LJ sa så s ; delarna. uppvisar. LAHOLMS tIDNING Tisdagen den 17 maj..1986 —=LT Regeringen och utredningsväsendet” Det har sedan länge kunnat för- i "" märkas att regeringen föredrar att — låta viktiga samhällsfrågor utre- das = regeringsarbetet i vårt land, ; " nämligen ” att särskilt li inom kanslihusets väggar. : Man har fjärmat sig från den ; praxis, som tidigare tillämpats i" - som framh vid. r » handling av offentliga utrednings- betänkanden. . . Med en Jång rad exempel på hur regeringen plockat in: viktiga . : frågor till väll valda" departe- ” , då enligt praxis -. + angelägna frågor anförtros offent-' liga utredningar med represen- ? tanter för partier, organisationer och myndigheter. Det har också - bedömts som väsentligt att inte | / i fi ser. för 'r v en oftentlig utredning : borde - ha - + tillsatts, : bevisade'.hr-- Sundin" att; kritiken mot regeringen i des den varit helt befogad. F Vilket intresse. regeringen. föregripa' respektive utred "förslag och vidare har stor be” .. tydelse tillmätts det förhållandet : . att "regeringen före sitt ställnings- "tagande haft möjligheter att be- » akta 'de Synpunkter och förslag i punkter innan, den själv "tär 'ställl ning - till 'utredningsbetänkandet .. H demonstrerades senast på ett flag- rant sätt: när 'den' stora, jord. iv lämnade ett , ärt förslag, På.en press-. : som :- olika, - ' och ln myndigheter framfört . i remiss- » yttranden" över utred: tä i konferens .. samma ; dag presente- ; rade tr > ett > detaljerat ? N fav -"kandens? > cs Det. finns ” "pel från senare år som visar att ; regeringen numera fäster "mindre f | vikt vid offentligt utredningsvä- sende och. remissförf: än åtskilliga” exera> ' jordbrukspolitiskt "program ' so; utarbetats ' inoni" den söcialdem . krätiska partistyrelseri,' Detta pro- : gram sade man sig 'också' komma : att följa. Det kommer” att ta flera " ånader innan. remissi nas > tidigare. I ökad sträck föreligger och utreds... äv : betet till vi slutliga - förslag är ännu. vederbörande. departement" och berörda ämbetsverk. " . Att: statministern inte 3 > inte färdigt. I vad mån kan stats- ”, : ministern verkligen påstå att man” ' ”på : vanligt: sätt” skall" ta: härisyn > till:r > när man > vedertagna "principer: på "området » är : självklart och . var också ett : : helt väntat svar på den 'interpel- . ' lation.. som centerpartisten Sven , . Sundin: ställt 'i frågan, Satsminis- . utvecklingen och framhöll också i att: .det inte 'skett någon: "annan > ändring” än att. man fått ett ”ökat behov. av';rena expert- och de: : taliuttedningar”. "skulle också öka: för framtiden. Detta" behov ./ 7 redan bundit: sig-för eft "program? > Eller är man beredd att revidera” Det offentliga! beredningsärben';- ct t d drivits hä di I tern visade sig vara helt nöjd med et "som det bedrivi är Å landet . : internationella ”erkän= naden ör: 'grundlighet - och”:sak. lighet. Tendenserna att göra kans lihuset till ett slags skrädderi fö ” måttbeställda -utredningskostymer : ” torde inte skapa. garantier. för ett . » Inte. heller . tyckte statministern :. " att regeringen fäster mindre vikt ; fortsatt. gott :. svenskt anseende -. M arkvärde: Ek 1: "väsentliga : ningen : förslaget = innebära + skatteskärpning "för Jordbruket. -- > Tidningen, pekar! bl kun nat ; ined ; sö kunnat h hjälpa upp” finån eririg- en av grundförbättringa rätionalfseringstillköp. " Man vill. gärna, hoppas "slutar | | RLUF-tidningen, att det 'fullstän- :diga förslaget. skall visa sig ilir ” nehålla' hittills" ökända ; ;-detalj- regler, som reducerar "dessa ne- ”gätiva” effekter. Marti fråga g .emellertid, ,om : det” är. möjligt, - eftersom redan de' presenterade ett system, som i krånglighet och detaljbe- stämmelser:t, o, m, överträffar gällande -skattelagstiftning - "fandshövding i och öräförande Nå den ännu inte avslutade jord- bruksutredningen har, skriver Västerbottens: Ku rirenien artikel i Hushåll- Ningssällskapena” tidskrift. 'utta- « lat sin förvåning över att man ”på sina häll blivit uppbragt” över att han vid årets lantbruks. vecka' gav en 'förhandspresenta- tion av huvudlinjerna i utred. ningens kommande förslag, Löf. te om denna” medverkan. hade getts långt tidigare och den var 1 förväg känd av btredningens ledamöter: : Hr. Netzén uppger sig också vara. chockad av att så mänga ”vantolkningar” uppstått kring hans redogörelse, Termen ”pris- press”: på ' jordbruksprodukter förekom 'sålunda inte i hans an- förande, "Vad han sade var ”att "1 fråga om realprisnivån 'på jordbruksvaror : föreslås denna av: majoritetsgruppen >i, utred- ningen under en övergångspe- riod på minst tre år från den 1 september 1967 följa . samma trend som under det senaste de- . cenniet”, När det gäller den 5. k. prö. duktionsmålsättningen är utred- ningen så när som på två leda- möter, fullständigt ense om att fram till slutet av 1970-talet ef. tersträva en sänkning från f. n - Inte fullt 95 procent till ca:80 procent, Det var endast 1 fråga ifråga om utrédhinesväsendet,”. EA eder. sig: helt från. iden: samordnade” tiska. ”utspe- Jet vid” "statsministerns -presskon- "ferens” av. "ett. socialdemokratiskt jord! . Jät skymta: ligar Å umjenterna;, blä. som en, ffekt'a av. jen pris: battfi vicring, si rekilt s SOM; jord- ryka ONE ännu» nt bristande :omdöme; sfentligt 5 of över kulturlandskape "IVvein som vill” 'Kah efter vad som bleve följden. om jordbruket -raderades ”ut "i "stora stråk. Det kan tänkas att fritids- den får en för, naturvärden gynnsam "effekt, men Jåt oss in- te "dra för stora växlar” härpå. Försvinner jordbruket så -försvin- ner ' gärna också övrig bebyggelse och de. serviceutövare, butiker och annat;' som varit" beroende "jordbruksbefolkningen. ' och "Sm knappast lär kunna basera sin tillvaro på: fritidsfolket. ae 3 Det? har: också” :Sagts' att. man är: hindra "att: skog planteras så: satt ländskåpet inté mörknar och se: dan” bekämpa igenväxandet: |” ” Detta blir dock inte billigt ö öm det 'skall' vara "blott för” natur- vårdens skull. Några har” pläde- rat för att odlingsalternativ bör sökas. för: de, arealer som. trots allt inte kan bevaras i traditio- nell: jordbruksdrift. Man. kan tänka sig. i:första hand 'vallgrö- dor för slåtter, eller "betesdrift, --.Landskapsvärden -kan i .jord- brukspolitiskt sammanhang inte taxeras i så eller så många" mil- joner. kronor, men, den gå in i sammanhanget, och : härför bör det vara möjligt att vinna gehör. |. OM ARBETSGIVAREFÖRE. > ”NINGENS PAROLLER MOT. LONEGLIDNING) | N "efterföljs '—: och det är. tro om medlen att uppnå detta mål, digt: än' tidigare: vid de synpunkter. folkets insatser i' sådana: omraå-|' " Arbetarnas bostäder utgöres. av små : fyrkantiga' hus, ofta försed- da med halmtak.' Hur -de:;ser ut inuti vet man inte för in i nå- got.hus kommer man. inte. Man kan i alla fall utan vidare dra- ga den 'slutsatsen, att standarden inte är: hög: Ej heller är bybor- nas” garderober av den klass vi är vana vid. De lever kort sagt på en: lägre standard än vi gör. Värje””arbetarfamilj på kollektiv- jordbruket har sin egen lilla täp- pa kring :'sitt hus;iDen består. av ungefär. 0,5 ha jord: och jdär väx- er. potatis, grönsaker och bärbus- kar frodigt. Där kan , man se, vad den svarta "jorden egentligen kan producera. En vanlig syn var,' att «en: kvinna ' eller" ett barn vallade en ko eller en get i nå- gon. vägkant..” Det. var. naturligt- vis familjehs egen, hushållsko och hur. DÅ "arbetskraften ' : värderades, fick! man. en "hum! om "vid - den MEDELSVENSSO: mö OCH 'KOSACKEN. : fan » Det framhålles ofta i'skildring- ar att -ryssarna. är torftigt -kläd- da: Det-"är. dom : inte direkt .— inte' i städerna i, varje "fall. Den stil och omväxling i kläder svens- karna -kan. vara i stånd att njuta av, 'saknas : dock. hos ..det sovje-|:- tiska. folket; Ändå har under [4 en viss uppryckning skett under de" senaste "åren;: Har ' man ' ögo- nen; öppna; "kan man" observera en, markant : skillnad. på stilen i de olika delarna” av landet och i de olika” städerna. I "Leningrad ser "människorna ungefär ut som i" Västerlandet.-: Den - enda «skill- . Inaden :ligger däri, att nylon och andra: " konstfibermaterial : :saknas hos :"ryssarna..” Sådana ” material "|finnsvvisserligen att köpa.-i; nå- gon. mån men -bäres inte av. var- je man "av den 'enkla -anledning- en att de är:'för dyra. 1 Ukraina tycks”människorna ,—. precis-som vi. strävar «efter: den 'slanka'" lin- sträva efter dess -motsats. ch: pälsmössa:; ochi: långa :kraftiga:'; kängor: uppträder: en- dast:r någon - enstaka: gammal uk- folket: <eller" den. iyske médelsvens: songär,” att han är” mycket. vän- Många :människor "i: 'städerna - kan någon: engelska” och de "är : lätta att; komma "till. tals ”med.. Sådana som : fortfarande. går: i skolan «el yligen;-slutat. talar engelska --att böndetåget” från. Tutaryd är . politiskt” färgat, Det hela leds av högerpartiet. Propagandachef är Sen tidigare känd. högerombuds- - man, . numera. ”reklammannen ; Pelle... Thurésson, . Högern har ” öppnat” "ett "särskilt kansli” I Tu- , taryd. för ..bondetågets fökning, Initiativtagaren är o 'kså, känd "riktige kosacken i-Kar-[ något" och :många” av; .dem komb pd ör vidare"! "äpplysas ' om : il anal i Sovjet act deras engelska inte är "så värst omfattande, och man får inte ut mycket av samtalet. 'Det finns "dock många :som "lärt sig engelska -riktigt, ' särskilt i stor- städerna, Dessa dyker ofta själva på turisten för att få tala och de är alltid intresserade" av våra västerländska kläder. res "KUL KULINÄRISK - KULTUR, oc. ; En turist i Sovjet behöver inte lida någon - kulinarisk ' nöd... Man får både :mycket mat och' god mat :och ' mataro : men : däremot, som alltid när man är ute och reser, sällan mat i rättan tid. Det sista spelar ju heller inte så stor roll. « Frukosten ' består : av .en grönsakstallrik 'med gurka och gräslök :som : de : viktigaste. insla- gen. Sedan någonting lagat och enkelt, . två "stekta 'ägg eller ett par tjocka pannkakor, rikligt med bröd . och ost: men. snålt , med smör, Mitt på' dagen äter man lunch. Den börjar alltid med:en liten ; grönsaksbricka :- precis som frukosten, . Därefter kommer sop- pa och: så en varmrätt och kaffe efteråt. Middagen ätes . på" kväl- len, 'även den består av. en ba- stant: varmrätt 'samt ' dessert och kaffe, ungefär. som hos.oss, Till "alla mältider serveras ett "mine ralvatten som första dagen sma- kar vedervärdigare . än - Moskvas klorerade : dricksvatten, men man vänjer sig vid allt, heter det. Det hände en gång under min' resa, att hotellet där vi bodde serve- rade äkta rysk kaviar till midda- gen. , Det. är en delikatess man skall lära sig att tycka om. Alla i sällskapet smakade av' kavia- ren men det 'var inte' alla ;som åt upp. Servitrisernas miner ta- lade om, att något var på tok, och efter en stund gick vår gui- de runt bland borden och gav en diskre" fingervisning om att man inte kan lämna kvar kaviar,' Det- ta var alltså höjden av otacksam- het och nonchalans, Så slank:'i alla fall kaviaren. ner till 'slut, och ' när ' man väl . vant sig vid smaken, var det riktigt gott. Än. nu ett bevis på att man inte skall ning " till. saker .:och ting som bjuds 1 livet. Därför, res till Sov- jetunionen ni som vill :se er om- kring :men tänker så. ”Resa bakom järnridån — nej, det. går Inte: för sig”, söran Plöjare," - : rk + Detta var sista artikeln: av se- rien. ...r vt viktigt: blad' i .den svenska skol- historien. Då startar det nya gym- nasiet...Och "då startar. också be- rättar Fri Köpenskap med ett till- fredsställt -:”äntligen”, aspirantut- bildningen på hög nivå för chefs- poster :; inom" -.detaljhandeln . och kvalificerade': befattningar. partihanideln.. +; Denna "utbildning har länge pla- nerats' och diskuterats inom Livs- medelshandelns' . riksstudieråd. årig: kombination, äv praktik, själv- studier. och seminarier på :univer- | sitetsnivå>-— kan: livsmedelshan- deln "konkurrera. 'om och: ta' vara ; på begåvningarna i: vårt. ”utbild- ningssamhälle”: nn Livsmedelshan- delns >, riksstudieråd :; heter den kommitté" med” representanter; för SSLF, "ASK. och-ICA "som har till "Juppgift.-att :främja: samverkan «i utbildningsfrågor:.. Det första prak- tiska resultatet:av' denna; samver- | kan. kommer nu i ' form: av den aspiräntutbildning. som : med. stu- dierektor' Mats Olsson som primus mötor,' 'specialist och organisatör iden, lång rad sam- vintern '1965/66 verket "redan i fn tiken mellan parti- och detalj- handeln; ista> året läggs helt -buti ; Utbildningen blir « inté: bara kostnadsfri. — under hela ut- ildningstidén” garantéras en god genomsnittlig månadslön. ostnaderna. bestrids' av. ”ASK- grossister - -och 'inköpscentraler i: ”såmarbete' :med: detaljhan.- deln;: 'som ju äve nder ut- bildningen: får stor ' praktisk "Asplrantutbildningen ; ”passad' efter: det - nya: gymna siet,' speciellt : dess i ekonomis- '..ka linje. Första åren sker re. kryteringen från" handelsgym: nasium.; gens. män planeras . « en : påbyggnadskurs som” kan: get. ex, -butiksan. ställda samma kunskaper som : de' som: genomgått bl. a. han: "delsgymhasium, la ; Hösten 1966 skrivs ett nytt och . vad der nu "närmast gäller är att aktivera och intressera 'unga lovande krafter för'den nya aspi- rantutbildningen.. Vi. har redan god .kontakt med yrkesvalslärar- na i landet som genom. Livsme- delshandelns riksstudieråd får in- formation . om yrket, löneförhål- landen; arbetstider,' utbildningsvä- gar etc berättar studierektor Mats Olsson." Vid det här laget:har vi redan lyckats klara av samtliga yrkesvälslärare i.10 av landets 25 skoldistrikt. .;. Men, köpmännens | egna insatser kan betyda lika myc- | ket, menar. rektör Olsson." Vi hop- pas nu; att. detaljister” landet runt ;skall hjälpa till att informera" om 'den nya vägen till-yrkets topp-po- sitioner, t.. ex.. genom. att. berätta | om” aspirantutbildningen.: för. kun- der—föräldrar, i föreningar, klub- bar etc, Berätta för alla. att även vi nu kan ta vara :på begåvning: arna, uret ha en förutfattad negativ-inställ|-' Aktuell - lo kom mentar SAS-krisen inger inte bara far- hågor för 'det framtida 'flygsam- arbetet i Skandinavien, Braathen- affären. kommer också 'sannolikt att bli en stor :inrikespolitisk stridsfråga i Norge: Regeringen Gerhardsen = har' tidigare stött SAS, och avvisat Braathens kon- cessionsansökningar, Nu'har den nya borgerliga regeringen hand- lat på motsatt sätt. Det är. tyvärr inte ' uteslutet 'att "skandinaviskt samarbete kommer att ställas mot norsk-nationellt i den” kommande politiska” debatten i Norge. : Det tinns ingen” anledning att sia ' om en "upplösning av SAS, Svenskarna ' och "danskarna - har många gånger tidigare . 'haft.; be" svär "med ”lillebror” "men, utåt än- -Idå alltid visat prov på god. sam- manhållning: Män ' får. väl svälja förtreten 'och hälsa: Ludvid Braat- hen välkomrmen .på det . utökade norska inrikesnätet. -'i - luften, a Onekligen - har | man ”naggat på SAS monopol” men det norska re- ” I geringsbeslutet kan inte, betrak- tas som en skandinavisk yg öteborgs.Posten. "Så vitt vi: kan” bedöma finns det ingen "ansvarig instans som i dagens läge hävdar att prissteg- ringarna inte utgör 'ett' allvarligt hot mot den ekonomiska. stabili- teten. Inte heller är någon villig att 'bagatellisera följderna" av en fortsatt försämring av vår han- delsbalans, "vars. negativa | ”utveck- ling. är verkligt. "oroande; KIs Sydsvenska Dagbladet. mede a först. och. främst ett redan. inträtt; av att Jändet för Det har. numera - | |natörvärdsträgor vårt framhöll professor tiets "kulturråd : som samlats till överläggning ya: situation” är intressant finté minst ;-mot: -bak- grunden vav att: 'naturvårdare gär- och "det. har. fått till följd: att. vi" har: en "rad; "svåra : : problem. "att klara , ut på” grund: av igare försummelser.. . Vattenförorehingar, förgiftningar: > av... naturen .. och andra . företeelser, ' som ;idag jär akuta - .:samhällsproblem > > borde man : ha. kunnat . förutse” ”på ett tidigare stadium iom ng ningen fått. en : annan inriktning, :- Många mänskliga ' kulturer har blommat. upp och gått under. Det | gäller t. ex. det'en gång så mäk- tiga ' romarriket: vars' undergång ocH, fall fått många förklaringar, fortsatte.+ professor 'Johnels: .:Mo-T ralisk; förflackning' har .'en 'del velat ' ange som" orsak... Detta är knappast « en riktig : bedömning, KR-bonde ängrar si eller ; tvekat. om valet. Storjord- :vare klimat Hå "arbetsplatserna "öch vid de lokala förhandlingar. nä, skriver ' S” m å r an ds 8 "Folkblad: Å "Fackföreningsrörelsen "som "helhet har dock ingen anledning beklaga om löneglidningen däm- pas, .även om' endel: gruppers .förhoppningar reduceras.' Efter- ..som' löneglidningen i regel gått utanför det utrymme som stått till: förfogande > för :standardför- - bättring: och på så vis verkat in- flationsdrivande kan en lugnare takt innebära större prisstabili- +; tet' och det är vad löntagarna "just nu' är särskilt angelägna - Om. ' LO:s strävan till en solida- "risk lönepolitik har bättre utsik- ter. att lyckas med en långsam- mare och jämnare fördelad lö ;neglidning.. Ur samhällssynpunkt: är det dessutom ett intresse att löneut- "vecklingen "hålls under ' bättre högerman. bruk ' är tidens 'lösen, även om (SK Äns mitt jordbruk” inte ' riktigt mot- sa Fr rf i svarat | förväntningarna, «+ säger - N Nilsson, " - Åkerby '. Norrbotten + en: in- tervju i "senaste. numret" av RLF- tidningen. 2 Han är 34 år och en "av" de första : i länet som fick -KR- bidrag. Det var i början av 1963. Nu finns i Norrbotten 150. jord- brukare som fått det extra stat- liga stödet. till koncentrerad jord- bruksrationalisering och de flesta har. byggt större än Ingemar Nilsson, Han brukar sin ” fädernegård, som "ligger vid stranden: av. Lule älv, och som hade, 17 hektar :od- lad jord. Nu har Ingemar Nils- soh genom tillköp fått 40 hektar men saknar fortfarande . skog. Men jag skulle behöva: ett rejält skogsskifte som en. reserv för eventuellt kommande sämre ti der. ” Ingemar " Nilsson ' var tidigare skogsarbetare .och drev' sitt jord- bruk på fritid. Då hade han fem sex kor och.ansåg sig tjäna skäligt. Så kom KR-bidragen 1962 och Nilsson beslöt att bli bonde på heltid, :Han byggde ut ladu- men: vill ha skogs som: reserv, "— Jag har & äldrig” "ängrat ne inte SI8: Ingemar ' Nilsson har nu 22 SRB-kor . som' 1965 i genomsnitt avkastade 4.700 'kilo' och 192 kilo smörfett. Han 'utfodrar med cirka 30 ton. hö och. ensilage från två silos. Ingemar Nilsson. säger: Pro- duktionen måste gå att driva upp till minst 5.000 kilo i genomsnitt, men det är ett avels- och utveck- lingsarbete på sikt. Därför har jag egen uppfödning och har nu 28 ungdjur i en ladugård som var. modern för tre år sedan. =. Men ännu har jag inte samma nettoinkomst som på den tid då jag kombinerade jordbruket med skogsarbete, Den: inkomsten mås- 'Ite jag både nå och överträffa om | jag- skall få skälig ersättning för| investeringen, drygt: 250.000, det myckna arbetet 365 dagar årligen och om jag skall'kunna ersätta min frus arbetsinsatser, ,.<: -- Det betyder att ' jag mäste få mer betalt för mjölken speciellt som andra kostnader bara stiger. Kokontrollen blev dyrare" 1965 och kostade mir ' totalt det året 500 kronor. Semineringen kostar liksom bokföringen.. Kan vi inte höja : mjölkpriset — 'det verkar svårt sedan man sett jordbruks- utredningen — blir jag' straffad för de insatser jag gjort på mitt utvecklingsjordbruk,.. En insats gården .och : satsade , enbart på " kontroll / n hittills; inskärper : Sm. F. ot se mjölkproduktion, som staten stöttar med extra bi-|: Stockholm" ”här-|:: varit ' orsak ; till . undergången. :'" Nutida forskare :kan - ot. ex. slå fast -att:uttorkning som följd "av kalhuggnir :M ödelagt-: 'ätskilliga områden. i, världen. Misshushäll- har "betraktats som: "konservativa ning med de naturliga ” förutsätt- -ningarna -t»' i... Medelhavsområdet -torde ha:en väsentlig del i romar- inu:diskuterar.' exploateringen av] -den .svenska'- naturen: Vattenföroreningarna i. land. har: nått" en . våldsam om- fattning.” Att: vår nsjöar ' och vattendrag nu. måste. skonas från riya utsläpp har sämhällsplanerar- na accepterat,: men det' kan bli lika Östersjön. Som ' avstjälpningsplats. "Vi har: redan nw en allvarlig syrebrist 1 Östersjöns vatten. och rom”? ; ytterligare "utsläpp kommer - : Östergjön 'satt : bli.. ett? svart Nivlöst hav, underströk "pro: fessor -Johnelsi "ons ytterst: allvarligt. att man nu; ta- lar om. att'"leda ut.en. del, av- loppsvatten ' från '. Mälarområdet till Landsort, Det är de kemiska | beståndsdelarna : +: våra ' moderna tvättmedel . som vållar” de 'svå- raste skadorna, N x ” Bristande forskning - När: det gäller! kvicksilvret har det framföralt " brustit i "den svenska: forskningen om. detta medels . farlighet, fessor Johnels.' Det är ett faktum att vi idag "kan köpa : svenska insjögäddor med kvicksilverhalter or än större. än de som med- ört allvarliga för; iftnin på ' andra. håll, : asskador Det' kvicksilver som hittins' an: vänts - som betningsmedel är ett gift i klass med Biftgaserna och | detta" medel. har våra. lantbru- kare "hanterat med: blotta ' hän- derna, : sade”; : Professor Johnels, Detta 'säger' allt om -; hur vår forskning och vår. information I. fungerat . dessa : avseenden, , 'Omsen och : Kon sten :: "Vid ' " kulturrådets” samman talade. "även" dir. "Arne . antag son, :» Föreningen : Norden, om språkminoriteterna i Sverige och vidare ägnades : ett . avsnitt - av konferensen åt len. udierna i utbildningssamhället, : Rådet diskuterade även o sättningsskattens verkningar. om, än närerna, En framställning - i na fråga gjordes riksdagsprun po ort till partiets Kulturrådet sammanträde der landshövding Ivar ide "un. ordförandeskap "m Gunnar, Eriksson som örfattaren drag oe 1- som ”sekretera- 2 Cen, >" Iter, medgivande av.en försämring" som lr allvarligt om' man: istället: väljer |; tillåts de framhöll pro-]7 n I sorger, -. kur som leder till hälsa så mäste den tillåtas rätta till balansen, d. v. & den kommer att slå ige- nom här hemma 1. form av sänkt standard. Inget tvivel om att det- ta är; obehagligt, frågan är om det kan undgäås. På illusionen av goda tider kan vi inte leva, för då ' blir ”korrektionen. . verkligen oundviklig. på Nor "Handelstidningen.” ” Det "är > dé ' genom Iönehöj. ningarna; ständigt ökade. kost. naderna för - varor och tjäns- som är huvudorsaken till prishöjningarna! "De svarar : för över hälften av. varuprisstegring- en 1 fjol. För. den övriga delen av varuprishöjningen svarade om- sättningsskattens stegring.” . Smälands-Posten. 7 " Mittenpartierna påpekar, att prövning: av kommunernas för. köpsrätt kan ske av skilda instan- ser,. "länsstyrelse, -expropriations- domstol "eller regeringen. Kom. mun bör" icke hindras att skaffa märk för expansion och för sam- hällets övriga behov. Men det bör ske / urider ' sådana rättsliga : ' for. mer, att enskild person icke får sin rätt beskuren," Vidare pekar utredningens”, mitten-representari- ter på att enskild "person rätts- ligt "kommer i-sämre ställning än t. ex; landstingen eller. domän- verket. Från dessa skulle: nämli-” gen. kommun icke få” "förköps! ätt till mark:" Och "ändå har', domän- verket -blivit en jordförvärvare, vars. jordpolitik: x ingalunda - | ig: ersättning för tidsspillan : även . till vittnen som inte: direkt - lidit" någon” ekonomisk förlust.. För. de; flesta - människor ärt obehag. och att inställa sig för ett” vitt : blivit ' något Mänsklighetens moral : har stått Se av .en" modesak -att : syssla med b'sig tämligen. konstant: genom r-år- land | tusendena.- Det. torde "istället. vara If G.Johnels | överexploatering och. misshushåll- i” "ett" anförande”, inför centerpar- ning "med ”naturtillgångarna som ikets. I fall. Vi: bör > kanske”, tab i värt s ken : och SEO tri ning: om goda” resultat skall uppnås, "För i godtagbart. "behärska d Kom ihåg É att avlossa” 1 Ne vilt”utan att vara så förberedd att man med: till visshet gränsande sannolikhet är "säker på dö > På vår; gamla - gård Hade” vi många . fina. unde, det; hända att ett träd tyngdes néd'av en: ovanligt stor mängd” "mycket små ' äpplén, . som aldrig "mognade." När vi såg detta, visste. vi..att. den oerhört rika kö rä kraft | skulle - tära på; ädets Något: liknande" förekommer. på det: -andliga "livets område. En del" människor tyngs'av mänga småsaker 'I livet, som- tär på deras andliga kraft; Det behöver; inte ” vara fråga om' något som. är ont utan; endast. sådant söm inte, mog- Nar (och blir: av. värde. liga". ;Nvsträd frukt, >. Kan män; glädj tröttas ' av en 8d. triviala ting vara fylld av Je och frid? Kan en'männt den: som . småsten alltid är upptagen .av : sa" kurna själviska intressen vb Någon generös kärlek? : Några av . : Andens frukte är r Tärlek, : glädje," frid, mildhet, och ro, Dessa rukter kan vi. endast inte låter oss' tyngas tliga intressen. och om: INR al bära, om vt ed-a / av tv. i ppelträd, « Ibland -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.