" "emellertid ändå inte tillgodoses "Vv Detta är något som, även v " ler likare fick misstankar om |. ' . vad utt den kommit att”fj 4 i i £ LAHOLMS TIDNING : | . .” Fru Lindströ . . : : t - Den kontroversiella - frågan - om effektivt stöd ät familjedag- + hemsverksamheten berördes en- dast 1 förbifarten 1 riksdagens stora debatt kring förslaget om "ökade ' statliga insatser "ifråga om barntillsynen, Att man med en dryg fördubbling av anslaget till barnstugor söker att repa- rera vad regeringen i 'så långa juder försummat på området är. naturligtvig bra. Den fort "satta kraftigt ökade. efterfrå- 'gån ' på daghemsplatser' kan med mindre än att. "samhället . Torsdagen den f : utreder: -+- för hur hon 'skall' förfara. "I den situationen "har; hon ploc- kat "in - familjedaghemsfrågan i sin'. numera 5 beryktade” familje- i Huka; er. svenska män och kvinnor, för här kommer . Mikael Ramel, .. ännu så länge beredning, , I riked 1 blev ”det';enkelt” för” fru -Lind- ström, hon nöjde sig med att hänvisa" till: utredning.” Mitten- partiernas - förslag om ''statsbi- drag till familjedaghemmen . en- ligt ' vad ,. socialstyrelsen . färe- slagit fick" stöd också" av. hö- gern,.' men; avvisades: av, social- demokraternav "-5er - . Frågan! om men är inte ' ned 5 ar Både . 'barnstugor "och 'familje- ten också . har familjed 'att tillgå. . : - motståndarna till: de -' enskilda "familjedaghemmen" — " erkänner, 'Andå kämpar man med näbbar .och 'klor' emot. varje tanke på --att genom statligt stöd effek- tivigera 'och utöka. denna” verk- samhetsform, Socfalstyrelsens blygsamma förslag om '2 kr 'per . dag och barn har väckt sällan skådad” Irrifatton” "hos främst arga ' 'soclaldemokratiska 'kvin- nor ». som - Iovordar kollektivets positiva , petydelse för / barnen, " Sta Ulla Lind DE TATA FÖRÄNDRINGARNA: AV -BILMODELLERNA med nya” tekniska detaljer var- je år. medför. .nya.-riksmoment, anser Östersunds;P.osten: Inte ens en mycket ingående prövning 't' förväg ' avslöjar ' alla svagheter, som , kan, uppkomma vid en intensiv användning av fordonet, :Självfallet är: det: med tanke på det stora antalet ,olyc- kor inte. möjligt med" en; kön- troll av - varje olycka: Manches.- "ter, Guardlan har för” Englands del vickt .tanken, att -en; kom; nilssion skulle besiktiga; nya: bl | lar som deltagit 1, trafikolyckor, |. En' haverikommiston: skulle in: rättas. med. ; några > geografiskt lämpligt, utspridda patruller.'Om poljsen, . försäkringsbolagen .., el- ätt brister 1 nya fordon, orsakät en: olycka kunde kommissionen tillkallas, "Yoda oa « Den borde då också undersöka ,vlika nya sikerhetsanordningar >som skulle" kunna" göra bila «« mindre trafikfarliga : " RR PENNINGVÄRDETS F RING" TONA + har numera blivit.så accepte- "franistå som "ofränkömlig, '; Emellertid "tycks. det. som "om.detta ' klara faktum " dock " Inte, "slagit 210 nom på alla” häll, ”fråmhåller ÖRSAN Sveriges Tandläkarför tj: TS SÖREN bunds Tidning: : "Den tandvårdstaxa > som nå gilller" för blivande och "nybliy- na mödrar fastställdes på basis av vissa uppgifter ' angående tandläkararvoden 1 landet :åren 1960 och 1961. Dessa aryvodesber lopp reducerades sedan av'riks: förslikrIngsverket: .och. :medlel.- "nalstyrelsen med c:a 23—30 pro. cent... Den taxa, som diärvid framkom, skulle fungera som äterbärlngstaxa, på vilken -pa- tlenten skulle erhålla 3I/4 I åter. bliving från försäkringskassan. På grund av den reduktion, de båda myndigheterna redan fö- retagit, kom den: reella återbi. ringen att endast uppgå till mel. lan 50 och G0 procent av erlag- ta narvodesbelopp, . 0 Staten brukar Icke stå främ- mande för att följa prisutveck- lingen och anpassa sina inkoms- ter" efter penningvärdesföränd- ringen, Det vore onekligen kon. sekvent om man även anpassade mödratandvårdstaxan i "samma takt, slutar tandläkarnas tid. ning, ee er RATIONALISERINGSBROMS rn Pengarna till tantbruksnämn. dernas fastighetsköp för yttre rationalisering ” sinar," erinrar Jordbrukarnas Före ningsblad: a Man klagar över att man måst skjuta på så gott som alla yt- terligare köp till nästa "budget- är, och man tror inte att situa- tlonen skall bli så mycket gynn- sammare då heller, Lantbruks- styrelsen begärde nämligen att få ytterligare 20 mkr för ända- målet, men med hänsyn till det statsfinansiella läget — prutade regeringen ned till 5 mkr. Kan man inte tillgodose det stora be hovet av markköp för yttre ra. tionalisering, så fär man för. söka kompensera genom att för. medla köp, en utväg som inte alltid står till buds, eller genom en snabbare omsättning av den köpta marken, . Knappheten på medet för det- ta ändamål stämmer ju inte rik- tigt med strävandena att främja den yttre ratlonaliseringen, men "den nya jordbrukspolitiken” ström "har | daghem- kommer 1 fortsättning- en "liksom hittills att” behövas om ” man” överhuvudtaget : skall kunna”. räkna'. med att. klara iav barntillsynen..” "Samhällets :- satser : måste.: sålunda sättas "på båda iområdeni! 1-5 ; Fru Lindström har att som ordförande "för. ;familjebered- ningeti ”ta "itu, med . frågan ; och sätta fart' på' detta” liksom.; så , många; ärenden -- som hennes "utredning" genant länge "sysslat med. i. H 4nt - sla er saker, konstaterar Fri Köpen. skap: -. Lan ; Orsakerna -är' (flera.; Varan behandlas "ofta som”: styvbarn, dessutom. :inverkär. våra. klimat- förhållanden: och de" långa. av- stånden, till:-odlarländerna och: sist ,men inte .minst stats: och kommuns, bristartde intresse för ,r a i att skapa bättre kostvanor, Först på: 1900-talet" tror."hesstmisterna att” vi när den fördubbling” för -närvin ven”-som' "sitt sätt Y 'grönsakssortl- i Keller<helt :omo- Det räcker inte med en NO färskvaruhantering, nya. kyllager och -maskiner för” sortering, ' tvätt, ' trimning, förpackning 10:::8! t.v. parallellt med "den" ökade .tekniska' bered- skapen; åste ,-det. investeras i utbildning: och rådgivning 1, bu- tikerra "ansvaret för utbudets : btandard' "ock :'kvalltet--ökar.:ju mer" grossisten. , engagerar. sig..A - färskVarudistributionens £ 2 MN elter utan 'Konsulenters,. "hjälp, : Kan drivas att'se rött inför otill- ; fredställande" ”'grönavdelningar . desto;jstörre chans'att ”styvbar: | net”, skall bil” ett. älskåt':sköte-. : barn även 1 butiken, Och bättre ” produktvärd,. aktivare ”- försälj: Spå! t-. "och ; grönsaks- allt ". kommer nte; bara en lovvärd t : snabbt Det, finns "Inte, ken "på: hälsa. för kund ' än en: ueC: ,och Ignande,' färgspra- Det svenska utredningsväsendet med tillhörande remissförfaran- de drar då: och då på sig kriti ken 'att-utgöra/. begravningsplats för frågor som börde kunna" av. göras [$nabbare; enklare och till lägre . kostnad för samhället. Kritik: av detta stag drunknar "dock! bnabbt it'krav på nya ut redningar och hela detta sveis- ka system har 'fått "något av .kvalttetsvara över sig, Det är då förvånande-'att regeringen till och från spelar bort det vär- de som ligger 1 systemet, Så har skett vid flera tillfällen på sistone. Regeringen har inte'lå- tit "utredningar ' arbeta ' färdigt innan den deklarerat en stånd- punkt — det gällde bl. al ar betstidskommittén "och : jord- bruksutredningen. " "Regeringen har. inte låtit. remissinstanserna få rimlig ud att bearbeta frå- gor med omfattande verkning. ar — det gällde bl. a.'sjukpen- ningpromemorian. "Regeringen har inte låtit , remissbehandla försäljning äv” frukt och. grön-|: för" folkhälsan — "rätt |. show helst.” ås "Vi träffade Mikael 1 den ra- hemma” på «lov - från internatskola där han, just slut- pluggade på sin realexamen. Det var i november som TV- med” Mikael Ramel. i. program- met '”””Ramel i rutan”. Parets produkt." Texten var Povels, mu- siken. Mikaels, >; > . - >:Mikael är, bara sjutton är men han började. julen 63. Låtar som justi'nu' bara -ligger,: men. som och göra något av när tiden är mogen.s.- N packet: II det: Mikael är ledare och- spelar kompgitarr... Två EP- skivor : har . bandet." redan ' gett ut.-på ' Povels : skivbolag Knäpp- upp, Har inte sålt. alltför, dåligt, anförtror, oss. Mikael . och tittar på I oss: :genom. "brun - glänsande modslugg - och 'hornbågade' glas- ÖgoM so een EE ts « I: sommar: ska: bandet turnera, eller ”uppträda lite:här och där”, ”Gmnar bra "pop - vill. ”säga. .. Melodin”. ska” fastna utan .att- vara alltför enkelt och menlöst hopsatt. Poplåtar av ty- pen:tretton' på dussinet, alla fyll- da. av: mer. eller. mindre olycklig kärlek är ingen konst att göra. Mikael. har själv. producerat mas- gor. 0 sr : : Mika "att Povel är utan 'jobbar- var och one kastar en blick såmarbet en-på-sitt. upp d take E ör. Povel'; tassa” omkring i övervåningen”. I 'filttofflorna. och . [skriver på tältrevyn ”På avigan”: baron "Ramel; jobbar, så: job- bar:-han» och ingen. journalist" av kvinna: född + ka slita... honom stor "främgång "på ' Svensktoppen just nu; med ”Ta av dig skorna”, där. annars" mest, gammal" omstu- vad; .och, ; lindrigt " uppfräschad rän trettiotalet trängs. "Ta: äv dig: &korna”- ä ciell. men ändå "enkel och helt kallt: ännat.' En: låt som fast- , det" gillar jag, 'säger' Junior med: uppriktig: beundran i rösten, Beundran: för den fulländade ga- lenskap "som "' Povel :'underhåller oss''med, ' Han ' skulle "gärna vilja skriva och ;komponera : för revy och teater som, Povel,. men kän- neb - att ännu: ett.. tag :vill .han ägna” sig . åt -bandet., Tids, nog visar det... sig. om. han. kri- va också, . ”bara” ” [pappa' Povels son, men en kille ” att räkna med inom framtida ' ? i Hur säkert som & melska ' trävillan ute på Lidingö, ” Solbacka , tittarna fick stifta, bekantskap -:- succémelodi .”En ren- familjepro- ; dukt” : vår faktiskt en familje-" har. hunnit "med att komponera - hela : femtiptalet - egna låtar, sen; han; ska sätta vettig text till. När. inte skolan star. hans tid: Hi anspråk' gör: popbandet :Steam- som: ledaren - själv-- uttrycker. -det.. kael: gillar pop — bra pop . gånska ” stolt över "honom, men: att. de'. inte. har, något speciellt 2 , där man mera" anar i . | kael ;Charlié- Bird ;:Man, tycker :om" grabben. Hans; Ramel. Junior en ren familjoprodukt [finai känsliga: ansikte "skiftar - ut-| tryck hela .tiden;j..och” han: re- sonerar vuxnare "och: mognare än Den ”gröria ' kavajen .i' manches- tersammet'",;' och :. de « popriktiga byxorna visar att han är skönt ung ' när det "gäller kläder. Ido- lerna .är.-Gals: and Pals, Beach Boys: och på gitarren diggar Mi- till tusen, ine iv Egen skiva + | DotA Så säger han" plötsligt, . liksom helt "apropå ””att ”jag har. gjort en "egen. skiva också”, Rösten är av att han egentligen gärna 1lå- tit bli ått tala" om det. . : « Det "är : fyra Jåtar med svensk text,. egna :alster . både text och musik: Jag "hår gjort den vid sidan "om :; plugget och " bandet. All - hö : "en :se- Så »tillägger. han efter Stockholm (TT): - En., reprivatisering . av "LKAB kan; knappast: bli: aktuell, svarar envoyé" Arne S. Lundberg ' på: en fråga. aven reporter i tidskriften Kontorsvärlden . om det är san- nöllkt, "att: en” borgerlig regering skulle. ”köpa tillbaka” de LKAB- aktier, "som" staten : förvärvade 1957. ,LKAB-chefen tycker att som det nu är; håller ' företaget väl '. [måttet :i' effektivitet. Hr . Lundberg -åberopar med- lemmen.i-.LKAB:s styrelse, .direk- "”Jtör Erlånd Waldenström i. Gräng- esbergsbolaget, som sägs kunna bestyrka detta. Projektet om för- säljning-av LKAB-aktier på öpp- na marknaden är och förblir ett Projekt. "Det hänger alldeles i luf- ten, - Det kan inte vara någon mening i:att. införa den. splitt- ring i äganderättsförhållandena, som" nyss, med "gott resultat av- skaffats, säger hr Lundberg, LKAB-chefen. uppger bl. a. vi- dåre 'i intervjun att gruvbolaget, som sålunda praktiskt taget ägs av staten, inte har några svårig- heter 'att 'oiganisationsvis: samar beta "med privatföretagen. På frå- gan varför det går så trögt att samarbeta i'ILO, är samarbetet går så bra på det nationella pla- net, svaran hr Lundberg att det är svårt att' komma ifrån olik- heterna 1 politiskt och ekono- miskt system. Han tror emeller- tid på en internationell utjäm- ning, d. v. s att ryssarna allt- mer närmar sig västern i vissa ting, medan arbetsgivarattityden i väster mildras, Det går emel- lertid långsamt — Kan man tänka sig en för ädling "av' LKAB-malmen före transport? har reportern bl a också frågat. | — Vilka kvaliteter som kun- derna önskar och som LKAB allt- så skall producera, är under oav- låtlig diskussion oss L frågor där depar gjort så genomgripande ändringar i utredningsförslag att dessa kan betraktas . som helt ställda på huvudet — bl, a, gällde det trak- skall väl, kan man hoppas, med. föra en ändring. ot tamentsbeskattningen . och. akie- vinstskatten. Borde inte en ga behandling av sakfrågor ges "högre prioritet än som nu varit fallet vid upprepade tillfällen? I ofArbetsgivaren) ” "I rar "envoyé: Lundberg. . Utom : till- verkning. av s. k.. pellets d..v. s. kulsinter -har-- LKAB under. 'sena- re "år vidtagit bl. :a, följande åt- gärder:> nedkrossning av stycke- malm. till:20 'mm;: bortsovring”.av mull :': som. ; separata ' Kvaliteter, framställning av olika sorters slig. Produktiviteten - härav vid bola- gets -anläggningar har ökat från knappa -2.000 ton är 1960 till över 3.100 ton nu, trots ökad produk- tion: under. jord. Alla: kvalitets- höjande, åtgärder kan kallas för- ädling... Stältillverkning : är : där- emot inte aktuell. möt a amel :— 'fotograferad' å ; gärna : vilja "skriva ' och" komponera ' för revy och teater” sön. :-. far: Povel. Tills vidare: ägnar: skolarbetet - helhjärtat åt -popbandet Steampacket,' för: vilket :ha 'är: bas och: där han- spelar. kompgitarr. -". 2 :; han. fig dock man” väntat av en sjuttonåring. |: helt :utan -koketteri,' snarare litel: blyg; och .. man> har en 'känsla|- : 1: familjens . Lidingövilla —' sku vid ' sådan 's av kund: :”jag : med Vi stirrar nog. lite oförstående, för. han » säger. förklarande.” 3 + — För en gångs :skull: är: jag stolt över: en grej jag gjort. Jag tror: faktiskt på: den, om :den blir utsläppt" förstås. he : Som - sagt ni -kommer..”at höra talas 'om Ramel Junior "en hel del i framtiden! Mas i | rad. ltan rik—fattig. Enligt ett klas- ä brättom : att skritisera” dem « som]. Aktuell: Solidaritet och samverkan över gränser och murar; det: rör sig om "tankar. vilkas praktiskt-poli- tiska räckvidd är svår att be döma. Den första internationalen startade vid en tidpunkt då mi- sären .var . gemensam - för .värl- dens "arbetare — då själva sväl ten var internationell. I dag är världssvälten, , som. .reser-> så enorma krav på mänsklig talang och - uppfinnarförmåga, .lokalise- Också : mellan = socialister, mellan arbetare gapar nu .klyf- en, da siskt 'internationellt arbetarslag- ord är visserligen. ”alla . männi- skor bröder”, Men'de. är djupt olika. lottade - bröder. ' ten ” Dagens Nyheter ' . Det: har lyckats . Wilson -och Callaghan att under loppet av 18 korta - månader "anpassa sig så att de nu är två kopior, av de - slöa, medelålders socialister som Skandinavien vimlar 'avi TER «sö 3 Spectator ni mi ta En eftersläpning: har .ägt rum i det: socialdemokratiska . partiet när det gäller 'idébildningen för- kunnar Ny Tid (s). Regerings- organet vill ha ökad socialise- ring. Annars blir. det ingen fö- retagsdemokrati 'framhåller tid- ningen utan att dock med ett enda ' ord ' visa, att :det ” skulle existera ett starkt inflytande för löntagarna 1 -de :statliga företa gen, Tidningen tycks: f, ö.:tveka om ' socialiseringen : ändå : är 'så populär. Man: kan tänka 'sig. vi ket . ramaskri . det. "skulle: blis.1 Sverige om .någon : föreslog att i in G , Volvo : skulle” socialiseras, "heter | 2" det. Tror Ny 'Tid alt en'sådan socialisering ; skulle ' :gagna ” det svenska: folkhushållet? = tx i Sydsvenska” Dagbladet >! 5 " Socialdemokraterna. åa vallade första ' maj ”socialiseringshunden, När ' det . konstaterades . fick.: de Skäms "man för jycken? såg den, H ; Eskilstuna-Kurlren -« en s' gruvar Stockholm" (TT). ">. -Dagens "gruvarbetare ka väl vara ' byggnadsarbetare;' "re patatör eller. maskinpassare: som en :sprängarbas som. skjuter: loss a lika malm. ur - berget. "Dagens gruv- arbetare. kan. också "vara :en: kvin- ytterligt" sakta... . När. arbetarskyddslagen:; form lerades-. vad ', beträffar " stycket: ”Kvinna må -: icke: användas un- der 'jord i'gruvä. elter stenbrott”, förutsåg man. knappast. att::gruv- arbetet .. under: . jord: en” dag i många avseenden skulle komma att' likna. ett ' vanligt - industriellt arbete ovan "jord... "sata Vid LKAB:s gruva :i' Svappa- vaara är endast var femte: 'an- ställd direkt "producerande. | För- teckningen över -personalen' rym- mer huvudsakligen - bandskötare, maskinpassare, ' ” provberedare, driftsövervakare, förrådsarbetare, VVS-arbetare ete. Den " beskriv- ningen . av gruvyrket "är ingen försköning, Vid-en företagen :' in- na, ':. påpekar. '”Platsjournalen”, även... om ' kvinnans inträde: på n'« sker den: här . arbetsmarknad tervjuundersökning tyckte endast .« två procent av de anställda att " Stockholm (TT). Samhället måste kräva att nar- komaner undantagslöst underkas- tar sig medicinsk behandling och de som vägrar detta får räkna med att bli föremål för polisiära ingripanden och juridiska påfölj- der, skriver doktor Nils Bejerot, Stockholm, i en artikel i tid- skriften Svensk Polis. Om vi i folkhemmet hade nägra tusen syfiliker som gick omkring och spred smitta och vägrade att underkasta sig behandling, skulle en upprörd opinion kräva skynd- samma samhällsåtgärder och des- sa skulle heller inte utebli. Reso- nemanget torde visa, att man svårligen kan liberalisera bedörn- ningen av den illegala narkotika- hanteringen. Däremot bör givet vis aåtalseftergift kunna medges här det är fråga om tillfälligt in- nehav av obetydlig narkotika- kvantitet och det uppenbarligen inte är fråga om Samhället måste kräva =” i; vård för narkomanerna' beträffande de drabbade, torde man inte med krav på vederhäf- tighet kunna rekommendera någ- ra genomgripande åtgärder. Men tiden hastar och betydande eko- nomiska och personella resurser mäste snabbt sättas in. Om en ung narkoman genom sin sjuk- dom blir definitivt imvalidiserad kommer han under sin livstid att åsamka det allmänna en direkt kostnad av storleksordningen en kvarts miljon kronor, vartill na- tionalek iskt till ett ännu större produktionsbortfall. Och den personliga tragedin för honom själv och hans anhöriga kan inte mätas 1 pengar... Därtill kommer de nya offer han under sin livstid drar in I missbruket I en oändlig och svårgripbar ked- jereaktion. D:r Bejerot konstaterar i sin artikel att s. k. mods sällan är narkomaner. Däremot är vissa Innan vi får fram väl fungeran- de toxikomanipolikliniker i de in- fekterade regionerna, får öppna nu tomma sjukhusavdel- ningar för narkomanibehandling fångvår svårt infekte- rade och inom kriminalvården är narkotikamissbruket ett stort pro- blem i Stockholms- och Göte borgsregionen, medan Norrlands och märkligt nog inte heller Mal- möregionen ännu är nämnvärt in- och får ingående epidemiologiska Istudier. och socialmedicinska ge- nes och: prognosundersökningar- betare : kan” a väl vara:en kvinna: "+ arbetet .var' fysiskt ansträngande, fyra :: procent .; var :: tveksamma medan” 94 :procent ,' inte ; ansåg arbetet vara: fysiskt ansträngan- de: "mee mete gla FORD EA + Det: väcker” dock. «fortfarande stort uppseende när: en. gruvchef säger att. han..'välkomnar : kvin- norna till gruvarbetet,. och :ordet pionjär: .. hänger". fortfarande »:i luften när: man. ser en :kvinna, i-:gruvhjälm.. "Av gruvavdelning- ens 1471:'anställda". vid LKAB:s |! Kirunaförvaltning är bara: '47 kvinnor. +". 7 v ol ni ” | --Ormvråken - som "av. "många. även får' hetaj duvhök, . är: den "vanligaste ; rov- fågel 'vi har 1 våra trakter, Ofta ser. man ormvråken kretsa över skogar och fält. Den är. ungefär stor som: en duvhök men har kortare stjärt och längre vingar, När vråken flyger, slår den fyra, fem tunga vingslag och . glider sedan fram 1 segelflykt, medan duvhöken ' däremot.. oftast - ses komma strykande mellan: träden eller farande lågt över fälten med hastiga. vingslag. Den kret- i komm Det är uppenbart att den' svenska ” socialdemokratien siktar till. en: politisk strid i frågan 'republik eller 'monarkl. Med all. sannolikhet blir också den frågan en av dem”som de finitivt -förpassar socialdemokra- tlen: från regeringstaburetterna. :, hövding Valt förandeposten samtidigt som de övriga ledamöterna utsågs. Vid samma ” tidpunkt ”utsägs sekre- terare och : experter. Hrr utred- ningsmän har, ännu inte träffats. De har heller: inte fått någon kallelse;' Det 'är 'bra att utred- akter, lingen till avgasreningen, + . « Om de' även på sikt. vill ha några att sälja. bilar till... .. . Nu skall” det "bl. igent : Vart ' oller' vartannat är” stiger. "det fram” arga. unga: män, + | numera” också bits hor, och bildar en” Den. bli samma > sak, N "Den”'som kommer 'med,-fi : get, att spriten skall. ayvalkoholl: - seras” blir förstås betraktad som mer ' eller : mindre" "tokig... ös ' Bästa” sä ra”. och -”ävdramatisera” , spriten borde : vara att Inte kräva, sprit nu sternorrlands' Alléhanda + . i > or 4 s Den. nya fö rfattningsutredning- , som skall” arbeta. snabbt ens - ligt vad man visst kom överens om, , tillsattes : för en månad se in. Den 6 april. kallades lands- Aman till ord- ngen' tar "det ' lugnt i början och sparar" på krafterna. Skall an 'spurta så" att 'direktivens I om skyndsamhet får relevans Sundsvalls" | Tidning a : "Biltillverkarna mäste" finna sig att. nu på eh gång flytta sitt tresse från bilens. för till dess d, v.s, från :- kraftutveck- .. Vestmanlands ' Läns” Tidnin, evolution "bitska: unga: kvin: tion, eniom, den skall 'de "sprätt e italisera'. den. he” unga VaNariv avskaffa unga: "kyr: oner, > CT " Dala-Demokr aten . om ; man slöp de" alla "restriktioner, menar mans" Sedah' blir! det" inte längre ågot ; märkvärdigt' "med .;spriten; "Into ';vära 'så" romantisk; kommer; från'v kossorna. om --kommer .« från ittet att: ”avromantise- alla livets skiften, +" sar ej som vräken, då den jagar utan dyker upp snabbt och' för- svinner lika hastigt i skydd a terrängen. ' Ofta kan man höra ett utdra get jamande, när vråkarna . om våren kretsar över boplatsen, I regel visar ormvräkarna sig vid boplatserna 1 mars. Varje par har två eller flera bon att växla mellan på reviret. Av skogklädd mark av växlande beskaffenhet utgörs häckningsterrängen med öppen mark av ett eller annat slag, där fågeln kan jaga, Un- der parningen kretsar makarna jamande över boplatsen, Ibland kan man se hanen göra lekfulla anfall mot honan. Men han kan också dra fram £ en stigande och fallande flygbana, upp och ned över reviret och stundom står han ryttlande över boplatsen. För det mesta avslutas flygupp- visningen med att han störtdyker i i te våren, av de sex ställen där jag övertygat mig om att ormvråk häckade. Och ytan på detta om- råde var endast nägra kvadrat mil. Närmare undersökning av bon gav följande resultat: Vid Lagan 1 Ysby blev en unge flygga, I Edenberga skog blev ingen unge flygga, paret från Hjörnered fick fyra unga flygga. Ormvråken gör ingen som helst skada, den lever av smågnagare, grodor, ormar, ödlor, kanin- och harungar samt större insekter. 1 fekterade, = - ETT ORD - som tro värtes tf eder”, målsättning. syndens mörker trän måste vandra ga fn. "IGudg Hans-Ingvar . Gannarsson dagliga - PÅ VÄGEN Såsom ett ljus har jag kommit världen, för att ingen av dem | på' mig skall förbliva mörkret. (Joh. 12:46), . Min förmögne vän ville bygga ett. hus som skulle. vara mo- dernt både 1 fråga om arkitek- tur och utsmyckning, Vi körde . omkrin; hus i han syn på sin ka som också ritat hu- -— Os3-k - kvällen, omma - igen. på g I en stadsdel med nya New Delhi och där fick ”drömvilla”, I då vi skulle få se in. riören, - å : Otursamt nog var det .fullkom- st mörkt i huset den kvällen På grund av elektriska ledningarna. Arkitek- något fel på de ned bland träden. ten bad om ursäkt. Nä Jag fick äran att finna fyralatt vi inte kunde äterkomma bebodda bon av ormvråk förra |börfade han ge oss en glödande vän aning äv husets inre, Min tror att onom och sade: ”Jag kert, men mitt hus själv se, hur och utsmyckat”. ert hus är mycket vac- för att kunna bygga likadant mäste jag det är planerat od Jesus sade: ”Guds rike är ini Det är. vacker sin andliga planläggning och Vi får inte låta vi 1 ljuset och låta 1ike återspeglas - i vårt Vv. i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.