LAHOLMS TIDNING —=LT -Närmande i De" finska regeringskriserna är - alltid intressanta. Utspelet brukar vara hårt och fränt. Det blev så även : efter senaste riksdagsvalet då vä n "en klar seger och följaktligen fick ta" hand om r ingsbildni; . | Mändagen den 16 måj 1006 L FT. i Finland "krav och hoppas att regeringsfrå= gan skall få en snar lösning”. =. Det låter bra för trepartikoali-; ; fionstankens realiserande och man får verkligen hoppas att det lye- - ” kas rulla undan de stenar” som ” hittills legat i vägen för en lös- -- I ning av regeringsfrågan. Sedan. - President' Kekkonen uttryckte . önskemål om en så kallad all- partiregering, men den tanken av- visades. snabbt av högerpartiet följt av folkpartierna, Centerpar- tiet var mer villigt -delta i en sådan, men när tanken torpede- - rades från högerhåll tackade även år det att se hur reaktio- nen blir speciellt mot centerpar- tiets engagemang. Men det gamla agrarpartiet ' regerade tillsammans '' med vänstern utan att bryta nac- : ken av' sig, och det klarar nog... « även dess efterföljare. centerpar- : tiet. centern nej till en mer: begrän- sad regeringssamverkan, Partiet har suttit vid makten, så länge och under så besvärliga omstän- digheter att ledningen ansåg det med en tids vil: oppositionsposition. ”'” Nu. ser det emellertid .ut com. om Finlands tre stora partier, 80- cialdemokraterna, = centerpartiet och folkdemokraterna kommit varandra litet närmare, och det talas öppet om att en sådan tre- partiregering ligger inom möjlig - heternas gräns redan 4 nästa vec-, "ka, "För landets egen skull vore det glädjande om den lösningen” kunde uppnås, då det behövs en stark majoritetsregering som vå- "gar ta itu 'med de- ekonomiska " problemen utan att behöva vara livrädd för oppositionen, - Centerpartiet har som regerings- « förhandlare nuvarande "tern. och -centerledaren Johannes "Virolainen,. som ursprungligen in- te torde ha varit entusiastisk för fortsatt regeringsengagemang samt " utri Ahti Karjal Den sistnämnde har- alltid stått president Kekkonen. mycket nära och eftersom Kekkonen självklart helst ser en regering på bredast möjliga parlamentariska basis kan man förutskicka . att Karjalainen varit ivrigare, förespråkare för en sådan 1 centerledningen än Jo-. hanner Virolainen, Nu. berättar «ett telegram från Helsingfors. att den sistnämnde uttalat, - att' "vi kommer inte att. ställa: oskällga " NAGON RADIKAL” FOR ä av. nykterhotsrörelsens mål. 5 ttning torde' inte vara att. vän- ta; organ» Ve'ckoposten":«s -1' den" 'mer 'sansade debatten Uframhälles också, att en -helnyk- tor sektor i samhället: givetvis skriver + Bäptistsamfundets . git med. 100 procent. Ingen kon- kurrerande malmindustri har, så dyr. arbetskraft. s ooo Jordbruket är inte ensamt om - bekymmer, det har hr Erlander rätt i. Skillnaden: är. bara att jordbrukarna kvafititativt är ett sä mycket -större problem än textilarbetarna.. Deras omplace- ring är dessutom känslomässigt svårare. Ändå tror svenskt jord- bruk liksom” textilindustrin på en -framtid.s occt no » I alla tider kommer det” inte att gå för' den lilla” "överklass i världen, äv vilken Sverige är en ten; .del, att betala varesig - mat eller annat med underpris, det: må vara - på: :bekostnad av jordbrukarna; som" i” praktiskt taget” alla "rika länder "släpar 'ef- ter i inkomsthänseende, :: eller "genom att; göra. den fattiga de- Jen av. världen nnu fattigare, DET SVENSKA VALUTALA- GET. är. änte' katastrofalt. men .den senaste tidens” utveckling : < kan "skriver a : Ett hastigt valutautflöde' är ingen orimlighet ' om den :eko- - nomiska , politiken” Misslyckas. I detta” sammanhang » kan : det «va- » ra av: sett! visst: intresse att når mn, vi 'snabbt : att: "beskära Toräbyuikeprodukt nen; I Jandet så kan vi t.ex. förlora. ca 400 miljoner” 1; éxportintäkter”, t och om. nedskärningén ; blir säg" 10 C procent” ”ytterligaré” ca' 300—400 miljoner geriom;ett' ökat iräport- behov. ”Om'fi orolig för: ivalutautvecklingen så "kanské& han" borde"-tä sig: en" titt "på Ndutredningens.-7 fö och ijord- "lr ctt:stort värde, Skall: denna |. 7 "sektor "kunna + hållas: intakt och |" "helst. även. vidgas, måste ; nyk- terhetsrörelsen ' hålla . fast .' vid den radikala linje den, hittills följt. Motiveringarna för. en hel nykter livsstil kan. kanske för- .skjutas, och den dögmatliska syn på alkoholproblemet, som Ibland kan komma till synes, behöver förmodligen lösas upp ”Öch. ersät- tas av en -fast hållåing. påsen säkrare grund: Allt.: detta emellertid detaljer om :. stor. vikt och betydelse, . | En fast: helnykter linje. « synes emellertid inte behöva utesluta samverkan på "många betydelse. fulla "punkter med företrädare -för. en opinlon som klart inser alkoholskadornas vädor och vill medverka till att minska dessa fastän man inte kan dela nyk- terhetsrörelsens pri Inciplella syn på alkoholen, betonar NYP. äär SAMMA” KAMPGLADA | ” STRIDSANDA nt som arbetarna” inom ”textllin- dustrin borde bönderna . visa, har statsministern sagt. Ja, de båda grupperna är i många av- ' seenden jämförbara, Instämmer Jordbrukannas > Före .ningsblad men utvecklar vi dare: Det finns också för textilva- « ror en ”världsmarknad” - med priser som inte alls stämmer med verkliga produktlionskost- nader. Från praktiskt taget ing- enting har textilimporten från Sydkorea stigit till 21 milj kr i fjol, Skillnaden mellan 19 öre 3 timlön 1 Sydkorea och 7:50 i Sverige säger det mesta. Eller också etablerar sig de svenska textilföretagen 1 Europas: u- land Portugal, där lönerna är en femtedel av Sveriges, Man ger folket I de fattiga kinderna - arbete, det är gott och väl. Men varorna blir inte billigare än de svenska, när de kommer på våra butiksdiskar. ”Vi gör de fatta länderna fattigare och de rika rikare..." Andra län. der, t. ex. Danmark och No har kvoterat textilimporten till I det närmaste ingenting, påpe- kar en industriman, Ändå tror den svenska textilindustrin på en. framtid, tv I längden går det naturligtvis inte för de fattiga länderna att producera till un- derpris — om de överhuvud skall ha en framtid. Det sägs att Sverige skall ut-[ nyttja sina naturrikedomar, 1lå- ta andra producera livsmedel o. Industrivaror åt oss, service folket. Samtidigt är LKAB djupt be- kymrat för utvecklingen. Sedan 1957 har malmpriserna sjunkit med 30 procent och lönerna sti- nog komma' att "belastas iterligare; en imihuspost Det: går inte an att: Säga: -— ”anses' det — att av staten. bevil: jade, förmåner också måste, be- talas av”någon. Om vi inte be: talar, direkt .genom' skatter eller genom att avstå från att kräva förmåner utöver : de; reella - till- gångarna, så får vi betala ge- nom .den fortskridande penning- värdesförsämrving : som' tar >: sig pråktiskt. uttryck i prisstegring: | ar, « : ”Sammaänhangen ir "Visserligen svåra att reda ut;- olika orsaker och verkningar är Inflätade / å värandra. - Därför skall man "kanske inte' begära att några :politiker i' ett kort merilngsutbyte 'skall kunna bena .ut alla problem och ge svar på, alla frågor. Men situa- tionen häller nog på att bli så- dan, att en politiker och ' det parti som först sänker den tak- tiska garderingen. och gör ett ärligt försök att'ge klara besked, kan påräkna att mötas med sym- pati och förtroende från väljar- nas sida, Folk. håller på att tröttna på det politiska tungomäålstalet, och det taktiska smäfintandet. sänkts . med Smörpriset har femtio öre per kilo,' noterar Stig Ahlgren. 1 sin dagbok i Idun- VeckoJournalen.” "Vad som Icke meddelades ' var", fortsätter. hr Ahlgren, ”att svenska hushåll i åratal erlagt en straffskatt på två gånger femtio öre kilo mar- garin, ett belopp som oavkortat gått. till Sveriges mjölkprodu- . Center”. Att hr Ahlgren söker bredda sitt publicistiska regis- ter till att omfatta jämväl jord- brukspolitiken är i och för sig ambitiöst och all heder värt; men det vore nog förståndigt av honom att ta reda på ett eller annat elementärt faktum på om- rådet innan han griper till pen- gofyra år gammal,” sätt: Goddag min kära Bu "| kantskap, jag hör. ofta edra kun- 2 Ir sköter IT "Kyrkan, har sport att I . [rande ambition och plikttrohet. ; ' Så länge den tyska delningen - icke bragts till ett slut; så kan " det "ständigt uppstå nya spän- ningselement i «världspolitiken. Med dessa ord fastställde nyligen en fransk toppdiplomat Frankri- kes egenintresse i en lösning av den tyska frågan. Under de senaste dagarnas de- batter i den franska senaten hör- des "emellertid. om och om igen ; en underton "av fruktan och be- kymmer för att Tyskland skulle "kunna bli ”för starkt”, På den punkten "var såväl. gaullisterna - -som oppositionspartiernas talare överens. Gromykos i Rom fram- förda förslag om inkallande av en up H . utan ' USA:s”: medverkan ' var egentligen adresserat till de Gaul- "Je. Därmed ville Moskva s & s. Alla europeiska samtal skall stå under ledmotivet ”den gemen- samma säkerheten”. Motsättnin- gen mellan. NATO å ena sidan ” II de Gaulle i: bestämma. ramen och riktningen. ' ” = General de Ganlle och Warsch kten' å - den Skånska gods för hundra år sedan En verkligt charmfull och ovan- lig memoarbok har i dagarna kom- mit ut i bokhandeln: Författaren heter. Christian 'Burrau :' och ' var lahtbruksinspektor på Tosterup i Skåne i mitten av 1800-talet, Hans förfåder kom från Frankrike via. Tyskland till Sverige, själv föddes Burräu,' och avled på. sin ägandes gård Arendala år 1887. .: Vid 77. års ålder skriver han ner sin... Jevnadsbeskrivning, nu för "första "gången utgiven efter handskriften. av amanuens Brita Stjernswärd, Nordiska . museet. Hon -hår också skrivit en inledan- de historik. : ”Min” . Biografi” (LT:s förlag 22:—). ären" liten" fin ; lantbruks- och ' kulturhistorisk , källskrift, 'in- tréssant: illustrerad : med ' fotogra- fier .och teckningar.” Man kommer livet" på skånska” landsbygden för hundra: "år, sedan -mycket - nära i dessa '"okonstlade. minnesanteck- ningar. där: allting? r så tveklöst sant: och » Christian Burr: u börjar sin ba: na” med; att .i:-flera år. sitta som oavlönad kontorsskrivare:' på And- rarums :Alunbruk, "innan hån får tjänsten..som :kronolänsman. Ryk- tet-om hans duglighet,sprider sig, och då han en 'dag, han är då tju- håller utmä ningsauktion vid Glimminge. gäst- givargård kommer -bud från gene- ralen Isak. Lars. Silfversparre. :' eftermiddagen : till - -Tosterup; bad Löfstedt "anmäla mig -.och. fick strax: beskedet. att. komma: upp i salen, där jag. första: gånger; såg Generalen; en stor och ståtlig gub- be, som hälsade mig på följande rau, det Yr be- är fmig "angenämt .få: gör: nt sköter” er tjänst "med ”ordhing och ", skhet,''jag känner; er. far, eh förb.: hederlig gubbe,” och : jag här beslutat att :hjälpa”er och ni må tro att jag har långa ärmar”; »Året därpå blir Burrau. .inspek- tor på: To: erup,. där 'han : sedan, söm: han? v-.säger,' regerar i tjugoåtta. år —-till- en: början: med en :lön. avs: 200: riksdaler; bostad och. föda , fritt. samt. två -hästar födda”... Herregodset Tosterup om- fattar 84. hela mantal 'och 10.000 tunnland god, jord, vilket allt Burrau förvaltar med en impone- Ständigt strävar han efter att för- kovra; sig. Efter ' Generalens död ärver. ”styvsonen Gustav 'Ehren- svärd ; godset, "och :med >” dennes hjälp reser Burrau på en lång stu- diéresa”: till" Tyskland, : :där han med framgång deltar i såväl lant- bruket :som i jakter och ' baler. När han återvänder har han för- utom en mängd nya idéer bl. a. om fårskötseln också med sig Sve- riges första klöversåningsmaskin. År 1858 har Christian Burrau blivit en välbärgad man och flyt- tar med. sin familj till den egna gården Arendala. Det då nybyggda boningshuset 'finns ännu. kvar, ovanligt högt och vackert beläget mellan , Lund och Dalby. — Kan- ske utsikten. inspirerade honom till de åskädligt mälade lantliga scener :.han ' senare skriver ner, och som nu för. första gängen gjorts tillgängliga för andra än hans "efterlevande, . " I L. "nan." Som exempelvis att den regleringsavgift han tydligen har I tankarna faktiskt inte är 1 krona per kilo margarin utan enligt senast tillgängliga må- nadsstatistik. ungefär femtede- - len: därav, noga räknat 18 öre, ' Om "tiden sedan medger ytter- ligare förkovran kanske hr Ahl- "gren rentav kommer att inhäm. ta att pengarna ifråga knappast - kan sägas gå oavkortade till . "Sveriges mjölkproducenter”, I varje fall har regeringen den uppfattningen att de skall an- vändas för att finansiera ”de åtaganden på jordbrukets områ- de som Sverige bundit sig till iom EFTA”, Bättre lycka näs ta gäng! ””Jag-red iföljande. dag, strax på |" | andra skall icke längre få spela någon roll: ”Sovjetunionen öns- kar en europeisk: organisation i vars hägn” —' enligt Moskvas åsikt — ”alla de europeiska fol- ken skall kunna få sova lugnt”. Amerikanarnas avkoppling -ur' sammanhanget passar ju som hand i handske . in i de .Gaulles koncept. 5 Gromyko uttalade just Met som de. Gaulle önskade få. höra. I "Moskva . kommer den franske statschefen otvivelaktigt att spin- na - vidare på samma -tråd: Han kommer att söka -skissera upp en rent europeisk ram, där Ameri-. ka — Sovjets t v enda rival som världsmakt — kommer att ställas utanför den europeiska säkerhets- debatten, Att de Gaulle tills vida- re ' lägger :en , viss vikt vid :att framhålla: Frankrikes - fortsatta - tillhörighet . till. :Atlantalliansen "kan" icke bortskymma .: grundav- sikten i hans politik. Ne . Men innan' de. Gaulle: slutgil- tigt” accepterar : :den ryska inviten till. en:-rent ; europeisk diploma” tisk spelordning i i syfte att på den "vägen ernå trygghet och säkerhet för. hela den gamla; världen, så Moskva vill han uppenbarligen försöka förmå ryssarna att acceptera en reglering av den tyska frågan. Så- som ideolog för nationsbegreppet, vilket för de Gaulle utgör den allmängiltiga grundvalen i alla po- litiska angelägenheter, förfäktar han tesen om det tyska folkets rätt att äga en enda odelad na- tionalstat. Det anses i Paris som självklart, att de Gaulle under sitt besök i. Moskva kommer att fasthålla vid denna ståndpunkt "och där göra sig till tolk för alla tyskars politiska självbestämman- derätt. Man räknar t o m med, att den franske presidenten är be- redd på att ådraga sig rysk ovil- - ja på gvund av sin fasta hållning i denna fråga. Anledningen till de Gaulles be- slutsamhet i denna angelägenhet ör lätt att begripa, Den franske . presidenten är' tillräckligt : klok realpolitiker för” att inse, att en europeisk konsolidering och trygghet icke kan ernås utan en tysk återförening... «= . => . Och han inser också," att en dylik blott kan åvägabringas ge-. nom att. tyskarna får politisk självbeslämmanderätt i form av fria "vat, Den politiske taktikern de Gaulle har säkert också insett "en annan sak av vikt: Om han i Moskva — även på "bekostnad av en ' åtmi tv framkallad rysk 'misstämning — skall fram- träda som det tyska folkets bäs- te sakförare och förespråkare, så skulle det icke bli utan 'en posi- tiv återverkan i Bonn, Man kan ganska säkert förutsätta, att de Gaulle, trots åtskilliga desillusio- ner . beträffande ' den nuvarande ' regeringen i Bonn, dock alltjämt står fast vid. sitt . ursprungliga koncept, att en fransk-tysk intim samverkan utgör. den nödvändiga grundvaien för en stark och ef- fektiv fransk Europa-politik. : Det är. icke sannolikt, att de Gaulle löper. några större risker genom att nu hävda. en' sådan protysk hållning i Moskva, Vad ryssarna : mest är intresserade av är att ge den franske presiden- ten all: uppmuntran i: hans ' -:amerikanska "+: 'strävanden SS "kommentar "Vi får hoppas att inte den svenska bytesbalansen råkar: ut för ytterligare svärigheter av den art som .kännetecknar . det gängna året. . Att i nuvarande situation skapa ökade förutsätt- ningar för inflation -:kan i varje fall för oss innebära mycket sto- ra "risker. N Arthur Montgomery | "1: Ekonomisk Revy. Den reservation mittenpartier- na avgivit mot en oinskränkt kommunal förKköpsrätt går ut på likartat skydd för den enskildes rätt i fråga om förköpsrätten som gäller för en till formerna underlättad expropriation. ' Detta är ett konsekvent krav som mäs- te tillgodoses om inte rättsför- hällandena för enskilda 'medbor- gares markinnehav oavsett om detta är. stort eller litet skall rubbas på ett ytterst ingripande sätt. . avs Sydsvenska Dagbladet MH ; Skolans yttre utformning mäste anpassas” så” att den smidigt 'och på ett inte, alltför. kostnadskrä- vande” sätt kan anpassas . efter nya. "pedagogiska. och tekniska grepp i. undervisningen. Det gör man inte "genom att bygga dyrt och. flott, Själva skolbyggandet kan då verka söm en .broms på den rullande skolreform, som är nödvändig i. ett samhälle statt. i så” snabb förvandling som : :värt.. : Västerbottens- Kuriren - - ”PKU-prov kommer. att” tas' 'ru- tinmässigt på”alla nyfödda från och i med ' femtonde ;maj.” Genom en. "enkel. blodanalys -.:avslöjas rubbningar . i" ämnesomsättningen som" leder'« till - höggradig ” efter- blivenhet..: om, sjukdomen ; "inte kommer under behandling på' ett tidigt stadium. "Behandlingen ; är inte: billig, men utgifter är. ändå , bara en bråkdel av, samhällets Slakteriorganisationen. svarade 1965 för. 84 proc av den besiktigade slakten; vilket innebär en oföränd- rad andel totalt sett. Minskad ' svin- "slakt i inom organisationen, har kom- av ökad 'storbosk lakt. "Den" sistnämnda” Uppgick under » fjotåret till 591.000 st: - Under -1966 och 1987 räknar slak- leriförbundet , me”. en "ökad ung- djursproduktion.. Slaktungnötens medelvikt -har genom speciell ut- fordringsteknik ökat med i genom- snitt 11 kg från 1964 Av spädkal- varna gick bara 95.000 eller 10 proc "till slakt! Lammslakten ökade där- emot med "25 proc från föregåen- de år till 125.000 st. På fem år har STOCKHOLM > (Pr) Sliktdjursproduktionen är nu den viktigas-; e inkomstkällan” för det: svenska jordbruket, Dess' värde beräknas t för 1965 till ca 2 miljarder kr, varav ca 17 miljarder tillfördes jord- 7 rukarna genom slakteriorganisationen, Detta framgår av Sveriges . lakteriförbunds årsredovisning för fjolåret; '. Den" -totala. kvantiteter besiktigad slakt i ill i: runt tal 270.000 ton beroende ' på ' en tre-procentig, ökning "av' vinslakten: : Däremot skedde 'en mindre nedgång . av: storboskaps lakten och en fortsatt kraftig [minskning äv kalvslakten; söfen Sverigé 'steg förra” året laminslakten ökat med 70 proc. d Hästbeståndet fortsätter.att mins- ka med ca 20.000 st per år: Totalt har: -landet tik knäppt 100. 000 häs- " Totalt kom importen av kött alt uppgå till 22.100 ton mot 19.800 ton 1964. Exporten av>nötkött på 17.400 ton gick .huvudsakligen till. Italien och '- Västtyskland. ... Fläskexporten uppgick. oförändrat: till 25.900 ton. Av Årsberättelse framgår : vida- re att en märkbar övergång från kött= till fläskkonsumtion ägt rum under 1965 och att storhushåll som t ex skolor, industrimatsalar och sjukhus svarar. för. mellan” 15—20 - ; Stockholm :; (TT) nadsarbeten" som nu 'i ständigt stigande "takt , pågår. i - städernas centrala ' delar begagnar "sig byg- garna "ofta -av. en eller flera Iluft- kompressorer :för kraftförsörjning till. sina”. pneumatiska , .verktyg. Det blir. ofta ett för omgivningen besvärande ' buller ; och ' mången frågar sig, om Intet' kan åtgöras ir denna: sak;. et ätter Att: döma av en rapport: "från yrkesinspektionen i: Göteborg till arbetarskyddsstyrelsen . är detta möjligt. De kompressorer det -. här gäller : ställes "ofta ' på gator eller: gångbanor och . många .ar- betsl e reagerar inte alls för proc av il ionen. Jättekampanj. n -mot lyxväror SS - re . skulle. -hejda inflationen? Stockholm an; I kampen: mot inflationen finns det två möjligheter: antingen får man överge den fulla 'sysselsätt- ningens politik så att efterfrågan på .väror dämpas över -hela lin- jen, eller också. får man starta en jättekampanj-för att vänja folk av med att köpa allt mer sofis- tikerade varor, framhåller direk- tör Lars Berg i Industriförbun- det i en analys i Häskriften Eko- nomen av pri höga priser ofta är "detsamma som oskäliga vinster. Att. detta är en myt bevisas numera bl, a. av att de konsumentvänliga lågprisföre- tagen tycks ge företagarvinster — så stora att man t. o. m. har råd att gå i borgen för att arrangera tungviktsboxning med exvärlds- mästare i Sverige. Förr rättade man munnen efter matsäcken. Numera är det van- ligt att folk först bestämmer sig för en levi andard och sedan i vårt nuvarande högstandardsam- hälle. Vi är en nyrik nation. Allt fler konsumenter kan skaffa sig så dant som bara en halv ge neration tidigare betraktade som lyx eller som man inte ens kände tilll TV och bil räknas väl av många i dag som livets nöd- torft och på grund av standardja- gandet existerar det mycket litet av priskänslighet så snart kvali- tetsskillnader eller olikheter i va- rornas egenskaper kommer in i iklen. Omdaningen av handeln har gett i genomsnitt lägre priser på de högfrekventa, mer eller mind- re daglighetsbetonade varorna. Men handelsföretagens prissänk- ningar har försvagat deras möjlig- het att satsa på sortiment och ser- vice, Opinionsbildare och press, radio, TV etc har inte försummat att utnyttja den moralbildning kring priserna, som sammanhäng- (Svenska Dagbladet) er med en allmän föreställning att ser sig om efter möjligheter att finansiera den. Företagskoncentra- tionen till stora enheter med låga kostnadsnivåer lamslår priskon- kurrensen på jämförbara varor. Det är bistert att behöva kons- tatera, att kampen mot inflationen i denna atmosfär snarare när re- sultat om man gör ingrepp i folks efterfrågan på varor än om man gör det i produktionen och handeln Två möjligheter finns: antingen får man överge den fulla syssel- sättningensa politik så att efterfrå gan dämpas över hela linjen eller också får man starta en jättekam- Panj för att vänja folk av med att köpa allt mer sofistikerade va- ror och förpackningar och förmå oss alla att föredra en enklare sak, producerad och distribuerad i stora serier. Ingenting rättar el- jest till sig förrän vi alla är ru- det "starka buller. som. uppkom- mer' utan tillåter sig omedvetet att bullerterrorisera sina arbets- tagare och sin omgivning, -. på- visar inspektionen. Vem ger ve- derbörande arbetsledare rätt till detta? — Ingen, . Nu, är detta buller även en sanitär olägenhet för kringboen- de och kan "anmälas av utom- stående = till ' hälsovårdsnämnden för åtgärd. Det är emellertid så att arbetsplatserna i första hand kallar på -yrkesinspektionen för tillfälllen. Det går att.skapa en effektiv bullerlsolering med skä- ligen enkla medel som till ytter- mera visso finns till hands på alla . byggnadsplatser eller på byggfirmornas förråd. Man kan kring kompressorn bygga en lå- da som invändigt isoleras med bullerdämpande material, t, ;ex, isoleringsmattor eller liknande => givetvis med hänsynstagande till erforderlig luftväxling och kylning. Bullerdämpningen blir effektiv och bullret mera mätt ligt. Ett byggnadsföretag hade en dylik oisolerad kompressor SR mitt inne 1 Göteborg på en av stadens största atfärsgator. via |? inspektion påtalades detta för arbetsledaren och direktiv gavs om bullerisolering. Denna utför- des omgående och redan dagen efter kom det tack från - affärg- anställda med arbetsplatser invid den nu dämpade bullerkällan, priser för samma varor på ”olika tininköpare av allt som bjuds — |ställen så blir resultatet efter e och nä händer det? tid en kvalitetsinflation där Pris Om inte prop dan och kon: Im upphör att fungera, vill a olika [slutar artikelförfattaren, - > Hhäns'] gelikar utg Vid,.de 'sanerings- -och ombygg- 1 rättelse. Så har. skett. vid mänga ikostnäder för ett livslångt "Värd. fall. Man räknar med att årligen upptäcka . sjukdomen hos. minst ett tiotal nyfödda. Den nya' verk- samheten måste. hälsas, med stor tillfredsställelse.. Den är "ett "ys sande exempel på: förebyggande hälsovär Handelstläningen Y — Språnglistor'” rån” Samling till "Framsteg är en. minst sagt ku- riös metod- att "skapa" borgerlig samverkan. Finns det något pö- litiska partier 'instinktivt' reage. rar mot så är det "sådana sär aktioner. - . or no ”Harmen kommer, om SFF.1 Stockholm . verkställer hotet, : att matunligtvis | .drabba organisatio- nen och ' bli förödande för dess stämda förklaringar att i' motsats till” MbS inte. uppträda i valt någon form dock: tillvunnit sig en . viss "uppskattning. '"" Som spränglistorganisation ; sopas. den undan." Md :- Det: är nte 'ötänkbart' att SFF kan placera '-några ledamöter i Stockholms stadsfullmäktige. Men vad händer sedan? En stock. holmsk,. kopia ' av. den: 'skånska röran "lurar runt hörnet. Sam. ling” och enande av partier genom sprängning och splittring alltså. ” Sundsvalls Tidning . fr Bilden av. det brinnande stjärn- baneret kommer : sannolikt = att vandra runt i den amerikanska pressen och av miljoner män. niskor” upplevas . som en ' person- vill: ha: "rivighet”. ö ; stelfugalkraften : v kurvtagning: and han pe själv. : sken" öm behovet;: k och infällda ”askkoppar;: : Hah dis- ” kuterär” gärna: de "minsta : petites- vilda framfart. Det: n. våd >fallet : I DRSN: naturligt organ: att". anknyta till, när, .man ”lokalt- vill! söka ästad- komma - en åhmnan. tingens - ord äkert. ett -vär- församlingsmöte ta upp. ansvaret för . nykterhetsläget '. till: behand- Ing och besluta om könstruktiva åtgärder. Det är ett gammalt 'fri- kyrkofält ' det här gäller, som”. 1 våra ; dagar - tyvärr. obearbetat. | PA VÄGEN - En läkare i en landskommun Nord-Karolina ämnade resa Bort På en kortare. semester. jan lämnade vården av. sina par ienter jämte anteckningar ' om vilka som behövde daglig: tillsyn t min son, som var läkare ien stad i närheten. so Er söndag efter gudstjänsten om e nin son några sjukbesök in i en bondgård, var en äldre kvin ”Är ni dokto a ad frågade. h som & går i kyr >. Svarade han, ”jag kom- mér Just från ham, jag I . la Da. Var bra”, sade den gam Hon + lade sig ner på kudden. därför ade förtroende för honom, hade när tt hon. förstod, . att han i got mer än det som fanns Medicinväskan. Ar det inte så att vi har m ne ar er förtroende för en läkare, eller: t för, övrigt, er: vem som helst som tror på Gud? anseende, SFF har med sina be-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.