—=LT ”voara Lördagen den 11 maj 1968 LT = F örköpsrätten- till mark. - "sak sor inte bestrids av mitten- ' | Miltenpartiernas. representani ter i markvä dni: har / Men deras al- . Mac Hamrin (fp) och Herbert iv till det socialdemokratis- .- Hermansson (cp), har i ett vä- sentligt avseende reserverat ' sig mot det socialdemokratiska majo- ritetsförslaget om generell kom- munal — förköpsrätt . till mark, Med sådan förköpsrätt kommer kommunen att : vara. beslutande myndighet t ärenden, där kom-' munen själv är part, Detta 'fin> ner recervanterna vara oacceptar belt.- . en I huvudsak ansluter sig emel- lertid mittenpartisterna till den allmänra motiveringen för någon form av kommunal förköpsrätt och anser att en lagstiftning. är motiverad. Men den kommunala förköpsrätten av mark måste prö-. vas av en opartisk myndighet. Reservanterna = hänvisar ” . till rättsäkerhetskraven som genom det socialdemnkratiska förslaget inte skulle bli tillgodosedda om förköpsrätten görs , så - generell som föreslås. Förköpsrättens an- knytning « till expropriations- och tillgod = förutom vältssäkerhetskravet - även till fullo samhällsbyggnads- Intresset, påpekar reservanterna. ” Den kommunala förköpsrätten kommer förvisso att ge kommu- nerna bättre möjligheter att be- driva en aktiv markpolitik och att förbättra. sin markberedskap. Genom att kommunen äger en: väsentlig del av mark, som skall ti under nä te 10- årspertod ' blir 'förutsättningarna » för ett rationellt bostadsbyggan- de och för bebyggelse och an- löggningsverksamhet 1 övrigt gynnsammare, ot i Jämfört med expropriation ni nebär, förköpsrätt ett betydligt mindre kännbart ingrepp för säl-' jaren eftersom denne själv kan avgöra tidpunkten f kommunal förköparätt får:inte — såcom' reservanterna: I ”utrednin- gen påpekat — .överskattas,; Ur synpunkter: : markförvärvsuppgöretser at " Soclaldemokraterna 'har. sånno. likt för avsikt att föra In sitt för- slag ” om oinskränkt | förköpsrätt som ctt stort nummer I höstens valrörelse, Att den” kommunala förköpsrätt är' ett hjäl: del för en aktiv'markpolitik är en ” de oentustastiska parollerna med DEN EKONOMISKA POLIT) "KEN" " har tindå inte andet leg. fast, också om rövelsefriheten. är begränsad, , bara man vill och politiskt vågar, ungeflir; på "det slitt horr Sträng ville och vågar de då omstittningsskatten förat infördes, . anser Veckuns” är f.ärer. De niirmbst un, "hands Nagonde Atglrderna vore dossat 1) 'Stopa NYrSreRlor ingen, gärna 1 kombinatton -med« nlirskild, fastighetsskatt av, för- dvlningspolltiska skill. En sådan åtgärd skulle kanske samhillls- ekonomiskt betyda Ika mycket som hela den nuvarande omsen, 2). Höja affirsverkens taxor, så utt denna verksamhet Ber ordentliga överskott. . 1 Införa avgifter, 'så längt möjligt socialt anpassade; på on del nu starkt subventionerade otler helt avgiftsfria statliga och kommunala tjänster. — Allteftor. som de sociala försäkringarna växer och ger goda Inkomstga- rantler blir en sädan åtgärd bä- de ckonomiskt befogad och 80: cialt korrekt, Förvisso kan också andra. åt: Kärder för att hyfsa ekvationen tänkas, Men de sagda tre torde ge rörelsefrihet nog för I varje fall de närmaste ären = och förmodligen också 'arbete och polltiska bekymmer nog, menar tkiningen. Jo, säkert! OM SOLIDARITET OCH UT. JSÄMNING . H mellan rika och fattiga natlo- ner skall vara någonting annat än allmänt tal, måste man gå vetvis räkna med att detta mås- te påverka den egna levnads standarden och reformverksam- heten, betonar Upsala Nya Tldning: För Sveriges vidkommande har sådana tankegångar inte fått vara bestäremande för regering. ens politik, Det finns ingen an- lytning att av detta förhållande ra en anklagelse annat än för bristande realism och saklighet 1 uchjälpsdebatten. Sannolikt be- dömer svensk socialdemokrati opinlonsläget ganska reallstiskt, om den räknar med att det inte Kär att få väljarnas stöd för en kraftigare ekonomisk äåtstram- ning för sådana ändamåt än den som är nödvändig redan av kon- junkturskäl. Men det kan då också vara skäl I att blanda upp en och annan fråga om vad vi själva kan vara beredda att off- ra rent praktiskt utöver en viss lyxk ka tar fasta inte bara på de re- ; ella - fördelar som kan vinnas, - , ” naden mellan" förslagen ; utan även på den principiella as- " pekten om enskildas rättssäker- het. Det är den väsentliga skill- en ' skillnad som gör mittenalternati- ringen till en särskild u-lands skatt, framtida sociala reformen arbetstidsförkortningen? Vad är solidariteten värd? N Inkomstgruppeina ” vet betydligt mer tilltalande. FLERA ÖRE MER FÖR ' I MJÖLKEN GS 0 00 a ; Den sénaste' tidens - prishöj- ningar på vissa livsmedel, t. ex. mjölken, kan inte skyllas på ' jordbruket ' eller” jordbrukspolt tiken, påpekar Jordbrukar- nas Föreningsblad: " Förklaringarna är så gott som helt och hället kostnadsökning- arna 1 handeln, framförallt ge- .nom ökade löner, eller 'att man förut arbetat med' allt för låga marginaler. " Mjölkprishöjningen är £ varfe fall avsevärt större än när producentpriset vid 're- gelutlösningar ibland höjts med enstaka ören, - '- : Höjningar. sker I samma veva som det från alla håll Topas. på skärpt prisövervakning för att inte reallönestegringarna skall äventyras: När inflatfonsskruven är Igång är emellertid kostnadsökningar en oundviklig följd, inte bara ifråga om livsmedelshantering- en, och. man : har "tydligen att välja mellan att stoppa iInflatio- nen eller finna sig i prissteg- ringar. Det förra tror väl ingen på, "alltså. 77: 0. : Ur jordbrukets synpunkt är dock prisstegringarna : särskilt beklagliga, eftersom .konsumen- terna invaggats' t>föreställning- en att ögonen särskllt' skall hål- : lag: på dem. -Visserligen' borde man' nu ha'klart för. sig att myc- ket: Inte kan hämtas: genom -att pressa : ”produktlonsledet, men man" kan: befara "ökade "ansträng- ningar. ätt 'kompensera ' 'fördy- ringen 'A: andra led — som tycks vara: omöjlig, att. bemästra — genom ratt: kräva ; kompensation på: jordbrukets/ bekostnad. "of öså fall kan det.vara: befogat t Cerinra : om" statsministerns ord” att " solidarltet + mäste. visas också 'mot "Jordbruket.: Det skul le Ju. I är” särskilt tänkas" på läg: sjublicum + "är, det nu för ”expressbomben” om den na: elstiska ligan - sorå. höll på att omstörta. landet. Efter den förs- ta' skälvande veckan "har; en märklig" stillhet,” för” att inte' sä. ga Ikgiltighet, Jagt "sig över af. filren. Då: och ”då förses vi med notiser” om någons ny; och för varje gäng .allt "mindre sensa- tionell vändning av huvudvitt- net, Av, de Icke så få från bör- jan dramatiskt anhållna perso- nerna är samtliga på fri fot; att herr lgaledaren själv' fortfaran- de står åtalad: tycks mest bero på svårigheter för åktagaren att få ihop "vittnen, utredningsmar terlal ete till process. Det verkar sannolikt att ve- derbörande — för vilken ett mi- nimistraff på sex år påstods häg- ra för ett år sedan -— på sin höjd "kan dömas till böter, Vi har för länge sedan rått åklaga- ren att lägga ned ätalet. Nume- ra ter sig detta dock genom se- rtlen av spexartade komplikatio- ner väl svårt, även om äklaga- "ren: och säkert inte bara han helst såge att kalken Lundahls- ligan ginge ifrån, Det blir nog en för myndigheternas och pres- sens psykologiska = försvarsbe- redskap och duperbarhet avslö- Jande rättegång. Enligt senaste tips kan man kanske räkna med att proces- sen kring ligan som skakade Sverige, musen som röt, tar sin början någon gång I höst. Fan- tastiskt, (Dagens Nyheter) — TESTA » LJUSET e BROMSARHAÅ DÄCKEN SN KVART FÖR SiKfRNATS SETLL de ”klassiska” - philhar: Den: som älskar musik behö ver - aldrig känna sig. hemlös i Berlin, Staden vid Spree har :ef- ter: kriget i hög grad blivit. en ”tonernas stad". Musiklivet blomstrar, den musikaliska - tra- ditionen hålls levande, man firar flitigt ”Gedenktage” över hädan- gångna . kompositörer och diri- genter av rang: Richard Strauss, Wilhelm Furtwängler, Bartok... I är. hyllar. man Mozart. på 175- årsdagen". av hans: död, ” N ' "Ingenstans i: Berlin lever den musikaliska: traditionen som .. vid Kemperplatz. Här,. i. utkanten av, -Tlergarten,' har .Berlinfilhar- monikerna, denna : legendariska Institution £ tyskt kulturliv, sitt nya." hem. :Att . gå dit en kväll är ”ett' måste” för musikvännen. | Konserterna . börjar 1 regel kloc- kan "åtta Yoch . programmen -upp- tar "givetvis. de '.stora . mästarnas verk,..—. lika säkert som att det stär. en namikunnig dirigent på pulten. vor Hans: "von Bölow ”Mev . 1887 den. förste . ständige. dirigenten, följd av Artur Nikisch och (1922) den ryKtbafpe Wilhelm Furtwäng- ler. 'som . under. hela 32 är satte sin personlighets prägel på ”die Philharmoniker”. . I dag - heter chefsdirlgenten som bekant Her- bert. von Karajan, ”taktpinnens häxmästare'” kallad, urfenomen och -virtuos.. Inté fö inte har Bertinarna med kärleksfull retsamhet döpt ”die Philharmonie” till ”Cirkus : Kemperplats i Berlin. Musikbrev från E Karajan” med syftning på bygg-framfördes under - kompositörens nadens tältliknande exteriör. In- teriören är för övrigt inte mind- re originell: Orkestern är salens mittpunkt, därifrån stiger toner- na rakt upp mot taket och ”fal- ler som manna” över de terrass- formigt grupperade åhörarbänkar- na runtom, Rullskriäskobana för musik : Som - "en lite" kuriositet ” kan förtäljas ' att. filharmonikernas första" hem låg vid Bernburger Strasse. i en. byggnad som .be- römde sig av att, vara världens största — rullskidskobana!. Huset (förstört under kriget) .hade en ypperlig akustik och . raskt förvandlades . rullskridskobanan till ett" Polyhymnias ' tempel, - "Men '”die ' Philharmonie”. är naturligtvis inte ensamt om att bjuda infödingar och turister mu- sikalisk njutning: Berlins Radio- Symphonle-Orchester är ' också den "en välkänd institution -som under 'sin . nye : chefsdirigent Lo- rin Maazel. allt starkare präglat Berlins - musikliv, Konserterna sker ofta i samarbete med: dé båda stora Tadiobolagen' Sender Freier' Berlin och RIA,- och '10- kaler.- är; bland andra . ”Philhar- monien””och Hochschule för Mu- sik' (Musikhögskolan). Ett. intres- sant : uruppförande den ::-11 + d:s, ndervisar Je- sus i omtalas att lärjungarna ' kom. fram - till ho- nom-"och bad honom: ”Herre lär oss att bedja!” Det:är en erfa- renhet en präst ofta får göra i sitt ' själavårdsarbete, att det är illa beställt med bönen, den är ofta försummad eller missriktad. Många gånger blir det-blott en samling av ord och ej som det borde vara, hjärtats suckan till levande. Gud, Nägra frågor rö- rande det över mättan "viktiga ämnet. - 1) Hur skall" vi bedja? Bönen är hjärtats samtal med Gud. När vi beder skall vi bedja med hjärtat, Det får icke bli ett radbandsläsande, tanklöst och blott för att det så skall vara. Vi måste" vilja något med -vår bön, det måste i vårt hjärta fin- nås en längtan eller en önskan efter något, en längtan, som ta- ger sig uttryck i läpparnas bön. Bönelivet kan väl mindre än nå- got annat regleras och givas be stämda lagar. men ett är dock nödvändigt: bönen måste komma från hjärtat. från vår inre va. relse. .— Vidare skall vi bedja i tro. VI mäste altid ihågkom- ma, till vem det är vår bön rik- tas. Det är den allsmäktige vi nalkas I våra böner. Vi kan tro att det vi beder om blir oss glvet, ja vi måste tro att så sker, annars förlorar bönen sin kraft. Vi beder, därför att wvi får bedja och därför att vi icke kan undvara det. I vår text ger Oss Jesus det löftet: ”Bedjen och eder skall varda givet”. Det är intet försök på måfå, när vi nalkas Herren I vår bön, Vi vet, att Han hör oss och att Han giver oss, kanske icke all tid just det vl beder om, men dock alltid ett svar på vår bön, 2) Vad skall vi bedja om? Det är ofta den frågan, som oroar många. Men på den frågan ger Oss Jesus det bästa svaret, när Han lär oss Herrens bön. Den är ju bönernas bön, ett liro- exempel som framför allt lär Oss att icke vara själviska I bö nelivet utan först och främst bedja om Guds namns, Guds ri kes och Guds viljas förhärligan- eV ör r Bönsöndagen ', Laholms Tidning, av kyrkoherde Harald Angäutst, "Töcks- fors; Karlstads stift. : öner "vara duktiga arbetare i Guds åker. Vi” lär” oss : ätt: se bort från oss: själva ' och" sätta Gud 'och ' hans rikssak: framför allt. annat. Visst äger vi rätt också att bedja för oss själva, men vi 'får akta” oss för att syss- la för mycket med våra behov och önskningar, framför allt vad det gäller lekamliga ting. Där- emot. bör vi ofta bedja om vårt sinnes förnyelse, vår -kärleks stärkande, vårt bekännaremods höjande, : vår eviga framtid. O, det finns så mycket att bedja om, både för oss själva och för andra 'människor. Har du brukat bedja för någon annan? Tag för vana att innesluta någon eller några i dina böner, du skall där- av få erfara en glädje, som du förut ej känt. 3) När skall vi bedja? Som vi nyss sagt, lämpar sig icke bönelivet för några regler, men det är gott att vi avskiljer näå- gon bestämd tid på dagen för ett regelmässigt brukande av bönens stora gåva, annars Blir denna gåva ofta bortglömd och missaktad. Jesus betonar i sina ord i dag också att vi skall bedja enträget. Det skall i vår bön finnas något av detta: ”Her- re, jag släpper dig icke, med mindre du välsignar mig”. Fe let med Wårt böneliv är oftast att det biir sporadiskt, föga ut- hålligt och därför så verknings- löst och svagt Aposteln säger: Bedjen . oavlåtligen! och den upp maningen är sannerligen värd att ihågkomma. Därför bed så ofta du får tillfälle, så ofta ditt hjärta vill samtala med Gud, men glöm ej heller bort att låta Gud tala till ditt hjärta! Och minns också att bönen är given som en gåva, vilken skall bru- kas Du får bedja, det är en gåva och en nåd Bruka den! Då skall du också få känna ena helt annan kraft I ditt kristen- liv, då känner du ock ett helt annat mod att möta livets stor- mar och påfrestningar, när du ofta och uthålligt umgås med din Fader ti himmelen 1 bönen. Så kläd dig nu 1 helig skrud Min själ i bön och pris Och blomstra frisk för Herren Gud "de bland oss. Vi kan med våra Som ros Ii paradiz kerna i den nya -konsertsalen ' vid hade . man |: "då . Lukas .. Foss |; "verk ”Fragments for Archilogos” :lett par år hårt prövat enigheten ledning. Ett besök på "Deutsche "Oper Berlin är naturligtvis något som Berlinturisten - inte . försummar. Den nya operan — byggd på den plats där det under andra världs- kriget förstörda Deutsches. Opern- haus. stod — är särskilt bekant för sin. goda akustik, - Här äger för övrigt under Berlins fest- veckor (25/9—11/10) premiären rum på. operan "Amerika” efter Kafkas roman med samma "namn. Kompositören är Roman Hauben- stock-Ramati,.” Men flera 'sätt finns ' att. upp- leva "musik, i Berlin: 'Stämnings- fulla är. sommarens serenadkon- serter, t..ex..vid 'jaktslottet' Gru newald, där man sitter :i:som- marnattens dunkel, medan bara orkestern 'och slottsfönstren glim- mar i ljus, Detsamma -kan man uppleva vid slottet Tegel vid romantiska Tegeler . See' i "norra Berlin eller, i ”Haus am Wald: sce” i Berli Zehlendorfy; : tr KtUel anar I praktiken är 'det uppenbart att regeringen anser 'sig' vara själv nog. och att den: tydligen inte oroas av inflationsutveck- lingen 'elter andra samhällseko- noraiska 'störningar i lika hög grad som andra bedömare. . Detta om nägot bör klargöra för med- borgarna att de i. egenskap av väljare måste utnyttja 'sin möj- lighet att åstadkomma. ett makt- -|skifte och därmed undanröja . en politik som inte ger det resultat, N samhällsekonomin kräver. : 2 Sy dsv' enska Dagbladet | Det är . betecknande "för den socialdemokratiska . inställningen $ Jatt man inte vill ta några'rejäla "Jtag för: att 'komma till ' rätta med inflationsproblemet. -Atgär- der, som ' man av doktrinära el ler . partipolitiskt opportunistiska skäl inte vill. medverka till," av- färdar man som ineffektiva, även om. det "är uppenbart "att de skulle ge resultat. Istället: pro: >|duceras fraser om ,”skärpt upp- märksamhet”, - ”kontroll”, i””pris- medvetande” 0.8, Vv. I den: "mån man inte. faller in”. i "gammal förlegad Klassjargong: - prispress på bönderna,” tummen på ögat på tjänstemännen" o.s.v. Nog verkar det bäddat för re- gimskifte! NS mn Svenska Dagbladet Högern tycker: illa - om : mitt- partisamarbetet, därför att man själv kommer på. sidan,' Man :vill gärna vara med, men. utan att uppge 'sin egen : "politik. "Men -en ”samling” som tinte.: innebär; "ett närmande "politiska; ständ- punkter: bara ” "ett taktiskt sken, ögern "blir: tvingad att välja: Högern! kan : inte samtidigt bedriva”, "målmedveten ” 'högerpoli: ]1 tik”. och? begära fatt, mittpactter a na skall lystra' på? dess. signaler, redningen - tillsattes . v. B; Segsliten dragkamp” > köpmannafi En pengar, och enligt Veckans . affärer. — sedan ”segsliten dr agkamp inom. Sveriges köpmannaförbund, den + ' enskilda . - detaljhandelns fackliga huvudorganisation med närmare ';30.000- medlemmar. - > Bakgrunden är. främst att: Sve- riges . -livsmedelshandlareförbund, som : med. sina. cirka'. 13.000 med- lemmar dominerar köpmannaför- bundet,. nu -har vägrat att: andra året i följd betala ”full” -med- lemsavgift : till. Köpmannaförbun- det. Livsmedelshandlareförbundet hade fram till 1965. betalat: ca 45 procent av 'riksorganisationer- nas totala avgiftsbelopp till -köp- och anser sig mannaförbundet, - nu inte kunna eller böra betala avgifter i proportion -. till antalet medlemmar. - För ett är "sedan uppnåddes en kompromiss... Livsmedelshand- larna betalade en klumpsumma på 410.000 vilket "blev ca: 30 kronor per medlem '1 stället för lom:42: Kronor: inflytande. har: — ettårig”, den. 18 april I år när-avgifterna |? P prövar | | | örbundets, enighet |; ' Kompromissen- var och vid styrelsemötet för :1967 skulle. beslutas lyckades man: inte ' heller, bättre utan en ny -kompromiss ; 'skall'. föreläggas fullmäktigemötet. den. 8 Juni. Be loppet : som" ran" slåss .om är..1 praktiken”, ca,' 100.000. ; i Förutom principen... , Presspolemiken ' som” har givit offentlighet ; åt motsättningarna orsakades "av "en, ledare 1. Köp- mannen "den 27 januart 1'år. Den hanälade om ”kaptitalet och fram- tiden”. Fri.-köpenskap, organ för ASK-bolagen, :de : enskilda. gros- sisternas sammanslutning; upp- fattade: ledaren. som ett frieri till det ' konkurrerande - partihandels- blocket ICA. Fri köpenskap efter- lyste bl. a, Livsmedelshandlare- : | förbundets åsikt, och svaret kom|. i ”lvsmedelshandlarnas ' tidning Livs 1'form av en mot Köpman- naförbundet delv!s kritisk ledare som - hade - rubriken ”Var:' står Köpmannaförbundet?"." ve Ingen föds till le Effek Man kan få höra uppfattningen att antingen är man född till 1e- dare och då erfordras ingen ut- bildning eller också är man det inte och då hjälper ingen utbild- ning. Genom forskning har man emellertid kunnat slå fast att det inte finns något fog för en sådan uppfattning, skriver intendent Arne Backman vid arbetsledare- institutet på Lidingö i en artikel I tidskriften Verkstäderna. Det finns inga födda ledare ut- rustade med någon mystisk för- måga för ledarskap Ii alla situa- tioner. Det är tyvärr inte heller så vist ordnat att var och en som tillägnat sig kunskaper för att kunna bli en god tekniker också automatiskt skulle vara kvalificerad att organisera, admi- nistrera och leda personal. Så mycket kan dock sägas att. vissa individer är mer lämpade än andra att leda tf vissa situatio- ner." Denna lämplighet varierar från situation till situation och den kan påverkas bl a. genom utbildning. Man har varit van vid att auk- toriteten kommit uppifrån, den följde med ställningen som chef. Nu är det sättet att agera som på ar eller i h får andra människor att accep- tera en person som auktoritet el- ler inte. Också kontroNen eller utfalls- granskningen gjordes förr ovan- dare tiv chef: ger beröm: ifrån. Det spelade mindre roll vad slags arbetsuppgift man fick, någon annan kom alltid och kon- trollerade resultatet. I dag vill individen - själv medverka - vid övervakningen. Det är då viktigt att förutsättningar för en positiv Insats skapas. Sättet att leda företag har vi- dare förändrats. Från VD-nivå ut- övades tidigare ett tryck som fortplantade sig rakt ned ge nom företagets samtliga nivåer. Situationen har emellert!d för- ändrats och man måste nu räkna med en kombination företagsled- ning—arbetsledning som hela ti- den flyttar sig mellan de olika nivåerna. — Varje <= arbetsledare kommer att medverka på ett helt annat sätt genom att också han själv kan följa upp resultaten och modiflera sitt handlande med hänsyn til dessa. - De effektiva cheferna ger bl a. mer beröm och mindre kritik, är villigare att dela med sig av sitt kunnande, använder relativt sett mera tid för chefsuppgiften, diskuterar oftare med sina med- arbetare även frågor som inte har något samband med arbetet och försöker utnyttja gruppen som het så snart detta är möjligt. Ineffektiva chefer kritt serar ofta hårt och ”härskar ge- nom att söndra”, d v. s genom att spela ut en medarbetare mot en annan, a > utlovades I : från regeringen" att. den skulle ]' : arbeta 'snabbt. Ordföranden "skul ie: jobba "på heltid; Men : fortfa: rande har utredningen - "Inte 'haft något” ” sammanträde, ' Så ” medde. lades - att utredningsordföranden Valter 'Aman- utsetts till medlem av medlingskommissionen mellan staten 'och dess anställda, ett uppdrag som. inte" precis” kan väntas bli avklarat på ån "kåt: ferast. Tala . sedan" 'om' ätt: re geringen - inte: " förhalar författ. ningsfrågans 1 lösning. a s . Expressen : "Kampen, mot” betningsprocedu- rer och . betningsprodukter medför ' dödliga risker fi och människor . har tydlig n inte varit förgäves. .Redan.: nästa ; år kan 'den», svenska - marknaden visa” upp: ett' betningsmedel utan kvicksilverhalt och ofarligt för viltet. : Resultatet... är gott: I :sig självt, : och -forskarna bör: prisas, Men - -framgången betyder” också ökad. "stimulans till kraftfulla tag mot. andra . miljögifter. De . estmanlands äns Tidning Frägan om " föräldrars rätt. att aga: sina. barn ligger . på riksda- gens, bord . men försenas oavlåt- ligt, och 1' dag vet Ingen” när ett "avgörande . kan komma "tin stånd.. Under tiden..sker den .ena flagranta 7” barnmisshandeln efter den andra, Anledningen” till upp: : I skovet - med i formuleringen ' av lagtexten lär: vara, att man inte kan komma överens - vad som skall: inrymmas ' begreppet "lämpliga : uppfostringsmetoder”". Så. stå klat "tycker. :man« ronba bor» "sig: mera. på fönefrågorna- och mindr " leda” honom « rakt! i p lägenhet att han. har: en vacker och "tänkande hustru; ole ”bögävat undvara”. åmlnstade med den användning! det” nu "tycks "ha fatt. Vi reder :öss käkert” väl med. de möjligheter ;, till' hyansäring : redan. fis: mötör gänga derra” E tänkt på + ordets 3- ämprinelen betydelse. - -— Aryokosla, Skovsaard-ko konst. visas i Halmstad Som ' månadens .begivenhet på den halländska konstfronten kan man beteckna .en utställning den 14—27 d:s I Hallands Museum I Halmstad, där den berömde hal- ländsk-danske konstnären Roland Skovgaard "visar sina verk, så. som - landskapspastell, akvarell. porträtt och dekorativa mosaiker, Separatutställningen har ;vernis- sage 1 dag, tlördag. = € » Roland Skovgaards' konst är 1 ordets bästa mening modern. Den är naturalistisk men förståellg utan att "därför slå av på de artistiska ' kraven, . Utställaren är på mödernet hallänning : genom att hans mor Astrid, £.. Laurell, härstammar från Öströ 1 Dagsås. På fädernesidan tillhör han Dan- marks äldsta och mest berömda målardynastl genom sin farfarg far P. C Skovgaard, vidare gin farfar Joakim Skovgaard, känd från domkyrkorna 1 Lund och Viborg, och sin far Johan "Tho- mas Skovgaard, | Också» Niels Skovgaard tillhör släkten, För hallänningar har det sär skillt intresse att släktens många målare har känt sig nära knutna till Halland, där de har uppe hållit sig sommar efter sommar. Åtskilliga av Niels och Joakim Skovgaards bästa målningar har också halländska motiv, och Jo- han Thomaa Skovgaard är mäs- taren till de fem glasmålning arna 1 Varbergs kyrka. : Med sin' självständiga stil Aät- Njuter Roland Skovgaard stor aktning bland alla danska” konst. kännare, därvet. Det; är.' ingen. "riksange:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.