. » Stor'spänning,: vad: . skall:hända, vit - "Kurdistan och Jemen, Det har + krävande; ' 4 '; varmt på många håll. Det gäller "sma" och: i verkligheten invade- ;.kriget:, sprider 'sig. i.” Egypten, Xx Det kalla kriget är ' mycket; ej blott i Vietnam utan också 1 ' rasat med. stor. fanatism 1 flera är men "uppmärksammas, föga 'av "FN. SER nn 1: Jemen skulle . den : .republi- kanska regimen för länge sedan ha” likviderats; ' om ej Egypten]. i gå" kraftigt understött 'densam- rat landet, Kriget där har, blivit . ett öppet sår, ur. vilket Egypten starkt : blöder,.. Nasser håller "20.000. mani Jemen till en” be- "räknad "köstnad; av 2,5" miljoner kr, :om -dägen. Både ekonomiskt ochi il prestige lider Egypten istarktsavbräck.' De: militära "Ope + ratioönerna i ett öken- och berg: :land mot en frihetsälskande be- : folkning' är :säkerligen : mycket men den » egyptiska armén har ' tydligen . ej . varit dem vuxen, även om den säker- ligen är betydligt bättre än: un: "der Suezkriget. vw "a tlet 7«.' Diktatorer har "ofta ' svårt: att ja i motstå . frestelsen”. till" krigiska räventyr: men” dessa Jeder > ej sällan: just till deras störtande. ” Nasget har -tydligen. missräknat sig! på: Jemetiföretaget, .som! nuj-. : »-pägått i 3 1/2 är. Missnöjet mot nén, som ansetts "som z Ett 20tal ole har sälunda tarresterats.. Det" är ett ållvar: i Jemen behärskar. icke ö .röjalistis: befolkningen, Fredagen -äen: 6 "maj 1966” "som "stöder dem, kan vi sserlig av. de: modernt; ;beväpnade” 'egypi tiska styrkorna” hållas borta från städerna-' men » ej medkämpas, >Gerllläktigföringen ulsar,; här. ånyo, ; att, den: .undefr; | speciellt gynnsamma . förhållanden :— en stark patriotism, seghet. och tap- perhet pämt : förmåga. av 'umbär' randén och "gynnsarimä terräng: förhållandet v. — kan vara "myc ket effektiv:”Er.: annan: "förut- sättning "är; vidarer; att.;under- stöds kan 'verhållas ' utifråni-; Det. .senare« äralyhög! grad. fallet: 1 , Jemen:;t Flera” ”varabstater bv och framförallt. Saudiarabien gör sto- ra. "ansträngningar. ix detta nav: seende, ÅA andra: sidan "har. den. republikanskå regimen | fått hjälp från det röda: Kinå, som Ju; gär: na, stär (till, tjänst, när; det igäl- TN miljoner småjordbruk;" vilka : ut- gjorde så; små enheter; att: bon- defamiljerna "knappast: kunde för- sörja sig härav: Vid kollektivise- ringens , andra 'femårsperlods; bör- ning. ..Det. "här, sälunda -beviljat 225 ,, miljoner kronor; - under: «Om : en: antinassersk> allians v'iJemenkriget;” vill Z Uppvaktningen sker idag och? den? görs bl.a. av de: söcilalde” msn äl bla man hart — "och avvaktar. amnéd f; Inrikesminister: Johansson” är alltså bollen "i dag. Nu: gäller| det att spela 'den, så « - han "klarar upp en besvärlig "situä- tion på arbetsmarknaden ; i söd- per,” de stackars' "lokala" social "' demokraterna ur det svåra läge ” man "kommit; sedan” man genom - sina riksdagsrepresentanter 'med- - verkade till. beslutet om lnbe- , fedningsverkets nedläggning; "Hur vardet: hade inte 'Runé " Johansson; vårt. halvback. ' en " gång? Dessvärre brukar. sådana |. inte så ofta göra mål... Men det kanske kan ske på straff- "spark? KUBIKFOTEN SKRATTA ÖPPET t från grantopparna . mot : alla — jägmästare. och professorer, Han utvecklingen: — men er avigsida;|.. är sabotören i all skogsrationia- lisering, heter det. i Sågver ken, organ för Svenska såg- Vverksföreningars riksförbund: Skogsstyrelsen borde ha varit lite "aktivare ' på .denna punkt. 1961 fick myndigheten en skrift från sågverksföreningarna. Däri förklarades, att alla de tillämpa- |. . de fotmätten har 'sin historiska ”förkläring., Eon historik nöd- vändighet ” att - bibehålles fanns ej. Och så: kom klämmen: att . Skogsstyralsen, med. biträde av -vir garna och med 'alla parters medverkan utreder. och framlägger. förslag |. :: om uniformering. och att'orga- nisatiadnernå: mom trävaruhpn- teringen -' "uttalar sig för metrisk enhet ' inom handeln med ga "de trävaror. SA » Dessa två frågor hör samman. Skogsstyrelsen har. under tidiga- re skeden arbetat : med åtskilligt inom virkesmätningen, som inte alltid förtjänat näringens :.tack- samhet. Men ett förslag om måt- "tet har man inte orkat med att ta upp på allvar, fast fem år gått sedan sist. Nu är det dags vingar: fram gärder En tim; "lig? ;begäran.; vore ratt. skommunj .Baste. pröblemen, "Redan hu; ho- "tar. många av: Våra insjöar.oc . vattendrag att. förvandlas... kloakdiken:" eller förgiftade och |” döda vattensamlingar. Det är år- tiondens försyndelser, ".som.. nu ger skrämmande ' resultat. .; : Med jordbrukets” nedläggning följer ofta en påtaglig landskaps- förfulning., Kulturmarkerna er- sätts med 'skogs- eller buskmar- ker. och gårdar får stå kvar. och förfalla.' Detta är en avigsida av som "borde" ägnas astörr märksamhet än nu. Om den långa mo "tens kuriren” ” "Det mest ' påfallande: i det. såm: | " mandrag av sitt tal, som han ut. |." sänt via TT är emellertid , en yt-|. - terlig: försiktighet och :en över. slätande » hållning." Löftenå . om stora. prissänkningar' på livsme- - del : har" försvunnit. ' Numera sträcker "sig hr: -Holmqvist inte längre: än -till-.den mycket ' alls mänt : hållna. förkläringen, att ”ett effektivt jordbruk är den bästa garantin för att ge' pro: ducentérna bättre inkomster och att avskaffa fotarbetet? : konsumenterna: men billigare. + livå NR + a ,« Under" resan besöktes: tre. söv- choser, två. 1. Charkovdistriktet i Ukralnd', och en 1: närheten. av Leningrad.” Eftersom ”man ' oftast hör? talas 'om'. kolchoser "4/5 vårt land; skall jag först redogöra för. Sr | uu Pesd i tösldan av en, särskild” orga nisation. Ledningen på . sovcho- serna har större , egen ' bestäm- manderätt än' ledningen "på kol choserna, Som framgår av: detta resonemang är skillnaden mellan de båda typerna diffus: och vi får nöja oss med») denna. förklaring. ) ne slanka: linjen existerar inte, var ken "1 svinavelsarbetet eller hos dess idkare, Enligt uppgifter pro- duceras dock. i detta distrikt två typer av svin, dels en sg k. bar contyp med 1,5—2 em rTyggspäck' och dels en:fetare typ med minst 4 cm ryggspäck, Av. får finns det skillnaden» mellan: dessa två. be: grepp samt något om deras histo- ria: Jordbruket har:1 gamla tider utgjorts "av" små familjejordbruk eller.. bondehushåll. + Ar i 1928 bör- jade sovjetregimen att" kollektivi- sera i"jordbruket, Avsikten . med detta--var att” dessa” kollektivjord- bruk; 'vlika i första hand .kom till stånd -i "närheten av: de ' gtörre städerna;rskulle generellt sett för- sörja närmaste' ;stad..med livsmet det! Från administrativt håll. av: glordes” hur stora kvantiteter livs- eédel! jordbruken : skulle levere- ra. Detta, system tillämpas fortfa- av förekommer cholmogorskajarasen den också. har. kallats 1 Sverige vilken ' ungefär motsvarar vår, SLB-ras, samt sim- mentalerraseni ” holmgårdsrasen; ' Kolchoz är - en. ' förkortning av Kollektivnoje " Chozjajstvo, kan "översättas med kollektivjord-- bruk och sovchoz kommer från Sovetskoje . Chozjajstvo . och det betyder sovjethushåäll. akt vilket - MERA J ORDBRUK. «I Ukraina är husdjursskötseln stor betydelse, ' Av :nötkreatur still : största delen eller ' + gom För" att nämna d pröcerit : »-]jan: år: 1933;; hade denna till, 61,5 brukningsenheter: var . då, ersatta 40.000: kolchoser, var, och" en' Hd YSOj tynpgen ont vidtaga men” "här naturligtvis. efter realiserats . och -;år 1940 vär:den' genomförd: till hära, 100 tsiprocent:itDe: 25. miljonerna . "små médeltal . 500. ha. mark.: Alt tider: ; gick; "blev. man något om » lantbrukets: nya "rön, tycktes :seminverksamheten ligga väl: frammé; På .en av sovchoser: na” fanns: en stor" seminstation med . veterinär: som , föreståndare. Organisationen i arbetet är glvet- vis helt annorlunda. än hos oss. Sperman 'användes' 1'huvudsak på platsen, .I. den -mån sperma. skic: kas - till.'.andra: ' jordbruk, > går transporten .raka vägen: dit,” Hos oss "måste: man köra: fram - och tillbaka på vägarna, eftersom ;vi har : så : små. besättningar, - vilket undvikes', I: Ryssland." I Ukraina bedrives svin-. och :fåruppfödning i'stor skala. Ideéalgrisen där skall vara 'stor, fet; kort och rund. Den många olika raser I södra Sov- jet. En' kurlositet bland fåren är de g'k. fettsvansfåren, "Dessa ra- ser .. lagrar: fett i svansen' under. sin viloperiod. Svansen blir då en 1stor klump, oproportionell till: få- ret 1,övrigt: Lammens. päls be- står av korta :stickelhår och ut- gör "material till: våra: perslanpäl- Bar. Till dessa raser'hör' bl; perslanfår och . astrakanfår. Å ', SAtt de jättestora och : många maskiner, som ofta framkommer mer: till 'sin 'rätt på de ändlösa fälten. är. en given sak, Emeller- tid förhåller det sig:så i realite- ten, att.-dessa många. och; stora och: nya' skördetröskor . eller s8å- ningsmaskiner, , vilka är; avbilda- de. både här. och: där, lyser. med sin frånvaro. De finns. att be skåda.: på utställningar... De . sov- choser som besöktes, vilka av, allt att döma är föremål för turistbe- sök (statsministern . Tage ' Erlan- der hade kort före besökt en av dem), hade, stora maskinparker men av dålig .standard, Maskiner- na, var gamla, . dåligt underhållna och ' hade - låg : avverkningsförmä- ga.. Man kunde få se en jättestor traktor med en liten, liten plutte- Eskildringar från Sovjet, väl. kom- | 4 nallseringssyfte, ö folkning 7 Vv kolchoserna .hade-problem med LM ekonomi, Observera ' att. de dv Vg tvungna, leverera "en" viss för- ij ätbestämd kvantitet "av sina , pro- ;jdbkter:' till. staten och: förutom: det,” skulle. Kolchosers y egen , be: rhålla. ;sitt ” levebröd, Man slög då. samman ' flera kol- chöser till stora : "bärkraftiga? en: heter: och. dessa; fick :även eko: å adden” enskil tart. Så” om kareklär fick nomisk hjälp; (av staten för. att fål” miska. och. sociala trygghet även- Holmqvist? ännu"; Inte” dbruksut! sedning- - vunnit; får ing.-Det är, inte, så” säkert att å 'mångå” jordbrukäré har Möj igheter; eller” lust att ta: på sig nsvärét I för 3 förräntning :.och mörterihg”av ett: sådant kapital ill: priset av:de blygsamma" fn- blir: möjliga, inom; "den" prisnedtryckande i a ALA PPMANINGARNA "TILL JÄNSTEMÄNNE att visa moderation d. sina, 1ö- Nekrava; kan g intrycket ' att LO: -grupperna! nöjer sig med att : föra - en mycket återhållsam. lö- snepalitik medan "andra grupper etablerar. en fullständig kapplöp- nad, | skriv Nya T psala dning ” ållsamheten' dock inte va- . merä” påfallande [än att .ar- "betsfreden' under ett: långt 'och 2 « Rritiskt skede hängde: på ett hår. "och fortfarandes inte är defini- tivt. FEPNgeT Det är. naturligtvis i väsentlig förbåttring ? "som". enj » följd av: den preliminära avtals- juppgörelsen..Men också där: bör SR ---mgraliska:. förträfflighets- lan. ; avnjutas .med en. viss mätta "Det är trots allt inte så ” all aridra grupper inom LO-omi "rådet" blir: utan: löneökningar för tt. man: har. förhandlat. sig till ( särskilda, gla get 'att. slå fast Arne Gei- jers, konstaterande att den eko- nomiska, utvecklingen . inte behö- ver :Innebära att någon kategori av; löntagare får försämrade Jev- nadsvilikor, : "jordbrukspolitik, som : h Holm: . tförsöken' med. fullt” automatiskt ning: pårde" blygsammas' bekost-. an. "glömmer kanske. lätt,' att NerSnekonstrae edan. ' Expressen hade' på I at statsrådet ; Erlander i "dess" fräcka gi. Erlander "själv steg fram I a TV till synes Zyhd: av helig harm, . Saken .var : ppe' även i Sveriges | | "riksdag." svenska. folket. Skall. den; end | öruppen, ha lite mer,” måste: den äjta I varnat tjänste en för Jönekapplöpning. Av stal” "tördé' den” stora” 'ail- mänheten. ha” "fatt: intrycket, att .'Expressen i alla. fall. hade rätt i isak. Sedan är det något. helt an- nat; att. eri ”durkdriven politiker frontlastare påmonteråd.” Alla ma- ..-|skiner.stod ute hela året och för- .Istördes ; givetvis , av: väder och «I vind... Storheten och antalet fela- .Ide dock inte. Den ena sovchosen -I hade 50 traktorer, 38 -skördetrös- kor . och 40 :lastbilar. Till drag- .Jkraftens. förfogande fanns: dess- utom 80 hästar och 40 oxar. Den totala arealen på :sovchosen. var 8.040 ha varav - 5.400 ha. åker. .|Det' fanns. således : per 100, ha dåker 0,9 traktorer, |Ttröskor,. 1,4 . hästar och 0,7. oxar. 30,7 ' skörde- Antalet anställda ”var 1.150 .eller 21. arbetare: på 100 ha äker. Nöt. | hållningen bestod av 1.050 mjölk- kor. och,' 3.500, nötkreatur - sam- manlagt, vilket. utgör per-100 ha åker -19 resp.” 65 djur. RA Göran" Piöjare, tell a ; "Den" prittiska .. importavglften avskaffas om. ett' halvår, medde- lade labourregeringens finansmi: nister sitt budågettal. Det fram- går' av ordalagen att han: noga vägt "för och - emot, och den ut- ländska reakttonen måste ha till- mätts ” en "inte; ringa” betydelse” 1 denna 'prövning. Vissa röster har varit”. fogligare än andra, . men även i det Jand där handelsmi- nistern” heter Gunnar Lange' har avgiften" fått "kännbara 'återverk- ningar, "för" exportindustrin. Det finns således . nu anledning till behärskad tillfredsställelse,' Man måste tillägga ”att : åtgärden” var sällsynt, ovälkommen ' för 'Eng: lands handelspartners i Efta. Att ltberallsera:. "handeln i den”, takt och .omfattning som här skett får stora konsekvenser för de" olika ländernas industrier; och import: avgiften; innebar, ett brott på öm: sesidigheten som "man, + får hoppas In skall upprepas.” + Handelsttäntnie Tjänstemännens olust inför ut-If vecklingen : på .-löneområdet för. stärkes naturligtvis” av” inflatio- nens: och skatteprogressionens ur: holkring av ”realinkomsterna. För den -, enskilde + är. sammanhanget mellan. löner: och ' skatter en rea- litet,, men från samhällets syn: punkt är det angeläget att' hålla lönepolitik och ; skattepolitik . isär. Skall detta kunna ske, måste po- litikerna och. framför " allt " rege- ringen se "till. att” skatterna. inte sänker standarden för vissa grup- per. av- vanliga. inkomsttagare i en tid'av stark ekonomisk; expan: ganisationerna: driva . med. kraft på. det” politiska ; plenet. som" ett : Saigon, (LT) Det: omfattande projektet för : utbyggandet ' av: Mekongfloden” i' "I Sydöstasien har: nu :kommit' igång på ; allvar och” övergått från ; rit: nings; till .grävskopestadiet. "Ge: | nom att dränera och, bevattna ett ömråde' som är; större än Frank- rike och Omfattar stora delar av Sydvietnam, Cambodja, Laos och Thailand kommer. Mekongprojek-. tet att ge miljontals'. hektar: nytt, bördigt : risodlingsland. - "Program: met ', leds. av." FN:s. . ekonomiska kommission. fö h :F. ran Östern: (ECAFE) Förenta. Staterna han redan' Ngum-dammen i. Laos.” En "stor del "av, den". miljard. dollar som president. Johnson" bett: kongres- sen” om. för - Syöstasiens utveck- ling kommer. troligen att gå' till Mekongprojektet, som ' kostnads-: De: ;' industriella: storföretagens' funktionärer! gör de första större arbétandeé fabriker, Med hjälp av maskiner som . till "ätt! börja med importeras” från :: västliga” länder skall.” de -behövliga erfarenheter- na samlas för att förtast:'möjligt hinna 'i' kapp de västliga och de flesta östliga "'industristaterna” in- om den industriella " automatiken. Det: är” emellertid : inte” ingenjö- rernas'” eller "arbetarnas ; fel att den tyska sovjetzonen, som efter de senaste 'årens obestridliga eko- nomiska : framgångar "i alla: fall blivit:: östblockets starkaste” eko- norniska - makt - efter > Sovjetunio- reny,' nu "får lov" att' skynda efter utvecklingen.:. på 'just. detta. om- råde; som ju "är: av yttersta vikt för” den” :moderna ” produktionen. Skulden faller: -fastmer på de dog- matiska funktionärerna som 'väg- rar att erkänna.och främja ”ky- bernetiken”, den tekniska revo- lutionens centrala vetenskap, ä i den tyska .sovjetzonen.;, --Med kybernetik menas -den ver tenskap om..-självreglerande .gys- tem, som :' den. . amerikanske - ma- tematikern' Norbert "Wiener 1948 trädde fram med,. Hans publika- tioner har gett denna” vetenskap impulsen. till. en "rentav. explosiv ! | utveckling. i -den. fria: världen, men på andra sidan om. järnri- dån, förkastades den- nya forsk- ningsgrenen som "borgerlig pseur dovetenskap”, .; oz »Liksom -på andra: vetenskapers områden, . t. .ex.. soclologins, slog de. kommunistiska funktionärerna dövörat . till rönen -om, det auto- matiskt " arbetande ' system, . som självständigt avstyr. eller. utjäm- nens. kommunistiska - enhetsparti såg den största. faran. £ kyberne- : Må kunpa”analysera och förutsäga. ny" "teknisk revolution tar; Je nvövid i: Tysklands” sovjetzon: n | vetenskapen, ' men ' för: nar. alla störningar utifrån. --Zo- I tikernas övertygelse om att även |- - samhälleliga" I processer : lögiska och tekniska.' Användning av kybernetiska metoder. för 'prog- nos-I beräkningar ” inom' den" indust- riella” eller'. agrard "produktionen föreföll” politbyräerna'” som «ett. rentav farligt ' ingrepp: i deras" eg: na. åsikter ' om "samhälleliga ' pro- cesser ! och ! utvecklingar. : Denna ideologiska barriär stod 'emeller- tid''också'i vägen för: att värde- fulla kybernetiska metoder: över- tagits" för produktionsplaneringen inom '! företagen, : Kybernetiken, den moderna världens ' viktigaste förutsättning för den teKniska re- 1 zonen av partiet. "Inte. förrän 1958 .då ”kyberneti- ken vetenskapligt "erkänts i' Sov- jetunionen / tycktes” isen lossna även i den" tyska "sovjetzonen. Likväl kom det att” ta flera är innan den nya vetenskapen även här "officiellt tillåtits. och. gynnats. 1982 ägde zonhens första "kyberne- tik-konferens : rum. Enligt vad partiets "första ställningstaganden visat' erkände. det nu den nya kte "hålla den under : kontroll "I "stor ut- . I sträckning: Den. förklarades 'vara fn: hjälpvetenskap' åt marxism. leninismen. . > Sedan man på "det viset: tryg- gat sig för att med kybernetiska metoder : styra "samhälleliga ut- vecklingar " och' att :man' en' dag skulle kunna göra den kommunis- tiska filosofin . betydelselös kon- centrerade' sig nu. vetenskapare, partiideolöger " och ekonomer på sitt" arbete "med den nya veten- skapen. ' Den: gäller' nu: för 'egna undersökningars resultat :på den industriella och ekonomiska pla- neringens. alla- områden: i Tysk lands, sovjetzon." - : : = Jörg Hansen; ätta "bekymmer" är: pratsaiama dragit: - med '25 . milj. :dollar tilll? det” första” delprojektet ; — Näm. volutionen, förblev” 'portförbjuden - ”Itid då hela Sydöstasien — inklu- Isive Nordvietnam -— kan € gra för- beräknas, til "sammanlagt cirka två miljarder. "dollar... er Mekongfloden rinner "från Kruk- slätten i norra Laos ned till grän- sen .mot' Thailand, varefter den bildar gräns mellan Thailand 'och Laos, östra Cambodja för att slutligen bilda '; det ' stora: "Mekorigdeltat. Denna sträckning gör att en rad bevattnings- "och .kraftanläggning- ar utmed floden och 'dess. biflo- der: kommer samtliga "desså” fyra sydöstaslatiska' länder till godo. sumpmark. och rvandla den” till en av. världens bördigaste slät: ter.” Sambor-dammen ” har ' kost- nadsberäknats - till cirka .300 mil enorma. Mekongdeltat: till: samma :Islags rika ”risskål” som- område: kör n kring: ö 25 länder bidrar. : Det största delprojektet -i.' nen: är Pa Mong-dammen cirka 30 km -.uppför floden från Laos hu- vudstad Vientiane på gränsen" till e Mekongflo nas: kosta' cirka 600 miljoner” dol- lar, :'kommer att” "ge" omkring'':10 miljoner thailändare" — cirka. en tredjedel av befolkningen" -—-. gom lever i armod ungefär.en miljon 1,5 "miljoner kilowatt elkraft. Den nyss. nämnda Sambor-dammen : i Cambodja kommer: att ge 250.000 hektar ny åkermark” öch 650.000 kilowatt,/ vilket: är 15 gänger så mycket som den sammanlagda farodjanska kraftproduktionen idag.” vo. : Genom: Pa! "Mong- ammen. Kom- mer Laos att kunna. sälja elkraft till så avlägsna städer som Singa- pore,: Rangoon: och : Saigon och därmed få. in: så mycket kapital att man'ej längre behöver bli be: roende av den amerikanska - kor nomiska hjälpen, ; I - Detta är på intet sätt någon av. lägsen. dröm, : Ordföranden: ijut vecklingskommittén , för 'Mekong- floden,. amerikanen ' C. Hart Schaff räknar med att Pa-Mong-dammen, tio andra projekt vid huvudflo- den och 12 vid-biflodernay skal vara slutförda 1974 eller 1975, At- ta av de tolv biflodsprojekten be: räknas vara klara inom-de när- maste tre åren, och man-har. re. dan lagt ned sammanlagt ca 500 milj. dollar på projekt i Cambod- ja, Laos' och, Thailand. ' Den tysk: byggda Nam Pong dammen i That. land producerar. redan "elkraft, » Förutom de fyra berörda län: bidragit -med. sammanlagt. nära 100 milj. dollar för undersökning- ar -och planering: av 'projektet, Denna samarbetsanda när det gäl. ler utbyggnaden av Mekongfloden har 'motstätt nio år av politiska strider. och diplomatiska förveck. lingar. Man ser nu fråm emot den del.av proj jektet. djupa: :Borger stammar. 2. sion; Detta” Kräv kan” och bör or-|. flyter" vidare ”ned genom mynna ut i södra Sydvietnam och I: pla]: : Thailand.” Projektet,” 'som ”. beräk: " hektar 'könstbevattnad : mark och|. - återst end vattenfall. derna har 21'länder:sedan: 1959 |. att lyssna På en komplement un'v vad som sker vid avtalsbordet.'.. pa Fd rosaeubiN re Dagens Nyheter, Regeringens inhopp "på "avtals" scenen , är -Inte minst: märkligt med tanke på att dessa inflations- politik och ovilja att skapa' ett moderht skattesystem” i -särskilt hög grad komplicerat tjänstermän- nens utgångsläge. Med 'berått mod söker man :alltså att. . ytterligare - försvåra förhandlingar som av allt 'att' döma. torde 'bli synnérli- gen segslitna' och långvariga « Det mäste föreligga verkligt: all- varliga partipolitiska - skäl 'för en sådan ätgärd och det torde I fort- sättningen inte” våra "men; sngsfyllt . för soclaldemokraterna att fram- ställa : sig som : samtliga löntaga- res Beskyddare; Första” 'måj, gäv ' ett” drastiskt” besked” om det verk. liga: förhållandet. et . Sydsvenska. "Dagbladet. get fel på en” mekar nism. som söker skapa "utrymme -i fler : bostäder :” för mindre pengar. Det fordras ' dock ' också andra 7 bostadspolitiska åtgärder, men ' det fordras. framför allt ” en bättre planering: än' den nuva- rande om" talet, om "det .industria- lisérade byggandet ' 'skalt övergå från teoretisk möjlighbt' till 'prak- tisk" realitet,- Självfallet. skall” in- dustrin ges" det investeringsut- rymme: 'som erforderligt, men det” är” inte ' självklart ' att detta mäste slå ut' ökningen av bostads. byggandet ; ens något är.” ä mv Sundsvalls" Tiäntäg, Om" det. finns. någon . bransch, där vå «här « i Sverige med > «till >kunna ' investera "för främst . vara Anom: 'skogsni 2 detta av. skäl. som -vi- valla känner ligga -i. RSKR FA sa Kan skogsägarna” löså det” problemet ta. industribyggnaderna” för ”.dem bli:en lycklig "satsning på. fram tiden; H "frAvtalsuppg elsen . har. innebu- rit "en "i "och för! sig” berättigad löneökning; för” de? "haridelganstäu- joner, dollar,.-Längre'" söderut « är- | gen" betar man. på:att. omvandla: det' Att utbygga- vär kännedém om vär: egen" litteratur är. för: närva- | rande. en mycket 'större' 'riksange- lägenhet . än. att. utbygga 'vära Men "alla då sig tillsamman; Kyrkan började. :som> manslutning av troende, ff ristna. tue och sig på. Herren us Kristus oc som troende.' SH iom förmer Kyrkan: lever t vidare som: en. sammanslutning i av - troende,:; Un-. der århundradenas: Iopp har ota- liga - människor gtagit Pauli: ord som sina" egna: OTy jag: 'yet I på Vem: jag tror”! "Med" brinnande hjärtan : har: många Kristna vitt- nat: ”Jag är en troende”, <= » Kyrkan är" verksam som : en sammanslutning: av troeride.. Da. vid "Hume tillfrågades en” gång varför han. gick . och : hörde : en, viss predikant..:Den skotske filo- sofen” svarade: : "Jag. tycker om som tror: på. vad att. "Tyssna på :vi i. ord och gärning:'förkl verkl & förklarar, vad vi kristria Tr and Ben tror; på. Må vi; j hålla ids kyrka som en sann sam- Srmtning av : troende . Te
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.