gl : en" dag under . "Nyheter. trissås . som alla ligger längt ut..1 ena ' grupp? "te. Det nya gymnasiets betygs- " avtalsförhandlingarna "in i de nya spelreglerna: i > LAHOLMS TIDNING” Fredagen den 18 maj 1968 7 Drev .n I den +öoclaldemokratiska tid- ningen « Aktuellt nr” 6 '1966' (20 F april): förekommer en intervju med landets 'jordbruksminister. Jordbruksministern' "har gjort ytterligt försiktiga uttalanden. Det mesta är skrivet av redak- . tören." Det” som "här "skall upp- märksammas. är en ny "teknik i .utfodringen. av, broiler, . Re daktören , har,. när. han :presen terar intervjun, slagit upp en bild hämtad från ett broilerhus. Man ser ;på "bilden foderaiutoma- ter av cylindertyp. Dessutom ser man” åtskilliga stora och praktfulla broiler, Under ' bil- den förekommer följande - text: ”Kycklitigarna på-. bilden -- kom till bröilerhuset ett dygn” gam- la. .De vägde då 35-40: gram. "Kullen var 30000." De" sköts av" er (0 man, som ser till de, automatiska värme-, vatten- "och foderanordningarna;: Kyck- lingarna klarar sig själva. 'Vart- .pulation, Hur mycket säger be- HÅR, MAN RAD? Mån ör ibland att hemslöj- der, fas, för. hobby och att bondehemmen inte har råd vatt hålla sig med den höga stan- dard , .som handgjorda - textilier och äfinat dyligt innebär. Jor' d- brukarnas Förenings v Laritbrukarhustrurna ör "nte ta av; si" dyrbara: tid — den som kan tillbringas på traktorn eller över huvud taget i.går- dens ”dirékta produktion — för att tillverka saker och ting som man kan köpa ”minst lika bil- (Precis som' om fruarna tk' och satte sig 1 vävstolen -arbetstoppårna,, när»de bättre” behövs: på annät håll); , eo Visstär det fint 'att' kvinnor- na. 1 jordbruken: "börjar - » bli. -offi- clelHt: erkända. som; yrkegarbe- tande. inom . det .egna: företaget. Men vilken vikt och vilket eko- nomiskt.. värde” tillmäts. numera de rena hemsysslorna? : Kännig- 'het.:1" att tillverkas och". vårda hemtextillerna' var fö Rp: turlig.:sak.- Men , nu :ä . frågan. alltså;' har staten råd se "till att undervisningen 'i .de' här. nå; inte» försvinner? «===. + Och har bondehemmen: fortfa-|-., rande råd att satsa på ”kvalltet] vår längt efter det intresset:för alla masstillverkade '. Industriproduk-i ter försvunnit? : i TYG” ne + karakteriserar Insenlnggt id de spärrade högskblornga kulteterna," "hävdar " Dag Vid de öRskolor där. konkurrensen är betygskräven upp imot den ”äbsoluta toppen: Urvalet sker mellan sökande änden av en normalfördelad po- tygsdifferenserna Inom denna I princip måste "betygen vara mindre upplysande ju närmare toppen man kommer. Kunska- per för mer än A registreras In- skalp harv:färre trappsteg än den nuvarande skalan från ' A till C och är därmed ett sämre instru- ment. för urval Inom elitskik: tet, Den kommer att premiera slätstrukenheten på. hög intel: lektuell nivå: förmågan att plug- ga alla ämnen med samma flit och att undvika tidskrävande speclalintressen, Särpräglade . intelligenser, , re: voltörer och individualister Bö Ye sig ej: besvär, ft CIVILMINISTER ' GUSTAFS. ; SOÖNS 8 INHOPP . 2 med, bistra förmaningar till tjänstemännen 1 samband. med vittnar enligt Nerikes Allehanda om att han inte riktigt satt sig Att han instämmer med LO: talarna vid Första maj. (eller till och med skärper tonen) kan Ju även tolkas som en medve- ten demonstration av att rege- ringen gärna mwmtsätter sig för tjänsteminnens misshag - bara man är LO-ledningen till behag. Skulle detta verkligen vara ktokt under ett valår som detta? Nu finns det tecken som samman- tagna'- visar att. regeringen är ytterst kallsinnig till flera krav från, tjänstemännen på den stat. liga och privata sektorn. Skatte- beredningens förslag till mer värdesskatt och lindrad progres- siv beskattning lades på is, se dan LO vänt tummen ner. Inte minst från TCO och Saco pläde- rade man för en snabb reform. Det var mycket olyckligt för hela samhället att finansminis- tern den gången inte ville lyss- na till vad de stora tjänsteman- nagrupperna hade att anföra — nu får han skörda frukterna av denna, underlåtenhet. Fredagen den; 13: maj 1968 nistern, '. ä äger” själv: vårda”si i heter; bli” ;vägledande, ';kanaman | Knappast nåvlängre i i ic . gränsdragning. i, ”ningsreservan tävlingsmomentet - ett -' stort publikintresse, Det är aällt- så inte mot” tävlingarna som så. dana vi reagerar; men fråga är . om man nu inte har kommit så långt ifråga om vinsternas stör- lek: att det hela börjar på att gå till verklig överdrift. kvähen : preseriterådés ett ' Pro- gram som hette .”3x3”. och : där man . på relativt: enkla - frågor kunde. kamma: hem flera' tusen kronor, Det synes '0$5 : som 'om Sveriges - RadioTV "på det här sättet bidrar till att bibringa allmänheten "ringa respekt för "slantens' storhet och storlek. Det Synes oss som om det skulle va- ra lika enkelt och lika spännan- de att hälla sig inom rimliga gränser med t. ex, 50-lappar än "att röra. sig: med 'flera' hundra kronor vid frågor om man vet vad t. ex, Abessiniens huvudstad heter eller om en av The Beat: les skrivit en bok. (Östersunds-Posten) va Tvåa er för: ertalet" broilerproduce Det först nämnda ter sig kanske "mest troligt; "Det" hela är: fest- "om "här 1 lärarinna doms: skola : skolböken - s "De båda: - ”skildringarha ri” ungefär. lika omöjliga 'om'man skall ta. dem :- bokstavligt. ter ”öroftern äter. sig större "och starkare” tar den sig undan ä När, "man. läser "detta. "frågar man: sig .. onekligen . om ; någon skämtsam broilerproducent. ; har |. drivit” med författaren. Eller är "vär barp-. ästeé ur. "den första : dräpliga ”Sent” på ;ide och - ligger. så I dvala hela: vintern. På" våren: 'vakhar han . mager och "ruggig, varefter hal upp sig se äter tycker: synd: om: jordbruksmi- RÄTT TILL: MARK ' " bör inte” få "den" räckvidd som majoriteten 'markvärdekomi tén föreslår, menar” Handels. Tidningen: Np it. + Om den' saken blir ' man än- "ärenden; nu' mer "övertygad," sedan. man: " fagit;del »:av - 'mittenpartireser- vantérnas. 'ingående :motivering för en förköpsrätt :som. begrän- : såg till. -område fö N Pie tan All ögna! t gönar. HH reservati "skall; vara: beslutande: myndighet där den själv. är: part. ni” del: expropriationsdom- stol som första: prövningsinstans j av. sådana- förköp. men. förutsät: | ; I nomr förbättrad : teknik; D 2 Ben. »blygsamma.: .' Det, Kar blivit mer och 'mer allmänt att Sveriges Radio-TV bjuder på. tävlingar där allmän- heten har chans att vinna peng- ar. och utan tvivel har :det.här Svenskarna kan Öndelas mycket Härom- oa kategorier;; Såna” som sitter i bb, lar, såna . BONN stiger . in .1- bila och. såna” som. stiger. or.ca r deromantiken”. " Vi å prisutvecklingeir "skulle! stå"i:sam- lina, 'som skall behåndias, ; broilers. / Anledningen är. att de” nyligen " kommenterats i: den 'ocialdemokratiska.. i, tidskriften , | Aktuellt i en intervju med jord- bruksministern > Erie - Holmqvist. Som frubrik över det hela har Iman tt.= ”Jordbruksindustrier kan hjälpa oss att sänka priser: na .många steg. till”. sa » står. det : alltså : a: rubriken, -. själva” artikeln ” emellertid fölrsiktigtvis -inte'- utsagt. något nämnvärt , om - hur: stora "stegen ifråga kar; vara. Ett av ämnena som behandlas i anslutning” till tanken. på” .”jordbruksindustrier” är; broilerproduktionen. - Den 'frå- ga "som intervjuaren . ställer, grundäs. delvis på tidigare infor- mation-' från' Jordbruksministern. Intervjuaren. erinrar .' också - om att. man i.en :TV-debatt-.den 14 mars nämnde att man också kun. de: tänka sig. ett industrialiserat jordbruk. "och ” fortsätter: ”Den fabriksmässigt framställda : "brol- Jern "nämndes som ett . exempel på en - livsmedelsproduktion utan ats för bon- någon. som. helst. g etta. "replikerar minis rn med en uppräkning av ”dagspriserna” "på" broiler vid ett antal: tidpunkter från september 1962. Läsaren får: inte veta om det" gäller producentpriser, parti- priser: > eller” detaljpriser, Siffror- na" visar, en sjunkande: tendens, åtminstone "om man tar sikte på dö --uppställningen sist nämn- Ada Ssuppgiften, som: avser den 28 mars " 1966.7. Jordbruksministern gör i intervjun inte någon direkt kommentar. till dessa priser; men han "framhåller''att priserna : har sjunkit från 621-öre 1962 till 551 löre- "under: de "första" tre måna- derna :1966. I andra sammanhang har .:'hr,.. Holmdävist tagit. denna prisutväckling "för: broilern : som ett-uttryck -för att den':”industri- mässigt”. bedrivna” brolterprodule kuztnat'levereras; til Tuppät: Enligt? Puttalanden i: > olika NER anser; | åÅ, säregna utvecklingen råga" öm, broilefproduktionen på det; förhållandet; vatt, "det" för” sig i itämligen, ny: produktions: rena; När I. bri oflerproduktionen ] introdtcerådes- Sverige. svar fe | självfallet'+ produktionsmetodiken inte ktillräckligt. känd.:; Alt efter som; produktionen. innedomen om ”köst- naderng påräknasjv; ytterligare : f den genom;en: alltjämt. förbättrad; teknik: 'och'.: produktion: 1: .stö I skala : torde: däremot';.vara band. med? att "produktionen; be- årivesi industriell". skala ; verkar] intechållbar. Tvärtom 'är. det iså hr; Holmivist r n! bästa” att jordbrukarna har kommit, in. i produktionen under den senare tiden, då priserna gått ned. Un- der". broilerproduktionens inled- ningsskede under- 1950-talet var priserna tämligen höga och lön- samheten = förhållandevis god. Denna ' omständighet ' stimulerade vissa livsmedelsindustrier till att starta egen. produktion i stor omfattning och .i tämligen stora enheter. Under detta begynnelse- skede ,. var = broilerproduktionen inom det egentliga joräbruket av ringa - betydelse. sat " Efterhand 'som produktionstek- niken” blivit "mera ' allmänt . till- gänglig har' jordbrukarnas. roll i produktionen . ökats starkt. -Jord- brukarna har ofta möjlighet att producera. till "lägre priser än andra" företag, 'eftersom' de andra företagen åtminstone ' i. etable- ringsstadiet måste förutsätta. att få kostnaderna täckta för de er- forderliga - nya byggnaderna.- Ett visst övertag torde jordbruRarna även ha "'sätillvida att flera av dem kan grunda produktionen på eget kraftfoder. arbetskraft vid gården i rnånga fall utnyttjas till foderberedning- en, vilket. betyder en bättre an- vändning av arbetskraften. I så- dant : fall leder broilerproduktion i direkt. kombination med : foder- produktion : till. ett. bättre. kapa- citetsutnyttjande, ' främst i. vad gäller: arbetskraften. ' Dessa . möj- ligheter: för jordbrukarna - torde ha: bidragit: till att pressa pri serna på broiler. . - "Jordbrukarna. har på grund av de nämnda förhållandena funnit det ' vara klokt; att etablera sig i broilerproduktionen och de har kunnat :.konkurrera hårt på grund av - anförda : omständigheter... Det intressanta. i: detta sammanhang är, att prisnedgången alltså har inträffat under den tid då jord- brukarna kommit in i. allt stör- re-skala' i den nämnda produk- tionsgrenen. : ' Detta .: är ' ungefär tvärtemot vad som har. hävdats från. å jordbruksministerns': sida, Härigenom 'kan' lit” om fåglar och kor nen . skulle kunna bero på att produktionen ifråga är mer in- dustrialiserad än annan = jord- bruksproduktion. " För . närvarande torde broiler- produktionens ekonomiska situa- tion få anses vara hårt pressad. Tekniska . data är tämligen . väl kända' för denna produktion. De s. k. rörliga kostnaderna, d.v.s. kostnader för kycklingar, foder, elektricitet, bränsle, strömedel samt andra förbrukningsvaror i produktionen kan beräknas till 380—400. öre per kg producerad broiler, "Om ' kalkylen föres vi dare, d.v.s, om även kostnader- |: na för arbete, driftsledning och byggnader :sättes in, framstår det - klart . att den 'ekonomiska situationen för tillfället inte är lysande. Byggnads- och arbets- kostnaden 'i' den mest rationella broilerhantering '. kan beräknas till ca 50 öre per kg, om man häri . även "räknar in någon er- sättning - för "den 'nödvändiga driftsledningen,. Härtill kommer sedan slaktkostnaden samt kost- naderna för distributionen fram till den punkt, där partihandeln överlämnar :varan till detaljisten. De priser, .'som 'av - jordbruks- ministern” omnämnts, torde inte täcka : produktionskostnaderna i den mest rationella hanteringen. I intervjun kommer man även in "på frågan om . mjölkproduk- tion 'i stora "enheter. : I denna fråga upplyses det om att sam- mandragningen av ända upp till 200 kor till en produktionsenhet har möjliggjorts ”genom att man kommit fram till. fullvärdigt sub- stitut för grovfodret”. Vari detta substitut skulle bestå är för den praktiske jordbrukaren tämligen svårbegripligt. " Tvärtom är det så, att något substitut inte kan erhållas ' för grovfodret, Idisslar- na måste ha grovfoder. Eljest fungerar : inte ' matsmältningen, Det" är "t.o.m. så, att där man tillverkar briketter och gör detta av alltför spätt eller för. starkt sönderdelat : -vallfoder,. måste man på; sen ec annan” väg: tillse att Aktuell kommentar Ett nytt kinesiskt bombprov säger inte så mycket om Pekings rent militära förmåga eller av- sikter. Men det säger en hel del om dagens värld som inte” vill eller kan skapa fredliga för-|ma bindelser med Kina — och om dagens Kina som inte vill eller kan bli en del av denna värld. ” Dagens Nyheter ' Nu vänder afrikanerha - hem (från - socialistinternationalen , i Stockholm) efter en märklig lek- tion. i- västerländsk demokratisk ordning och många erfarenheter rikare, Proletärer i alla länder, förenen' Eder! . Javisst. : Men många av de ombud de träffade där var inte representanter för några proletärer. Vad kan "dessa ombud ha gemensamt med dem för vilka akut nöd är ett alldag- ligt problem? De välsituerade har inte givit några prov på att de .i solidaritetens namn skulle vara beredda att offra - mer än andra grupper för att skynda de utarmade till undsättning. Vad händer om afrikaner och andra tolkar 'den -gamla ,socialis- tiska devisen bokstavligt, om de upphör att vänta' sig något av överklassen inom det: egna ' läg- ret? Ett är säkert: i bitterhet växer ingen solidaritet: . fram. Därför blev kongressen i Stock- holm snarast, en belastning. t Handelstidningen Om, . socialdemokratin. - "och 're geringen har ett. Så väldigt fint Stuttgart. svar. "nyligen —7.31 mars; till" 6" april : —; mötesplats” för 'en intermationell publik. An: ledningen "Vär" 'Stuttgarts balett! |Y vecka: '1966. " Under - - språkslösa' signatur dö nässörernas' festival "som" vunnit erkännande. världen över." Den samtida danskonstens experter' är [ ense: om att” Wiärltembergisches, Staatstheaterballett i dag är den. tyska" baletter. : Troppen kring 'Stuttgarts' Korg 0Brar enn 200 år sedan. "Mars 1760: lyckädes den: teaterälskande' Hertigen": Karl Eugen :” engagera .: Jean- Georges: Noverre,; vid den tiden. Europas: 2 och - ” socialdemo- kratiske » »riksdagsmannen Lennart Geijer har "vid -den socialdemo- kratiska ”tjänstemannarörelsens sammankomst ' nyligen" : förklarat ått '”för:” tjänstemännen är. det ett 'förstahandsintresse att åtgär- der: vidtas - för- -prisstabilitet. . So- cialdemokratin har : där: ett. klart program. en .ny' jordbrukspolitik, åtgärder '; mot ” markprisstegring- arna, skärpt prisövervakning och en fast budgetpolitik”.. Vilket enligt talaren skulle: bevisa ”att det i detta läge är viktigare. än någonsin att tjänstemännen stö- der socialdemokrat'n i vakthåll- nansen skring : -konsumentintresse: na” a Vid, "första "påseende" förefaller detta. uttalande vara klara och entydiga --besked, "men vid när- mare. eftertanke ' är" det ': minst sagt : övermaga brösttoner. . Det svenska :jordbruket genomgår se- dan åratal en stark strukturra- tionalisering. Varje dag nedläggs ju i genomsnitt 10 å 15' enheter, och :3 avfolkningen ' - fortskrider snabbt, - Hr, Geijers tal om : att hans parti slår. vakt om kon- sumentintressena, 'bl. a genom skärpt" prisövervakning, är när- mast "groteskt snack, när man betänker .att Lennart Geijer som tjänstemännens specielle företrä- dare. i riksdagen utan invänd- ningar "under löpande ”avtalspe- riod ' accepterade den höjda om- sen, :som -ju medförde . stegrade priser. inte minst på de nödvän- digaste livsmedlen. ' Gick ” den tjänstemä konsu- Geijer, ett större markområde på Gärdet, -.samtidigt , som .. staden sålde vissa. andra - områden" till förvaltningen." Priset : för. dessa affärer fastställdes, om jag minns rätt, :till- det "”facila” beloppet av 700. kr..pr kvm. För någon må- had. sedan : förvärvade. staden dessutom Järvafältet av staten. Vid den debatt som ' följde 'vid ärendets föredragning i fullmäk- tige framhöll :flera talare från oppositionen, ' att priset var väl högt och. en ledamot ansåg en-|- ligt- DN att staten förde. en ”hut- lös” markpolitik. «= cs Så .kan det se ut,-när det all männa : skall. hälla priserna nere, Den enskilde skall alltid ' kläm- mas åt. I detta fall får de'bo- stadssökande betala kalaset. I. dessa : dagar .nödgas vårt nä- ringsliv på alla sätt rationalisera för att komma till rätta med de "ökade kostnaderna och påla- gorna för att framgångsrikt kun- na hävda sig i den hårdnande konkurrensen, Men sådana ton- gångar. är främmande ' för 'före- trädarna inom ” den ' offentliga sektorn, Professor Ingvar 'Sven- nilsson yttrade följande tänkvär- da maning. på sparbankernas se- naste kongress: ”Det är väsent |]. ligt att man 'rationaliserar i den offentliga sektorn, så att man kan öka arbetsinsatserna per an- ställd”. . Liksom "jordbruk och skogs- bruk kan producera lika mycket som tidigare trots att arbetskraf. ten minskar kraftigt, borde det- mentintressen före partiets, : hr Geijer? ' . Vad . så de hårt kritiserade markprisstegringarna anbelangar erinrar jag mig ett par exempel på - och. k na tomtmarksprissättning. "För nåäg- ra: är sedan köpte Stockholms stad, företrädd av sin ordföran- de , riksdagsman Carl Albert An- dersson av. Djurgårdsförvaltning- en, d.v.s. staten, representerad 'bl.-'a "av : LO-ordföranden : och .kunna -gälla den offentli- ga sektorn, De nuvarande presta- tionerna av stat och kommuner borde kunna göras av en arbets- styrka, som rent av kan vara en fjärdedel mindre än f. n. utan att effektiviteten . och. servicen eftersättes. Det är tydligen inte bara jordbruket, som kan ratio- naliseras. Vägar och vil hr Gei jer. föreslå Yknande åtgärder in- om den offentliga förvaltningen? Hur var det Relligen sa! stilllka.< 3 riksdagsledamoten Arne I Gösta' v Bylander, sett . europeiskt” :balett- - uppsving uppleväe ER bålett : under j uUppfritning får räknas” bländ .”världens fyra |, stönsta koreografer”; Efter". nästan varenda balett-premiär ” i : Stutt- gart” fårimäån läsa i den interna" tionella” pressen ' 'om "det. ”tyska balettundret”.; FStuttgarts.- Staats: theaterballett omfattar. 50. dansö- rer: och - dänsöser : .som ” kommer 20 nationer"på alla kontinen- Bålettdirektören J. ohni Cran" jälv. "är: : Stuttgartren- " "kommer från: - Brasilien, : Mexiko, ”"Tjecko- slovakien, "Marocko, Nya Zeeland, Java, "Danmark, Österrike, Schweiz, Ungern, "Amerika ' och ” naturligt- vis: från" Tyskland, '23 tyska' dan: söser: och 'dansörer”' ingår :i Stutt- garts "balett :'och många - av "dem har ;-anlag ” till: solödansörer” och primaballerinor.: "-> I' Stuttgart finns äet inte några rekryteringssvårigheter. Man har nämligen: här "den enda 'tyska ba- lettskolan . som' ger barnen full-|- : skolundervisning 7, - fram]. ständig "I Woche”. gjort" stutt- t ballet. av John. Cranko -till;.”kon- serten: för flöjt, härpa: och örkes- ter” av: Mozart... Denna. lyckade |; balettföreställning : rönte: kritiker- |. fall. - På. galaföreställninge: dansade nio solister i: Royal "Bal let: ' London: förutom .'Staatsthea- terensemblen. Stuttgart-balettens nästa: utlandsgästspel äger :rum i Luxemburg. i maj månad.:1 juni deltar John, Cranko med sin"”en- semble i" balett-festveckorna” i Möänchen, från. 14 till "17. juni, i Wiener Festwochen ' och”. den",25 och .26-juni vill Stuttgarts. balett- ensemble” uppträda under ”Kieler Även. för - nästa. år har redan avtal ' om "ett - -utlandsgäst- spel - träffats: det. bär- till.” fest- veckorna i Aten. juli 1967, Ito Ulrich, ' "Största: "evenemang : under årets |. festvecka :var-"'premiären «på. en |” nas; odelade erkännande och” den |" internationella publikens" rika; bidr avslutade: Stuttgarts.: ibalettvecka:.l. prisstegringarna i är blir lika ' naturliga och oundvikliga, som broschyrförfattarna lägger ned möda på att bevisa att fjolårets prisstegringar var? Det är sam- gamla regering, som har ån- svaret i år, som hade det i fjol och : många , år: därförut. | ton | Finansministerns ovilja. imot det för länge sedan väckta för- slaget från oppositionen om en ” ruridabordskonferens ter' sig nu alltmer svärbegriplig. Hr ' Hed- lund berörde bl a. dagstal nödvändigheten ; av ett uppskov. även med' "angelägna reformer, Det 'är: uppenbart att regeringen har : svårt att' backa ur. redan. utfärdade. löften, som - bedömes. som ' politiskt” matnytti- ” ga. Lägets allvar: börjar emeller- tid bli så: påtagligt att det skul le förvåna om man inte iu int sett. vä det. av. att kunna ”för- ankra : nödvändiga räddningsak-. tioner - för '-valutåreserven” i "en bred - parlamentarisk kommelse,' som. ' omfattar ' både regeringen och den icke: soclalis. tiska :oppositioneni = .- Las : Sydsvenska Dagbladet - i "VAtt ' inflationen 7 "Kan". dämpad genom prisövervakning från LO och . SAP. 'är föga troligt, 'efter- som lönerörelserna alltid. >slår igenom på prissidan.. Men nägot skall . man ju komma "med". vid inte skall: framstå som en de lö "att" denna :' eder äventyrs” bliver 1 Kor: Sen "likväl till, frihet icke. .till en stötesten f 8:9). ör ad - Ibland sitt . lopp: inte beror, ändrar : en Aten bäck ! Förändringen : kanske på något... synligt hin- der. Men 'om man ser: .närmåre rn, Märker "man 'att:”en sten eller en trädstubbe, som låg gömd det framrusande . vattnet, sthet ä ringen. åstadkommit: Varje människa” uv svar. > gnfly- kuide —: På gott. eller: ont. Vår tna tro gör oss som enskilda Människor ansvårliga för vad vi gÖr. Den gör 'oss också" änsvar jiga för det ' inflytande : våra andlingar" utövar: på omvärlden. Alltför "ofta. inser .vi inte: eller TYT. oss inte om att andra ser vad vi gör 'och tar intryck, utan att vi märker det.; Blir 'de bätt- re. eller sämre .genom det nfly" -.tande' vi | utövar? : Västerbottens-Kuriren. : i sitt sön: : . övereng- : 1-majmanifestationerna föratt de :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.