i "LAHOLMS TIDNING -: + 2 ; erhållits ifråga . om. inkomstut-"' 1 det nya avtalet mellan 'Ar-: betsgivareföreningen och LO. fö- rekommer: en «sak som” troligen : inte förelegat i'något tidigare av- . tal.: Det är den s k löneutveck-. .'lingsgarantin, Denna detalj av av-, talet försvårar i hög grad tolk- ningen och förståelsen av avta-' lets. innebörd. Löneutveckli > rantin. innebär att arbetstagarna” tillförsäkras vissa lönehöjningar:; utöver' den generella löneöknin-" gen. "Tekniskt betyder garantin ifråga att man vid slutet av förs-. ta och andra avtalsåret skall un-; dersöka vilket totalt resultat som vecklingen,, Härvid är det. emel- ” ertid. inte den överenskomna lö-' nehöjningsprocenten : som . skall: vara normerande, - För, att man skall känna sig tillfreds, skall det - ” dessutorn' vara: minst 27 öre per. timme: utöver den avtalsmässiga Jöneökningen, Om denna' ytterli-” gare . inkomstökning per = timme” inte åtts. skall "det ” snittliga förtjänstläget höjas med det örestal, vilket motsvarar skill- nadén' mellan 27 öre och den ge ; liga förtjär i öre” under : året utöver den av= talsmässiga löneökningen, Detta.- betyder alltså, uttryckt på ett an-' nat sätt, att arbetstagarna garan-. teras, ' först den beslutade: pro- centuella höjningen av' timlöner- ' na, därefter minst 2 ö över. 4 I en "ledarkommentar I tidnin gen Arbetsgivaren (nr 81966) War! : ” s framhållits, att. > avgörande ; för ställni har. varit ' att denna garanti ba-: nade” vägen "för en uppgörelse,:: Det Kär också understrukits, att" garantin ifråga medför att man -.' + för kommunerna 'då den säljan- . mot folkpartiets, och centerns "dr jur. CR. Pokorny i tidning. . DET AR ETT HÖGT SPEL: MITTPARTIERNAS "RESERVA: "TION I MARKVÄRDESKOM : är "tilltalande och "prak k, ser" Kvällsposten (MBS): Mittenpartiernas' reservation” a märkvärdekommittén ..syftar. till att underlätta för kommunerna att: överta” sådan. mark som be- Növsa , för. samhälltbyggandet. För markägaren innebär. det in- te nägra olägenheter med en säå- dan förköpsrätt. Han anger själv. priset. Kan kommunen inte ac- ceptera detta får saken gå; till expropriation. Förköpsrätten torde betyda: väsentliga fördelar de. parten, är 'medveten 'om att han inte-har något att vinna på att låta, .saken: gå till expropria- tion.' s Beskyllningarna ; partierna. för socialism är full- komiigt absurda, På högerorgan som 'deltar'.I' den "kören bevisar |, barar att de: ingenting begripit. H av markpolitiken; Eller att de; nerna. möjlighet att bedriva. en |-tö egen samhällsplanering” Glädjande nog har. högerleda: ren Yngve: Holmberg, trots att - Irena -inya avtalet "ningen är lägre än 2Tiöre jäm- mer än lidigare fäster nppmäcks < ÅN heten 'på ' lönegli en ekonomisk realitet, > Om” man ”/försöke detta vidare, » kommer ; inan väl närmast fram till den :slutsatsen att den; i i och: för sig tämligen -S över om en viss garanterad inkomstökt ' "ning utöver avtalet till viss del är | ett sätt att. kamouflera en reträtt ; från arbetsgivarnas .'sida.' Om. så ' sinte hade varit: fallet borde man - naturligtvis lika: väl, hä "kunnat . skriva: in de tjugosju. örena direkt ' d” första respektive. andra av= talsårets slut "undersöka vad som : verkligen ' hänt. och fylla ut det söm inte hänt men. som "best - iavtalet! | "betydelse" för! fördelningen. Där- : emot är: tydligen "löneutveckli garantin fullt bindande i i;vad gä "ler , arbetsgivarnas: kostnader för ' hela" arbetsstyrkan,” :'Huruvida man har en löneglidning eller 'in- j å' grund" av. avtalets - "ingen betydelse det fall;' då Jöneglidni . sverstiger” 2 . öre eller uppgår” HH 27 öre. per "timme behöver inte arbetsgivaren betala ut någon. ion' i avtalet, Nu. skall man. istället ']" "När "Frankrikes utrikesminister , CoqQve' de Murville i början äv förra”. 'veckan kom på besök. "Bonn så: var, det till sin; yttre. form -ett rutinbesök av den art, som avtalats i' den fransk- "tyska ”vänskaps-" och samarbetsöverens- "kommilse' vilken" på sin tid in- gicks mellan de Gaulle och Ade-. nauer. I realiteten hade besöket ”Tdock"eny; helt ” annan bakgrund. + näniligen det "ya förhållande, som "uppstått ' mellan Frankrike och Tyska”. ”Förbundsrepubliken — till följd -åv de” Gaulles 'anti-NATO- politik." Man kan också säga, att. ändamålet; med" den. franske ut- sterns resa till Bonn var ' a. den västtyska regerin- åulles: beslut att redan den' 1” i icår” "ställa Frankrikes , 70.000 ua franskt: befäl och därmed be-- ir a NATO kommando-. och dis- ;: positionsrätt - över ' dessa ' styrkor, ' Om de Gaulle verkställer. det- ta böshit ”— vilket: anses "absolut. troligt: i"så innebär det, att de: 70.000.” franska, soldaterna i” Väst- ' sty kland "kommer. att. befinna sig traktatmässigt sett — i ett slags H att” fe i likhet med samtliga tys-; ”ka försvarsstyrrkor och även i likhet med, dé brittiska och ame=", "trupperna i Västtyskland: efterskott: Om däremot ; löneglid- «fört: med vad den direkta" ”prisbestämmelsen ' avser, så - skäll en utfyllnad: äga "rum. Det före- ”tag”som"har en obefintlig : slöneer 3 > glidning'' har';ralltså - inte". någon vinst av detta, . ty effekten kom- "1965, där man riktade in sig: på +des 8! k-låglöneföretagen' har :gi--- de: utdelning, "Avtalet L ämligen, att de före-. ver. avlalan) I behålla" ler ig, arbetskraft, i. varje; SN tvingats Hill ätt”. - idäga ja till: Pressen på de's k låg. "Fö sentligt mera : vittgående : inne- - börd än vad som egentligen fram. ) it i de all han. i markvärc k nittén in- te ansett sig kunna "acceptera en. begränsad förköpsrätt, till skillnad från en del. högertid- ningar | inte farit ut i några vild: sintå och grundlösa - attacker inställning : i markfrågan. foetl oa VAR REGERING ÄR RÄTT > LÄRAKTIG : "men det beklagliga 'är ' bara att. det:tar så förbålt lång tid tills den kommer underfund: med de rätta sammanhangen, skriver en Företagaren: : Hr Sträng är bekymrad för vår valutareserv, som håller på att sjunka. Han vet att vår hö- ga levnadsstandard råkar i, fara om vår! betalningsbalans | blir ohjälpligt passiv och valuta: och guldreserven mäste ' användas för att täcka underskottet." Hr Lange &å sin sida är medveten om betydelsen av Sveriges ut- rikeshandel och om de åtgärder, som Sverige måste vidtaga för att hävda sig på världsmarkna- den, Inflationsklimatet är så en- vist och inflationstänkandet så fastrotat, 1 .alla .samhällsklasser att självaste hr . Erlander nu tvingas tala om att regeringen måste. tillgripa myqket allvar- - liga åtgärder för att rädda både valutan och levnadsstandarden. Regeringen .har inget val. Vill den komma till rätta med de ekonomiska svårigheterna måste den lyda de ekonomiska lagar- na. Ya et Pola i s att minska den svenska 'livs- medelsproduktionen för att kun- na sälja mer maskiner, papper och trä, hävdar Sågverken, organ för Svenska sågverksföre- ningars ; riksförbund. Den 'ut- ländska potatisen kan bli för : het även för hr Holmqvist: Den nuvarande försörjnings- tarerna hittills, Det' är inte mye= | ket att förundra' sig över att ar-' betsgivaresidan är mån om att i tämligen " dunkla” ordalag berö den. s k Jöneutvecklingsgara :"Men kan man "påstå att detta - avtal kan komma att medföra en : ” stabilisering? Det är väl snarast någonting " tvärtemot! "Ett" avtal, som bestämmer att den löneglid-" : "ning 'som ' inte har ägt rum; på grund : av företagens ; lönsamhet. ändock” skall ” åstadkommas vid årets slut, är väl kanske något av det. mest inflationsdrivande nian kan tänka sig. Det tvingas ju; fram lönehöjningar utöver, av- . talet även där dessa höjningar in=. te ter sig möjliga: för företaget, . Följden kan väl knappast bli an- nat än avsevärda prishöjningar på varor och 'service eller något ;an- - nat, nämligen nedläggning av de. "företag fom 'kommer i kläm, Det :var ju så fackföreningssidan ville: ha det, Sedan" är det en 'annan ” sak, om exportindustrierna' står”. redo att ta emot de ”friställda”, jordbruksdebatten:; . För : första gången efter Korea uppmanas sålunda de amerikanska . jord- | brukarna att öka sin . produk: "tion. Detta är en av punkterna 1 "Food for Freedom”-program- met, som .påfordrar ökad pro: duktion av. vete; ris och mejeri- produkter: En ' någorlunda: ”akt- ningsvärd - framgång i. u-lands- arbetet torde upplösa överskotts- lagren.' När u-länderna får råd -att äta, så äter de hellre än byg- ger upp valutareserver. » Dessutom. är. antalet ”svens- söner redan om fjorton är en miljon fler än i år — vid nästa . sekelskifte "lär vi vara lägst 9 och högst 11 -miljoner; På- vil! : ketdera av dessa alternativ. har utredarna'.f ö bundit sin kalkyl, .att jordbruket' skall producera till en, . åttioprocentig . försörj- ningsgrad? Har man räknat med 9 milj konsumenter men det blir 11, då faller självförsörjningen ner till 65 procent - . Ett par miljoner halvhungri- - svenssöner under en avspärr- situationen 1 utvecklingsländer- na har föranlett en radikal om- svängning 1 den internationella ett både "nytt, och djärvt, mål, : ningsperiod; tet är i sanning skall stå "under, NATO:s kom-" mardo, Från och med den-1 juli? "kommer: då icke längre att kun! nä uppfylla denna grundförutsätt-- ing. "De .kan inte heller återgå' = tillsin? ursprungliga " "uppgift att vara ockupationstrupper i ett be- . segrat land. Frågan är alltså: Vad skall ' man: göra med dessa 'trup- :per? Skall man ta hem dem till : Frankrike? ' Eller skall "de 'vara ' kvar i Tyskland — "och'i så fall: ” i'ka' vilikor, och med . vilka "Söm bekant råder det så än - vida enighet mellan NATO: s 14 övriga medlemsstater om. att. Frankrike skall 'vara kvar som "medlem av Atlantalliansen,' vil ' ket de' Gaulle själv" deklarerat” som 'sitt syfte, och man är också "överens om att söka finna en for- mel som, så långt det är' möj- ligt, neutraliserar den försvagning av NATO-organisationen, som blir . en, ofrånkomlig, följd av Frank- rikes utträde, 5 | Kompiladone jer i Halo krisens. stuga [ icke kommer att. arbeta för, a Bundeswehr förvandlas till e nationell tysk armé med egen ge Istab, ' att . Västtyskland :inte heller skall eftersträva en. mera framskjuten roll. i NATO, men att lojaliteten mot NATO däremot kommer att förbli själva funda- mentet för den västtyska för- svarspolitiken, Västtyskland har genom denna. självdeklaration dels avstått från sin självklara rätt att följa Frank- - innebär detta, att man nu måste söka få Frankrikes roll'i Atlant-' pakten klarlagd både ifråga om försvarsförpliktelser i händelse av : ett. angreppskrig och under, de: "fredstida förhållanden, som för, «|: närvarande råder i Europa, :« 1”... ; Som”; åskådningsexempel.. kan «man tänka sig. följande: Antag. att en storkonflikt uppstår i Euro- ”pa — skulle det då vara rimligt: att anta, att de' franska trupper- "na i Tyskland får lov att stå som” passiva åskådare, medan västtys- kar, ] e och. : » holländare : och belgier, norrmän" och danskar skulle marschera ge-. mensamt till försvar, mot Jangri ; ; parmakten?.. .,. . Det framgår. fedan a av detta ex- empel,” att 'det ligger i samtliga 'NATO-länders 'intresse; : att de” "franska soldaterna ' får 'bli kvar i' " Västtyskland ' och att-en traktat-"” bunden” överenskommelse ” därom " träffas mellan de två närmast be- rörda parterna — Tegeringen. i Paris : och ;regeringer;" : Bonn, « Bonns politiska linje torde ba fast- "ställts vid" det möte, 'som - förli-' den vecka ägde rum mellan USA:s' .specielle emissarie John Mc Cloy,” den brittiske Bonnambassadören,” ' Sir Frank Roberts, och den väst- tyske : utrikesministern ” Schröder. ” Resultatet > av ” detta. möte: blev, att .den västtyske 'försvarsminis-' :tern von "Hassel avgav en offent" Ng” "deklaration, ” att sVästtyskland ed 7 fiksdagens. utrikesutskott p pla- I rar resa till FN-högkvarteret i Newyork för studier... Jord- « bruksutskottet skall också till Amerika.” Allmänna ' "berednings- utskottet , funderar på att resa ill Tyskland och Volkswagenfab- .'rikerna för att se på bilsä- - kerhetsanordningar. En delega- :tion-från SABO är just nu i Sov- jet :och" studerar. Det är ju in- "te otänkbart att den stötte sam- -man” med den delegation ' från laridstingen som just kommit "från" Sovjet. I "Tyskland är nu för ' övrigt en delegation från - Sundsvall. ir Våra politikers studieflit kän- ” ”Ter tom synes inga gränser, Inga andra medborgare griper så framsynt tag T det framtida ”utbildningssamhällets rika möj- "ligheter, Vi andra traskar ännu "I hägnet av en gammal ordning och betalar själva våra utlands: resor, (Sundsvalls Tidning) ” på märken rör 'sig ”tranan.: förnämt; och aravitetiskt; Gunnarsson). (Foto: H. "Våren är något av ett fascine- rande skådespel, : Av 'vällust ' och --] känslor -.dras 'man ut i.naturen, till "dess liv) och: fägring. - Man drar sig för att trampa på den unga växtlighetens "grönska vid gärdsgårdar och stigar, där man vandrar fram. Allt -verkar så un- derbart, ' man -riktigt njuter. av värme och' fräna dofter, från ny- "lutsprucken grönska. =? vr Jag vandrar ensam,' men jag trivs, ser och hör allt. I ett kärr har ”skräddaren” vaknat till liv. Jag står ett tag stilla och beund- rar denna kvicka vatteninsekt. Inne "bland 'vass och kaveldun, som börjat " grönska, finner jag massor av" grodägg. Min stillhet gör att jag även får iakttaga ett par lekande grodor. Synd att jag inte hade kamerautrustningen med mej, tänker jag. Här fanns fak- den möjlighet. till några bra bil- er. -På en dikesren blommar "några tussilagon, denna vår första och så kära vårblomma. En tornfalk står ryttlande, spanande efter nå- got byte. Plötsligt, som blixten, dyker den' mot marken. Några träd och - buskar ” begränsar min sikt, jag kan inte urskilja vad bytet blir för något. En tofsvipa klagar över att jag är hennes bo för nära; I ett träd finns ett kräk- bo. Skrämd av mig, lämnar kråk- mor äggen med några hesa krax, Hon flyger ut över ängen och blir genast jagad och anfallen av en arg vipa. I en backe fanns några kaningryt. Där var färska spår efter ' kanin, "I grytöppningen fanns härtussar, vilket säger mig att här har hon ynglat Lite längre fram ligger rester av en TT (Forts, å sid. 7) [2 Solen återvände' efter sin 'vin- . rikes 1, och, därmed lug- nat alla de förbundspartner » i - NATO, : som - med förskräckelse emotsett ett sådant tyskt själv- hävdelseförsök, dels ' jämnat vä-' gen för en överenskommelse med , de Gaulle "om de franska trup- 'pernas kvarstannande i Västtysk- land. Ä andra sidan har. Bonn ge- nom sin deklaration ådagalagt, att. Västtyskland icke låtit det fransk-' tyska vänskapsavtalet influera på : sin utrikes- och försvarspolitik. "Bonn betygar genom sin" lojali- tetsförklaring gentemot NATO, att tyskarna önskar ' amerikanarnas och' engelsmännens fortsatta när-' 'varo somm militärmabkter i Europa. » President de" Gaulle kommer förmodligen icke att bli överras- . kad, av denna tyska NATO- tro- het, men sannolikt kommer han att tolka den som ett, misstroen-' .devotum mot hans egen" antiame- -rikanska politik och mot den frari- "ska försvarspolitik, ' vars främsta ”kä ken är uppby det av' én självständig atomvapenarsenal,. Den närmast ' givna ' följden av. 'denna' utveckling ' torde :beklag-' ”Jigtvis bli, att" det fransk-tyska. vänskaps- "och" samarbetsavtalet blir” illusoriskt [som . "europeiskt eningsinstrument. I stället öppnas ; en klyfta mellan fransk och tysk " politik — en klyfta som knappast kommer att kunna överbryggas av de 70.000 franska soldater, som under franskt befäl Eventuellt kommer att förbli garnisonerade i ett ' Västtyskland, vars ' egen för- . svarsmakt står under” amerikanskt och > engelskt NATO- kommande, ” oc - Föreståndaren för "medicinalsty- relsens" skärmbildscentral - hoppar av. Ett nytt reglemente . tillfreds- ställer inte. hans medicinska krav. Skärmbildspersonal ute .i landet blir uppsagd. Man anser att den kan undvaras.' "Samtidigt. kommer rapporter som visar att tuberku- losen ' fortfarande är. en: utbredd sjukdom, 4.000 nya fall påträffas varje år. Medicinalstyrelsen vill väl inte börja. skrota ner den or- ganisation som byggts upp för att man 'skall kunna' upptäcka sjuk- domen på ett tidigt stadium? Den borde. i stället förstärkas. : Handelstiäningen.. "Vad: som talar. för. förtsatt ar bete: för semesterspridning är, att många fack är bestämda att lida direkta men "av , juli-stoppet. Dit hör — utom .som bekant järnver- ken och 'vägmaskinsföretagen '— — också .byggenskapen,' skogs-. ' 'och vägarbetet,. Efter, den här. vintérn torde -byggstopp 1 juli bli ganska dit hör — givetvis: —" serviceyr- ken av, skilda slag.” Ulla Ves manlands Läns Tidning: . "Tidningsmännen gör sitt” jobb: — precis . som alla andra. : Men cip som 'av lagstiftarna ' har. till- mätts” en: sådan vikt” ”att den har v Eskilstuna] Kurir ga. och: yviga. "uttryckssätten : en n pegtipig) norjnalprosa, så förödande, samhälleligt sett. Och när de gör det ger de samtidigt |”. innehål! åt den offentlighetsprin- son vill” överflytta' de” ”älderdomli- in het? Förordningar, och kungörel« ser är väl ändå avsedda att be- gripas av folk med vanlig skolut- bildning, Dessutom bör de kunna temän i statliga institutioner. En-' ligt. vad .en- chefsperson uttalat lär ' kunskaperna hos dessa. inte vara över sig — inte ens när.det gäller normalprosen; Många :kän- ner ' exempelvis inte till verbens , pluralformer, uppges det. Måhän- i.:denna suck .från en äldre be-, fattningshavare, - -men : behövet: av . ”Hästvedaprosa” tycks vara avse. värd även på en' översåtlig nivå." Nordvästra. Skånes Tidningar nt mot-allt”större-'och allt snabbare flygplan 'och” statistiskt går” det ' även att” "med: viså "säkerhet för- : utsäga en stegring” av .haverifrek- . vensen. Men'det senare är dess- bättre ingen ödesbestämd utveck: ling.” 'Atminstone inte! om säker: | hetsfrågorria” ägnas: ökad, .upp-: märksamhet.: "tid inte att överlåta den uppgiften : at piloter :ellér” forskare” utan den mäste stå högt upp på de ansyar riga myndigheternas .: lista” [över ' angelägna” arbetsprojekt. :.-+,. , | Sydsvenska Dagbladet ' Riktprisutredningen. har kom- mit: t.ll ”det' resultatet att. ordet grundlägsfästs.; ”Nyhetsjakten” ä ”niktpris” skall ersättås med. "ci: myndigheternas ; ”boningar sker | kapris”. Sovjet är som bekant. ett alltså” på' en” stark licens. -.:. klasslöst ' samhälle och” därför - finns: "det inte: förstaklass' eller andraklass .på de” ryska : järnväl garna, Men resenärerna I kan, välja" P Valborgsmäskoartohen på blev det: ett tal ”med djup”: «.' Om vii tanken flyttar oss så där en' 2500 år tillbaka i tiden, finner vi att. det var hos' folken vid: öst- ra Medelhavet. —' alltså i Grek. land och Minäre Asien —-de filo- sofer. eller 'vishetslärare verkade, vilka funderade över hur fenome- nen i vår :värld. skulle. förklaras och som försökte att tränga dju- påre 'och djupare ini naturens hemligheter, sade hr Malmquist; En av, dessa. var Thales från. Miletos i Mindre Asien, soni trod- de sig finna. att allt "uppkommit ur vattnet, en annan,, Anaximenes från samma: stad, lärde: att luften' var det ursprungliga grundämnet, medan ännu”en tredje, Heraklei- tos från Efesos, satsade på elden; som alltings. ursprung, därfö —' som han "sade — ””elden för- vandlar. sig till allt,' och -allt för- vandlar sig till eld”. Det är denne sistnämnde som har min sympati, ty den eld han främst tänkte på var. Solen, vars. värme är källan tili allt liv. på vår jord.: «..,.ae Mer än väl förstår vi att vara tidiga . förfäder ' här uppe 'i:den snöiga Nord blev soldyrkare och som en stor högtid firade den dag tervandring. För också vi — da- om än' på ett mindre primitivt sätt' än våra förfäder. En '”sol- skensdag - gör. vårt: sinne "ätt, ljumma vårfläktar fyller oss med glädje, 'och "många är de nordbor som använder sin fritid till sol- dyrkan i sydligare länder. ' Detta senare är ju ett slag av verklighetsflykt, men- hur mycket viktigare är det imte för vårt hjärta och sinne att ibland kunna fly bort från vårt tekniskt kalla samhälle. Det är inte endast verk: lighetens värld. vi behöver, utan också den :värld vår fantasi kan skapa , åt. oss, Annars förlorar vi vår, andliga balans och blir an- tingen robotar eller vidunder. Ten densen är redan skönjbar. en "Hjärtat skall gro av drömmar, annars -är- hjärtat varmt”, . diktar Bo Bergman. Vi: behöver ' alltså vår fantast för att åt oss skapa en harmonisk värld. Vi behöver de öppna ögo- nen som kan se naturens skönhet, men också de ögon som för oss uppenbarar skönheten i poesi, mu- sik, sång, färg och form, Detta är en nyttig och nödvändig flykt från en verklighet, som ofta är bäde grym och kall. De som bekäm- par en' sådan uppfattning — och de är förvisso många — citerar gärna som slagord 'det Ibsenska begreppet ”livslögn” och utan att förstå dess ursprungliga värde- ring, ger de ordet en solkig klang. Det förflutnas' värld är full av sagor 'och myter. Det är ingen dä- lig -verklighetsflykt att läsa och "begrunda dem, ty-de har ofta en Stortorget i Laholm. Som: vanligt: gens människor —: är soldyrkare, |: Sjustjärnorna ; "eller" Plejadernas |! stjärnbild -är "bekant: för: alla. som gärna "blickar" upp mot en natt- himrbell! :DA” har vi” kanske också iakttagit att" det ' 'svårt 'att' få syn på flera än 'sex 'stjärnor, där- avlägset ' för ett: obeväpnat öga. Kring: dessa stjärnor "har många myter vävts: För mänskor i anti ken blev de sju systrar, varom be. rättades att de sex" höll: bröllop med lika mänga. odödliga" gudar, medan: den” sjunde förälskade sig fien "dödlig man 'och 'därför. förvi- sades längst bort i'rymden, En an- nan version säger att den Sjunde systern . placerats, längst: bort - systrarnas ring. Gunnar Ekelöf, en' äv våra mera ' betydande, poe- ter, som: flytt vär. -verklighet för de antika myternas poetiska värld, har i en dikt. konkretiserat myten' om Mérope, .den avlägsna stjär: ”En gång såg jag dem också men bara sex. Den Sjunde”: som .haft, med en dödlig" att göra sägs inte visa sig gärna” eller det' sägs att de går | inet ringdans, och att den Sjunde, rör sig längst bort i ringen . undanskymd. av de andra”. MH "Men Sjustjärnorna "hade också en praktisk betydelse.. Erfarenhe- ten hade lärt antikens. sjöfarare på Medelhavet att då stjärnbilden sjönk på fästet så stundade vin- ter. Då revade de sina segel och drog. upp sina båtar på land för att inte sätta dem i vattnet igen förrän stjärnbilden åter befann sig i stigande rörelse på himlaval- vet; t Kunskap är nyttig och: nödvän- dig för nutidsmänniskans'oriente- ring i sin värld) men det är fan- tasien som värmer oss, Vi kan. in-l; te undvara någondera, Och nu har åter Sjustjärnornas stjärnbild 'stigit över Medelhavet och det betyder. att en ny vär kommit även till våra, trakter. Medan nu marken klär sig grön och blommor och blad slår ut, får också sången nya vingar med den fågelskara som återvänder till si- na gamla boplatser.:-Jag erinrar mig ur: vår klassiska - diktskan Tegnérs Btjärnsäng” . oa ”0, huru fången längtar i stjärnornas sken! | O, huru sången : . : går genom märg, genom ben?” "Fångna har vi varit a "vinterns bojor, längtat har vi till'den dag som nu är inne, längtat efter att äter få höra de gamla' vårsånger- na gå ”genom märg, genom ber.” Och jag säger med sångens ord: ”Välkommen sköna maj”, välkom- men till oss efter den kallaste, isi. Kd gaste och -Snölgaste. vinter. i man. naminne!. - tasi. för att' den"sjunde blinkar: alltför hö " Det dyra köttet ska Expressens Charlotte "Reimerson "nu. undersö- ka. Det. ska tag Teda, på, hur det ' förhåller sig med > saken . värmländska. allmänheten ' "pörjar + hur värt: : landskap : ommer, att-ta sig e utv Kling fort: "Det stora flertalet: av St Eriks i inedaljörerna. "har i år fått och tar,” git" chansen ? "att byta medaljen " 7 mot Jen, ' armbandsklocka, Borde . inte denna. förträffliga idé kunna tillämpas även inom det statliga ” ordensväsendet?' Fast då: duger Men man "skulle väl. t. ex: kunnd' - av. "guld, och ”Nördstjärnan med én . väckarklocka , I som - spelar: Kungssången? : ” ” : gens Nyheter . (ETT ORD . «PÅ VÄ (GEN Men "såsom medarbetare rmar na 'vi eder ock att icke så motta” ga Guds nåd,”att den bliver utan frukt. (2 Kör. 'D. < : "Ingenjörer. och .arbetare , m. re har. byggt 'till ett. andra- plan under det storslagna. brospannet på George Washington-bron som går tvärs över Hudsonfloden. » Vi har försäkrats, att när- bron byggdes är. 1931, räknade de, som ' planerade, konstruktionerna, med 'denna senare utvidgning och belastning. De byggde bron extra kraftig för att kunna bära upp ett andra plan. = ss Guds nåd, skapad av univer- .|Sums mästararkitekt, ' kan bära bördor, s&om går långt utöver dem, 7 jsomt just nu belastar-den, :Guds : nåd ges så rikt, att ing: en Prövning eller något motstånd från vår sida kan försvaga eller förstöra 'dess syfte eller funktion. Bara genom tron kan vi pröva bärkraften . av »Guds kärlek och nåd. Vi upptäcker att ingen svår | righet eller besvikelse är för tung att bära" för' denna kärlek, , och ingen synd.för. djup. för. att. för- latas - "av denna nåd. . Vi har. att; vänta en "Utveckling - Det. räcker emeller- I det ' förstås inte' med armbandsur, -” förstås av en hel del yngre tjäns. oo da ligger. det en "smula överdrift ersätta Vasaorden. med ett gökur ue ” en ”;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.