mnchallet. i årets komplette : ringspropositlon oroar 1 så hög grad finansminister Sträng att han utfärdat ett ”sparbrev” till "de statliga -myndigheterna. 'Hr Sträng påbjuder myndigheterna "att visa sparsamhet och att vid: ta”alla tänkbara. rationalisering- ar. Det sistnämnda ' tycker. man borde vara: självklart utan sär- , skilt : påbud. «Privata .' företag ” tvingas ständigt vidta rationali- seringar.” Men statliga "myndig- heter . gör tydligen inte detta .. utan att hr Sträng först sk höja sitt, finger. > >> . Det ä r ifara & färde med. svenska | "ekonomin. Därom ” det ingen, tvekan sedan man ta git : dell av den 'nu avlämnade kompletteringspropositionen. Det "är, handelsbalansen som är .den stora Boven” i dramat.” Svenska folket köper för mycket -varor . utifrån. Dessutom konsumeras för mycket av den ' inhemska - produktionen... Genom ' ett" högt kostnadsläge” Nn I försvåras" ' konkurrensen? på utländsmark- naden. Läget . är med andra ord : H verkligt oroande, Under.-de. när- maste? åren : beräknas totalbud- geten,'£a ett. underskott ' på 2,5 lansera” budgeten” 1 stället för att; undörbälansera den,-. Det. ge: Esom"' "vårt . jand' budgetmäs- sigt , får "närmaste", ären; sva: «rar. "mot deflation,. "Men nu har Vi 1 stället en inflation och då måste hr Sträng dra in peng- ar till staten och inte släppa ut som byggnadsrestriktioner, 2 .kré ditätstrar ning" o SÅ vh 0 varat HER rett: land " där 'ekonomin” ständigt hotas vå. NT inflation, a SN ” Det är; n väridigt "att 'balan- |" 'sera utrikeshandeln, på ett helt "annat: sätt än som nu sker.' Hr]; sk mjölk. komme sträng börde I redan” nu ta? här- sä tent, Utan: tvekan "importeras; 4 dag . varor: som "inte, är absolut . "regeringen att bjuda " svenska folket, på. "en jhel:fael 5 ting"! som: | kommer. från "ehara : PART I MALET Ao Älla r g. om Öv Konpletoringspropostioen ; » också ” Hövet = se NG "länder så måste. den besinna sitt . ansvar och bromsa, dessa: Änköp. - Det gär helt enkelt inte: att fort: sätta :på detta: "sätt. j = görs är impopulärt.. Mer ' riöden har ingen "Jag: Regeringen - är " skyldig ” att Ängripa.” Vidtar. den inga åtgärder:-gör. den: inte sin :; plikt: Budgeten borde: 1: ligt att "dessa uj pmaningar; kom- att; betyda; något : under kommande budgetår. Först bud- getåret .67/68 kan uppmaningen få effekt. Men då har hr Sträng |. själv. haft! möjlighet "att "pruta till. myndigheterna: äng. obestrid- ingas ak att finäns- + skjuter, ll -problemén "kar för” långsamt." Situationen: nu "gen "att > Många ? helt”. förklarliga. 'grunder — fått fö sig s att jeyftet. skulle. vara. just nk nt å kunna" Uppfyllas- Går «man > allt- + följ snabb sfram"i syfte: att” tvin- sr konsumentpriset - ;på ls Il oroa UA tt av ett ökat sparande Jeder' förr eller 'senare fram till inflation; påpekar Gefle Dagblad och gör några. reflexioner apropå att ' riksdagens majoritet avslog op: Positionens förslag som skulle höjt sparandet: = Av Att spararna förlorar på infla : tionen uppvägs enligt 'finansmi- nisterns : förnöjsamma uppfatt, |. " Jordbruksutréd ngén;£ 4: också” jordbruke ; in och 7 - och, räserats återuppbyggts.” Den är "nu sedan . IStaden.. . järtivägsknut. : I Nu - ” vad beträffar. sevärdheter 4 Le- 'ningrad finns också 'där en skatt- kammare; med ' ovärderliga ' gamla "ting. Byggnaden är det" forntid tsarresidenset” .Vinterpalatset, ' nu. mera' nog mest kallat Konstpalat- än rlset. "Det är" uppfört i barockstil av. italienaren Rastelle: 1754—1762 och är nu delvis upptaget av från , olika "håll hopförda- konstsamling- ar." Byggnaden är förbunden med Eremitaget,:+ det : gamla ' konstmu-: seet, "Ett :av de rikhaltigaste i sitt tIslag med: tavlor av de gamla mäs- tarna "da. Vinci; Michelangelo, ' Ra- fael;” El "Greco, "Rembrandt, Ru-' bens, van Dyck ”m. fl." Men där - [finns inte? bara ,:.målningar. utan: även iskulpturer;: porslins- och sil- : versamlingat,' gamla stilmöbler”. och mycket annat värdefullt. Alla konstintresserade : rekommenderar ' jag” att" resa till Leningrad.- Det - är . inte. till. Leningrad "än från Stockholm : till. Kalmar! 'och åter" flygvägen, och man "flyger "dit? fortare ;än stockholmaren kör . bil" från cent- rum ' ut” till någon : förstad. under rusningstid. På ett ställe. i närheten” av Le ningrad. ligger. cirka 500.000 rys- sar: begravda, vilka svalt och. frös ihjäl. under: andra :; världskriget. Under, vintern; 1942: samlades -alla dessa ” stelfrusna ''lik' till " denna plats 'och staplades i; högar, tills det. sbörjade” våras. Då” sprängde man stora, gravar och. masskyrko- gårde' Pildades. Platsen är myc ket”"stör” och mycket 'välansad. Kyrkogården - gör ' ett i djupt in- tryck." Den'förutnämnda musiken saknas; vinte : ens -här.':På denna "plats: är. den. "mera årriterande än erna: som besöktes, vilka å 1 Ukraina, 'är väl Pol tava”av<det 'största' intresset för oss, svenskar... En 'sevärdhet i. Pol- tava,. där som bekant Karl XII var: och krigade, är, det museum som.- upprättats just med- anled- ning av: detta ' krig, 'Poltavaslagets museum, Där'finns konstverk och vapensamlingar : m.m. från: sla- get: 1709 jdch där. kan "man: se: un: R en : ; krig för- : ter; härgen, rekonstruktion av, själ- åget utförts .. med. hjälp: av miniatyrsoldater —-0c ästar. +:I museet - finns även en "storslagen ;..verklighetstrogen .'. målning som ? åskådliggör slaget ” vid" Stå lingrad: (Volgagrad).: under: andra världskriget. T. o. mr: gamla svens- re,.. Jiggers strax” utanför. st: En minnessten 'restes. där av sven: 200-årsd. Vv, som Sov. dje istad' imed Den; kallas dé rys; derhas "moder" av någon anlednifrig.x, Stadenx;har. under ti: dernas"lopp . fler; ånger: bränts i Krig: och Sedan” ia 2 Bye längre . från: Stockholm :; ; | sockerbetor, '- Pi ilt med. solros i Ukraina. lands bäst” bevarade Kyrkobygg- nad 'från ' den äldsta kristna ti den,” Som så många andra kyrkor har. den gyllenglänsande lökkupo- ler, vilka lyser lång väg och ut- gör en tjusig färgklick: 1' staden. Chärkov, 'den sista: staden uti raden, är . även": den -en :.storstad och ''har:' vanit / Ukrainas ' huvud- stad ända fram till är 1934. Lägg märke till att man skiljer mellan egentliga : Ryssland och" Ukraina, Likaså går det .inte' för sig att säga ryss. om :en: ukrainare. . Även språket skiljer: dem y åt. . Charkov är en betydande industristad. Där tillverkas ' bl.” a. : traktorer, kulla- ger, cyklar ' och: "textilier. Stadens torg är inte alls något: litet idyl- liskt sådant utan ett torg med de imponerande måtten av 750 x 150 meter. "Alltså "3/4: km ' långt. "Tor- get:'ter sig underligt ” på grund av sin: tomhet. Vi är ju vana vid att bilar. fyller upp ett torg..Här promenerar endast någon. enstaka person över platserl och dess tom- het gör, att” det' verkar ännu 'stör- re-'än det .egentligen. är. .En:viss figur står. mitt. på. torget och flyt: ! tar sig inte'för någonting ' i värl den! Det är Lenin och på :det här törget är:-hais22 meter hög. Jag skulle; vilja: se' den som försöker mäta sig med honom, här, ;-.' SVARTA 'JORDEN.; "gör, kraina.”på :den, s.ik.:svärta jorden "eller: ”tsjernosém”'. som :det "| egentligen” heter, , är” förutsättning- arna för -jordbruk - mycket. goda och, detta område har i lång. tid betraktats; som; envav, jordklotets förnämsta - kornbodar.” Kulturväx- terna. Här "är. främst korn, vete, "potatis; solros " och majs., Det förekommer. Också? od- sädesslagen,' som män "tro, utan". egentligen en + 'slidknäväxt, - närmast: - släkt frost : och: torka, men någon större hämmande :be- tydelse har dock "inte "dessa fak- torer och man kan gott påstå, att den svarta - jorden ” utnyttjas . för- vånansvärt extensivt. Man väntar sig "finna frodiga sädesfält med kraftig vacker gröda. ' Så ser det också ut, så länge man ser fälten på avstånd, men vid närmare be- skådande 'finner man, att bestån- det kunde varit tätare. Man ser dock: inte. grödorna på nära håll då man far på de ryska landsvä- garna," ty det förekommer alltid ett brett område, kanske 20—50 meter mellan. vägen och åkern, där vegetationen ; är : buskage : el- ler planterade fruktträd. 'Anled- ningen till detta tyder nog. ofta turisten: till att just turister skall hindras: från att granska. grödor- na allt för noggrant. - .:'. Men det är nog att dra för shab: ba slutsatser; Det kan. ju tänkas vara som - skydd vid- snöstormar eller till: någon annan praktisk nytta. : Att grödorna inte- är lika frodiga 'som- fälten - är : stora "vet vi i alla” fall.” Att arealerna är stora är -ett faktum och: Sovjet kan verkligen: "briljera med :' sina enorma: vidder.: -Ett::fält "med ':en och samma” gröda är'i..regel-200 -—600" ha” stort. :Man kan helt en- kelt inte ,se:«något 'slut. på: fältet, när- man. stär vid” dess ena ände. Samma..gröda ; man ;har ; vidi-sina fötter : försvinner, vid "horisonten och. eftersom : landskapet . » är rela: tivt platt) förstärkes intrycket av. fältens: storhet ' ännu .-mer,. Åkrar- na är! tjusiga att blicka. ut: över inte, bara" beroende: på. storheten utan: även på att vissa kulturväx- ter ' växer. i' rader; hur" man än tittar” på dem.- Sådana hackrensa- de grödor som" solros, : sockerbe- rr raps. eller , majs är skada så, | är an+rensas sme Skåp. inte” barå på, två. Äl i. hällande till. varandra 'som en. rät |" i vinkel utan' även i två riktningar på ' snedden. "' Alltså - ett. regelbun- det rutsystem” länges Ukrainas-k iellä, in- dugtriella«« och: kulturella: centrum. Star r + Också. 'en” :betydånde AV.s arkitektoniska sevärdheter spelar Sofiakatedralen en'stor- roll: Den' invigdes är 1037 Tloch-är-senare: tillbyggd "och -änd- rad (flera gånger. Kyrkan är Ryss- Stockholm (rT) ' Det.-är> angeläget. att. fråga sig om: de. strukturförändringar, som nu sker i svensk industri är av tillräcklig "styrka öch omfattning, trots att, utvecklingen mot ökad koncentration: skett så snabbt un- der senare tid, skriver: civileko: nom Bengt .-. Rydér,”'Industriför- bundet, i förbundets tidskrift. ::" SN s ten... över. ;huvud taget. Antalet sammanslagningar och samarbets- avtal: omfattande minst. två före- tag: utgjorde under '1965..230, ' I förhållande : till. tidigare år inne- bär .detta .en mycket kraftig ök- ning.” Motsvarände . siffror för: å- ren 1962—64 rörde. sig i genom- ” snitt' runt 150 per "år. -Icennium kan 'det i "allmänhetens "lögon knappast framstå som 'sär- lövervakning. är i.lika; hög grad ' falla” då och' en "droppe: då; "vad sen och i. den ekonomiska c debat- . hänsyn” "till. sådana som . bör "Påverka / slags "indexreglering. Sådan. har — Q. 3 : par DD; " När hr Sträng utbreder sig om behovet av en stark finanspoli. tik och ett ökat offentligt spa- rande under resten -av detta de- skilt uppmuntrande. : I sak betyder nämligen en sådan politik att sta- ten skärper sitt grepp och att den ekonomiska friheten: bådé. för in- dividen ”och företagen blir 'allt- mer begränsad. Om därför. reso- nansen ', bland : medborgarna ” inte blir: den regeringen. tänkt . sig skall” det "knappast . förvåna” men därmed" minskar också" möjlighe- terna. att, förverkliga en -balanse- rad, samhällsutveckling.” Sydsvenska” Dagbladet," " ökningen s av utrymmet f privata konsumtionen. är; nu. så blygsamt. att det blir: svårt att an- gripa det. : "Expansionen" av den offentliga sektorn är avgjort myc: ket större men, till den ringen hårt bunden, Hr: är numera.chef för en regering som försuttit' sina möjligheter och int ” än hittar några .utvägar. Handelstidnin gen. ; "Liksom i Svärige har i Dan- mark försöken att genom: skatte- höjningar : dämpa ; inflationsut- vecklingen totalt misslyckats. För- söken i samma ' syfte: med. pris: dömda att . misslyckas. Vad som behövs; är 'en "realistisk politik, som stimulerar extra arbetsinsat- ser och enskilt sparande samt ger företagen, ändan väv ok att ge tidigare förekommit men var inte så. lyckad, mest "beroende. på in« dexberäkningen och eftersläpning- en, "Möjligheterna att eliminera dylika brister är'större nu | Göteborgs-Tidningen, Fn står det' strid om"tv. dicinska behandlingsmetoder.. delsbolaget blankt' förnekade "er: sättningsanspråken ' från :” männi. skor" som :' fötts ' krymplingar' där: för att deras mor under: havan- : deskapet "använt "ett I beståmt. sömnmedel. ” ”Détta ' har, tillhanda-' hållits av. ' behörig : producent på - NM rekommendation nav + behörig läs" kare och, har, visat. sig ha. otvi-. ' velaktig skadeverkan; THX-j -prepa-: : ratet -åter. har framställts av obe: . hörig: läkare (låt- vara veterlnär:- médicine doktor och, under över! cinskt” icke: bevisad botande . ef. fekt. Vad: sjuka - "och. ännu icke >: sjuka” nu "grubblar: över är vad som kommer att 'dömas' hårdast,” elter att. sakna behörighet. Ragnar "Oldberg iJF "Det är fåfängt att tro "på efte tiva” . missbrukarspärrar- i ett Syse tem med i princip ; frå inköpsrätt, Registrering: av varje spritinköp — en. anordning som man på 'si- na håll föreslår — skulle. helt. sä kert inte: heller. ge något resul tat, ' "Antingen måste man återgå till motbokssystemet och -ransone-: ringen — en lösning som inte” r naderna'. - mäste" i framtiden. beta: las. av. .dem som. bor, Arosmässarn 'exempelvis och « "se. dan dess: har hän låtit en: droppe han "menar. är att han smäning: ändringar lönerna, : ett och teaterbesöket: så det ätes' och smaskas under resor åt. olika" Häl; särpräglade talékons te nog' vara sig. själv? fäst. det- ta: inte är så. uppmuntrande för . vare sig. honom : eller - det. folk, ' "Tsom . skall. lyssna på. hans” vis-' att' ha' vållat grym, obotlig .skadå.. ena fallet." gäller de av läkeme- .' inseende av" legitimerad ”läkäre) Nl och Haft" ”tvivelaktig - eller medi: .: kring 5 . åren ' dessförinnan.” 10 svenska företag förvärvades 'av utländska, vilket är ungefär Åub- belt så många som normalt; "Mot bakgrund av den: pågående utvecklingen ; inom! våra. större" konkurrentländer ' måste, "behovet av en på lägre sikt genomgripan- de” strukturomvandling ' av hela ; Det "tycks: också vara: befogat att sätta ett frågetecken för om -|förändringarma . hittills. varit till- räckligt stora ' inom de branscher där: behovet. på. längre: sikt kan visa sig vara störst. Det är": frå- gor, .:som inte kan besvaras i det- ta sammanhang, Men det är tyd- ligt att svaren i första hand. mäs- Närmare hälften. av: alla sam. gående skedde. inom : metall; och verkstadsindustrin, ; Därnäst var fusions-- och samarbetsaktiviteten starkast. inom den. kemiska. indu- strin,, Därefter följde" massa- och pappersindustrin, : livsmedelsindu- strin,” trälndustrin samt textilin- dustrin, d. v. s. de vad gäller pro- ning av att låntagarna tjänar i motsvarande, mån...Den som sö- ker tröst | det förhållandet kan på goda grunder misstänkas. va. ra part i målet. Som" ansvarig för landets finanser vet' natur-|' ” ligtvis hr. Sträng också att det är -&venska. staten som i egenskap av, låntagare tjänar. allra mest. domsord. , Han får väl” till én bör- jan med' försöka” lägga: bort "det: diaboliska leendet > i men då blir. karikatyrtecknarna'' förtvivlade. . Vidare bör. kanske. Palme gå I en. skådespelarskola.. Skall - kusin U, . Fjälpa” den blivande 'statsmannen; omdaning till.en mödérn och ef- . fektiv näring, påminner TI ord i Man' inser också att'en, ”neM "'" resursanvändning . "inom |. « jordbruket: såväl som inom: den |; : totala ; samhällsekonomin :- skall > att. Nirnumera, inte” minst tack te sökas utanför våra egna grän: duktionsvärdet . största : industri-| vårt - näringsliv . betraktas som | Så. att. han bättre passar för rok oh aning besvärnndet. instor förutsättning. för att de I föra]. vare insamlingarna till.:'cancer. [ser.. .c sc ifn grenarna ' om man bortser : från | mycket stort.: Antagligen -har Sve-jlen” eller rollerna? "' — Oppositionens 4 "- sjukdomarnas : :bekämpande, har Hr: Rydén .konstaterar.; inled-|träindustrin. et rige ännu så:länge ett visst för ut sparfrämjande förslag ville socialdemokraterna lika litet som tidigare, , fästa något avseende ' vid, Tvångsspa: rande via beskattningen är den . metod. som de tydligen anser va- ” Ya effektivast, Då får de ju ock- så ökade möjligheter att bestäm-] detsamma. na NN pengarna skall: använ- Ett Par praktiska exempel 13 das > ter tidningen illustrera sin tes:: , - Det gäller alltså att vara bade . Det 'ena' handlar om en: ung sparare och lånare på en gång » bonde i Smålånd som lärt av det — men det är inte alltid så Jätt. | "ofta . åberopade föregångslandet är "Amerika... AV åtta gårdar 1 byn]. UTAN EB NT - har han gjort en enda 'och helt |" N UNDSFÖRVANTER - | brutit traditionerna ifråga "om är Inte den .numera jämförel- -”Jordbruksdrift...-Han «arrenderar sevis lilla grupp i samhället som | visserligen gårdarna, men -ingen jordbrukets yrke: . vill väl. förneka att.det skulle me dbrukarnas + Före behövas ett mycket kraftigare | kapitalstöd än vad som nu kan ningsblad funnit: ta uppbringas för" att köpa: ihop Den bör inte heller .vara' det |: stora enheter; att inflationen där- N — att "jordbruket betyder myc- "ket 1: samhället utanför den till utgör en broms genom att ägare till gårdar har. en natur- egentliga . Jordbruksproduktio- nen kan knappast bestridas. -Nig - motvilja att frånhända. sig » .realegendom” är "ofta -sagt 'men : Det finns också de som förstår detta. För dagen, kan noteras : lika sant ändå; Den beskrivne e "bonden 'bor + villa i den lilla tät- : ett' uttalande 'av ordföranden i|-'orten, och en vacker. dag sköter - Kronobergs - läns köpmannaför-|- han . kanske gården” med "TV: bund konsul Carl Petri. — ett] . kamerans hjälp. - välkänt" namn 1 näringspolitis-|' Det fordras emellertid ku ka sammanhang. Han sade nyli- : gen att man mäste reagera mot bruket ' verksamma skall-bli del- aktiga i en fortsatt standardsteg- ring. Siffror och 'statistik' i ö. |; verflöd kan åberopas som stöd |. "för påståendet att jordbruket förstår vad tiden fordrar utan att piskan behöver svängas över ningsvis i sin. artikel att struk- turrationaliseringen och. företags- koncentrationen , inom" industrin accelerade våldsamt under 1965, slog nya "rekord och plötsligt blev det" stora 'samtalsämnet.: på ar- betsplatserna; 1 företagen, i pres-|- Samgående' mellan svenska och | Pal äv utländska företag: skedde .under 1965 i större utsträckning än nå- gon gång tidigare under de senas- te åren. Antalet svenska köp av|form: av. sammanslagningar . och utländska företag uppgick till '12' samarbetsavtal ha börjat komma jämfört med 9 år.1964 och omgång på allvar, >. 5 språng i detta avseende. Men in. om framför , allt. EEC-ländernas industrier tycks, nu mycket om- fattande . stmikturförändringar i|' "fått: i gång forskning ' över ett "brett. register. I "årsboken 'redo- visas inte mindre än' "7 'under- sökningar och forskningsobjekt Y ett imponerande resul- stat, . och" ändå ' vill ,mari hoppas skall: bli: möjligt att: ut- » forskningen ytterligare. ns [ "håller ju på att bli en av] teer våra ” stora': fölksjukdomar och torde” vara en följd av: vär höga -Jevnäadsstandard.' ” Redogörelserna i: årsboken, är vfattade : på . medicinskt-veten- H skaplig. nivå och "annat är ”själv- ” st heller: inte tänkbart. Men : ållmänheten torde också vara in- "tresserad. av att veta,..vad som : göres för de pengar som skänkes eller som går via skatten. Skul- Je det inte vara möjligt med ett «kort | drag av åtminst de viktigaste” uppsatserna? fe (Sundsvalls: Tidning). Och - att ingen - i kraft av Jag | bliver rättfärdig inför Gud, det” är. uppenbart, . eftersom det 'he- ter: : ”Den rättfärdige . skall. leva av tro”. (Gal. 11.) > Det faktum -att ”den. rä tfärdi- -18e skall leva av tro”, stärker och uppmuntrar mig, Meri ibland 'till- rättavisar det -mig. När jag ' be- går. en. synd, ;:vet Jag till exem- : pel att Benom ' tron. förlåter mig ' | Gud, .men "jag vet - också; att! jag - kanhelgar. korset och , på- nytt ster -ltillrättariser vå Son; +; På detta sätt JU längre jag léver.de Gud a desto | djupare inser jag, att ån at kärlek. Hur, tacksam jag : rättfärdiga Skal står skrivet: ”Den ningar skall leva. av sina gär- . Versen, Ungen. rättfärdi, leva av tro”, har hjäl - män; Stora kristna” till" frälsning. sora till exempel aposti Martin Luther 2 eln Paulus och försöksverksamnet; men en fort- sättning skulle falla sig natur- per härtill; |. => -lig: Det talas ofta om att jord. Även jag kan äga . jordbruksutredningens — förslag nare myndigheternas hjälp har | "brukare på mindre gårdar är Säshet om : min . frälsning, frte att landsbygdens avfolkning | ' almar län anordnat fort-| "partiellt arbetslösa... Om dessa rför att jag är rättfärdig och bildningskurser - för ägare : til mindre gårdar som .de vill bygga "ut till större-och kunna sköta v effektivt: De kurserna är också , mycket lämpliga för. dem som "vill nystarta som: : jordbrukare | ' - Ingenstädes får man bara stäl. enligt de krav som "ställs. Det är -laikrav.-Man . måste ge presta- + ännu så länge bara fråga om en tioner: som "svarar 'mot kraven, skall påskyndas och att vi mås- te kräva att kommunikationer- na ordnas så att våra tätorter kan fortsätta att växa och ut- får del av samma villkor som "gäller för "annan omskolnings- ”verksamhet så är. det bara kon- sekvent.: - god, utan därför 'att ag är en Syntare, för vilken Hilde -dog. inte perom är vi genom Kristus viva ara - rättfärdiggjorda, utan Ma er också ' till hans likhet, Vikar . Varje dag lever 'av tro. gen n - underbar:. Frälsare, : : fe OM Guds. kraft ger oss möjlig att arbeta: på vär frälsning, Ye är en Insikt som lyckligt- vis tycks breda ut sig..
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.