LAHOLMS. TIDNING ov ov oo jetunionens utrikesminister Gr myko i enskild audiens. Världei två mäktigaste auktoritära insti= : den . =L T Si Torsdagon” den 3 a ut Påven i Rom har mottagit Sov= har. valt politiken in sitt 7 främsja: « > arbetsfält och 'söker målmedvetet” > vidga den romersk-katolska kyr] kans förbindelser, ialla riktningar," som- kan: 'visas sig .framkörmlig nå kyrkan och den ryska kommu- : niststaten, har trätt i kontakt med dra, Det är en historisk häl delse, vars betydelse kan bli myc- ket stor, Det här runnit mycket vatten, under Roms broar sedan Stalin "hånfullt frågade hur mån- ga divisioner påven. kunde ställa upp, De ryska ledarna har. fått ” lära sig, att påvekyrkans makt är stor, fastän påven inte har några divisioner att kommendera, endast : en handfull soldater i 'sitt schwei= + zergarde.' Trevarna «till kontakter : har inte. börjat från .Roms sida, - initiativen har tagits av männen i: Kreml, 'det säger mycket om vad " den romersk "katolska kyrkan be- i : . XIL: avvisade > skilt: gäller detta det italienska . obarmhärtigt alla försök till när- N ;.Den mande från Sovjetrysslands sida, ' katolska' kyrkan” får arbeta unde men' under hans efterträdare ,Jo- -: lättare , betingelser.” i.de östeuro hanries' XXIII började den hårda antikommunistiska inställningen: i avsevärt motstånd från påvens . statssekretariat, "som" "kan sägas fungera . som kyrkans - -utrikesmi; "nisterium, + Chrusjtjovs — svärso Alexej Adsjubej mottogs i. audien av Johanheés,' dock' icke ciell- person ' utan. -som: medborgare. Dä slossningen. "Under. sitt besök i Förenta Nationerna förra -. året häde. påven samfal även med Gromyko: och nu har denne mot- tagits av påven; varigenom. kon= takt officiellt har etablerats mel- lan påvestolen och den ryska sta ten;. Huruvida "detta också-:kom: mer att leda till upprättande av' + diplomatiska, förbindelser , dem. emellan är väl för tidigt "att uttä- la sig "om; men "det "verkar inte" / - osannolikt, Den nuvarande, påven : Man” bör: inte; "gå "förbi; den; . aspekt;: när man, vill” "bedöma vekyrkans 'ekumeniska aktivitet” och inviter. till. di; ssionér. med... andra kyrkosamfund,:: « En ikning äv de. "så spända :relationerna mell : Rom och Moskwa kän bli " sevärd, nytta för båda. munister inte'längre lyses göra. de västerländska", .kömmä . nistpartierna Tsalongsfähiga” Der sa partier. kan komma. att. få en”, goodwill” som ”återsk . ret mellan: kyrkan"! och körmu niststaten :vilket:de annars'knap-'' past ' skulle ”ha” kunnat få,” Särs > tiet; : peiska "kommuniststaternä. Gro« mykos':besök i. Vatikanen måste" :” bedömas" få -en-' negativ inverkan: ! på Gomulkas "fejd med den 'pol-? > ska kyrkans överhuvud, Kontakterha och den förbättra- de" stämningen mellan ' Rom. . och .' Moskwa kan” också" få gynnsam-, - ma” "återverkningar på -det » all. > ; samma ansträngningar från deras «, i sida' "skulle säkerligen: ha: en god. i s get diskuterade I stora. tacksamhet för: det arbete”. de sovjetryska ledarna utfört att: .; medla mellan Indien och Pakistan, "Det torde vara att' vänta för myc: 5. ket, om :man menar -att den' ro su mersk-kätolska kyrkan” "och So jetunionén "gemensamt kulle , ta i initiativ "för: medling; Vietnam fras sida ie tyst” diplomat; : myck t väl tänkbara: "GRANSDRAGN IN GEN MELLAN : . -POLETIK 'OCH KUL'TUR" "pli "allt" svårare "ätt upp hålla, tiska debatten och "tidningarnas - kultursidor. blir, allt tydligare - politiskt, Färgade: Ti radions "dagliga kulturkvart OBS | svår” "att. -inte : lägga märke nte "sär att: män! uppni allt i urvalet: av stoff ton av. "självklarhet: :som;åtski liga omstridda: syrpunik DH förs-med.; rt Ett av allt at döma homogent. radikal socialistiskf:gäng. hö; UL de 'ständigt återkommande” med- öra » arbetarna. Den ”aktuella "kultur |-- Kvarten” har: blivit ' én 'socialis- tisk kvart med :snudd På re . klamradio för: Forum: Värster: |]: :Sveriges Radio. borde: omprö vå detta programs uppläggning om fran vill behålla sin politiskt neutrala prägel, - et SOCIALDEMOKKA"TISKA UN | n : DOMSFÖRBUNDET ': 1 Stockholm: har i'en "sk Ungdom och bostäde an- gripit. finansminister Sträng: -- "De reaktiohära förslag :som framförts att vi skall bygga fler lägenheter måste , be- stämt 'tillbakavisas. Vi, vill be- klaga ' ätt statsrådet Sträng här hängett sig åt ett sådant bakät- sträverl. Vårt krav -—, bygg fler |: lägenheter ”om. 35 rum: och mindre kökt ! sot LAftonbladet Cs instäm- s mer och utvecklar tankegången "så här: - !Visst är det viktigt att indust- rin i nuvarande läge. får möjlig- heter att öka sina investeringar; |: men det är av många skäl olyck- 1. ligt. om -bostadsbyggandet ska ; komma i kläm. "Visst bör vi bygga -bOs ningen. Eler hur? : RADER PA SINA HALL ; : och ,som systematiskt under. blåsts av de sociäldemokratiska ungdomsdistrikten, . tog. sig. den | 1 maj uttryck. som milt talat är |. olustiga,, tycker- Svensk Dagbladet: - . PA stadion. försökte en. ung : man rycka bort USA:s flagga oc . utanför "den amerikanska am- , bassaden brände demonstreran- de ungdomar en annan 'USA-|. 2 flagga. Att TV-aktuellt fanns på plats med kamera för att regist- rera den sistnämnda händelsen tyder på att det var en väl för- beredd aktion. De ungdomar det är fråga om må vara besjälade - väv: äkta upprördhet över. i påpekar: Göteborgsil- er åt 2 varandra och riktigt stora bo- ” städer. Sedan får det gå hur det vill med industrins investering- ar med 'U-hjälp och -med :expor-|, ten, 'Och tids nog blir det dags att tänka" på. importen” och på IETNAMHYSTERI, SOM lågt betyg. De, skadar : Sveriges anseende i ett land som under. efterkrigstiden” varit de fri nuterna före avbr titet ferier, har. a "Konferensen utan debatt; lagts" 4 ill:- & na. partivänner,: tycker, att.: han hade. gjort kiokare. Tatt tiga.och ' låta det inträffade falla i glöms- Kan. Det” ärt känt” Thapper "gjort talmanrier att överta: la hr Palme att: ta tillbaka"skri velsen:-men utan : resultat; Det "var också Nr: Thapper' själv som Satt? skrivelsen ; ”skulle Det” var vid ändra, kamniarens . behandling: äv piratradiolagen, som”hr! Palme e nligt uppgift av ,Å "Ingripit” fen. votering, > han saknar rösträtt i denna Kam mare: "Det var: Ilme pro fina” upp: a h Ett”-s avgör softa svåraste 'såk det skarpsinne av, påven ' kan: detta. bidra' KN att: "hyfs: : ett. "förfärande Å t | tämligen. , fue beräknar 7 "Den 'nya ”ekondrattlningen: Vec käns vaffärer har : onekligen ett .gott grepp på Intervjuer av olika slag, "Tidningen har under senare tid gjort flera intervjuer: med -re- presentanter för . olika delar av näringslivet ' och "1." dessa ' inter- vjuen , har , kommit: fram många värdefulla. fakta, ; Den 21. april. för dylik intervju. med: direktören I ka: Sockerfabriks AB, Sven öl itar en"lång rad av, spetsiga. frå- gor med förnuftiga och sakliga 4 sentlig "synpunkt kommer Hiband med behandiing- |en. avade” "rörsockerproducerande ländernas - utveckling. Hr Ham- marskiöld "har 1'denna : fråga bl. a. vuhderstrukit, ” att man : inom dessa länder : går. mot en: ökande levnadsstandard,” varvid dén.ensi- diga ''sockerrörsodlingen ' kan" vän- tas' få ge vika.och lämna utrym- me för , produktion ., av...sådana jordbruksprodukter . ' som ', känne- tecknar. en ökad levnadsstandard. Av. det: skälet tror hr ' Hammar- skiöld, på ett minskat överutbud av 'socker”på den internationella marknaden. Denna synpunkt un- derstödjes) ytterligare" med påpe- kandet3 om den betydande. ök- ings- 1 '-söckerkonsumtionen” som på; väg: "I intervjun har. bl, a. hänvisats till en- utredning. som gjorts åv..den. sydafrikanska .|sockerföreningen: ” Den är. 'grun- dad 4 på"; Förenta Nationernas :be: gsprognoser "och ” ger till att 'ett årligt: inderskott ra 27 miljoner ton socker g öreligga omkring' år 1980. Tider" går som' bekant fort och det hämnda' årtalet är” egentligen att omställa angst delar. av: världen, : avancerad. ärbetsstyrka i en -fab- rik än: att' göra detta I jen på väldiga "arealer 'spridd' jordbruks- produktion, "Det är inte alls' sä- kert att en "utvidgad produktion av' jordbruksvaror är den väg som lättast kan hjälpa u-länderna. till förbättrade " — valutaförhållanden, som 1 sin tur. skulle' kunna stl mulera utvecklingen av närings; livet. Man mäste säkerligen Iställ Iet --tänka-:sig 'en' utveckling på bredare front. I varje fall är det ett. dåligt argument, då man häv- dar att u-länderna skall sälja, soc- ker : till dumpingpriser till , ut- vecklade ' industristater. ' Med "så- dana priser hjälper vi u-länderna föga. Om å andra 'sidan u-länder- na "skall" ha en” sådan" betalning för" sitt' socker att en rimlig ar. betsinkomst erhålles, blir - sock- ret inte billigare än exempelvis i de västeuropeiska .produktions- länderna, . Ett "intressant avsnitt av Inter- vjun gäller möjligheterna till en ytterligare effektivisering av. soc- kerbetsodlingen :t' de västeurope- Iska länderna. Hr Hammarskiöld visar här på det arbete: som un. der senare år lagts ned för” att komma fram till. ett s, k. mono- germfrö, d. v.'s, ett frö som på grund av de inneboende ärftliga anlagen ”endast”” innehåller ”en grodd soch följaktligen 'ger upp- hov till endast en betplanta. Det- tå' frö finns först I år tillgäng- ligt 'för” praktisk odling, 1 Sverige. Det. .kan.. tvivelsutan "leda ' till: en avsevärd effektivisering av odling. en.:, Vid. Iden ' odlingsteknik, som tidigare i har» tillämpats, kostar sommarskötseln nu omkring 1000 kr -pers ha .ocH "år' Det är själv- klart : att: + 'om + gallringsarbetet praktiskt 7 taget" kan : uteslutas, kostnaderna. förs -sc skötseln avsevärt ”kan 7 nedbringas, ' Som- marskötseln torde, för närvaran- de svara för omkring 20 procent av. den totala produktionskostna- sa 4 den per hektar: sockerbetor, En- lgt hr” Hammarsklöld kommer hela det svenska behovet av,mo- nogermt cenkornsfrö att kunna täckas om ctt par är. : , Hr Hammarsklöld har även kommit in på :de Investeringar som skulle krävas för att ur-län- derna skulle kunna svara för den erforderliga ,. ökningen. I . socker- produktionen i världen, Enligt en utredning av:professor Gårdlund skulle vid optimal anläggnings- storlek den årliga ökningen 1 soc- kerkonsumtionen kräva ett till- skott av 'cirka 20' nya fabriker per år. Samtidigt ' skulle arealer- na behöva utvidgas med 400.000 ha sockerrör per år. Nyinveste- ringen "skulle uppgå till över 3 miljarder kr pen år, vilket anses motsvara 1/3:av 1960-talets' års- nivå för alla långsiktiga Investe- ringar i u-länderna. Det är alltså väldiga - investeringar som krävs om u-länderna skall kunna ut- veckla "sockerproduktionen, i takt med behovet, 1. världen, och det är uppenbart att dylika investe- ringar i sockerhanteringen 1. myc- ket hög grad 'skulle konkurrera med vad som kan åstadkommas i totallnvesteringar,' + Över huvud taget ger Intervjun 1 Veckan affärer en värdefull:bild av de.stora problemkomplex som sockerdiskussionen berör. De upp- gifter .som "lämnas . tyder 'på att hr Hammarskiöld. har starka ar- gument, då han hävdar att man borde :"avvdkta. de kommande ärens utveckling såväl på den in- ternationella sockermarknaden som på produktionsteknikens om- råde ute 1. världen och här hem- ma, "Man" borde kunna invänta de tekniska nyheter som nu står för "dörren. och studera vilken in- verkan dessa kan ha på socker: betsodlingens' ' " konkurrenskraft Hon omot an annan Jorabruksproduk- tion, vävs C.P; intervjun: beröres även den hela. : sockerdiskussi Yr id Jand "grundläggande , frågan, ämligen''att. 2/3 av.den. interna- tionela; ,sockerhandeln + sker . tilll: om « bestämmes + enligt |" långsiktiga avtal och . som - mot; porthaimnarna.. Endast 10 procent av - världskonsumtionen "av . socker distribueras ».tillizde' priser .som återspegl vis i Det än' dessa . priser; för när- e jömkring 40 öre per kg, söm legat, till. grund "för åtskilligt äv den? svenska, diskussionen, .-t. En intressant: omständighet: vil- ” ofta -felbedömes, ..är ”avkast- ningen RT hektar. 7 Av den syd: ingen "1 "Beriomsnitt on "socker per är örtsockerodlingen är så givande : och "ännu "Hr, Håmmärskiö uppmärksamheten. på: de landet I lände: jen” mycket". dyrköpt. : va valuta "som ” kostar mycke öete. och kåpi Alinvesteras,'i dessa” länder dn en "ineffektiv" sockerhänte- ing»: :skulle- måhända. kunna san kerproduktio nn: och dess: äggning: i sig..att. denna” produktion : r tare. att. organisera i: ett-outveck- verkning, Det inte' säkert att M är. fallet; "Möjligen kan det'va- "Ira så, att det vore lika lätt för ett underutvecklat: land ”att 'gkaf- fa-sig: valuta? genom ' att anlägga industrier" söm : ;utnyttjade. befint- + lliga: råvaror sämt en 'stor mängd jarbetskräft., Det är: lättare att ut. - nyttja. ;och. övervaka” en . mindre tekniskt högtstäende ” Å som mänga” tycks föreställa” wig.” Stockholm” (TT) Ännu” fattas det mycket innan förpackningstexterna fyller den upplysningsfunktion ' vsom ' före självbetjäningssystemets tid vila- de.. på. försäljhingspersonalen i detaljhandeln, skriver Reklam-Ny- |; heterna, Varudeklarationerna är nog. bra, men dels finns de inte 1s vill -konsumen- ut livsmedelsförpack- Kulle kuhna ge betyd- ligt bättre: besked än de gör, På en burk. .l ädre står det t. ex, Nn. Vvad?: Det får man inte vetaz.s ; Den. a innehållsdeklarationen har konsumenten inte" någor! stör- [ livsmedel bl a, djup- frysta, "anges ofta på förpackning- Jen hur många portioner innehål- let" räcker stillss Via avet ingenting om de provätare; som väl får för- modad" tjäna som normgivare för beräkningarna, men: särskilt stor aptit måtte de inte ha..'Den hus- mor som har försökt. mätta. mat- . I fyiska tonåringar med ledning av paketens Portionsuppgifter er går snärt till andra räknesätt. r Allt fler färskvaror. har. på sis- ta. -tiden - försetts. -med- uppgifter om ”sista' säljdag”. I och: för sig är. det naturligtvis' mycket bra — det ;bör ju kunna tolkas som en garanti för att varan ännu befin- ner' sig. i prima: skick. när. man köper den.' Men ännu bättre vore det om man fick veta hur länge den. sedan” kan väntas. hålla sig fräsch. om .den. förvaras på lämp- ligt sätt: : Varför -inte: en upplys- Ning om ”sista Kkonsumtionsdag?” , | sminister.: Sträng ntäggor |! rv ton "sin bedömning av . ekonomiska framtidsutsikter- ob sin, nu framlagda «tilläggs- eller : kompletteringspröposition. Framför "allt gäller. det 'den bris- tande "balansen - i: 'handelsutbytet med” utlande ett. underskott, till 'vår nackdel på övers: en : miljard kronor: Vi im borterar mer än " vi exporterar, Och. ändå, agiterar. den, socialde- mokratiska; regeringens :.medlem- mar för. ökad import och minskad Produktion ”av svenska livsmedel. Det .tror'.de , skall. medföra: billi- gare priser; Det är en falsk för: hoppning. Det än. en lång och dyr väg ; mellan ' jordbrukaren-produ- éenten och" konsumenten, : Endast genom:"att skapa ' balans "i ' utri- keshandeln s”skapas förutsättning- ar: för- fall. Sysselsättning »och--en snabb” ekonomisk tillväxt”, heter det. .Ja, varför följer man då inte denna. regel i stället för att skära ned. vär, egen-- jordbruksproduk- Jtion?. Det: är en felaktig väg av dem,- som : makt har, . Den blir man inte" fet på. : Statens” inkomster” "och "utgifter beräknas" "under -. detta « » budgetår > [komma att balansera” på' 29.800 Jmiljoner kronor och nästa bud- > |å1.670 com börjar 'den 1 juli, på 31.670 miljoner i inkomster. och 31.415 miljoner i utgifter, Men däri -är: icke medräknade 1.000 miljoner:'i löneökning åt stats- tjänarna. Löneökningarna i deras d än allvar och helhet. beräknar hr sträng till. 8 procent. 'Budgetens underskott "han til” - 200 . ) - miljoner detta år och 800. miljoner! nästa år. De»får: täckas med nya skat- ter.. Men. förslag: härom är för- modligen att vänta först till. höst- riksdagen, : Efter valet; Det är det" vanliga... .: .,- . Inflatione; | fortsätter : oför- . | minskad: takt. "Mot den här hr Sträng ingen. verksam .bot att föreslå. "Kronans "värde är nu ne re. .1i.,50 "öre, ' Snart är .den nere i 25 öre. Är det att undra på att hr Sträng finner läget kärvt. Men vad är att göra? Dét räcker "inte med att vi — som 'socialdemokra- terna föreslår -— skär ned vår jordbruksproduktion. Snarare ökar den. :-Finansministern -manar sta: tens "verk . till ökad sparsamhet. BL, a. vill han att de ska ta mer betalt för sina tjänster åt allmän- heten, en form -av: ökat skatte- tryck. Prisövervakningen bör skär- pas, heter' det. Men vad hjälper det, då "man tillåter höjda priser och hyror. Konsumentnivån be- räknas stiga under 1966 med 3,5 procent. Förbättrade :metoder för konsumentupplysning - bebådas.. 1 propositionen. : Anslagen till ”bo- stadsbyggaånde . beskäres. Men' kvar står inflationen och jordbrukspolitiken. ' Där bebådas ingen förbättring, snarare tvärt- om... Man skall ta in mera mat från utlandet. Där vill man så gärna sälja 'till oss. Om allt, fler jordbruk läggs ned här hemma, än ingen skada skedd, anser man. Tvärtom. -Det blir då mera" folk till — industrien, mal... Grottekvarnen behöver Sådant förekommer sedan , länge få hättre | texter. på "vissa". varor. med, begränsad hållbarhet, t. ex." majonnäs. Vad är |. det "som "hindrar - att man får|' samma slags besked när det. gäl- ler leverpastej och prickig korv? . När skall: konsumenten : få veta vad "som är: helkonserv "och vad som "är : halvkonserv?.' Skillåaden iz hållbarhet "är ” högst "väsentlig och .halvykonserven. mäste :i'mot- sats till helkonserven förvaras kallt Men;:vad ” hjälper.” det: att:: konsu- "menten vet det;: om;:hon -inte- vet jtill : vilken. av.. de;-båda sorterna olika: konserver Varför an- ges, inte "det: på örpackningen? Det. "borde, .: konsumenten kunna kräva. Det. skulle f..ö,. också vara intressahf att' få veta — i aninon: ser eller på annat. sätt — om en burksill.. är ' tjänlig ” som männi- : Jningar. lmmentar Ett "enda: "kraftigt recept mot prisstegringarna kan uppfattas från talarstolarna på första maj. Det är tanken att tjänstemännen ska avstå från. möjliga ;löneök- ningar, Det kravet gick igen en rad : anföranden. På tjänstemän- nens förhandlingar går det alltså an att utöva politiska påtryck- ningar, . på arbetarnas | lek. det inte. : - Expressen. - Några ganska lösliga skisser till ett handlingsprogram uppförsto- ras till och framställs' som ge- nomtänkt och stabil paketlösning på den mångfacetteraderoch' gvår- åtkomliga frågan om : hur” pris- stegringar och inflation skall kunna stävjas. Det är valår och soclaldemokraterna : :vet: att deras maktposition är hotad: då gäller det att snabbt gå ut med lockan- de Jöften om populära prissänk- ningar. Men det sakliga 'under- laget ” för” de "fagra orden väntar väljarnå fortfarande på. : Västerbottens-Kuriren. . "oe : Inflationens' " rottrådar sitter djupt i det svenska samhället. De är ordentligt insnärjda' i varand- ra, och det krävs gemensamma krafter för att reda ut dem. Även hr. Sträng kan behöva en och an- nan anvisning, ' inte : minst om hur. man skall undvika att med skattepolitikens | .hjälp "direkt ' och indirekt provocera fram, prishöj: Pa ” Handelstidningen. > Nog finns det. mycket "att göra på : prisövervakningens .. . område men vi tror kriappast? att. :kom- mittéer . tillsatta; tis nerna klarar av denna uppgått. ; Skänska Dagbladet” tionaliseringsåtgärderna; "har : på senarö. tid speciellt "drabbat tex- f.n; är inne i sin andra kris på i : o' är. Men också in- or andra arischer ställs" ö över- If dig personal”:ät' sidan. vid för frelågssammanslagningar 0. "dyl Det-:är i situationer som dessa man verkligen. erfar nödvändig- heten "av att. tjänstemännen 'har en stark ; fackNe organisation ba: vit jäst. skoföda även, sedan. den har bl Först: om en. mängd publict- tet, så kom” skåndal på Arlanda så kom en presskonferens där han försökte ' leka Beatles och vara kvick, och litet. oförskämd. ..... Så. konii konserten, den bera- made. : 4 : Det klev in en mycket, mycket mager. liten man på. Konserthu- sets ' stora, "stora scen i. Stock- holm. "Publiken som, nästan all- deles. fyllde salen — bara ett få- tal fyrtiokronorsbiljetter: läg osål- da i kassan — applåderade. entu- silastiskt, men” det Tengerade. han inte för. NN Han hade: stort, stort; läftigt, lockigt hår: på det' fågelartade kraniet, ett. hår: han måtte tvätta ideligen, och : noga blåsa upp .för att få det'så barnaburrigt: mjukt och fluffigt... .> 'Så lade han Kuvudet på sned, stack in mikrofonen, i munnen — nåja, nästan i alla.fall — och började.-"sjunga i en gnällig och nasal ton. Han talade inte: om vad det var :han sjöng, och det var : stört omöjligt 'att” urskilja några ord eller vad' det hela handlade om. Såvida, förstås, man inte spisat länge, länge" av :häns skivor och. därigenom kände igen låten och visste vad: det var för en. Experter säger dock att han lanserade ett par nya sånger un- Ö, Sjn, 1 "der kvällen, som ingen förut hört. Undras' vad dom, fick "ut av' det, Han sjöng tre ”verser,. så 'spe: lade han en vers till på munspel, och så sjöng. han, en vers till Applåder. Så . stämde Han gitarren "med stor svårighet och utan störrel. framgång. Bredvid sig :på 'scenen hade man ett litet valnötsbord-på ett ben -— en mycket egendorilig rekvisita" i "den omgivningen, — och på bordet låg små 'silverglän- sande tingestar, som måste ha, va- rit munspel'i olika tonarter: > Om halsen. hade han ' en ' ställ ning på vilken han raskt monter rade in harmonikerna 1 fråga, så sjöng. ham tre verser på en.ny sång, klämde i med munspelet en vers och sjöng en sista vers s Applåder, DNS > Så stämde han gitarrén -— nå. ja — och bytte :munspel, stack mikrofonen i munnen, närapå som sagt, sjöng tre ' verser... - > Så höll'han på.” På scenen "stod en Hygel. och | 'en "imponerande. mängd högtala- |f | re.” Nedanför scenen till" höger från publiken sett, satt tre ljud- tekniker varav en .i undertröja och mixtrade med rattar. - Publiken bestod till överväldi- gande del av. äldne tonåringar; Bob Dylan under presskonferensen, : mon Brehms.; ' , : (Forts. å å sid. KÖ) I bakgrunden skymtar sk. mom? .organisa- För eta gsnedläggelserna . och : rar til: och konfektionsindustrin, 'som |: -Isig -på andra håll och: d £| Den enda gemensa på Kristus' som. Herre. Om. denna portar icke: skulle h; mäktiga, ' Kommunerna är dirigerade av staten i mycket stor utsträckning. I dag är 'kommunalskatterna så av staten ålagda uppgifterna kos tar. stora mengar, Utrymmet för skattefinanslering av projekt har minskat, det vil: säga kommuner- na har.blivit beroende av'låne- marknaden. Och den' dirigeras av hr Sträng. : 3 ” - Bohusläningen. Principen : att. "undervisningen vid allmänna >utbildningsanstalter skall "vara "avgiftsfri gäller nu- mera även vid de frivilliga :skol: och universitet. Att just leksko- lan är ett undantag kan”vi inte ' än att den sorterar under social departementet ' och- inte" under, ecklesiastikdepartementet. | CD händer att man 'resonerar? mera socialt” .- på utbildningssidan än på socialvärdssidan, " i et Dägena. Nyheter. Hr Gunnar | Hedlund "Kommer, vid FPU-kongressen I Falkenberg i juni. Se där vad ungliberalerna kan hitta på. Idén att kalla” cen: terpartiledaren till. de unga folk- bara den värd 'en blomma,: som vi alltså gärna. överräcker "till dem det ved rbör. Men, mera im- ponerande ä ända att unglibera- lerna lyckats få hr Hedlund ätt acceptera. St = Centerpartiledarens ” besök vå FPU-kongressen' är” ett. led i det allt förtroligarå. samarbetet 'mel- lan de båda mittenpartierna, upp- lyses det också. « Det är i sanning ett fullgott ”skäl för FPU- -arna att ne att svara ja. Om det hela dess- utom "kommer: att utvecklas . till en verklig PR-grej för unglibe- ralerna' och hr Hedlund. Non "Nerikes | I Allehanda. so -& "Om vi "skul e tänk letrafikundervisniing ka. barnen, . bör - vi: inte oss. ' Det 'kan inte vara klökt "att börja lära. treåringarna ,vänster- trafik året före högertrafikens in- förande i landet, Då blir . oredan i den 'svenska- trafiken - mycket | värre än. den redan: ä För: övrigt bör ma som för länge" sédaån lämnat : skoleäldern.. Varför inte” stickprov med förhör. om” afrafikregler.: då "spricker": får och "då? De: som körkortet indraget; en n ny kurs, fört. Rs Det ' ha komma, ait visa sig fort nog ven ', skyldigheter; gentemot — nu kanske mer än nå- gonsin, "Egentligen är "väl: "våra skyldigheter : större : än: våra: tigheter. Yr Pe ötrus:' oci å den- na klippa skall jag sä min församling, .och- -dödsrikets .portar skall Icke: blivå/ tiga. (Matt. 16: 18.) är "man. .kommeri.in i 2 terskyrkanh.i Rom, finner rån Pn stor 'staty av" aposteln Petrus, När man går fram - mot > högaltaret, kommer man till: den ' stora mitt- Högt. uppe finner man MA ord syftar på de försäkran: ”Du är levande. Gudens Son”. ' et är denna stora för: som : binder samman de äran; MMa, grundva- fordras av de Or. Kyrkornas På Jesus Kris. len för tron, som kyrkor, som tillhö Världsråd, är tron Semenskap av : » att dödsrikets bliva den över- troende sade Jesus höga, främst till följd av; att de formerna; gymnasier; yrkesskolor ” finna någon annan förklaring till ' Det - ants enligt 'en . pressuppgift, . att : tala: . partisternas förbundskongress är - inbjuda .hr. Hedlund och för den-: hos: 1088:” Varje jägare; joch" hatur- | re utbildning; av” alla: bilförare, | henne övermäk- SS d oo
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.