: främgängar Ö +.3 > Enligt. beräkningar "planteras SSA LAHOLMS TIDNING Onsdagen den 11 maj -1968 Mirkliga motsägelser Jördbruksministern höll. maj- "tar i Adalen. och återkom där- vid till.den tidigare diskussio- nen; i" "jordbruksfrågorna, ”Ada- lingarna . lyssnade . andäktigt”, står det i Dagens Nyheter, Hr . Holmqvist hade i” itt tal ut- "tryckt förvåning” över att geringsuttalandena ifråga . 0 jordbrukspolitiken hade väckt "uppseende." Han - ville "nu till släta över och framhöll att, förändringarna inte skall drivas snabbare : än att ”Sub- ” folk ifår' "sysselsättning: ' : ventioner . skall sättas in "och i det : nörrländska : jordbruket ld får "vissa särskilda arrangemang ; vidtas, för att. säkra värt gas : + liga behov”; ” kt Uttalandet om 7 subventioner- : na är ju, märkligt, Det år and: "ra takter än . vad som har tillämpats 'av jordbruksutred- ” ningens majoritet . såväl som äv” regeringen i tidigare utta- ” landen. : Utredningsmajoritetens! + förlag, lär, sävitt är. bekant LU bland "mycket - annat avse att i den subvention som utgår på den till mejerier invägda:' mjöl- i ken -: för övrigt den' enda I direkta "subvention 'som utgår : på :jordbruksprodukter. 1 Sve + rige skall: avvecklas, "Detta ; deklarerade" även. "landshövding vå : Netzén Åfröitt föredrag: "vid årets. tjä Och så: kom ” svecka; ' roch "förklarar att ”sub- : ventioner "skall sättas in”. .Myc- 3 ket. I .både Jordbruksministerns |] -. och :. andra = socialdemokraters uttalanden i jordbruksfrågorna verkar ”som ; om ' man” ansåge - vad som - helst]: vv acts kans” Impa 8 något: annat. i IE . » deklaration fav. RK order jordbruksininister; han; kom: in. på” frågan: nomsnittliga-"'. prisnivå v viska" mår ki ide " ger. utländska andlytiker Vv Ukans affärer: a edan; t. ek. Sverige. p& Vär ubblat sin: persoribiispfodtk: U tion och. export, har japariérna :, På samma tid 9-faldigat sin” pro: ” duktion, : :20-faldigat . exporten. "I" grannlandet” Finland: här . japanerna efter bara tre. . säljansträngningar ” på denna marknad lyckats distansera - Volvo och Saab och: "sålde i fjol . dubbelt så mänga : bilar "som svenskarna, : > oh . "Tidningen ' rapporterar att - Toyota 1 fjol räknade med att säl- ja ca: 1,500' vagnar. i Sverige, Isuzu. närmare 2.000. års "LANDSKAPSBILDEN HOTAS : ungefär" 15, 000 hektar åker äårli- "gen" igen med . skog, ' skriver . "Väst rbottens. Kuriren: » Lika. "mycket lämnas varje 'år : till: "okontrollerad igenväxning: Det, är de. senare arealerna som ..utgör problemet. Kommer vi: 1 framtiden att ha . 100.000-tåls : hektar försumpad, risig och eko- nomiskt värdelös skog, där, tidi- ; gare fanns odlad mark? Det är alltså, inte endast skönhetsvär- den det" gäller. > ' + Jordbruksbygden' som ' växer ågen, "med 'redskapsvrak, 'ned- fallna stängsel och söndervittra- de hus kvar I buskagen, är en del i det stora problemet 'med förstörelsen av vår natur, Vi har -också den fortfarande i stort sett okontrollerade fritids-|.. bebyggelsen, ' som långt " ifrån alltid: utgör någon”. tilltalande anblick, men där vi: alltjämt saknar. enhetliga normer för planering och tillståndsgivning. Till detta . kommer: - industrins - våttenföroreningar och det mo- derna: samhällets enormt ökan- de kvantiteter avfall — engångs- glasen t ex, har ju blivit en : landsplåga, ' bilvraken ' "är ett gammalt bekymmer redan, där man endast kan 'förvåna -sig över att ingenting, änny blivit gjorta ';... > Vad vil, behöver. är regionala arbetsprogram "för att hindra " förstörelsen att fortsätta. Okon- trollerad igenväxning av äåker- mark borde t ex. inte få före- komma. Om de på senare tid ofta om- talade" 'semesterbyarna skall ha . Någon, framtid, är det säkert en förutsättning att öppna och kul- tiverade marker också finns kvar runt husen,.Inga turister kommer till byar där de måste] ”bärskörden. 1965 slog fel"; .- "kritiserar, =+;"'. Fröja sig fram. a d det 'gäller området i stort. tror jag inte. vi skall räkna med att ;.den nya" jordbrukspplitiken kan 'ge oss : billigare” priser”: pet sär, naturligtvis” 'tacknämt ligt." "detta ”ytt eh fällts." + Samtidigt" äv det "dock beklagligt 'att : både ”jordbruks- ministern och andra inom den söclaldemokratiska ' partiledning- en "har jgjort - uttalanden” som inneburit löften och förespeg- lingar till " Konsumenterna om betydandé'"' prissänkningar” >på jordbruksprodukter, Av: "s-pres- sén har dessa 'Ppåståenden som bekant: slagits -upp :'och "gjorts "till "ett. stort hummer ' i den påbörjade: "valrörelsen." Det” "är inte ' rimligt "att: Sjedande 'per- . sonér ”äridrar "sina > attityder” 1 jordbruksfrägan frän” den ena dagen tillsden” "andr "tydligen alltefter vad; som. anses lämp- ligt ur propagandasynpunkt. '; i 3 I sockerfrågan: återkom "den gamla vanliga - äxan: "med. 'på- v de; vfyrtiotre.' öre' och | samtidigt" därmed göra : de da” ioch" sängen: |? ett fuppen- |det”andra:arbetarens: omsorg om Bland : "arbetarna i jordbruket är allmänhet: antalet - kvinnor. större” än antalet: män, Det.be: ror:: delvis: på, att Sovjetunionen deltagit..i krig. under. den se- naste mansäldern. En annan or- sak till, att man ser så mycket kvinnor ute i vad ':vi' kallar karl- arbete, ,'är ..den' ' moraliska : upp-.: fattningen om - arbetsfördelningen . mellan ”man' och kvinna. Det är. ofta kvinnor som håller i' skaftet : på. spadar ' och: skovlar. ' Enligt ryssarnas . vanor. .skall det bara: vara. så; och” ingen. tycker det. är'skonstigt. En svensk man tyc-' ker. det vär ' underligt att. se'en, kvinna "som . murare, :trädgårds-' arbetare 'i- stan eller som förare: av. väghyvel. — Men i gengäld är :" inte "arbetstakten på: långt när så 'uppjagad där som i Sve-, rige. ; Från landsvägen såg: man ofta .arbetslag: ute på fälten för' att”rensa "i någon gröda, volma hö elertigöra något annat ar-' bete.' Någon hets" i' arbetet :tyck-' tesvaldrig:: förekomma, utan: istäl-' let vär” dess . motsats ofta driven, till sin” ytterlighet: "De kvinn- liga ' lantarbetarna : transporteras till... och. från > arbetsplatsen - ute på i fälten. med lastbilar. Jag såg jämt. .Jastbilar . komma : med last- flaket” fullpackat 'av kvinnor. på väg til ler” från” "jobbet på fäl- tet::iv : Så > värst mnekaniserat 'och ra: tionaliserat..är...arbetet- inte - all- tid. Det förekom,. att bredvid "eri; odern,' ”bandtraktor med plog kvinna'', och: skar gräs . Det. ena var givetvis kollektivjordbrukets -arbete'. och den -flitige arbetaren att komma | upp som porträtt” på den anslags- tavla som, är placerad i: byns centrum. ' Här offentliggöres ”vil- ka som, gjort ett gott jobb, som exempel: månadens -: duktigaste mjölkerska. - Varje ' : mjölkerska har, sina. vissa :; kor: hon ' sköter och då gäller det för henne att nå ' höga: avkastningssiffror. ” Vi- dare ' står också mitt .i byarna ; stora : färgglada :. affischer. eller 'plakat "föreställande 't.' ex. en kvinna "med barn, en :arbeterska med sädeskärvar;i famnen eller tillsammans med” en . flock. feta grisar. Mitt '.i alltsammans ' all- tid: en jättcbild av: Lenin, som fotografi; "+ staty :' eller +. målning. Detta . system med premieringar för ; goda. arbetsinsatser tillämpas allmänt : i "Sovjet. och skall na- turligtvis" sporra » till : goda ' ar- betsinsatser..: Hur - arbetarna upp- fattar 'detta "är svårt att komma underfund. med,” om : de verkli- gen :läter: sig. påverkas eller bara går. förbi med" en. likgiltig: blick den; "egna ”hushållskon.. Ett: annat exempel-var. hästen, som till sin uppgift. hade. att packa en plan- silo,. Det;.var: meningen, 'att . kra- ken: skulle traska, runt , på . en. silaget . så detta packades, . men finurlig :: som -> han > var .. gjorde han, sig :inte det; besväret utan i ett hörn och; åt av. stället. Naturligare - är ästen. framför. ..en y vår. . motoriserade "Arbetarna : p ; kollektivjordbru- ken Är. organiserade .motsvarande våra " fackföreningar. : Alla 'trak- torskötare ' är” anslutna - till "en å' väg Nog” så tidylliskt" i g imen.' dessa :stäckars s;inte..: ske Iycket dnplock, från en resa I Sov) vid. entrén till utställningsområdet" i Kiev. blev alltid. först välkomnad : av direktören och han hoppades; ant besöket "skulle vara 'ett "led ”' strävandet att : stärka förbindel- serna mellan Sovjet och Sverige. Sådant . är alltid ' glädjande: att höra. På 'ett ställe hade't.o.m. byns alla flickor plockat.massor av blommor. .och delade ut. till oss besökare, (Det var där. stats- ministern . gjort ett besök och tydligen . gjort ett gott intryck, vilket vi hade glädje av). Direk- tören vid. varje . sovehos berätta- de som inledning om driften på jordbruket 1 fråga. Vid . dessa tillfällen framhölls altid: den goda ; service : som ” ordnats förl byinvånarna. - Märk. att. byarna på. landsbygden utgöras av kol chosen/sovchosen. Mellan - dem finns nästan "endast. de enorma fälten eller betesmarker, 'Således var man mycket stolt: över att centralradio installerats... Det .in- nebar, att mottagaren fanns 'cen- |” tralt och de olika familjerna då hade; sina "egna: högtalare." Likaså :| demonstrerades: på . ett 'ställe ”en barnkrubba, där. mammorna :-läm- nade. in sina småbarn; medan de själva. var 'på arbete. Stan- darden där: var inte: med . den: -i:'Sverige: få . | mot; allt. större, enheter "ända till en ksorganisation. ” ;.De "högre tjä männen" har, på samma sätt sina-;" organisationer.;' -- På 5; varje sovchos ::eller...kolchos : finns en av. staten” tillsatt: direktör, vilken” har: en. stab .omkring ' sig av-ag- ronomer,'. veterinärer," ingenjörer, m” KL specialister..: Turister . blir alltid "väl mottagna. och" rikligt trakterade vidj: besök: i: någen by: Den, rejsetler jag deltog i timmar. n.-Vidare var. "arbetarnas .'Iö- enligt” "uppgift 60—150 rubel » månad, vilket: motsvarar .345 kronor..;,Goda är- betsinsatser'; belönas. med "ti ex extra. semjster'; eller; vistelse. på kurort.” En? stor "ära är” det, för. RLF:tidningen ; Smöret' kommer" ju; im. "jord- - bruksministerns' förslag: .realise: ras, att bli' väsentligt dyrare så den lyxen” får” väl den” pigge pojken bara: smaka på: dagarna: " Tv I broschyren upplyse: öm att av prisstegringarna' un- der "1965 berpdde. ”0,3 'procent på ökade jordbrukspriser — en ligt regler. som alla partier 'va- rit eniga om i riksdagen” samt 0,4 procent på att frukt- "och Nåja, ””slog fel” kanske är 11 tet starkt, men en- dålig frukt- och bärskörd betyder alltså mer för konsumenterna än den jord- brukspolitik: sora "man. nu- vill förändra och som mar så starkt -Men sinnet fö roportioner är. söm "bekant inte så ;välutveck- lat, när. man : ger: fram, emot kommer att på alla områden kräva". företagsformer som även kan nyttiggöra sig. av partiellt tillgänglig arbetskraft, förmodar, Jordbrukarnas Föreningsblad: . Inom jordbruket -är säsonghe- roendet ofrånkomligt, och i viss grad är 'detta —'i varje fall för den tid vi'kan.överblicka" — fallet "även" inom ' : skogsbruket. Ännu står därför säsongmässigt tillgänglig arbetskraft till. buds, men i och ' med. ytterligare minskning av befolkningen i de mindre jordbruksbygderna' skul le även den försvinna. Det ge- mensamma, 'säsongutjämnande utnyttjandet..av arbetskraften i det kombinerade jord- och skogsbruket är en lika effektiv som enkel lösning på sysselsätt: | nings-' och - arbetskraftsproble. men, Skall vi för framtiden kun- na "räkna. med en' konkurrens. . kraftig. - | beträffande > | akademikerna :. gängen”i. åldrarna 30—39 år över- ensstämmer med: vad: som- gäller för giftå--kvinnor i allmänhet och sammanhänger” naturligtvis med att: "det" "genomsnittliga antalet .barn under 16 'år:är störst i des- 'sa åldrär, "Vad beträffar återgång- en. till: förvärvsarbete ; efter ' de barnrikaste ? åldrarna : är. bilden mera "'splittrad; Kvinnliga: civil ingenjörer samt "jurister och'sam- hällsvetare "har. en: låg. återgångs- frekvens, .: Farmacevterna återgår i relativt" stor utsträckning, men de når” ändå :inte i medelåldern upptill. samma förvärvsfrekvens, som "de har: i åldersgruppen. un der-30 år... i presenterar : ett ansenligt "utbild ningskapital, som" samhället, verk- ligen” har anledning -att tillvarata och: "utnyttja," skriver" sekreterare: F, » Tobissony Saco, i'en ar- i-numerärt avseende liten" grupp.» men t-ur i.samhällsekonomisk > syn-: vinkel har de. större betydelsecän | vad” deras” antal utvisar. på; grundval: av. ”material”. från 1960 / års” folkräkning, enligt vil. ken7 det ” då "fanns cirka 17.000 kviänliga" akademiker, ' har.” prog- nosinstitutet inom statistiska cen- trälbyrån' utfört en specialstudie ' förvärvsverksamhet och "yrkesval bland" kvinnor .med visst utbildning. Av: de 17.000 var 1960 "nästan : 12.000: eller -'70. prol > cent 'yrkesverksamma. . Motsvaran-| 7 de' procenttal" för samtliga ' kvin. nor var: 38 procent. Om man för- delar" de kvinnliga akademikerna efter "civilstånd "finner. man att 62 procent av de gifta och 82 procent av de icke gifta förvärvs- arbetar.;. Motsvarande ' siffror: för hela: den. kvinnliga befolkningen i yrkesverksam ålder är 26.pro- cent resp. 60. procent. Skillnaden mellan, ; kvinnliga akademiker ' och kvinnor ' 1' allmänhet är sålunda särskilt: markerad . för de gifta kvinnornas del I. » Man: finner bland de kvinnliga en" koncentration ”Kedjebrevslavinen skiljer sig principiellt - från. vanligt lotteri genom att .vars och ens' vinst bygger på- insatser Å efterskott, "Idern.I åldersskiktet 30—39 år är till. vissa , speciella "yrken, Den mest framträdande” tendensen är att dé gärna:'söker sig till peda- gogiskt " anbete- och . detta "gäller även för kvinnor, som inte är ut- examinerade . från. de. filosofiska fakulteterna." För ”agronomer, ci- vilekonomer, samhällsvetare och teologer liksom. för filosofer gäl- ler, att' en. större andel av. kvin: norna.-än av männen ägnar sig åt lärarverksamhet. -Förvärvsverksamheten ' varierar naturligtvis" med avseende på ål förvärvsfrekvensen lägst för näs- tan - alla. :utbildningsgrupper.. Av- vikelsen för. läkare och tandlä- kare. är. ointressant eftersom an- undvika” en långtgående avfolk- - Ding är detta den väg som mås- te följas inom huvuddelarna av . vårt land. :'Frågan har fätt praktisk ak- tualitet särskilt i samband med , tillkomaten av den nya Yord- » förvärvslagen, men verkningar- Pa v. den nya lagen blir i hög .dandsbygdsnäring: . och nin . grad; beroende av dess tillämp- "vem som. har tur utan vem som "hela lönar. sig praktiskt ' taget det frestande 'att lämna mer el- av andra, Det gäller inte främst kan "locka "med big Flest nya deltagare. Att sätta igång det alltid; därför är själva systemet klart demoraliserande. Det. vid- makthåller inställningen att ”de dumma får skylla sig själva, vi som begriper mer klarar oss all- tid”. : Själva ' uppbyggnaden gör ler; mindre ; "vilseledande förkla- ringar av hur det hela går till. I slutet på kedjorna, på förlo- rarplats, kommer nog som re- gel att återfinnas folk som sär- skilt väl skulle behövt sin hund- ralapp — de som inte har affärs- talan och inte är med i de inre cirklar där keiebreven först Sprids, j -"Ju förr spelet med kedjebrev och postväxlar tar slut, desto bättre, (Göteborgs-a Tiäningen) rande > inrättningar. Aktuell - kommentar . Faktum: är att socialdemokra- terna aldrig. på senare år släppt tanken”:på jatt socialisera 'inves- teringsvägen "— sedan de' gjort vad. de kunnat: för att lägga krokben. för” företagsamhetens eget ' investeringssparande och desorganiserat ' kapitalmarknaden. Det är som talen 1 maj visar mer 'än någonsin, frestande att vandra . denna väg till” socialis- men, De bidar sin tid och an tagligen : anser de:'att en kon- junkturförsämring . skulle . ge dem. chansen att .slå till, | mt Svenska Dagbladet; ” "pnligt "vissa uppgifter är re geringen. numera - ganska . oenig på -en, rad. centrala punkter. Bo: stadsfrågan är' en sådan. Fack- ekonomerna - i . finansdepartemen- tet" har "länge "arbetat för en omläggning! av. "bostadspolitiken. Inrikesministern. har hållit igen och haft stöd, av hr: Erlander. äng: lär numera ' lyssna "mer vad ekonomerna ' har "att ot - : "Kvällsposten H "Söetaldemokratin "stöter. ifrån sig jordbrukare, monarkister och tjänstemän. Det; räcker - till: ett kraftigt valnederlag, men för att vara + alldeles" säker bör parti ledningen se till att man får. in en fullträff på de "växande ung- domsrösterna . också." Kanske; hr Palme kan ordna . det. +” : Vestmanlands Läns Tidning Det går. Änte' : att” kräva att tjänstemännen-- skall , nöja: sig|s med låga löneökningar. om: man inte samtidigt är beredd ' till” en radikalt skattereform : och: 'effek- ”]tiva Atgärder för att stoppa. pris- "arbetarnas. porträtt i centri av en sovchosby.:" ss 1 senaste numret: Cav. ICA kuri- ren. har doktor Enoch Rosengren vid Nykterhetsnämndens Polikli- nik i Göteborg intervjuats om me- diciner mot alkoholism. Han har konstaterat ätt bl. a.'amitriptylin som dämpar ångest och nedstämd- het också har en mycket god. ver- kan på alkoholism. : Varför super "Jeppe? N : Den frågan har kommit en bit närmare sitt svar nu än när Hol- berg ställde den i :”Jeppe på ber- get”. Ännu är man visserligen. en bra "bit från grundorsaken till att en del människor medicinskt sett blir alkoholister och andra .inte Men en'sak har man märkt, och det är att många alkoholister H-- der av. depression och nedstämd- het och oro, Ofta är symtomen så lätta att de hos en annan person skulle gå läkaren förbi; Alkoholen ger 'en tillfällig lättnad meri ökar sedan ' depressionen. ne . Vad i stället? . "Hur skall man då få en ”alkoho- list att avstå från alkoholen? Man måste visa honom ett alternativ som inte enbart består av behärsk- ning. . Moraliska synpunkter ; på spritkonsumtionen .ger självförakt och gör enbart skada.' Det orkar han nämligen sällan med, - En' utväg som har prövats på senare är framför allt på depressi- va alkoholister är att ge en me- dicin som tar bort oron och dys- terheten 'och . gör det lättare för patienten att känaa tilltro till sig själv. Innebörden 1 ordet alkoho- lism bör vara rent medicinsk, och därmed menas att patienten- rea- gerar onormalt. på alkohol De mest framträdande kännetecknen är, att han inte kan sluta att dric- ka förrän flaskan är tom och att han har ett återställarbehov för jande dag. se Ios "> Mediciner "Vv "Det finns numera antidepressi- : Lugnände medicin m mot alkoholism |; efter alkohol. Doktor" Enoch; Ro sengren vid Nykterhetsnämndens Poliklinik i Göteborg har framför allt med," framgång. använt ett preparat Som heter "amitriptylHin. 250. patienter har: behandlats. 1.106 fall har patientens, reaktio- ner kontrollerats. en . längre. tid. De övriga fallen är likartade, Emellertid framhåller doktor Ro: sengren att enbart medicin inte hjälper. Det måste samarbete till. Patienten måste-.ha förtroende för polikliniken. och .. mestadels hålla köntakt en längre tid. Ofta tillgår det: så att patienten dagli- gen eller några gånger i veckan eller .månaden, allt efter omstän- digheterna,' hämtar "sin: medicin och kanske också får en vitamin. spruta, -: . s Själva : vanan att gå till. Poli kliniken. är 'också mycket. viktig. Han skall vara så inställd på att gå dit att han gör det:reflexions- vis även när spritbegäret kommer på. Patienten får då dubbelt stöd dels samtal som kommer honom att samla sin motståndskraft," dels ibland en' ändring eller förstärk- ning av medicineringen, som däm- par oron och: minskar spritbegä- ret. I lämpliga fall kan amitripty- lin då komma ifråga t.. o. m i form av en injektion... . Piller, nej tackt ” Många människor är rädda för tabletter. De menar då i allmän- het lugnande medicin, som har ungefär. samma. effekt som sprit, och de är. naturligtvis helt för- kastliga. Det finns emellertid and- ra tabletter som i måttliga doser är ofarliga -eller i varje fall mind- re skadliga än alkoholen. . Slutligen finns det en tredje typ av medicin och dit hör amitripty- linet och dess varianter. Där är det av. yttersta vikt att patienten följer läkarens ordination och tar tabletterna regelbundet: största fa- ran är att patienten på egen hand slutar ta medicinen eller minskar va mediciner som återställer jäm- vikten och även. .minskar längtan fjosen, q därför att han känner sig dem, ' 45 es . (Fonts, å sid. 6):' de ser de då” hans jus, demokraterna. inte. De vill att tjänstemännen . skall." acceptera ett avtalsföretag med uppenba- ra risker för beydande reallöne- minskningar. "Då finns: det: san- nerligen också skäl att tala om 'socialdemokratisk tjänstemanna. fientlighet. - - sö | Expressen Regeringsrätten har: med ' an: ledning av ett överklagande 1 Tidaholm" förklarat att det. är olagligt . om kommun. bekostar tryckningen av. de' i kommunal- valet deltagande partiernas -väl- sedlar, De kommuner:- som”! fort- sättningen . fattar liknande, beslut begår alltså ett brott "mot gäl ” lande lag. Men 'i: de." fall "där inget överklagande : skett torde besluten stå fast. su Sn ”"Man får” "därför, 'räkn med att det . även + fortsättningen tas chanser av kommuner. där: man räknar "med att ingen: skall op- ponera sig. Så "sker ju mycket ofta ifråga om de likaledes olag- liga kommunala. subventionerna. Förfarandet ' kan pågå" så! "länge ingen. utomstående instans t.' ex. en: kommunal: JO”,— får rätt - att. övervaka laglydnaden. Då: det ' föreligger stora- riskér för. mannamån , borde en” annan ordning, snarast. genomföras. "”'. : ' Sydsvenska Dagbladet "En. Önägortinda tillräcklig. or "| ganisation för vården av de”äld- s re «skulle utan: tvivel medföra stora Jättn der för! sjukvården i Sjukhusvården , Mm ste fektivare..” ” Veterligen är. | privatägda", Handelshögskolan Kp Stockholm” som” anlitar. testning- år som. " komplement”. till" skole betygen” vid, urvalet av, EG av "resurserna; vi långt ' kvar Till: dagen" H "och då behövs” alla krafter om” vi s all uppnå; Då ' skall" trafiks Kerhets- arbetet börja” från ett Ds ti slag enastående nytt Jäge — ishar möjlighet "att få” alla engagerade av trafikad kerlietstänkande, att fostra älla, innevåhare i en tra fiksäker” anda” av "Bestående. ka raktär, " ; Svensk Motor Tidning, "KAR : Och: fjuset är juviigt? är "gott. : solen. 11: 7); De ' flesta "av : våra. grannar är intresserade av ' att : arbeta äte På sina . tomter : och vårär ' "och tid på, att hålla gräsmattor och planteringar i. ordning. Vi ro- par. till varandra, utbyter häls: ningar ” eller besöker ” -varandra ibland ;' och 'jämför 'vära ; iaktta: gelser, Men. när. vintern. ; ; kom-' mer 'med ' kyla och kortare” da- gar,' håller vi oss mera inomhus och träffas" därför. inte- så ofta. . En' mörk höstmorgon.'när jag gick ut efter . mjölkflaskan, tog min närmaste granne .in sin tid- ning. Vi utbytte Kälsningar' och har "sade: ”Dagarna har -blivit Bå : korta,:.så nu ser : vi. inte mycket mer än ljuset från er”. . Jag har tänkt på hans yttran« de många gånger. De. dagliga bekymren och mörkret i världen tränger sig på oss. Jesus sade om sina lärljungar:-: ”I ären världens: ljus”. När de som :fam- lar i mörkret söker” efter en ljusstrimma som kan "vägleda när vänder. sig till 088? 20. N somrar ' använder . mari. mycken - stegringarna. Men det är social '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.