. i mystik höljda kuppen i Djakar: "ta den.1 oktober förra året ble inledningen, "till en 'serie händel- "nesiska politiken är inte en mot- försök” av kommunistpartiet” ett "överta. makten, kanske var: :kup-, ojämförligt hårdaste ' av dessa :är , pen iscensatt av .Sukarno : "själv: kespolitiska fältet har varit mår- : kanta "under senaste tiden. 'Den” lens” tid. har' alltid haft en'förun- derlig makt och förmåga att: tjusa och hänrycka oss, Vi går nu in mellan sig och ett dragspel; il spetsen och Hjöng den gamla maj: visan, un utan tvekan Indonesiens omorien- .' för. att. krossa," tering av' sin utrikespolitik, Ane i : makt; och "definitivt. "föra. in In-! nu råder väl åtskillig ovisshet om ' d i den k iska inflytel= . hur. riktlinjerna för den ind sesfären.. Resultatet av de'kedje-' siska utrik litik att ' reaktioner ' kuppförsöket utlyste" läggas upp men så mycket är sä- . " kan:vi: se nu; Sukarno behåller kert, . att den inte kommer att ' visserligen sin post som statschef främja Kinas. intressen. Den: nye ' men :nmr fyller han endast' dekoz .. ke utrik i: Ma- ', rativa uppgifter, han är 1 realites' lik har visserligen sagt att häns.”ten arméns. och den nya 'regerini' lånds "förbindelser med Kina är ' gens fånge, ti ngt goda men verkligheten talar ett:''-Det'-har' antytts "ibland att det! annat språk. De kraftiga kinesis-. .- är: USA:s' stora militära "insatser ka officiella protesterna mot fö i: Vietnam : som skulle" ha". gjort” störelsen av. kinesisk. egendori det möjligt för armén I Indone=' Indonesién' vittnar om .synnerli=, sien att. vinna kampen” "mot Su gen ansträngda relationer mellan karno. 'och kommunistpartiet. D : de båda länderna. monstrationerna” av "USAs 'mi ."Omläggningen "av ' den ' ryggen på” de" indonesiska genera: lerna.; Det ; är : dock: föga. troligt. så .ett hårt slag: mot president att detta :s ville vara den riktiga Sukarno: och hans förre utrikes= 'förklaringen : till: '- omvälvnin=" minister Subandrio.' Peking och . » gen. "Möjligen kan "amerikanernas ”- Djakarta har länge hållit parallel=-.: ; kommiunistbekämpning i Vietnam; la kurser-i sin utrikespolitik och 'i någon mån”ha stärkt de krafs: ännu förra sommaren såg det ut, ter; i Indonesien, 'som ställt sig 1: som "om en ki ] kormoti!k tiet, politisk” och militär -allians skulle e men orsakerna till maktskiftet för” etableras. med ' tydligt syfte att alldeles säkert sökas i inom det eg- 3 driva ut: amerikanerna ur Syd- > na landet; En 'orsak och' måhänd östasien och sätta stopp för So den. väsentligaste -är' den islami jetunionens försök att vinna in= , tiska: religionens' starka ställning 7 flytande; i. området, Om Sukarna'; i: Indonesien;:Isalamitisk: ortodox'. valt sin ”kinavänliga kurs av fri kommunistisk ” åskådning ; 4 vilja eller han" tvingats därtill av det ' starka indonesiska 'kommu- nistpartiet är: ovisst. ' I varje fall behövde . han > gång enbart för Kina, den är ock- |, arméns. inflytande : och priset för detta stöd har helt säkert varit nära vänskap med den kinesis- ka kommunistregimen: Men vän- skapen med kineserna kan också ha - verkat lockande på. en så maktlysten man som. Sukarno;: Han torde. ha' räknat med, att kunna spela en "framträdande" roll - på den världspolitiska arenan sor Kinas allierade och som katalysa: tor: för antiamerikanska. stämnir gar bland Asiens folk.” let -Sukarno gjorde "alltför höga in. satser och tog alltför stora risker ' i'det politiska spelet. Den alljämt”' "En" faktor, som i inte Får ir "ss är, det "mycket stora inslaget" « av kinesisk -befolkning” i Indone-'. ;sien, Kineserna ä är i allmänhet af+'..: ”att” sköta” sina "affärer mot ” god -- : vinst; De: fattiga befolkningsgrup. | perna,” SOM. handlar ser, som helt kastade om maktf hållandena inom indonésisk” poli . teras av Svenska Dagpl | fet ot ” högre. Inte heller får de veta draget. r sexbarnsmamman och »slåta --hennerfå . ,pengöria "endas en i broschyf, : vilken kom framfördes; inte minst i Presseri, fläsk" i broschyrén — Köpet i kän genomföras ' oc Den 'som hittills: fm i erisskan dt Porättiged, bör nu ha få tvivlet skingrat. Broschyren” är i långa” stycken en:på.detta ut] spel grundad, mycket fördom: fri propaganda, riktad ' till 'kön: sumenterna i städerna. Till dem sägs att mjölken och margarinet skall bli billigare — men; inté.T år utan om ett år ,och' fyra | månader, och hur mycket det då skall bli fråga om får mån Inte 'veta,: bara att det skall bli en förändring ”gradvis”. ” Det finns med andra ord goda möj- ligheter -att backa 'från alltför | runda löften bara valet är över. ” Ett" annat slagnummer > är sockret, Konsumenterna :' får hö- ra att man 1 dag kan köpa soc: ker för. 37 öre kilot på världs: marknaden medan partipriset i Sverige är 1:10. Alltså skall. vi minska” sockerbetsodlingen och importera billigt socker, ty då ”kan vi sänka konsumientpri. serna”: . " Däremot får konsumenterna mte veta att det förstnämnda priset I motsats till det svenska är ett dumpingpris och att de verkliga — produktionskostnader- na utomlands ligger mycket|” rygga god skötsel: av. "barnen, .skapa i trevligast möjliga ; barnrikedom; då sä g. I gon "liten komminalbyråkrat” protesterar: "Minsta .: li . tanke; börde, Väl annärs! hä: sagt, ätt” sexbarnsmamma” Uppläna |; använde ..barnbidrågen på" ett i ” högsta: grad: vettigt sätt. . Tusen- . tals" barnfämiljer. gör. säkert: på samma sätt,- använder pengarna för att gör på en” upplysning” som håller sig till fakta” utan att pro pagera för. någon speciell att det förekommer väldiga fluk- tuatloner då det gäller socker- Priset : på ' världsmarknaden, att det i detta fall finns stora -:la- tenta konsumtionsbehov i värt den och att en minskning. den europeiska sockerproduktlo- nen, till vilken våra socialdemo- krater vill 'bidra efter förmåga, utan tvivel ' skulle leda till sti- gande. internationella priser. Bluffen om sockret blomstrar verkligen 1 den soclaldemokra- ” tiska propagandan. EN AR - väldigt: framsteg om element fakta i. -alkoholfrågan blev. ; mans, 'egendorii: Men. mån kan inte i .detta sammanhang bortse från. att vi var en ivrigt: lyssnande allmänhet står. fri att:utvärdera fakta och | därefter: objektivt slå fast. en " förnuftige:: i handlingslinje. Väg- |. : skålen: är redan ». från början .nedtyngd till. förmån för -alkoho- lerr genom 'sed och "reklam, Den objektiva: upplysningen . arbetar ÅT underläge. . "Det. är. på" BARNBIDRAGETS "ANVÄN D- iden ; att. gör NING . s klart för OSS själva" och andra sätfle att ofriheten i. -alkoholfrågan. i diskuteras av 5 e- eTid värt, land: inte består i de:res- ningen: H ter av restriktioner vi har kvar En mor med sex barn hade tecknat kontrakt med en firma |] om inköp av vissa kapitalvaror som skulle .avbetalas med barn. bidragen, Hon hade köpt för till- sammans 10.000 kr. till hem- met: diskmaskin, frysbox, tvätt- maskin, köksmaskin och damm- sugare. Det tyckte barnavärds- nämnden inte om, Med stöd av paragraf 5 I lagen om allmänna barnbidrag föreslogs i nämnden att denna kommunala myndig- het skulle ta hand om barnbi- utan 'år” ett utflöde'av en 'obarm- härtig och tvångsmässig alkhol sed, söm ' dömer: en stor -andel av vårt lands män - till grader; av "invaliditet. s > Objektiv nykterhetsupp ysning = ja! Men; också: objektiv. i: den meningen "att: viktiga: fakta in- te undanhälls Och det finns ing- en. väsentligare" Upplysning att ge inför, den enskildes val av attityd i alkoholfråga än den] att det är möjligt att. på ett en- "I mötes även | slättbons ljusare sin- ; | mörkare" och mer' tungsinta tem- : utveckli gskrediter till 'de' makt- ängrade. sig: emellertid; barna: : DN. öra: fann. sig ute. på. ha 5 Å "de vänte” kunna "smila en smula? i hägger; den sig. inte. till med” ” garantied "för fullgod hygien och I ht ställning" till..alkoholen,- Skriver än Accent (IOGT och NTOJ.-Det |” inte irör oss:på ett: område.;där | :olika . 1.de oförgätliga minnenas, ung- domsdrömmarnas, sångens och de begynnande « lekarnas -tid, Våren ler, den är evigt densamma;' Ing- en "årstid "kan 'så" omdana vårt tankeliv, så få oss att glömma sor- ger och bekymmer som den ljur sa gryningstiden. . : Det är dock inte känt om våra germanska " förfäder, under hed- nisk tid' firat: någon värfest' med majbruk... arje fall har denna i och. med införandet av den krist- na festkalendern- inte längre nå- gon; bestämd. årsdag. : Det förefal- ler. :dock, högst naturligt, att man förlagt 'en 'stor” fest' till. den tid, då naturen vaknar upp ur vinter- dvålan,; då "livet" på nytt vihner seger "över, döden: och, värbruket begyhners:ute ' på. markerna. Så tillvida 4 skiljer sig : också första- majfésten alltjämt från övriga fes- ter, att:den-inte är av kyrklig ka- raktär;. utan ständigt behållit: en profan, prägel, uwcvava « Olika: har valborgsmäss firats i vårt. långsträckta. land.' Majvisan och” Sångenna,” vilka allmänt förr sjöngs”i "Skåne, "handlar 'mest om sådant-varom 'odlarens tankar rör sig."/Majeldarna i. norra Sverige åter, tänds, mera. med. tanke på att värna boskapen. I. dessa . olik- heter ser 'vi ock tydligt motsatser- na”mellan slätten och skogen, mel- lan”'åkerbruket ', och ' boskapssköt- seln.; Ja, träder det. oss inte. till "Nu komma vi alla vm er gård i maj är välkommen och fråga om vi sjunga får sommaren är så' ljuvlig för , ungdomen”. Sedan hölls" etlle ' med logdans och lekar, som alltid finansiera- des med de' hopsamlade äggen och de till äventyrs erhållna slan- tarna. Och var säker om att gläd- jen stod högt i tak, allt medan dragspel och fiol tonade ut i maj- nattens dunkel. :. .« Ännu i början av 1800-talet var det vid. valborgsmäss plägsed att byarnas -vallherdar drog sjungan- de 'omkring med "kvarterhöga kors, : sammanbundna: av "den smörgula kabbelöken, vilken: vid denna. tid prunkade över allt på ängarna. :Vid varje gård lämnade man ett dylikt kors, ibland lika många .som. det fanns kor i ladu- gården. Det var ett tecken på att korna nu snart kunde släppas ut på bete, Korsen .uppfästes på stu- gubjälken och fick sedan sitta där hela sommaren. ,Korsbäraren un- fägnades med ä BE, bröd. och bränn: vin. < : ' . Främst” firades' dock valbofgs- mäss" ” med -'majeldar. Med dem körde man” mörkrets. makter på flykten och banade väg för ljur set. : ' Hur länge "har: gå välborgsmäs- san: firats. 1 vårt land med dylika eldar, "och'- varifrån har seden kommit? Mån vet:det inte säkert, men. en del” finns: väl. att säga härom. Det : tidigaste” belägget för val- borgsmässoeld - är ' från ' år 1711 och : korimer från Sko socken ;i Uppland. I sammandrag lyder det: :| "De hava ock sed haft valborgs- mässonatten låta i horn, tuta i "Hur och. göra eldar på en aås:i "| Södra-Skog, på det att deras krea- tur "skulle bliva ' bevarade för: o- djur” 'det-" året - över”." Vanligaste ändamålet" med -valborgsmässoel- darna: anges" också vara att driva bort, rövdjuren,' främst varg, . in- "nan. boskapen släpptes. på bete. Alla' :: hägnader' "och ' trädgårdar skulle: vara iordningställda till den 1 maj. "Flera ' "forskare: anser att val borgsmässoelden inkommit -- "til östra 'Sverige.genom' hit inflytta- nelag, + jämfört ' "med . skogsbons perament. : På: den 'skånska lands- bygden, sick man fordom valborgs- mäss, och sjöng för ägg, vilket till- gick sä; "att byns ungdom,' före- ick inte att få socialde- mol raterna. i. "riksdagen. att er- 4 känna-detolämpliga: i att sända ”håvanhde i Sådan fastän de' be: . driver. ett. utrotningskrig, i :de ler: nyare tidens början. I Tysk- land ' kallas- Valborgsmässan . av gammalt . 'Valpurgistag, : och är en mycket. viktig ' dag. i" festkalen- dern, än i dag är 1:a' maj i tysk tradition . tidpunkten, för.. värhalv- årets. speciella magi,' särskilt: vad beträffar 'Husdjuren,. fälten ”öch trädgårdarna. Valpurgisnatten ”an- ns sågs dessutom som 'en häxsabbat, Tdåx trolikvinnor” på bockar: och kvastar red :i : väg till de gamla > |offerhögtiderna,'. särskilt - Blocks- berg på Harz, där de ingick pakt med:djävllen. och av denne" blev lärda: allsköns” .svartkonster. ,' ar majbålen också s' betydelse. Härför "I talar; särskilt. det förhållandet, att detta bål fordom inte tändes med e | vanlig. eld utan, med gnideld,. som ; | man "sKäffade sig genom att gni- da, två -torra trästycken mot var- andra tills en gnista. uppkom, Re- dan 'i Snorres' edda" 'heter' det' att Yrönn är "Tors" räddning”, :varför tiet säkerligen är en mycket gam- mal sed att vid valborgsmäss sät- ta rönnkvistar vid. dörrarna . för att gårdens folk måtte 'stå' under sä omfattande at ändra: :Orga tityd Skulle” .hå. : | nordiska . folkens historia” de tyskar vid medeltidens slut el-|. Mycket underligt tilldrog ' gig också nattetid kring de rykande hälen, Så berättas det från Värm- land att. man en gång" där för länge sedan fick 'se ett spöke I skepnad av en lappkärring stå bredvid elden, och på Selaön skall en stor svart. hund utan huvud nästan ha skrämt livet ur derunt valborgsmässoelden församlade by- borna.' ” För. att 'skrämma: onda makter förde man vid eldarna ett rysligt oväsen sköt med gevär, slog med grytlock :och- klatschade; med : pis- kor. 'Från Dalarna. berättas. att man där - hade vidjekedjor med sig, varpå man trätt upp alla de koskällor, som. kunde uppbringas i byn; och från Småland omtalas att både bytrumma och skalltrum- ma var. med vid valborgsmässoel- den, Nu' skulle 'också husbonden själv gå vall med kreaturen, eme- dan det denna kväll ansågs sär- skillt, farligt för att vargen skulle ”söva 'folk”. Just vid denna tid brukade nämligen varghonan re- da sitt bo och därför var det nödvändigt att skrämma bort hen: ne, - När .1:a maj första gången fl- rades. i Stockholm . är inte gott att säga. Troligen förskriver sig festen - från mycket -gammal: tid. Att månaden , majs. inträde givit anledning till fester i landets stör- re . städer, intygar redan. Olaus Magni, som 1 sitt stora. verk .”De även omnämner majgreveritten som en särskild .' '. Stockholms-sedvänja, avsedd att hälsa vårens ankomst. : Blomster: : och " majgreven - var den glade befriaren även om hans sommarutstyrsel tillkommit : ge- nomv' ett litet knep. De grönskan- de björkkvistar han svängde över huvudet var nämligen 'sällan 'ploc- kade :i det'fria' utan uppdrivna inomhus.” Denne ”comes florealis” uppenbarade sig på många ställen och "hans. namn — 'majgreve' — torde "härleda sig, inte som man kanske skulle tro,:från- månaden maj utan :från- det tyska ”mai”, som "betyder ”grönt” . efter vilket också 'majstången uppkallats. De svenska vårfesterna: är också sä- kerligen :släkt med : andra' lands lustbarheter ' vid "samma -: årstid även om,” som Strindberg säger, de -här har. sin: speciella : prägel ”och firas 'med .så mycken större glädje på" grund av våra särskilt kalla och mörka vintrar”... Stockholm. har” sålunda med "all säkerhet ; sett många majgrevar rida in genom Norre- eller Söder- port, ''och det. kan väl också hän- da att'en och annan av' dem .va- rit en förnäm man — som 'när Johannes, Magni, äldre "broder till den nyss nämnde: Olaus Magni, av. själve , kung Gösta 'skröntes-:. till blomstergreve och vid konungens sida gjorde sitt intåg i staden. : En märkliv, majsed med gamla anor . är striden mellan sommar och, vinter., .Den.. lär ha förekom- mit . både: .hos: , svear och 'göter. Den 1l:a maj.ordnades två skaror ynglingar. Den, ena leddes av en genom lottning ' utsedd . anförare och bar vinterns namn och dräkt. Klädd i skinnpäls och beväpnad med spjut, strödde han snöbollar och. isbitar omkring sig, 'Anföra- ren..för. den. ändra. skaran kalla- des; sommargreven ' och. strödde |j; aska.och eldbränder. De båda sam- mandrabbade och naturligtvis blev |; och, Hans 'anhang slagna. Stridens" avsikt, var ju nämligen att” förätiva och. döda” vintern.; : : Tore Lelh.', lars en självklarhet att nan upplyser om de m ligheter | "som finns: att: helt. skydda sig. "Det skulle vara: orimligt att ien Ok n: hygienisk" ; omsorg; vikten av att tvätta” händerna i finns en ;hundraprocentigt effek- 1 tiv: vaccination! DET BLI id ALLT MER KÄNT: + runt om 1 världen att Sverige | innehar” världsrekordet i fråga katter, e skriver Borås ”Konjunkturinstitu: ;. publicerar allt oftare "jämförelser; som. tyvärr... inte "sällan är. ga” smickrande för SM fjor fastslog "västtyska "ine | "dustriinstitutet att under de «närmast. föregående "åren infla- tioneri i. Sverige i förhållande till ..bruttonationalprodukten ökats . mer än i det stora flertalet and- "ra västeuropelska länder. Nyli- "gen har Industriekurier. i Dis- "seldorf offentliggjort en statis: . tiktsom :visar att vårt land le. der. i industrinationernas skatte- Enligt Industriekurier utgjor "de 'år 1965 skattebelastningen i ' Sverige 29,8 procent av brutto- |” > nationalprodukten. Som nr två ”kom.. det: -likaså socialdemokra: nr iskt styrda Storbritannien med Västtyskland - på "fjärde plats; men detta land fck i fjol, efter 'iskaftesänkningarna då, place: ringen som nr 6 med 23,5 pro cent. . ; Skattesänkningar? - Sådana "kommer, - aldrig att genomföras |. här i. Sverige så länge socialde- imokråterna har makten, hävdar Frankfurt” (LT). - : Den 54-åriga: arkitekten ' Ottolfrån den excentriska vankelmo. Korf' 1. Frankfurt har: utvecklat|torn arbetar hans konstruktion en . Totationsmotor kelt. sätt. helt, rensa-ut en väv dec men, ».tidningen och, behöver. inte ris- t få fel i" den 'spådo- väckt internationell ”uppmärksam- "ki era het. Uppfinnaren har givetvis ge- "vid vartannat varv, -vankelmotorn ON : : | . . , NM | A Da | el ' | ; , . > Lördagen -den 30 april 1968-. 4 - ; LAHOLMS TIDNING ; . . : - —. borgsmäss- och mäjfes = Aktuell. SORAN tea far osoA ; : ide: el-Itr "drängar, lek Ti + d HH Ile .- bond dens . om ventar. 3 Kinas motgångar på det utri? tik. Kand e var. "denna k pp, än er trädosyls gltdornas arär gar korg hägn. e saml 2 8 NN : t | 1 i Den intensiflerade- -tvekampen mellan stat och kyrka, 1' Polen kan nu mot bakgrunden av dar gens läge mycket väl tänkas ur arta 1 svära” oroligheter om "de två makterna” inte : manövrerar med större varsamhet än för när- varande, ' a sydsvenska. Dagbladet | Människorna + 4 "Jandets Jängsta bostadsköer har 1, verkligheten inget större intresse. av de to- tala produktionssiffrorna. . Deras situation par inte märkbart ' på verkats 'av byggandets upp-. och nedgångar” under ' efterkrigstiden. Vad de är intresserade. av är främst tre: saker: ökad . priorite- ring av.de "gvåraste bristorterna, gemensamma bostadsförmedling- ar i områden med gemensom bo- stadsmarknad 'och en :hyresutjäm- ning 'som minskar överefterfrå- gan på" bostäder. Dessa reformer kostar ingenting, de "konkurrerar inte med : industrins investering ar eller exporten. Ändå. vore de ett större bidrag "till: bostadsfrå- gans lösning. än ' hr Johanssons generösa löften om en. "miljon nya lägenheter på tio år.' . : Dagens Nyheter . "Den avgörande "insatsen för prisstabilitet "sker : inte: genom övervakning av individuella -varu- priser utan genom statsmakter- nas ekonomiska politik. Avgöran- de blir den allmänna konjunktur- politiken, finans: och! penningpo- litiken ; etc. "Därigenom . bestäms ramarna för prisrörelser och in- komstutveckling och :avgörs 'om vi skall få inflation. eller :stabili- tet. I dessa stycken sköter, sig vårt land 'varken "bättre eller sämre ”än våra” huvudkonkurren- ter. på "världsmarknaden, ' "men kravet på en allt effektivare eko- nomisk politik med lägre grad av |. inflation: : kvarstår "och kommer ständigt att vara oss ett. . bekym- mer. LL ml VA Arbetarbladet w Vad är "det som. är. socialism i författnihgsfrågan? . Inte är. behål- landet av två "kammare, Bevarån- det av det. kommunala . samban- det. eller utredning om. .statsche” fens ställning socialistiska, krav: NE Dala-Demokraten” (ST : Ett "avtal, som... bestämmer. att den löneglidning som inte har ägt rum på grund av företagens lön- samhet -ändock ” skall ästadkom- mas vid! årets. slut, är väl kanske ningar inte ter” sig past bli anhät än "avsevärda pris: höjningar på "Varor. och service :|etler något: annat; "Tämligen ned- läggning. av ”de' företag som kom- : va kommer i den situationen, att: [mer I kläm: Det var ju så 'fack. föreningssidan ville ' ha det, Be. dan är det .en'annan "sak, om exportindustrierna ' står redo, att ta: emot” de ””friställda”. Hallands Nyheter ' on Goneratlonsspänningar är väl kända ” och oundvikliga ' fenomen 1: varje folkrörelse, :De har: dröjt ' länge, . eller 'snarare hållits tillha- ka länge, inom pingströrelsen, De nuvarande svärlgheterna har gä- kert' till icke "ringa del sin orsak ' i det auktoritära ' "system som ut- bildats"under "de 50" ärér rörelsen ex'stetat. Stockholms” Filadelfia gick den nya generationen halv- ' vägs till mötes, när man för någ." ra: veckor sedan återkallade pas tor, Säwe, Men det var" nog ett misstag "att man” inte: samtidigt definitivt: pensionerade Lewi Peth:” ! rus. En fortsatt. "inre strid i för: j samlingen kan endast förvärra : rörelsens svårigheter och bekym- ” I mer, särskilt om den förs med så ' olustiga medel som nu hå 1: gripits. stag Västerbottens-Kuriron +. UA Det finns ett. "dcgant lagspråk; som trots 'sin 'speciella karaktär i väl fyller sin funktion" och inte | kän anses särskilt svårbegriplig! Ofta är just detta språk i, sjä verket -klarare' och 'mer entydigt: i i än något annat. Ingen ”förerik; lande” 'översättning kan övert Det "Vore stor 'skada, för att ut: trycka saken 'milt, om- detta på: -: samma gång eleganta, traditions. rika" och : logiskt perfekta» juridis-. ka ' språk” skulle nivelleras > till" normalprosan i: grundskolans' EN seböcker. Statsrådet . Nilsson ' och: de ? andra : : självutnämnda”. Språk, oc männen i Kanslihuset tillråds att" cg gå varsamt fram! , : : : ” Svenska” Dagbladet "De allra esta” av oss torde h ytterligt" svärt att ' åcceptera' läke” konstens begränsning, när. vi själ: ; : blir. beroende : av. läkarhjälp: + TEX har för .många blivit någ 3 som "man upplevt. som” en sista u väg, - kanske överdramatiserad.. pl tagandet ;kung. Gustaf Adolf . fick. i "Belgien; Tror Nancy - att -entu-- siasmen” hade. varit lika stor om, . president 7 Palme” "eller president” Moberg "hade kömmit på officiell ;-länge.: våren :' finns". konimer . | kampen : mot : könsrollstänkandet att bryta samman . en? "gäng" om. året, "Det äterstär endast. att skaffa, . våren, Nl | Handelstidninge Av H | Hemlängtan handlar denna” sön dag "om, som är:3:e söndagen ef-. ter påsk, . + "Är det. nte verklighétsfräm: mande att: längta fill himmelen i vär tid. Många tycker nog så. Men finge man se in .i dessa män- niskors hjärtan, skulle: man" sä- kert finna,> att också de längtar, intensivt längtar efter något. De anar, "att: detta något, som de längtar efter, "har: med Gud och Guds himmel att göra: Hur är det då med dig? Läng. tar du till himmelen? : : EN verklig längtan efter. him- i alla fall tre impulser” vid ”ett "melen. är att tränsjukd Ja g ta bort från 'detta'livet.; Det. är att längta efter. fasthet och trygg het, efter mal och mening. Det är , också att längta efter stadga och stil på sitt liv. Det är en önskan” att kunna bli något, kunna uträtta; något. .Men visst är det också att' . vilja.” komma 7 hem till” Gud, när detta jordeliv är slät. . '- a Det finns en "himmel, 'Ty Jesus. säger; i 'högmässotexten ' på ” sön-" dag, att i hans, Faders hus är många boningar, vilka Han' skaf- fat oss genom att JHida och dö. för våra synder. PAN : Det” finns en himmel. Och" him melen finns "redan, här, . ST vill tro: Och Jesus är vägen [nästan alla länder. Till: skillnad som redan |med en centrisk princip och .ut: vecklar . en utomordentlig effekt - varv. Korf-motorn: däremot Press: terar. 16 kraftimpulser . per varv -— det är 382, gånger så mycket som . koriventionella motorer 'och 5 gånger, så mycket. som. vankel. motorn — med lugn, gäng ' och jämn kraftutveckling, någonting man bara finner vid turbiner. Svårigheten med tätningsstabili- tet som”uppstår vid vankelmotorn tänker uppfinnaren Korf : klara "På sin motor genom en ny. sorts tätning så att prestationen hålls konstant också "efter lång gång- tid och förbrukning av olja inte . ökar. Innersidan av den lilla men ändå. kraftiga motorns kåpa är inte slät utan utgörs av kurvor. Inne i rotorn finns det element -i form av en skära som är an- passad efter kurvorna i kåpan och vid rotationen formar de be- hövliga — arbetstakterna. Motorn som nästan inte ”tarvär någon vård gör, ventiler, - vevaxel och vevstake onödiga, Till följd av ringa bränsleförbrukning är mo- Längtar .'du till himmeleri foch vill du gå. vägen "dit? Vill du, 'så blir det något av din längtan. Du ':skall. veta, att den längtan, som. det "ingenting , blir av, verkar förslöande” och förslappande, Och .den inre" tom- heten. blir plågsam, ....- Åt då på vägen till himmelen! . tt gå på den vägen, det är att tro på Jesus 'som sin ' Frälsare. Tron får idu. genom "att: läsa: "Guds ord. Glöm inte det! Blir. Jesus din wäg til? "him: melen, blir vägen: kort: redan nu an du få uppleva ' himmelens salighet.: Det är att uppleva det härliga "att få alla synder förlåt- ' Da. Det är att med frimodighet "börja på nytt i sin dagliga gärning. : Det är: att uppleva, att PR denna ' världens ting kan so nha glädje och tillfredsställel- e u är ju frigjord från dem ditt inre, därför att din längtan . immelen, står till himm, per varv. Konventionella motorer torn mycket ekonomisk: och : 10- var: rlång livslängd, > dig, om du : infö ki Du 7: ÅKaR svara Jat P. Gud: ödmjukt pr nast tagit patent på "sin" idé" i- åstadkommer bara - en” krafttakt Ko I | [4 Längtar du till himmelen? Väl | en . 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.