> LAHOLMS TIDNING ; Måndagen den B maj 1068 tern vec "Namara hade för en "sedan ett samtal med den n. Castiel- ke utrik - vitt möjligt stärkas. < - .. Dessa överväganden bestämmer otvetydigt ,:;. också : ; Madridre-: la i Washington. Omedelbart där- efter meddelades från. det :ame- ..-försvarsdepar tet, : Pentagon, att tre eskader, det vill säga 75 flygplan av den mo- dernaste - typen F-100,.. omedel- " bart skulle överföras till den ge- mensamma gämerikönskoöpanska. flygstödjepunkten . Torrejon, Ardozihvid Madrid. ” ; Denna 'stora flygbas i hjärtat | i promiss; 1 Madrid" räknar” man" av Spanien, som under de senaste åren i viss mån förlorat något av | understöd från Washington, « sin/-betydelsé ” till "följd -av "den - amerikanska ' ' Polaris-strategin,' har: genom . Pentagons" beslut nu':kit vikten och nödvändigheten av ;j en' fortbestående. amerikansk-eu="”. återfått! väsentlig betydelse: Wa- shington” har emellertid uttryck- ligt förklarat, att den plötsliga u svarssystemet i Spanien icke står i relation till Frankrikes nega- tiva inställning till NATO-orga= ; och ' framhöll 'd nisationen, ' Madridtidningen YA har i detta: ; fortsatta existens som: ett spanskt - hang utförligt hänvisat till; : det faktum, "att: de amerikanska flygbaserna i Marocko, :vilka för flera år sedan övergavs; nu ge-..; tion måste 1' nuvarande läge be nom en ny överenskommelse , mellan "Washington och Rabat ' byggnad. av det amerikanska för- :- " avgjort "tillmötesgåen- , de hållning mot” premiärminister" " Wilson. . Vid, de "spansk-brittiska l överläggningar om Gibraltarfrå- . gan, som - enligt .beslut skall äga "rum i maj, vill :general” Franco > se till att det råder en så vän-'- - skaplig . atmosfär som möjligt i : -förhoppning -att man därigenom .. " lättare skall nå fram. till en. för: båda” parterna godtagbar kom ar " därvid på ett aktivt och välvilligt '' "General: Franco- har nylige : ” mycket: klara ordalag ”understru= i. ropeisk allians och "den jabsoluta "= ; nödvändigheten ”av' amerikaner-;' nas militära'kvarstannande i Eu 5] ropa. Hän betecknade USA: som. en ” ttig. fört ” partner det bländ svenska , utlandsturister, Ofta ställs den här frågan till re- sebyråerna, när herr, fru och frös | ken Turist planerar sin utlandsse- ; , mester:. — Finns det -dykarskola på platsen? : Det finns. det” "numera på många platser och en av de populäraste I , det avseendet är Rhodos, Där in- Srättade. Club 33 i fjol ett dykcen- ter, som hade några hundra ele- . ver, I år har intresset påtagligt ökat, Kanske med inspiration av James Bond i Askbollen: och andra popu- , lära filmer, "+. >> än Dykarklubben ”Tumlaren” från Uppsala” prövade i fjol ”vattenvä- garna” kring Rhodos. De återvän- de”. hem; .; fulla. : av' ” entusiasm: — Fantastiskt! Omkring. 50 meters Club: 33: S åykaresnter på Rhodos "står ” nu ' fullt rustad att möta en ”tuästinvasion, ' Asbrink-kom- .Pressor Iovererar 500 minutliter luft till” ett '40-tal. luftapparater.. (typ ' ; "Dräger)," fullständig dykutrustning finns liksom bl a lampor och har- "—, för det blir harpun- vå +: konkret :... formulering - NÄT och allmäneuropeiskt önskemål. -Den spanske statschefens. otve tydligt NATO- vänliga : »deklara: « tecknas: ;. som ' en överraskande - stärk gensaga mot' Parisregerin återinförlivats med: det: västliga -'. gens”: politik” > och ' torde” av'd försvar - Förbindelserna ”' 2 Gåulle > . som : en i föga: mellan USA och Marocko har på ' välkommen; reprimand, + För- sista” tiden" blivit .hjärtligare och " hållandet är. desto” mer värt. att; En 1 i som” man "tidigare har). härtill synes vara, , att de, planeras - -s > kunriat: fastställa > Cen "obestridlig; de ryska -marinbaserna' i Egyp fen uppfattats som-'ett hot riktat mot: Tunis” och Marocko, och zi : parallellitet >. --mellan'' - Paris och! ' Madrid i många europeiska ahge- : | strategiska 5 - $ tten till ”Medelh . Washington har. man "snabbt in= ej. .minst ifråga omi., inträde i: så även. Vi. Att det 'vidarebeford- rådes TÄLT: beror dels, på att eltering” änvänt | även ä en äun: derrubrik, men i det fallet kun de LT inte göra något at saken, då artikeln ifråga tillhörde: det material; :som "vi--genom--avtal » har. ' Nyheter och som. kommer” oss tillhärida i färdigsatt skiök,:: Icke: desto mindre vill vi ed "klaga" att uttrycket på detta sätt "fördes vidare, on " MIöLKBRIST ÄR INGET ' VÄNLIGT ORD. ' od den, svenska . jordbruksp . tiska" debatten just nu, sk RLF-: tidningen: ' - - Men i Förenta staterna -har ör- det fått viss aktualitet, Tidnin- . gen The Christian Science Moni- "tor "rapporterar nämligen, ' att mellanvästern i USA med bl .a. Chicago som stort konsumtions- område plötsligt - drabbats . av mjölkbrist och att priserna på smör, glass, ost och andra mjölk- produkter. stigit, -Mjölkbristen har vållat en stor oro inom me- "jerlindustrin från Minnesota till "Texas, I fem stater i mellanväs- tern här ett mycket snabbt fall i mjölkproduktionen inträffat se- > nasté månaderna. ' Den, referera- de tidningen talar öm mjölkpro- ducenternas tysta uttåg utan för- - varning. Enbart i Wisconsin har 2.000 -mjölkproducenter slutat. på 1 tre. månader — vilket är 'nor- malt för ett år annars — men nu tycks ingen kingre vara in- tresseräd av att ta över deras . Produktion. Ingen vet vad som hänt, Men man anser.att det hela beror på dålig lönsamhet några år inom mjölkproduktionen,: på osäkra framtidsutsikter, på en svag fo- derskörd och. på. konkurrens från-ren köttproduktion, som lör nar Big bättre, : Detta'låter naturligtvis 's som. en saga. för den som upplever den nuvarande svenska jordbrukspo- | litiska debatten, "Men en saga kan innehålla ett korn av san- ning." Och vi skulle faktiskt inte bli förvånade om den jordbruks- 7 politik, som man nu tydligen. är beredd. att genomföra från an- svarigt "håll, skulle. leda till att också vii Sverige får uppleva mjölkproducenternas' tysta. och snabba, uttåg utan förvarning. .. Rå blir det intressant: att se, bl hur :svenska folkets. mjölk- och köttförsörjning. ordnas. Och 'hur priserna blir, gemensamt: med... Hallands L: menar. RLE-tid- |" T nge; skall:eka med”: e Serostrattik” öda vin ri ' Eistället för att rutinmässigt ”begära "utlåtanden från ett myc- ket stort antal mer 'eller 'mindre berörda myndigheter, . organisa- tioner 'm:. fl, borde 'remissinstan- "serna för varje: särskilt fall; upp: » delas i tre kategorier; :: ".Tilll den första grupp skulle endast..räknas ett.begränsat.an- tal direkt berörda instänser från vilka . JR AE -finford- rades av departementet." Kostna- "Berna; för remissutlåtanden från dessa” ' remissinstanser ' :skulle helt ; bäras av .den: införärande ” myndigneten. Till 'den andra” kategorin. skul- le sådana -myndigheter ;hänföras: "som själva: begärde "att få-avge sina synpunkter och. vilkas kost- ; nader för remissvaren helt: eller delvis skulle kunna ersättas om de" i det. konkreta : fallet bedöm- des” "vara av "stört "värde; "Till: den tredje och sista grup: - pen. skulle"alla övriga: myndighe: Ta organisationer m.: R fälle" att "på egen be "kostnad yttra sig. . a om på. sådant! sätt kille stora besparingar ;, kunna." "göras ; då "många" framkrystade : och där: méd "ofta! föga” värdefulla syn] .bunkter inte skulle anses "värda sitt "pris här detta" blev känt och : måste : av: beställaren, Samti igt skulle det finnas” Kvar samma "möjligheter: som. nu att genom. . synpunkter "och - kritik påverka den slutliga" bedömnin- "gen. av. "en": utredning: genom akademisk -grundutbildning." Men 5 fiske ibland. Och bilderna för se- mesteralbumet därhemma 'är . det . meror för undervattensbruk. Pe AR a EN NY VÄRLD. »ningar;; ruiner, och amforor, under: vattensgrottor : "med underjordisk; sjöar — som man bära kan nå ”un .dervattensvägen” — och en fascine- nde, djur-.. och' växtvärld, Tur- u också ganska nära flykter, Dykutflyk- jupdykning är en "Eobby som -man'. själv måste "uppleva för' att riktigt "kunna : förstå" dess : säregna tjusning; säger (pportäykarförbun- na striktsombud -- Stockholm sson, på. plats. på. Rhodos, där äl der Club 33; S dyköenter nå- A gZ "Stock: ill fram fs september. + I ;Man-har också intim kontakt med myndigheterna '. på - Rhodo: hjälpt, till med: . uppläggningen ' äv I | sdetta dykcenter. "Man har dessutom N tillgång till navalmedicinsk expertis, dj ”Djupdykning har kommit på mo" också. sörjt. för genom specialka= . plett utrustning. fö S vara användbar också ovanför vatt- net i vÄr det. dyrt med djupdykning som hobby? Ingalunda, det" är bil-' ligåre': än att gå på nattklubb -— och ra lektioner I än andé, rå, Och, i tian ingår "också en kom-' apparatdykning : under, en "timme 'Kunnigt folk kommer inte heller : att "såknas"” e 4 procent. av i Sveriges 100 "mäktigaste" "direktörer : har. > I kraven, st:ger; i en yngre: grupp jämförliga toppdirektörer har man väsentligt högre "utbildning, an- delen "med "doktorsexamen i eko- nomi" och", teknologi har ökat, an- ”| märkningsvärt. Detta är. ett' av resultaten "i en: " Sifo-undersök- ning som "tidningen Veckans affä- rer låtit göra. VA: kommenterar: "Denna" utveckling förstör even. tuella- .drömmar- -Om . direktören SKALEPT » "PRISÖVERVAKNING ” ORDAS' DET MYCKET OM - dessa dagar "från socialdemo- ”kratiskt håll," noterar" Väst.er- snorrlands Allehanda: Ir ; Konsumenterna bör i eget in. tiesse” vara -prismedvetna meri de " begriper : också att ökade. löne- "kostnader inte kan tas ur luften; "De slår "igenom i priserna. Men varken en :prismedveten. allmän. "het kan' lika litet som prisöver- "vakningskampanjer. lösa; proble- men; därför: krävs” andra tag än dem regeringen. visat-i sin eko- nomiska politik, Utan :' ätt rege - ringens "inflåtiönsdrivande ”skat- e- och utgiftspölitik ersätts av andra ' tag kommer vi” aldrig ur Jriflationsspiralen.” Ds | EN Tidnin YVF själva verkét har avtalsupp: ”görelsen” inneburit en i och för "sig berättigad löneökning för de "närmaste treårsperiodén betyder "nära" 30 procent."'Det är viktigt "att "konsumenterna får klara be- sked "på: denna punkt, så att de «inte: Kter--lura sig av ' den pris- övervakningskampanj, . som - so- .cialdemokratin nu inleder. Det är inte rätta vägen att komma till ..rätta med våra svårigheter. Det » krävs djärvare tag än så för att vi skall komma. ur. vår. infla- tionsspiral. "Men: i stället för att på allvar "söka bot för den obehaglaga ' e- : konomiska utvecklingen inriktar sig regeringen. på avdelningsma- jälvfinans erade; 1 r I'növrer för att lugna, konsumen- ; terna,: betonas det, >handelsånställda, söm under den |; elj mödosamt” "klättrat uppför: ” trappstegen.: i. företaget; "Tvärtom finns det.'eh' tendens' mot att di rektörsämnen ' utbildar sig" under medvetet: — för. att ':sedan efter utbildningen. hamna .i- en "position mycket" nära ; toppen." Vilket: kan vara” deprimerande | för, tjänste- män söm tror på gamla myter öm att'vandrå den långa vägen. Möj- ligen:-håller' den långa vägen.på att' stängas, till. förmån för de i längre: och väl utbildade: - uristörna” går kräftgäng, . dét 'är-alldeles klart att den. juridis- "ka: - utbildningen ” tappat 'sin 'en gång. så självklara: nyttighet för avancemang - till" de - högsta :top- parna..-Nära 50 procent av topp- direktörerna "har . civilingenjörs- examen — men ekonomerna . stor- mär, fram: dels" har, andelen, ökat, dels skulle drygt hälften av topp- direktörerna i dag välja en eko- börja "om igen, " : : + Specialinriktning efter” studier: förvånansvärt mänga, , hela ' 47 procent” "iden "yngre. hälften av toppdirektörerna; har försäljning som: sin specialitet. 2 :Det.: verkligt . dåliga". bämvetet har... toppdirektörerna emellertid för” sina: bristande ' kunskaper 'i främmande språk; 39 procent kän- de -sig -inte tillräckligt utbildade, En filosofi som förefaller kunna |” allt” längre tid och allt mer mål nomisk' utbildning om" de. finge" — Det är bästa platsen för dyk= ning.. Men Rhodos har dessutom. så MN mycket annat att bjuda på. Det är, ett underbart semestermål med nö= jen av valla de slag. ppgifter |! oöm”hur' Många heltidstjänster. som i; livsmedelsbutikerna tack: vare :riktningar,. skriver studierektor : I Mats Olsson i. Fri" Köpenskap. Man : kan. tryggt. våga utgå. från att.det Frör "sig "om. åtskilliga tiotusental, | Några: hundratals ' miljoner ', ; kostnadssidan har” rationäliserats på bort. . Men” om: 'ratiohaliséringsproces- a: sen” högst : "Väsentligt: minskat .be- hovet "av -mekaniskt” manuell” ar- betskraft.'så har, den "samtidigt i hög grad ökat: behovet' av 'kvalita- tivt "god "personal: i" butikerna — brett." örienterade" företagsledare, medarbetare med 'självständighet, överblick och Personlighet; - : i Vad är det som: har 'skett.'och sker? : Kort sagt: en lång rad me- kaniska : arb gare utför om och utom: butikerna. . Pakete- ring? "och uppvägning, tidsödande spring. mellan: disk och ”lagerut- rymmen,» ; dagliga J.examensprov: i 'Jfråga "om: Jånga < additioner är .Jexempel.på. dylika. arbetsmoment, som helt eller”delvis övertagits av |]: "tekniska" "hjälpre del (kassaappa- sn raten '— "aldrig "trött :i' huvudet) . och: av, konsumenterna, som i. sb- |” butiken går många av.de steg som erfordras föratt: fylla” kassarna, € minskat . behovet ' av arbetskraft. :: Men . den . har. sam- tidigt .i hög grad ' ökat...:beho- vet av. kvalitativt god personal i butikerna, Medarbetare som kan arbeta genom och . med -de tek- niska” hjälpmedlen,” medarbetare, som" i varje ögonblick är medvet- na om kravet. att: gestalta: miljö och klimat så, att butikerna:inte blir. lismedelsteknologiska 'milseer utan frodigt levnadsglada' och in- spirerande : mötesplatser mellan kund, vara och säljare, +: i Hela näringslivet kan av erfa renhet vittna om detta: En' ökad företagsekonomisk rationalisering kräver :mera ' kvalificerade, ' brett orienterade i företagsledare; '. "och varje 'satsning på tekniska” hjälp- -medel kräver färre anställda men 1 gengäld betydligt mera .välutbil- dad personal, ; . Att: satsa på 'medarbåtare . med god grundutbildning är givetvis dyrare än att anställa okvalifice- rad "arbetskraft, men det innebär en väl motiverad och "nödvändig investering i företagets möjlighe- ter att framgångsrikt ..överleva i den framtida « föränderlighetens värld. hn ökad. offentlig "verksamhet. "och stigande - skattekrav är det pers- pektiv som - långtidsutredningen drar upp för resten av 1960-talet. Och "dessa tendenser blir än mer markerade om man tar med även 1970-talet -. i . blickfältet, skriver sekreterare Jan . Bröms, Industri- förbundet, i senaste numret ' av tidskriften Sunt Förnuft. .- . Hur -skall man kunna .lindra denna för. skattebetalarna mycket ögynnsamma: ' utveckling? Görs inget nu riskerar vi en skatteut- veckli - som - högst . avsevärt skälle nedsätta den svenska eko- nomins .' funktionsduglighet.: För det-. första - måste. man: "naturligt: Dystert framtidspers NT : för Tandets” skattebetalare. pektiv. vis kräva av våra" politiker att de visar. återhållsamhet med att dra på sig nya. offentliga utgifter. Den "snabba : stegringstakten . för den offentliga konsumtionen mås- te brytas då den utgör. den kraf- tigast bidragande orsaken till. det inflationsgap som uppstår. : » Skatteutvecklingen 'får konsekvenser . på - våra, möjlighe- ter att åtaga oss nya transfere- ringsutgifter.- Vidare måste - alla möjligheter till : rationaliseringar och 'effektivitetshöjande . åtgärder inom den offentliga 'sektorn -:till- .o|från: Karlskronavarvet, Ifrån sparats: -in - sedan ”50-talets början | - -råtionaliseringssträvanden: i: olikaF. Vv "mänsklig. arbets- . - Ni kratt, ombesöries; v. maskiner. in: i La också |. | Aktuell - "kommentar "Den !' nya” kommer att vara till stor fördel för : u-länderna, : hävdar "tidskrif- ten Aktuellt (s). Vi kan nämli- gen köpa socker av Indien, som är. tvunget att exportera' denna vara, Det är riktigt att Indien skulle "kunna tjäna på att vi kö- per vårt socker därifrån. En för- utsättning är att vi betalar unge- fär lika mycket för sockret som om ' vi ' producerat det här. hem- ma, Med nuvarande ' världsmark- nadspris tvingas ' indierna sälja sitt socker under produktionskost- naden. Det' upprörande i social- demokraternas utspel är att man lockar, med just detta låga. pris. Man vill alltså att vi I Sverige ska' utnyttja indiernas. mycket trängda läge för att. skaffa O88 socker. till .underpris, | H Expressen. ” Det . statliga pläneringsrådet har. börjat undersöka . massaindu- string. struktur. . Handelsdeparte- mentets sekreta utskott, d. vV. dess industriavdelning som så välvist. projekterar bl. a .folkhus har ock- så "studerat massaindustrin. Vad detta kan leda till kan man möj- ligen. ana, när mari vet, att det socialdemokratiskt . håll” i riksdagen redan för ett' par år sedan påyrkats "en investerings- | kontroll inom celiulosabranschen, Men kommer val, kommer : råd. Börjar det bli dags då att skriva ut recept till ' AP-fonderna ' att köpa , in sig "ordentligt: i en mas saindustri som. ut: fjänstemännens' lö som :den- gjorde -1- maj. Re ens, attack :-mot stjänstemänneris krav: kan” betraktas som” ett nytt exempel på hur: trängd regering- en. finner sin : position” vara. Det närmast föregående. eimplet var regeringens” "falsk espeglirgar sina? väljare” bland: LO-folket. med skärpta , tongångar; mot. tjänste. : Ny Tid Så i i Göteborg har" an- -märkt: på:att folkpartiet där vid sitt nomineringsmöte tog så god tid på sig, Det var intensiva: dis- .kussioner, och voteringar "med Proposition och : kontrapfoposi. | tion och: endast tolv namn blev klara. i "varje krets. GP finner «en sådan anordning att föredra framför den -kvävande enighet som utmärkte socialdemokrater. nas” nomineringsmöte där och det vill man helt instämma ji 7 Även" inom socialdemokrating led har öpposition mot tillväga. |: 'gångssättet vid 'de egna mötena ”rests och i Ny Tid skildrar” en "Skribent ett sådant möte: ”Namn läggs fram på "bordet vid rnomi- " neringssammanträdet och nam: nen läses upp. "Presentationen av kandidaterna är mycket summa- risk och "vissa kortfattade ' -infor- mationer lämnas muntligen. Be: träffande kandidat” på. valbar” plats kan t. ex. bara UPplysas att han ibland haft. ordet ' på kom: munmöten, att han arbetat: för partiet och över huvud taget. är ”bra”. När. det gäller de. till om. . val föreslagna: fullmäktigerepre: sentanterna anses . tydligen ingen vidare -- motivering - nödvändig. .”God . sed”. föreskriver troligen -att..de avtomatiskt. skall omväl- jas.: Inte är det & en ) hominering sc som är idealisk för en demokrati! ; :<(Helsingborgs Å : Dagblad): nansiering Md stälet för skattefi. nansierin de. tjänster, som erbjuds medborgarna och på så sätt låta dem på frivillig. Väg ,bi- varatas. Slutligen bör man :inom den offentliga sektorn i ökad" ut-. sträckning . övergå till -Pygiisf-maning ti politikerna, draga tin finansierin; gen "av offentliga utgifterna, ångade redningen är itlkerna. en en: ut: jordbrukspolitiken” om. sänkta, ivsmedelspriser, : "Nu är "Att socialdemokraterna kulle förlora åtskilliga sympatisörer på sina många oförsikttga utspel på sistone , var väntat. Attackerna mot jordbruksnärlngen, monarkin, tjänstemännen och den uppenba: ra ovilligheten att ge. landet en modern författning kan inte und- gå att sätta” spår. . En": alldeleg färsk" Sifo-undersökning ger ock: så vid handen att regeringspar- tiet tappat avsevärd terräng. Vid förra valet fick' socialdemokratin 47,3 procent av: alla röster, Nu har andelen, enligt Sifo, sjunkit ' till 40 procent och tillsammans med: kommunisterna kommer de inte upp till mer än 45. procent; Antalet osäkra väljare, är endast tio procent. a och med att den 8. k. sam hällsbevakningen ' (i madio "och TV). kraftigt utvidgats och med- arbetarnas tyckande fätt' allt fri. are spelrum . har den alltid Ia- s. [tenta faran för, likriktning blivit tydligt ' märkbar, ' Ensidigheten röjer sig inte minst i själva ur- valet, "liksom "i' valet av fråge: ställningar.” Det är orimligt att en institution med så betydande sändningsmöjligheter skall vara så 'konformistisK, Ändå är ' man i färd med att ge denna vår nyaste statskyrka ' ännu mer" "makt, i - Haändelstidningen,' En ' effektiv . haverikommission för trafikolyckor blir alltmer mo- tiverad. ” Mycket talar för. att, Åor: svenska överheten” för - -cyklister- na?” De! -uninas." " knappast” "någon yEg > -asfaltkant på gator" och gar: ER inbillar. sig, lingen. J i parkeringsplats Yr trånga... Pål i, V-K gitta ha” på sig: ” en damtidi ing. Att Alva . Myrdal. brukar. ha väl digt söta hattar. får vi inte låt- sas om. Då an inte ekvationen ETT. ORD - oc PÅ VÄ (GEN I håven själva fått lära av Gud att' älska varandra. (1 Tess. 4: 9). ; När en "av mina: söner. var H- ten och gick' i. andra klassen I |Skolan, hände det 'eti" morgon, att jag blev tvungen att: fara till nn, stad. omkring tre. mil ; från hemmet, : "Jag ringde till: en av .grannfruarna "och. sade, att jag skulle försöka" vara hemma: igen, när. min son. kom från . skolan. Och så "frågade jag : henna,. om hon "inte skulle" vilja; vara ' så vänlig” och "hålla "ett. öga" på ho- nom, 'om' jag '-blev' fördröjd. 'Det lovade hon , att göra. Så: skrev jag, en, liten lapp till hon och lade "den. på trappan: "Jag: uträttade "mit kom, hem. render. och ungefär ' en halvtimme :Jefter. det: att skolan ' slutat. : Min son "kom; springande ' emot mig ". OC "jag sade" att jag var 'så' led: Sen," att: jag inte kommit hem i » "Fick du: min ; 'brevlapp?” : mamma”, ”svaråde. han, ' ”Kunde' du läsa den?” frågade : jag leenda, då ”Nej”, fick jag. "till svar, ”men . Och stod: Kram : från Mamma”. när jag såg 'det, 'så' visste jag att allt var: bra”. ;och ;"Det- största. av” allt: I ett. hem är kärlek: — Guds kärlek till 053 Når kärlek. am varann, >...
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.