer; "Vad gör man då ät saken några röster: Byrådirektör Greta! Grenånder i FR genom .;'sociallagens. : formulering skyldighet, att lämna upplysning- ar i sociala frågor. Men för de små kommunerna räcker förmoä- ligen inte pengarna till, för dé större är. det fråga om otillräck- liga personalresurser., Att de gam- la har svårt att fördra uttrycket socialvård kan kanske avhjälpas genorå att man på dörren sätter skylten':-”Pensionärsinformation”.. « Socialchef: Evert 'Andersson 1 Jönköping: — Vi har' just flyttat in i nya.lokaler, och: i samband med ' flyttningen : :annonserade vi om att alla som här något på hjär- tat är välkomna "till. oss.! Vi. får frågor av de mest skiftande slag. Kan vi inte själva. svara ger vi anvisning på expertis som kan gö: ra det, Socialchef Gösta ' Flood i' Karl- stad: .—' Naturligtvis gör::vi-allt för våra gamla. Söker, inte de upp oss .så söker vi själva upp. dem för att ställa saker, och' ting till rätta. Bostadsfrågorna hör till"de vanligaste. Därför. har vi'altid en man med vid bostadsförmed- lingens sammanträden för att be- vaka de gamlas intressen. , et "os Viktig paragrat : : Daniel : Wiklund, riksdagsman och byrådirektör: — Detta med pensionärsinformation är en seg- sliten historia. Redan 1962 inter- pellerade jag socialministern och undrade om inte bestämmelserna i $ 6 sociallagen borde. tillämpas. effektivare, Ingenting hände emel- lertid. 1965 återkom jag i ärendet, Svar: undersökning-pågår om ut- vidgad information för pensio- hörd hjälp .för de isolerade. Med telefonens hjälp kan de dag och natt stå i kontakt med yttervärl- den om något skulle drabba dem eller om de vill ha något uträttat. Telefonen : är en effektiv isole- ringsbrytare. + = or + Utvidgning et CT närer. Till. årets riksdag har in- lämnats en motion i ämnet, . Vad det nu kan bli av den... > Klart 'står att något måste gö ras. Och det raskt! Våra åldrin- gar, sjuka och handikappade skall inte -behöva gå omkring med o- trygghetskänslor. Att ge dem in- formation "kostar "så litet” och gör - Pensionärsinformationen måste utvidgas väsentligt. Får våra åld. N så mycket! . behöver de! i dag. inte läbgre vara rädda för diabetes' mellitus. I lik. hét' med vuxna fär barnen under- kasta sig stränga behandlingsfö- reskrifter när sjukdomen konsta- terats:"hos dem, ' Vid: denna .be- handling . är regelbunden tillför- sel .av insulin, lämplig” diet och ett "sunt levnadssätt: med tillräck. lig motion; huvudsaken, --- - Enligt vad hälsovärdsmyndighe. terna : konstaterat : finns : det »i Västtyskländ 'med i ruht tal 58 miljoner invånare för ögonblicket mer, än :.10 000 sockersjuka : barn. De, står :under. ständig läkarbe. handling, lever dock inte avskilda utan: besöker. skolorna . och SYSs- lar. under” fritiden med lekar och ; allehanda hobbies, : Precis. som; andra barn, . - "Likväl : har. väst yska' låkate och mäålsmän fastställt att sjukdo. men inte sällan: framkallar; olika mentala ' störningar eller. ett be- teende, ':som är typiskt.-vid kon- taktsvårigheter. Orsakerna därtill är främst att-söka i det Sönällan- det att sockersjuka barn Pp. de regelbundet: behövliga” insulin. insprutningarna inte känner sig lika fria 'och' obundna ' som sina jämnåriga kamrater.'De måste t. ex, ofta avstå från att delta i ut. flykter eller andra: nöjen, som; va- rar någor längre: tid: Också vid andra tillfällen blir -de mer än nog medvetna om att de är nöd- sakade, att leva annorlunda än de | andra barnen. På så sätt uppstår” så småningom mindrevärdeskäns- lor hos dem, de känner: sig-eftér- satta och isolerade, och i många fall 'spjärnar ' :sockersjuka .."barn undermedvetet emot sitt öde' vil- ket gärna tar 'sig uttryck i själv- vald isolering. De undviker. kön- takten med friska barn, . : ör att frigöra de sjuka] barn ] från denna psykiska mia barnen ning och isolering bar ”Deut. Scher Diabetiker-Bund” På ett fö. redömligt sätt inrättat två: spe. cialferiecentra i naturskön ' om- givning där varje” sockersjukt barn under tiden från juni till oktober får tillbringa fem veckor för rekreation... 1: dessa rekrea- tionshem skall-barnen i samvaro med många kamrater som delar deras öde bli av med sina mindre- Vvärdeskänslor.. och lära sg bli kontaktvänliga. Föräldrarna -be- höver bara lämna ringa finansi. ella bidrag - till "kostnaderna: för In, vistelsen 'i dessa. hem, som är. av- sedda för barn mellan 6 och: 14 är. .De tyska läkarna. följer den- vande hem i & mannens : ögon, Sin > berättelse, - Papperen:.- klara, Passera den ger behov "och köstnader samt håller sig. underrättad om prisep och kvaliteter har de bästa utsik. terna att få pengarna att försla, sa GöteborgsTlänIngen "Hur. länge den svenska Väryg. industring : mönster skall kunna > bestå, och om den dag skall kom. ma, då man tvingas att I en ellep annan form ge sig in på stryk. turomvandlingar liknande dem de kontinentala och brittiska varven” undergår, är en intressant fråga, Man har all' anledning att hysa tilltro till våra varvs förmåga att ordna upp den saken, om. och när den stunden kommer att det hlir oundvikligt. . Den - andra sidan av problemet, finansieringen, är deg. to: mera, oroande. Här har varven ' inga möjligheter att själva genom. . i driva" en lösning. Det är de svens- ka "statsmakternas sak att avgöra om landet har råd att:förlora en av: sina "stora exportindustrier, in om "sitt område" den ledande TEu ropa: "Det finns 'en utväg att und- gå detta, men endast en; att till. räckliga lånemöjligheter . bereds. se ; Svensk "Sjöfartstidning torg Tröts; 'hyresregleringslagen” har hyrorna - -under den senaste tio ärsperioden stigit med c:a 50 pro cent på orter där lagen ännu gäl ler.” Om man tillfrågar' LO:s med. den tid som det nu ingångna av- talet + gäller, .skulle-- det sannolikt bli ett. nej. Man kan ju fortsätta att avveckla. hyresregleringen på de: orter; är det inte finns någon bostadsbrist, om det nu finns någ- ra. sådana: tätorter?” Om man: . vill en. annan. "lag, söm ger. samma trygghet.' "möt. oskäliga hyreshöj- ningar "må detta :ske, men mån kommer ' sannolikt. föl gäves att "Det dra att det” stadigt växande fritidsfisket ' blir! repré- senterat. ig fiskeristyrelsel ett, ord -med i. il som berör. fiske-: och” fritidsfrå- gor. Även regionalt är en. ökad representation på "sin. plats, I åt skilliga län, där turismen spelar stor roll, har. fritidsfisket till allt. annat fätt en väsentlig ekonomisk betydelse M rrumsän och laxfisket "där är tillgångar som vi måste. slå vakt om:' De är en turistattraktion och pas att överdomstolen tar hänsyn härtill: Sydkraft” kan säkert .fin- andra möjligheter för' sin sär Kerligen nödvändiga utbyggnad, : Helsingborgs Dagblad "överallt i samhället ställs höga satta; att uträtta, : men för. riks dagsmän . och; kommunala -repre- ga med politisk tro-' och huldhets- ed; Detta är ett avvita förhållan- de; som måste rättas till, > Nordvästra Skånes Tidningar - fETT ORD På: VÄGEN "hava. blivit rättfär- utgejöda 7 av. tro, hava” vi frid Gud genom vår Herre Jesus Kristus. (Rom. . 5: 1): pa jag” besökte. en sjuk man Pp sjukhuset, pratade vi om ris- « serna I. livet." Han. hade en flytt- mi ingsfirma, och han ,berättade för ger vad" som 'hände honom 'en & Hm då han utförde ett uppdrag. flyttlag Sa ”Jag' skulle 'köra ett a he åt en' civilingenjör från 5 hem i Norge, till hans bli- verige, På tullkon- je återvända till Norge. Så 'du ser”, sluta ar viktigt att he hany' "det är mycket här man : ha. papperen i ordning, :reser över gränsen”. en . allvarsam :- blick 1 när han. slutade 'Jag frågade ho- , Menas. med att ha . När man. skall sista gränsen?” + Det, var nom: "Vad Hans. . Svar" Var: na aktion med stort intresse, see klena Fd ” Johann Mantbner; -hom Aron: ”Det betyder rdiggjord ge Kristus”, att ha” "blivit ” rättfä på: Jesus lemmar öm de'vill vara med öm att slopa hyresregleringen under . v ven oss själva goda rekrea- : tionsmöjligheter. Utan tvivel- vo re det: mycket olyckligt om "dessa skulle: attackeras ” ytterligare ge fordringar på folk.vad de än blir ' sentanter får 'det i huvudsak du- , I I H i i i I | I 1 i i H a |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.