- ne LAROI a NIDNING Fes ee - oe | - a isdagen den 10 maj 1966 1 Något om överskottens Wlenma — | Aktuell: TT fas : ” ] n omständighet - som = ofta |unionen som tredje land i värl- dessa näringar "företräder just ' yn m enta r . När kan förslag. väntas från . lämpligt jatt pröva frågan om de. glömmes bort då man, diskuterar|den ifråga om stålproduktionen. | tillverkningsområden, vilka till- - länsdemokratiutredni ifter som kunde anses till- möjligheterna: för att satsa pål Den svenska ståltillverkningen]|godoser de mest primära beho-|l - de'en vidgad länsdemokrati, från i höra en "statlig länsförvaltning. I ' | ett. tämligen ensidigt industriellt |har svårigheter' att kämpa .med|ven, Genom en förståndig av- . nr gar. centerpartisten" " Harald 'Pet- ' gtsta hand skulle man ha haft att ' | näringsliv - är att. långvariga läven ifråga om priserna,” Arti-]vägning och en rimlig plats för ”Förläggningen” av y franska trup- alla hinder reses när det gäller terssön i "Kvänum statsministern, ; avväga . länsindelningen - så att överskott. för. framtiden förefal |keln 1 Ekonomisk revy redovisar [dessa näringar i ett lands eko- r till V ästt; skland anses ' ha|att förändra -: nuvarande. förhål. Interpellanten "undrar vidåre om ' lämpliga områden. skapas, ler kunna; uppkomma "inom in- |bottenpriser och toppriser mel-inomi kan betydligt större säker- på > ntlig roll|landen. Vid ett, maktskifte skul. ' -regeringén' avser att låta' försla? ' länskomuniunal och statligt regio= dustriområdena - likaväl som: tidi-]lan 1954 och 1965. Det lägsta het vinnas jämfört med en allt |spelat . en inte "oväsentlig le det snart visa sig att sva. från nämnda utredning samt: i ; . fö 1t gare -, inom - "jordbruksområdet, | exemplifierade priset är 46,50 ' kr |för ensidig satsning på industri-|för. den försoning mellan de ? lätt. kan övervi .gen från nämnda jr g samt." nal styrelse- och förval tningsor- « .| Man. glömmer lätt den väsentliga | per kg 'och. det. högsta 65,80.|er, vilkas existens till väsentlig franska och' tyska folken, som |righeterna . 15 nnag länsför = lä i ) . faktorn att :”nya”, industriländer] Prisvariationen - är : naturligtvis|del grundas på exportmarkna-|, - atnd a. för|till glädje för. alla lyssnare och dni å -en; Tidspånéri hör "blivit" deri”, genom . skicklig ledning hastigt]|ansenlig. . Det - nämnda «högsta |derna. är .en av förutsättningarn sam | tittare som nu matas med. en samordnad beredning för att få I omvända. konstaterar interpellan- kan . blomstra .upp och lämna så lpriset är 41,5 procent högre än| Det är markant för den svens |stabilare ' fred och bättre att fåtal komponerad och : till/'stånd en så ändamålsenlig or-! ten och anser, därför 'att det är Istora bidrag till. världsförsörj-|det nämnda lägsta priset. Dockjika efterkrigsdiskussionen att man [arbete i' Europa. Varje år harlav kost. -ganisation som möjligt 'av styrel- | desto” angelägnare” att en nödvän ningen .ifråga: om :den ena eller län dessa variationer. mycket små lunderlåtit att analysera orsakerna 40.000 - unga franska: värnplikti- fastslagen kost. sen och förvaltningen på länspla” | dig "samordning : sker "vid '. rege andra, artikeln att den köpkraf-|jämförda med variationerna + 1 till den högst-betydande fram- a. sänts till Västtyskland för) - II Sydsvenska Dagbladet net. -- t ringens: beredning” och bearbet tiga efterfrågan. inte räcker. till. vissa. priser på jordbruksområ- gång som förevarit inom. indu- Eg tt års. tjänstgöring. MA Länsförvaltningsutredningen' till-' ning "av. d - ; | Naturligtvis..är detta i stor om-jdet. Som exempel kan: nämnas |striområdet. Framgången är ilungefär ett års I t att|: Me a klockringhing en kvarts Kallades '1961 och skall enligt di- förslag. '| fattning .;en , organisatorisk "fråga, | sockerpriserna' under . , 1963/64, | och . för. salg mycket glädjande | Det. är, allmänt omvittnat a ä I övén - hela landet Inledy - rektiven' granska ' och framlägga I! > Så- lång tydligen inte 'ré-'. | ty: det som. människorna i värl | Då steg sockerpriserna i den in-loch den svenska industriledning-|dessa franska soldater och dén imme a 12 maj 3 . förslag angående principerna för "tänkt" den: tillsatt ” den "producerar har man råd att lternationella . marknaden så lens förmåga att anpassa utveck- tyska divilbefolkningen — trivts] den dag — den maj — då ; Ang > prir n geringen "tänkt" när. den: investera eller förbru-|starkt 'att'. högsta priset underTlingen till den aktuella markna- å andra, intel|hundraärsminnet av, representa. den, statliga länsförvaltningens ; dessa tre” utredriingar," vars: m : r emellertid en världs-|ett är vär 'mer än 200, procent|den har varit ytterst fruktbring- mycket -bna med var: aterna | tionsreformen ' skall ” firas, Man ordnande. för framtiden, Länsin- | sättning" organisatorfisk . fråga och "detta högre” än. lägsta - priset. i ande, Det kan” dock 'inte förne-|minst därför att ”myndighetern j; ndra om inte & ' delningsutredningen, > -' tillkallad i punkter.” -| gör” problemet" svårt." Det är som | -'. Under -'överskådlig tid fram- | kas . och : bör" heller: inte undan- på. ömse håll målmedvetet främ-| kan , nästan u one de . 1963, har att -undersöka hur' läs : | bekant, besvärligt " nog att " sam | över" kommer med all' säkerhet |skymmas, : att - svensk industri jat alla försök" att slå bryggor festkommitterade har + förtagit ”..nen bör vara uppbyggda som om ordna tillverkningen på det ena jöverskottskapaciteten' "och ' svå lunder. den här åsyftade epoken Han de två nationaliteterna,. sig,: Så underbart är ändå” inte ' råden ifrämst för statlig 'förvalt> ex. industriarbetareri. eller. ..andra :'området". inom ,ettjrigheter. -.att anpassa. resursut- | har : haft ' ett: speciellt ' övertag | Mella det faktum att vi är 1966 lyckli. ning . och" Jandstingskommunal | 18 kronor; för. en. "dagstidning enskilt land eller inom en ' grupp [nyttjandet i. världen mellan' olika | genom : att landet” skonades från |. Nord stra Skånes Tidningar i loen är befri ade från en riksda, -verh het kratiutred= : or. för.” livsmedlen” av: jdänder.- Så amycket” iller. en produktionsgrenar . sate M bereda deltagande Ly kriget. jr dustel |: : uppdelad på. adel, präster, bor: i , — det blir: problemet jet gäller; en stora :'svårigheter, .: Avvägningen | var. över, s svensk industri = , ” bla pre som tilsaties Fe skall per år. ro ortlonar- 2 feed anpassning för -hela världen. .Det|av: näringslivet; i den: mån | moderniserad och ' konsoliderad | > Våra” erfarenheter från xrige gare och bönder. Det skulle kän. 2 älvetyrelsen ift ” Hl het FR Fa a om inom ”jord- krävs, - . "Överskotten '. skall | denna « avvägning ”kan "påverkas | med -: full ' kapacitet ' och > kunde | åren”... påverkar." "såtillvida ' för- nas me - meningsfyllt att få fira .'nala självstyrelsens uppgifter oc etenz är. fråg Pp ia; absorberas, :;' ingenting | med avsiktliga: och planerade åt- | leverera : just under den period, |svarsviljan -som-de i hög grad Kåd inet 7 arbetsfördelningen mellan : regiö-- brukspolitiken.- Enligt statens. » ”distributionem” | gärder :— kommer "därmed 'att|då andra länder ute. i Europa lar den äldre generationens enkaimmarri agens nförande ””nala organ och riksstyrelsen, - - ? dar var vidare iakomstberäle | fungerar! så. perfekt att. utbuden | vara en ytterst. viktig. uppgift. |som bäst. behövde våra” produk- präglar ' de' - 1 ofrånikom- —'med eller utan kloekringning | . Från de två förstnämnda ut- ]. ningar Inko y ofte 10 I hös- | Verkligen ..möter ; en .: efterfrågan] En': sådan" avvägning måste emel-|ter' för "återuppbyggnaden. . Nu hällning. Det: är. vä och ' festbankett. ; redningarna kan man enligt riks= | Karens. in omsteftersläp ning Om! med "betalningskap citet.; Så sker |lertid- grundas - på 'medvetandet/är "emellertid sedan länge indu-|ligt- att en- viss klyfta uppkom: Nn Fiskilstuna-Kuriren « dagsberättelsen vänta förslag in« : man toge” SE: Krafttag”. och: höj- | inte. Skälen -härtill' skall vi inte|om och' förståelsen av. de. risker |strierna ' återuppbyggda i kon-|mer till de. yngre,: som inte har fröna : nevarande. år, påpekar interpel ; åa in på i detta . sammanhang. | som : ett alltför: ensidigt - närings | kurrentländerna. De står på lika nde ' tevelser” och) ös » Janten:;- : Länsdemokratiutrednin- 3 de-de: "Priser ;Jordbrukaren. får VE nog:.;.det. uppstår . en .s. :k. liv 'oundgängligen : medför: under | villkor ': — "och de: har t.:o. m. därför måhän da är "benägna att |' En . sak kan. man vara- över. : gens arbete beräknås pågå under '| med 3 procent så I för familjen )Överskottssituation > inom ; olika | en. tid, : då :produktionskapacite. | väsentligt :” bättre " villkor på |därför t perspek. | tygad om och det "är. att. rege. hela innevarande år och det korn-” a år Men det ev varuområden, Detta torde” bli:en |ten:' tenderar att: kunna. "stiga | grund av - vårt höga" "löneläge, | se sakernå ur ett annat p ringen "öch LO inte 'kommer att f'exemplet ovan. Men det s ökad; realitet: allt. efter, som den Jalltför: starkt på enskilda punk-|Sverige kan inte i längden. höja |tiv. ; Det: spontana engagemanget mer! att ägnas åt frågan om Också betyda 'en "mycket. väsent-| ] 5 mårschera' fråm taktfast under H industriella : produktionen '.spridesi ter. :1'. förhållande till" den. aktu- | levnadsstandarden för - - "vissa | blir förmodl; gen mindre” de . + Vidgad Cemokrati på länsplänet. . gt reduktion, i ”jordbrukarens | 4; 1 = Det blir|ella -efterfrågan. . 'En förnufti er genom inflation: Infla- ett standar på vilket det står: ID lä tred: fterslä n "re | HI säll: fler'vländer, : : ella "efterfrågan. : uftig | grupper genom tion. : Infla yhgre årgångarna, - behovet av : en "uppläggning som "utr =] inkomstefters RE Tr "e GE rare ätt" sämordna : och av-| fördelning + av -: näringslivets. :re-] tonen - har ' medfört "betydande ch "klargörande moti-| — vi kräver ' socialisering av ” ningsarbetet fått öppnar enligt in! duktion” ; med” ca;3.000 ronör. ga. t. ex.:bilfabrikationen, när. surse.. på .olika'. tillverkningar |omställningar och omfördelningar hållfasta och "klargör: d n den svenska industrin. + terpellanten svårigheter för den|. tio:; länder : har: betydande :.pro- | och :. .servicetjänster . blir .. med Jav- "inkomster : och ' kapital. . Det | veringar ' större. . ”Det” ställer Sådant vore otaktiskt.' Man ; önskvärda . samordningen soms att ”fålduktion,. än” då . ett. par länder | andra ' ord : en ännu” mer viktig är emellertid ”inge.; vapen "'som | ökade krav: på. försvarsupplys- kommer att tassa fram i strump också understrukits i direktiven. 4 a n Man borde först söka bedöma vil-j lästerna och socsaliseringen. kom- | dominerade: SNS angelägenhet "än ' tidigare. 'Den iduger' i" det '-långa loppet mot ningen” i framtiden.” : 5; " |bakgrunden. "skulle förtiäna 'ett| konkurrensen: på - världsmarkna: DON Het ka uppgifter som med fördel kan| : 1 ökat " beaktande även "när : det jden. Där blir det-helt avgörande] ;:. ul Dagens - Ny eter mer att" kallas något annat än .-. anförtros åt en-regional styrelse| : gäller "den? iz Sverige Te hur. det" Hager. till med effekti-]' sa as socialisering och motiveras med ' gen förvaltning, eftersom avsik-] : .om -"-Jordbruksnä- viteten produ tionen. op | " Må - vara " att ctvämänistera den, . fulla, sysselsättnå gen,. nä byielsén' på länsplänet skoll 3 Jinte; längr e står; 3 nn ringslivets - «> investeringssvårjig . " styrelsen” på länsplånet skall tär. |handlingsposition-/ "ill tet; "ka italbristeri. och” den- " kas: Därefter" skulle" det Ha varit; | tjänstemän”. — hans - ställning ; är]: Pp | Jändå "så. "pass" utsatt, . satt han bort " avhålla | sig från F : direkta " inhopp i: den: pågående 7 ävtals-' I diskussionen, : Genom , att: därtill]. yttra ' sig i' mycket . drastiska '.or- kommer att vara mindr dalag göt han olja på én brasa / wi) mot” 1.700 "år "1960. Den :traditio-| han tände. « - i s inom” några "år " kommer -att "ha | nella”: rmöbelhandelns T marknads] : se tillbaka pår en .ovanligt -gynn- kanske” "bara" '200::. möbelföretag | andel: har minskat : kraftigt och Si: g-] sam. utveckling .med..en -fyrdubb- | kvar: i Sverige;. skriver: ordföran- | beräknas nu” ligga -på 50-—60 pro. Pet. är. regeringen” och dess lad. produktion;.sedan, krigsslutet. | den” i. Trätndustrins :branschorga- | cent: Mäångfilialföretagen och låg-|"" Vet at TV:s utbygg- Situationen, på : -stålmärknaden” i | nisation - Arthur :Herentz.1 en'ar-|prisföretagen -—d.”v.: s.'lågser- parti "som försena TV:s. ME världen» har; dock;. radikalt." änd- | tikel -i "tidskriften Trä: Utveck- | viceföretagen;' vinner i betydelse. I nad och det-är från samma håll rats: sedan. '50-talet.- Den. globala] lingen, inom möbelindustrin kom- : överkapaciteten, sor : pressat: ned | mer "att påskyndas. av en alltmer tilltagande” konkurrens :från" 'ut- landet; och" särskilt. då: från län ed; låg sarbetslöner, - |-:-Importe av: möbler ökade med procent - från. .1963 til : : ] imligen' från. 47,3 till 88,8]: något av en en - nederlag. my så hade det blivit, Inder :samma tid: ökade skola”? Det tycker en .del ”social-]- Nu blev: sossemotionen bara en' | "produktionen" 'mellan'..” 1947 med. endast +40:'pröcent | demokrater ssom ansett. att : det demonstrationshistoria ochvingen- och "1956 samt ytterligåre en. för: | från 64,9 till..91,2 milj.; kr; Från | futtiga statsbidraget på 100. kro-| dubbling', från, 1956 "till.:1985.: :Att öststaterna,'.som: 1965 svarade för | nor: per. är.: :ochz: barn: gott: och - Åz ittills ”: varit , tillfredsstäl-l 227 procent "av: vår möbelimport, | väl' kan. slopas, : "+ > "n' hård dust. blev det också Sn P Jlande. -och att tillfälliga besvär- köpte vi för 20,2 milj. Den: svens- |" Nu- har "riksdagen beslutat ' 'så, om . bestämmelsen ' att :minst- två d uttalande milj. kr. "större än? igheter kunnat övervinnas, ”där- ka möbelindustrin ”har "fått sin | och + många .är «de: som; fruktar | tredjedelar. av; platserna. i barn- Aftonbladet. ”synnerligen an- ' Man har tidigare ” "väntat ”en| de höjda t bägeriprisorna slår ige- ittnar.' ovedersägligen 7 dén | marknad. krympt . med : 15,2 ' milj. Jatt .lekskolan. därmed . försvinner. |stugorna ska .vara daghemsplat- märkningsvärt”--att detaljhandeln förbättring i år," men, räknar | nom. kan: nog tas "för: givet, Såhär + nämnda: -utvecklingen.:+ Vad | kr. vilket drabbar: de 'konjunktur-] Det -gör.den nu ialla fall inte |ser., och ' en; tredjedel . fungera]; Stockholm: plötsligt: har - inhi- nujmed ett oförändrat stort :'ex- hårt på de ,som livsmedels- | Som "nu oroar "är emellertid : den känsligaste .. och ko kurrenssva-| helt, :genom:.: att. barnstugor, som | som lekskola för att' barnstugan/ Pp g IG Sd priserna är. kan man vidare: an-. väldiga ”käpaditetstillväxten hos gaste företager ;ti | det, nu..ska kallas, ;, inrymmer | överhuvud ska få statsbidrag. berat priskriget på. mjölk, ” fd portunderskott, detta är; myc ta; att” konsumenternå ; tämligen nya länder i'branschen. PRE: konk - iu också” ”lekskola. : >> «| > Om jen kommun +» t. ex. med > Begär hr. Olsson, inte” väl myc: ket. allvarligt: med fake P vår terade över: dyrare br Här. liksom, 'på :så-många andra C-tt konkurrens ås Fist, förerag Men faran. är att de' fristående mindre . differentierat: näringsliv 'valutareserv.” HärtDl' "är nöj- 'rområden det. Japan 'som ” sva- E : lekskolorna : blir -mindre: i antal | — inte har' behov av så; många - : / omsättning av 100.000 :kr per ar- ningen av prisnivån med hela endtar Svarade. Jupan för. "nio vår betare mot 53.000 kr/år 1008. Den- |—- och. det: kan. inte .de. många | daghemsplatser, så" föredrar man 5 procent ett "uttryck för en joner ton "av: en total” tillverk-| "2 högre siffra” kan "nås endast mammor som : välsignat = leksko- kanske "att. bygga: större” antal kostnadsstégring -'som - försäm-| öms - n-< industri! som har tt 7 sådänt:”rotfäste ” Stadsfullmäktiges: ordförande 1 Skövde”. "reser tillsammans "med ett 50-tal. 'SABOj :gubbar (Sveriges Jallmännyttiga böstadsföretag) till Ryssland ”- "för att studera = bo: stadsfrågor. : 3 Folket W: att vi tror. att” frys: sarna - kan : ha. "mycket : att. lära ut: om bostadspolitiken, men det för t.' ex."att" begränsa. importen: eller : '.devälvera -krönan,:. sade cénterledaren.. Gunnar > Hedlund r & Luleå" på: söndagen. "Av: 1-majtalen att a v förståels in LL ning på näringslivet. Enligt vär > mening., måste” Kapitalförsörj- ..ningen: förbättras för ”rävarukostnader: > »Det kan inte "finns något” att -hämta för en bostadspolitiker. Dock: hoppas vi:att resan inte resulterar i en ny” skövdefestival "med - Fröken | V påvisade” 'han:ratt: spårinmälen; i |.-en limpa: kostade minäre:ä STOCKHOLMS DAGSTIDNING. vara omöjligt. Enklast. sker det n . ped HÅR GATT UPP . kanske genom att skola om låg- av professor. Crafoords förslag 1 med 5 öre, skriver RLF. | lönearbetarna så ätt de kan flyt "att räkna en "människa ' såsom NyG Tidning med änledning : etta- som. I haven: : ät och a inhämtat .och haven hört, av mig p ett : anfö. | och sett -hos. mig,. det skolen I den till. 1970 räknas emellertid med : att | FOm möjliggör användandet: av 28 miljonen Kronor. IL barn lan sä liter tamt dmande: att Jansen 1 utrikeshandeln påford- DET ÄR V SPRLIGE BRA & |2Y: 300 miljoner ton ' totalt. Det niska hjälpmedel: : är "mer. än: 20. procent. En. vä-|. Antalet möbelbutiker anser, nr 100 kronorna till-fristående 1lek-|få' för deras ärnstugeverksam, ) ägnades - des: "tåg. en mycket 1 nävaran ” ac . en vi de läge tyvärr mäste Me tallarbetaren Men ga har inom stålområdet liksom ligt.- Aas på ”ecklesiastikminister :' -Eden- : | löneföretagen. I.dessa tider: av [mer "nu "efter USA och Sovjet- tår: i .motion. gått : emot: det, :'--. | form” diskuterades, .—. Den" ska |. Det är inte snyggt att springa | man” ändå "bitter. .-Hr - Edenman MA an : FRA NT "I dessa: tider då de t Kr a. å Jlärartäth : nad frän de rubriker det blir driver man inga låglöneföretag:- rigen” skall utan. att själv ha et talas så Pp eten. detta "slag. Den-regeln bö de: tidningskonsument, ' som are' uppgörelse. "Ännu mer kan geln bör gälla no g Ppg: rande som fick .många instäm- | göra: och & Kall. fridens Gud. il. '4: Jordbru et. jördörukspoll- lan vara. glada : ät. lekskoleplatser. -Men då: riskera nåns enom en hård rationalisering av A.g ; rar rar: det svenska näringslivets tiken” anklagas tillräckligt! ofta Det” betyder miljoner. dom, stal. Produktionen och en” "långtgående Statsrådet Ulla Lindströms re Pr att Bå miste fom bidraget. el i är: . ' - S liserin; i till n, | slag till” väsentligt, ökat statligt r: Nilsson: i rålund (cp) |: > fkonkurrensförmåga på ' utländs- för" sådant 'som annat bär'skul- | procent. I 'en -prognos fört. år öm möjllga ändandet. a : marknaderna. Den. negativa 'ba- roduktionslinor - och andra tek 48.-miljoner: kronor, — till barn. | man . så, litet tagit hänsyn. tillj..- B Japan svarar för 63 miljoner ton |P! stugeverksamheten ':. innebar . ock- Koramuners "varierande... : behov ö kling . av : och de konsekvenser majti lent, rar också . att överefterfrågan Wo man nom > vtalskon- så. förslag om avveckling. av: de 'venser regeln" kan; jtågen ' var "så oroa; de k ' dämpas.” För vår del har. vi| 23 NNE - setitlig, del. av” kapacitetsökning. | Herentz före, slutet. av 1960-talet skolor. ' Detta mötte ' stark. kritik > Pl. 'd, dragit slutsatsen att ran steuktioner/ kan” Cge' extra "hjälp | en under de senaste tio åren. har d i redan före "riksdagsbehandlingen. : vil] stor del av tiden i TV.. och radio. : till" :”de'- lågavlönade, ' påpekar | tillkommit i Japan, Landet ifrå- | I debatten hettade det till ordent- "Det gick "knappast . att :tvivla Men denna; uppmärksamhet kan vän - inom sk - | ta” även med "angelägna' re det. vore - ännu” bättre om : man | angra industrier — « och ”en” del "Förutom den borgerliga "fron- | mans” ärliga ; mening .'om .. folkz ; former: Inom. den offentliga helt kunde få bort de värsta | Jåg oerhörd". ex anston; ban kont fen. mot.. elopandet. av! bidraget Oona Här hare förslag om sektorn, : fev pansio apan köm- hade också . fem . socialdemokrar | höjt ' statsbidrag” till denna skol- arbetskraftsbrist borde det inte » Men i . voteringen - kring 'för. | höjas” till ' högskolenivä, ' det har ee slaget" lade alla fem ner sina den : förutsättningar :till; > : | röster. ov - Men på . folkhögskolehåll "är | ' i Å ifrån sina egna förslag bara för | Vill” begränsa timundervi 1. AA id” ningen. Utan förvarning | 2 till andra branscher där för add från och med det ögonblick att” ” rädda” regeringen från ett |i veckan till. 35, i "Särskilda fell "ochi all stillhet — till: skin. | 'tjänsten;: är, bättre. -Utan folk |; Märnfunktionerna” upphört: ; Då lärartätnosna I Också minska . "givit "sitt: lmedgivande om det | "mycket" om ; tomtj obberi och B lan: iha nde ln : även i riksdagen: restes rö te öh eskuren, ti är en prishöjning som kostar läglöngarbotorna / än. nägon tidi- us” bli' föremål. för ingrepp ' av as vara "skäl att erinra om att det d t' ka d t IR Mattsson i "till dess livet här flytt defini . sannerligen inte är bara enskil- eg svens a un re köper en dagstidning om dagen | dock' de flesta" låglönearbetare | "tivt, Därefter bör, det : da som gör goda aff k. "tjäna. på att byta jobb, efte vara de gör goda affärer i mar! ca 18 kronor om året. I och för ] Pp e - anhörigas -.sak.-.att : besluta. om manden. ” - z Stockholr : (TT): - : Hur många gånger har inte eko-1" En rejäl tilltufsnt eventuell omskolning. vad s Nyss "sålde" staten” Jag" behöver inte” söka länge sig är prishöjningen säkert helt | "rn "sådan, privat Höneaktion 2 öm vä börsndad: kroppen til Nys kxhol ed. . | mer varnat för en snart komman- | minalvårdsstyrelsen ing hr för att finha' en » inspirerande motiverad av ökade kostnader: | kan ge mera än de centrala för- örande inte själv |: till 'Stockholm "med: minst sagt | ar betalningsbalansrubbning, som | jesson I Falköping tom /PÖr:| Kristen: — nm "mört. Hon" mötte Antag att en svensk familj handlingarna tillsammans:' : uttryckt: någon bestämd önskan | lysande avans. I det "samman | skulle bli. följden av den alltför | motion om den vB, (ep), vars allt i livet '-med:. utgångspunkt .Å testamente eller på annat sätt. ; 3 : s.k. frivård br med 2 barn har ett matkonto på "En stor del av lantbrukets fölk :Skarven mellan liv och död kan . hanget. påminner oss en brev: starka "inflationen 1i' Sverige. Det särskilt om 'en effektivisering Rad från sin kristna tro. I; den at: 500 kronor i månaden, Det blir] har på det sättet kommit till-ex- -inte” få skriv; ffä !] svenska: ”undret” har 'emellertid | övervak mosfären; växte : "och in ? . BALTe göras till' något undan- ivare om en annan a är." os a a ningssystemet, blivit . till. jag upp tar bort värdet, av. Importrade Varit konstant. de senaste ären. SR lt. gen ande äller .. Våren 1952: sålde" Haparanda Vanligt parallell utveckling av ex "Men krimindbists styret bra, I När Jag sota Plan fu öplevde N rara MW a Des . : - savlidne : til ex. trans ta- i i N p rdss! - liv: + omsättni :s:De' svenska konfektionsarbe- ”Honskirurgins . förfogande. enilgt | stad till stadens. socialdemokra:| port och import under de se-|de- i remissyttrande: ästa hä FOrgen, :: hade, jag' inga. svårlg- . förädlings-. och distributions-. tarna skolas om och kommer-till å kostnader, återstår ca 1.600 kro-1 andra: branscher. med bättre lön- F nägra särskilda - nör, som utgör. ersättning för | 'samhet... Efter ' några. år är 'åt- råvaror från' det svenska jord-| minstone de yngre av dem gla- bruket. Höjs priset till: jordbru-] da över utvecklingen, Hela värt karen med 1 procent så betyder samhälle ? tjänar, på. ömändring: tiska" arbetarkommun ett" par naste 17 åren, gällande både över hr Bö heter. att ta på regler, .vilk lå rjesson: hb N som hon förtrös synes föresväva .en - av a - tomter. Priset sattes lägt därför | längre och kortare perioder, skri-|”grovt förvansbadr "uppgifter! å 1 Guds. kärleksfulla: "ledning. När -som yttrat sig 'efter professor | att tomterna skulle. bebyggas | artikel i törelisetidntD sen I nina vår” oförsiktigt' gjort ” äv fera. vag fann, det svårt att accep . Crafoords. framträdande, > :z + med ett medboörgarhus. Det byg. | gersta Forum. ags g a. kriminalvärdsstyrelsen, a Guds vilja. i" sitt lv, tyck "1" Hr Börj tes. .det' va mig Det vore lyckligt om det all- get blev emellertid . aldrig av.|- Denna frapperande” jämnhet ildem som. tar nuv nämligen. till =— "därför at Ior. Alba gjort det, alltså merutgifter på 16 kro- ”varliga "men ofrånkomliga Pro- |" Hösten. 1963” äterköpte staden förloppet har medfört, att vi trots Iker och ting innen na Rå sa- | så, nor per år för denna familj. "De industriellt. Kalvatvecklade ' blemet om "var' gränsen 'skall|l' tomterna till ett pris som var Sv mälivt låg ALAT Sad (mot I ett kort inlägg : avfyrade Hill Ibland - när Svärigheterna hö ar 1:-genomsni endast tre an För nörmjordbrukaren 'med 25 "länder: som fått; ;SVenska”. inidå- i dragas mellan liv. och död disku: ha åker, d. v. s. den gårdsstorlek M r som legat till grund för prispo- litiken, betyder detta — om man en ordentlig . salva . pade "sig erinrad ig va atrex. "åtta gånger högre än, det social | månaders import) hittills in dss 3 - salva "mot kriminal- Ae Jag mn strier inom sina gränser förlorar terades utan en alltför hård an- demokraterna hade -: betalt. Ef.| haft några PM älutapäfrestninger = (yrelsen för dess orättmä. rösta Då GnR det att äte a an H el mör! inte. heller på affären. ne knytning till frågan om rätten tersom arbetarkommunen ägt (sedan 1947). Först ären 1965—66| "Den. Mmörka”.. : I "ekonomiska .., kriser ba u mick” "ningen N s ser ut il ti - ; : far de siffror ni ab > sttlet VARJE Av KALL På FRIN, | a Poges rer oe marken mer än 10 år utgick ie brott i denna harmoni Det stora TV pe örats ha MS hur. nar Där. "för fråm' — en inkomstförbättring | -CIPEN '. |: döden mäste - bedömas på' sam. | +” olsatfonsvinstskatt. + | problem som nu u ”Rför em till. vante chefen för kel Säkrade 055 alt Gua skulle 8? midra ord betyda eh skalle Med]: -om den enskildes . förfogande : ma” sätt,' oavsett vilken defini- Men ingen ihördeg. taka om fällig. konjunkturbetonad rubb- Ean tirektör T : : sätt vad: vi behövde "på: annat tion av den nu mycket kraftiga |: över sin egen "kropp borde vara on .som ' användes" för att av- oförtjänt markvärdesstegring. : ning, som snabbt försvinner utan | för AE knaj Jag naniket han - också gjordt, inkomsteftersläpningen för jord-! uteslutet, "Skriver. ”Upsa öra nä ir döden. inträtt. . od: (Medborgaren)- nvarliga produktions- eller sys. från 'andra. min tro vore TE Jag (Forts & å sid. 7 he : ek dem: ”ingjuten.; 1 mitt barna” . ärta och växte. upp i..den.''. NA tern NCR i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.