- hågra" dagar "kommer - Prishö äj- > Procentsregeln + : kommer i 4 ämpning i och med' att” aprill. - Detta betyder alltså att .priserria 1-1 LAHOLMS TIDNING —=LT: < - Särdeles s många dagar har i te förflutit sedar: den 1 måj, Jöftenas "och de stolta föresat- . sernas stora dag. Denna gång- en. talades det:t en särskild broschyr öm: vilka" besparingar svenska folket skulle kunna gör fa genom att dra 8t” prisskru:] ven för. vissa . fordbruksvaror. Aldrig har väl de socialdemo- kratiska » politikerna ' tidigare "fått ett mera snöpligt ackom- panjemang på sina förhandslöf- ten. än (denna: gäng," ackompan- .jemang som helt härstammar från .de ” instrument," vilka" det soctaldemokratiska' partiet, och fackföreningsrörelsen ” själva ”ska- pat, , nämligen en stark . Jtnfla-' tion och. en Inflationistisk” löne- utveckling. - Pte " "Brödet sex roce t ayrarir, "”Priskurvan uppåt — ' nya: lö- ner naggas”, ”50-öres ”sänkning- en på smör blev 10 öre I prak. tiken”, ”Kalkylerna: granskas ef- ter . mjölkfördyring + : skärpt priskontroll”. ..; : . Detta är. nägra” smakprov gå 'fubrikerna unden de :senasté dagarna — efter 1 maj. Konsu- . menterna, som i 1 maj-broschy- ren. lovades prissänkningar : ge- nom: att priserna I jordbrukar- ledet efterhand - skulle: sänkas | på vissa. varor, måste stå. .täm- ligen "undrande; "Vad är det. nu igen” På ningar .som 1 effekt vida. över- träffar , det. som. skulle; kuhna vinnas i en framtid genom' pres: sen på Jordbruket! Jordbrukar- : has" 'orgahlsatfoner sänkte" pet set på smör' med 50 'öre per kg, beroende på det allmänna mark; or tädsläget. . Enligt 5; sa. tillfället att. "kompensera sig för inträffade "lönehöjningår, och i k därav. i betingad tilngar: M och .med. minst” 3 öre. teras när? ker på k tälsmässigt höjes- med” 1.el öre, Men, nu rör det” Sigtom. 10 öre” Det. torde dock inte ..stå. ki för många utav dem; som. söker bedöma, den aktuella" utveck- lingen ratt denna ägt rum itigts en nedgång ” i pårtipeiserna, på » Jordbr uksprodukter, . marknadspriserna | har. . sjunkit tlll' den grad att den. s, k,.tre månads .. indexläge. blev.. känt. 1 partiledet har” dragits, ned till en sådan nivå. att man nått .det I » ring. + Wennerström; varken: äter, |: sover eller ”svärar | på. tilltal; Han]: 4, avsteg från de åsyftade - -priser. nä, "som : :tillåtes "enligt trepro- centsregeln. Det är. alltså ' trots en nedgång 1: priserna i jord: brukarledet ; som. den. nu, . signa : STATE EN OCH KYRKAN” : Pastor primarius! Ake' Zetter- berg, socialdemokratisk riksdags. man, uttalade häromdagen. i TV att han vil skilja kyrkan från staten, TV-Intervjuaren ' utgick från att det finns säkra majori: i "teter för ett sådant politiskt verkställighetsbeslut I . riksda. . gen. TV-mannen får ha rätt ek ler fel, men. saken bör därmed Inte vara avgjord, anser V. e s t- manlands. häns! Tid ning: : Frågan om den svenska stats- kyrkan skall bevaras eller av- skaffas angår de allra flesta människor i detta land. är det då orimligt att dessa medborga- re själva skall få tillfälle att sä- ga sin mening om saken? Folk- omrästningsinstitutet har van- helgats hos oss genom den mer eller mindre medvetet vanskötta handläggningen av högertrafik- frågan. Denna angelägenhet för trafiktekniker och polis borde aldrig ha underställts folkom- röstning — nu skaffade man fram en mycket kraftig nej-ma- joritet mot reformen, varpå riksdagsmännen; när de små- ningom samlat : sig, bestämde tvärt emot, : Om regering och riksdag vill] gottgöra något av denna förbry- | telse mot folkviljan, så bör de hänskjuta statskyrkans öde till] folkomröstning, menar VLT. Onsdagen den 18 "maj. 1968. per | ' liter I vissa affärer i Sto holm ; : Världs: F iT= X ande "Våldsamma Prishöjning. en har inträtt i a a ns men hur; läng ? sätter” pro fessor Ule: af” "Trolle, vid: Han: » delstögskolan i Göteborg som rubrik. över. en "artikel. 1 Göte borgs. Handels-. och - Sjöfartstid- ning” för: Hmäågra dagar ': sedan. Professor af. Trolle citerar bl. inansministern, " - som: i ett föredrag förra "året ' anförde att han. inte” tror på det: "gamla medlet smed": växelkursfö. änd- ringar som "hjälpmedel" för det land :som råkar 1 otakt med: all- männa . utvecklingen; ;'Finansmi- nistérn- framhöll ' vidare "i det citerade : föredraget, att det i så fall skålle vara” en? liten "och obetydlig nätion "i den internå- t'onella : familjen som 'skulle få möjligheter ' ätt 'rädda sig från inflationens' verkningar : genom satt, fö a 1 ändra: länder. af Trolle -ställer frågan. hurvida finansministern möjligen. innerst : inne äknar: med” "eller; trör på. att” vi till si igt. "skall kunna komma att räk- "nas in bland, de 'små "och; obe- tydliga nationerna i: den. inter- » När ”nöden:. inte" längre " kom- : mer” att” ha någon lag” som fi nansministern uttryckte saken. Det' är tippenbart: satt” af..Trolle ör , mäl, för mycken. diskussidn, sk | veb SK än'ska, DÅgbl han. bryts ned "genom sin” is j skul vara deprimerad och sjuk: "NU -visar det sig emellertid att |. mästerspionen : Wennerström i själva” verket: lever. lyxliv på Långholmen" —' lyxliv vid jämfö- | relse med andra intagna. Det. vet | offentlighet 'åt' kriminalvårdssty- relsens yttrande över en skrivel- |. se' som: Wennerström” .avlämnat om ''sin behandling, ” Wenner- ström" har dubbelt” så stor cell som andra, c dessutom.har han en arbetsccil,' han har möbler, mat- k tor och sandra” ”itiredningsdetal- jer i cellen; han får ta emot” vis- sa. besök.': Vidare får han" bättre "mat än övriga Interner. Den" som: (anser satt. Wellner- ström : behandlas -" ” klagar dumt. , Tvärtom kan: man fråga sig varför denne spion skall få vissa: förmåner-i fängelset fram- för andra. Visserligen är hans "Isolering. svårare . än >Övrigas, men, så har han också gjort sig skyldig” till: ländsförräderi "> < Någon kelgris för I kriminal- | vårdsstyrelsen har Wennerström sannerligen: vinte; gjort”. Hjänt av att bil.” IVRIGA - "RÖSTER UNDERVIE: M -SARYS » f'dessa dagar den svenska ny! k- terhetsrörelsen: ”Ni "är -orealis- tiska, ni arbetar för 'en utopi! NI kommer aldrig att få upple- va det 'alkoholfria samhället!” Nykterhetsrörelsens svar, skri ver Accent: UOGT och NTO) i det nummer som utkom- mit . till: Folknykterhetens dag, är att vi vet att det alkoholfria nationella. familjen och att 'det- |. fa skulle kunna' bit en räddning | man "nu "sedan » regeringen - gett |. ett litet ”arbetsvum” har jag: en "enkel rund: kakelugn i gult: kakel, Den ger'en :skön - värme," inte så torr som. från en värme» ut rummet. Den. är- enda värme-;i källan om vintern. och den fun-' :|gerar.. också : som <”lägereld”," då : "Iman - kurar. "med" en. bok. eller. några vänner. framför. de öppna: luckorna. "När: elden falnat och glöden sprider en het;,' dallrande” värme "får: man 'en :korv- eller” köttbit" på" grillspettet : ,knaprigt: stekt: på: en dryg minut! : Men åldern tar. ut sin rätt. För ett halvår sedan upptäckte jag att bruket runt ett pår av : plat- ' torna "började: -falla-; bort. "Snart ' kar och även ' kring teglet inne i eldhärden föll bruk bort: Nu var goda" råd” dyra..-Vem- lagar- en-så urmodig sak 'i våra dagar? . Jodå, "under: - beteckningen ' ka. kelughsmakare «1 - telefonkatalo- gens. yrkesdel fann: jag i min stad två namn — två bröder. Jag]. ringde upp — den ene hade lagt av "för ' länge: : sedan, "men, den andre 'med nära sjutti år på nac- ken kom hem och..lät sina yrkes: förfarna” händer 'smeksamt fara över , kakelugnens sargade Ysida. Hans, ögar hade: mist ungdomens skärpa,. men. med : hjälp av hän- dernas” utsago" avkunnade han i alla fall-en förhoppningsfull dom: ;.-— Det är ingen: fara än med den här kakelugnen, : Elda på ba: ra. Jag har'sinte' tid "nu men kommer ' tillbaka : om: re måna- der. och. lagar den... + Det” var! bister vinter ute och jag eldade. så den gamla. kakel- ugnen: glödde.:: Mer bruk ' lossria- de." Man såg de dansande, lågorna genom: söndervittrade - rester" av le. ”Som' en av vägarna” ”att frå ga tillbaka” alkoholskadörna anvisar vi den ”helnyktra Jivsfö- / "ringen. VE vågar "hävda att dén:; också - det: mest. effektiva" red- Vi vet att vi Hite” kommer att vinna alla för helnykterhet. Men "det" är "inte omöjligt;-att vinna ganska många och. kanske också "en. ökad. andel-av allä medborga- "re, Hos de övriga kan vi hoppas "att kunna väcka medvetandet om alkoholriskerna. Man må kal . Ja detta att varna. eller inte — det är: ändå "en medborgerlig (rättighet -att. få, kännedom . 'om fakta. H -- Det är-inte- -hederligt.. och det är inte heller i längden effektiv upplysning om man för att vin- .na en kortlivad popularitet döl- "jer ett så” väsentligt" socialt fak- - tum som att alkoholbruk alltid - innebär en risk. a ;"aNykterhetsrörelsen har ingen: ting att vinna på att inta en snävt moraliserande attityd. Den ' kan å andra sidan inte underlåta « att alkoholfrågan som varje an- "nan stor, social "sådan mäste -falla under ett moraliskt per- | spektiv. Men skiljelinjen mellan . moral och omoral I denna fråga går inte vid-1,8 viktprocent. Det . är däremot ett moraliskt krav att 'varje medborgare, :som an- "ser sig vara. ansvarskännande ska vara mottaglig för sakskäl i alkoholfrågan, att han ska: vä- ga sina egna njutnings- och be- kvämlighetsintressen med hän- > Syn till de sociala -värden - -som står på spel Vi är nog optimistiska att tro - att värt arbete och vårt exempel samhället är- en utopi. Men det. tare, slutar Accent.” . ska' göra den bedömningen lat ledning och-samtidigt .vädrar den . lossnade .en platta intill ' ena: Iuc-;Å, Kg lesta fenomenet. - Kakelugnen.- är på: modet igen. "Land. och rike irunt ja- gas” kakelugnar 'som ska mu- ras : upp” i ' sportstugor eller storstadsvåningar, - Helst ska de vara ffrån rokokotiden eller den ' gustavianska” tiden." Men även en” enkel bondkakelugn helt. i tegel kan .ha' både an- tikvitets-.: och skönhetsvärde. -- Men var finns hantverkarna som kan hjälpa oss att ge ka- kelugnen. dess renässans, frå- gar i den här artikeln en prö- vad : kakelugnsfantast, ' Som också kommit på att i. värsta fall kan man klara | en repar ration själv.” 4 ” murbruk . som hållit. den bort: fallna.-plattan.-på plats. - Så kom kätastrofen,: Flera ' av tegelstenarna : inne. i. eldhärden sprack" sönder: och i ett gapande hål uppstod. i” Jag, kastade mig på telefonen. Men .nu svek den gamle hantver- karen. i oo Det är alldeles "för Kallt" att mura nu, sade han lakoniskt.: - Förargad dängde jag på luren, Här skulle inte krusas. Så slog jag upp yrkeskatalogen igen. Jag skärskäådade: orterna i" närheten. Resultatet blev magert. Närmaste namn fanns i”en liten 'by' två mil : bort: ' Men det var en: Pigg och : nyter stämma "som svarade; Kakelugrismakaren' skulle. ge mig ett. handtag och fint var det att bli, hämtad 'med. bil; ityckte han. Fast det” var; bara: det att han |också' behövde - ha : hem 'säd till hönsen, : Jag .; lovada på: stående fot "att. göra en avstickare. till närmaste. spannmälsupplag. - :" Avtalad tid infann jag mig vid hans -« lila :' stuga... ; Han ' var; en kraftig: karl i Stod. ute'. på: backen och högg ved. "Det "dröjde ': lite.; innan. vi kom iväg. Först skulle en säck letas fram' för säden,. Så skulle en rejäl pris.:snus in. Köksspisen i” stugan; skulle" ”pysslas I om: så "värmen höll :sig tills :vi "var. till- baka.: Den: gode : kakelugnsmaka | - ren” hade ;'slutligen . förlagt "nyc- keln, "När. den äntligen" blev: fun. nen: 'stoppade han. den" och ' tre. öl inr fyllde" vi ; säcken "med. gott. "vete "| för.-hönsen: och" läde: den i .baga- laga en "kakelugn? - NS "kakelugnsmakaren en öl och ville ha skjuts till. "apoteket för att köpa albyl. Efter'en timme. var vi framme. Kakelugnsmäkaren : angrep: med sina stora '"valkade nävar min kakelugn och sade med kännar- min: cv — Den här "lagar vi fort, . men inte i dag. Det är för besvärligt att' ordna fram bruk och tegel i dag. Ring :mig en annan 'dag så -ska jag komma och laga ugnen :den-än!- vre 60-årsåldern:: ät dig. Det är” ingen fara med : Jag” var dyster" "under återfär- den med kakelugnsmakaren; Men "denne pladdrade godmodigt. Han var förtidspensionerad, sade” han, det hade en läkare på ett men- + talsjukhus fixat och 'albylen 'be- hövde han för att få ordning pål sitt huvud. Han prisade mig med vars hjälp” han fick säd åt .hön- sen, Så halsade han en: öl och bjöd "på snus. Ack, ja. Tiderna” förändras. Det värda ' kakelugnsmåkarskrået är av allt att döma i utdöende, Det var. alltså inget annat'att göra än att ta saken i egna' händer. Kunde man bruka 'cement, månn: tro? Nej, eldfast lera ska 'det va- ra, ' blev beskedet hos järnhand- larn.: SSR Leran” Blandade jag med vat. ten: till” en : ; grötliknande konsi- téris. : Så" högg : jag . med : mejsel och 'hammare.: till lagom. stora stycken ur: några gamla: tegelste- nar. Det var lite knepigt” att med oerfarna händer få" passform "för de: hål som "skulle :lagas, '-men [med : Jätta = ;hammarslag gick det att dela teglet i någotsånär öns- kade - bitar; . Sedan packade ' jag lera 'runt -en tegelbit I taget och timme var hålen i eldhärder: tä tade,' - Till sist" smäckte jag: lera bal insidan av den bortfallna -kakel- plattan och tryckte in den på sin plats: vid. ena luckan. :Sedan:' fo- garna mellan '-ytterkaklet . och mellan stenarna" i eldstaden put- sats, jsåg. allt snyggt. och, prydligt ut'— tyckte jag.. Nu eldar jag under kulna Kväl- lar » i. min kära. kakelugn" igen, men "inom mig "gnager en 'retfull orostanke: ' Ska - murningen hålla det. olj eldning?!? r Siegbahn. H gerummet .på min bil: Så tog sig. ig: i Sverige inträffar nu den. 20 maj Den; -begynner i” Stockholm > 9.48, "är: istörst. kl. 10.52, «då den omfättar 0,46 "av soldlametern samt slutar kl: 11.580 "Vid en ” solförmörkelse 7 är; det månen ; som '- ställer sig : mellan jorden och 'solen;. Månen" kastar en lång. skugga bäkom sig, likt en Om;. län; jorden och; solen stryker v - skuggan, fram över jordytan. och p | bildar "en märk” . skuggfläck, Den- na: glider” fram "med 'stör hastig- ;het :över: marken;. Överallt inom den + svarta. fläcken 'är solen helt bortskyräd, " förmörkelsen - är to- tal” Litet 'på' sidan därom är ba ra en; del av: solen, bortskymd, det" kallas ' däå för en "partiell sSol- förmörkelse- och:'en sådän 'är det | alltså. nu :vi kan skåda "den - 20 Tåaj "om nämligen” det. blir. klar bår: skymmer sikten för det, ce Hd Om man under en partiell" sol- .sförmörkelse låter solstrålarna pas- sera. genom ett medelst en knapp- nål: uppstucket hål i ett kort och uppfångar: dem efter genomgång- en-av:' detta på en skärm får man på :'denna 'en bild av solskivan med den :urskä åstadkommer. ..: Naturligtvis mäste i. alla tider solförmörkelserna . ha gjort ett starkt intryck,:Solskivan minska- des mer lboch mer och framträdde som en: allt smalare skära. Solens ljus blev "allt svagare och det tycktes: som .om : en domedags- stämning -lägrade sig över natu- ren ' och : allt: levande. Det. blev [också allt . kallare. Uppfattning- en om att ett himmelskt 'vidun- der, en . drake, : söker uppsluka solen har: funnits på många häll och har särskilt odlats och levt kvar i Kina. Redan tidigt hade man också här tänkt ut åtskilli- ga ceremonier. som gick ut på att skrämma bort den ondskeful- la, himmelske draken och förmå honom att spy ut den redan slu- kade solen. Den .som -vill studera solen. unc der en solförmörkelse får aldrig göra detta med oskyddade ögon. Det kan vålla ' bestående synska- dor. Vill man se. en förmörkelse med blotta ögat, så bör man svärta. ett glas väl i en ljuslåga och pröva i förväg att man kan se på solen utan att bli bländad. - En tatal solförmörkelse för en viss plats inträffar. ytterligt säl- lan. Så har exempelvis för Stock- holms del ingen dylik varit syn- lig sedan 1715 och här kommer nNu”ingen sädan att inträffa förr- än den 16 oktober 2126. Ett underbart skädespel upp- rullar sig för dem som är lyck- liga att: få "bevittna . den säll samma - tilldragelsen av en total solförmörkelse, På den. punkt av himlavalv-t, där solen rullar fram, hänger då en svart skiva omgiven av en glorialiknande ljuskrona; Från denna ser man väldiga - strålar - sändas” a t N. par iell. solförmörks 1se 'syn- oerhört. lång, smalcoch svart strut. | änen. går precis mitt 'emel-| himmel -”och inga fula: "molngub- A ing, som månen d dei: förmörkade soldn;"- ' rosenfär- gade” lågor syns: dessutom "utgå från "månens ' mörka skiva," som liksom en: skärm ' döljer . dagens minuter. ”hari- nu astronomerna I- tillfälle:-att .:studera dessa: egen- domliga:: prydnader .. Kring - solen, vilka endast .är: synliga. för blot- ta ögat, då månen ' passérar: förbi solens glödande. klot och fullstän- digt: döljer i.detta: för - de : under andlös , tystnad " förvånade” åskaå- .7,6 "minuter och en snudd” på denna tid. inträffar. den 30 juni 1973 då ' er "total solförmörkelse inträffar, i. Sydamerika” och : Afri- ka;- varvid 'solen då är bortskymd helt under:7,2 minuter," Till sist må "nämnas 7 att "en total. solför- mörkelse” 1. år inträffar. den .12 november, men: då" blott. . synlig i så. avlägsna. trakter som” Bolivia, intina” kh” : Brasilien; passade y ån ' den och på någon |” eller. ska » den : ; gamla: dyrgripen « I braka inop och. "jag "bli: tvungen] | skaffa .mig ' det noderna," påfun- lysande gudinna... Under några :få + mar.: Här. är detvvår. jord ”—' vik .darna.: Det. totala” skedet av "en Ken ju är mycket: större: än. maä- .solförmörkelse , varar ' som: längst styrkorna 'i Sydvietnam ” och fronderande buddister. öppnar ännu mer skrämmande perspek- tiv av ett totalt förvirrat till- stånd 'i landet:: Det -ställer sig svårt att tro på en seger för demokratin genom .. aktioner| mot. sådana : element som upp- den nuvarande diktaturen, Sydsvenska Dagbladet. "När klockorna ringde för den svenska. tvåkammarriksdagens hundraårsjubileum bör de sam- tidigt. ha ' gett. en' sista. klämt- ning för den ordning som då bedömdes som och var ett stort framsteg men som nu måste ra- dikalt: omdanas. .. ' te > Katrincholms-Kuriren: : " Förslaget till ; ny mentalsjuk- vårdslag är en hälvmesyr som snarare bromsar än påskyndar utvecklingen : mot: en" modern psykiatrisk > sjukvård. .. Varken de . medicinska. kraven. eller önskemålen : om , ökad .. rättssä- kerhet- blir.” nöjaktigt . tillgodo- sedda genom de nya bestäm. melserna.' Mandelstiäningen. a Det är ingen tillfällighet söm gjort: att våra skogsägare i dag har åtta" miljarder kronor . bak- om ryggen. Dessa resurser har de. själva” skapat genom , hårt arbete och klok planering hem- ma: på sina gårdar.. Våra skogs- ägare är. företägare' och” "vet av geherationers erfårenheter hur ett. framgångsrikt.. :företag- byg-|t ges :upp och: .konsolideras.. Med fram Sebefor! Sön på de" eg- stolt. över> den'. "framskjutna plats": den -Intager. inom: sin nä- | ringsgren i detta-land; Den tek-]z niska” och. kommersiella. "utveck: ling; : :som åstadkomniits AV. såg: verkens : ägare: och” :deras-- an- ställda," sarntidigt: som dei den: na "landsända/ lokaliserade, förer därifrån: få. bevittn helt. .svart: nen ..— som. skymmer n :för en. åskådare, Den" sista". totala, solförmörkel. sen, som var. synlig 1 "vårt land inträffade den 30 juni 1954 men forskarna liksom. för” ”våra' egna astronomer en stor besvikelse, då solen" 'vid. tidpunkten. för, det -to- tala” skedet; helt - skymdes.-” moln.” Blott 'på "nägra: få .platser som. på ; Gotlands : isydspets. hade man bättre tur, >K mer” mi nniskan en "gång oe "Tore: Leth; : + Hamburg (LT). > Vid > för ': Schiffs:"und 'Tropenkrank- heiten” /i Hamburg har nyligen börjat . en” kurs ' för" tropiksjuk- domar 'och medicinsk parasitologi som varje år på våren: Den på- går t.o.m. juli. Mer än hälften av de 45 deltagarna kommer från utlandet: Thailand, Pakistan, In- dien, -Irak, "Iran Jordanien, Sy- rien, ' -Ghana, ' Nigeria, Liberia, Sudan, : Tanzania, El Salvador, Honduras, + Brasilien, 'Ungern, Bulgarien; .'Jugoslavien, .Italien, Tjeckoslovakiet "och Schweiz. : Bernhard-Nocht-institutet grun.- dades för 65 år sedan på pro- fessor Nochts initiativ, en av nobelpristagaren Robert Kochs lärjungar. Hamn- och världshan- delsstaden Hamburg hade då som idag mycket bättre tillfällen till att iaktta och behandla tropik- sjukdomar, till forskning på det- ta område och till upprätthållan- de av förbindelserna med utlan. det än huvudstaden Berlin. » D:r Nocht började sin först ganska blygsamma verksamhet med laboratorier i sjömanssjuk- huset. Där utvecklade han med en liten skara medarbetare som tillbragt 'en längre tid 1 trans” oceana länder med studier .och forskningsarbeten en forsknings- anstalt av internationell rang inom ett fåtal' är. Tack vare pro- fessor: dr ' Ernst Georg Nauck som fr.o.m: 1943 under Närmare 20. år förestått institutet finns idag särdeles intima förbindelser med = Latinamerika. — Professor Nauck har: tillbragt - många är av sitt liv I Latinamerikas län. der och är hedersmedlem i olika spanska och latinameri- kanska - universitet: . och veten- å. 2 ten fränskapliga' samf ”Bernhard: Nocht Institut i 1É Redan "före det föl rsta > världs- kriget .stod institutet i. » Hamburg nära ' kontakt; och vänskaplig förbindelse med utlandets tropik- läkare .., och . forskningsinstitut | - samt med tyska .kolonial-' och | i Hamburg. Allt fl män började medverka, allt 'fler avdelningar" inrättades, : således år--1909 ; också . den. Ppatologiska- anatomiska avdelningen som un: derordnats' den brasilianska - ve- tenskapsmannen. H. da Rocha: II Lima. Han; tillhörde; institutet t.o.m. 1928 och hans namn knyts till upptäckten av .fläckfeberns alstrare, 1914 invigdes en n stor b. g- nad med sjukhus, ny stor lubo- ratorier, stall för olika djur, hör- salar och bibliotek som fortfa- rande är tropikinstitutets hem. Sedan 1919 Hamburg-universitetet grundats kom en : mängd - nya arbetsuppgifter till säsom före- läsningar för studenter och kur- Ser för läkare .som i tilltagande utsträckning också besökts ”av utländska deltagare. Ateruppbygg- naden efter det andra världskri- get blev mycket besvärlig. Lik- väl återupptog man mycket snart !utbildningsverksamheten så att Hamburgs tropikinstitut ånyo blivit en mycket' livligt- anlitad forskningsanstalt för: in- och ut- ländska läkare, Också inom mnär- ringslivet och exporten: av. me dicinska apparater, ' instrument och av'medikament spelar insti tutet idag 'en betydande roll ef tersom: det: här utvecklas många Nya och internationellt erkända syntetiska medel för bekämpande av. Hopiksjukdomar. ” | Sigrid. Ve Voss: : Joss ger sig verka för demokrati mot : "| hat? som. väl, blev ' för "de flesta av de” hitresta |. tropikläkare. Många av dem hade”. framgått . ur. forskningsanstalten ” er vetenskaps- vi talat "och" fortfarande "betalar landets högsta råvarupriser, bör vara "ett bevis' för att enskilt företagande i denna ' bransch har : en "osedvanlig livskraft, som lovar gott för: framtiden.' . SI "Sägrevy et så "Inom detaljhandeln” faktiskt', idag en allmän: upp; fattning "att tävlingar och, kari- panjer av en hel del olika slag nu : blivit: för många. : Detalj- följa. medi en utveckling, där den ..ena -”åthävan”. ger "den andra. : "Det i :krävs en betydligt större" "återhållsämhet a för ”att komma ifrån en. situation, 'som både” detaljhandeln och indu-. strin måste .ta 'skada av. Redan nu : förfelar många ' kampanjer sin: verkan genom att de: blivit för många, Detaljhandeln” orkär inte. vara med... Helt naturligt blir ' också: konsumenternas : in-, tresse' avtrubbat: genom mäng- den av erbjudanden som pre: De 8. K. ”båkgrundsljuden åå | radio” och TV är ett svårt prob- "Jem för: alla hörselskadade, de kan inte uppfatta vad som sägs, och även för andra. Hörselfräm- jandets riksförbund har: tidiga- re vädjat: till. ledningen. för : bå- de radio: och: TV men alltid fått undvikande ; och: ointresserade . svar, och ett ingripande: har ärsavsett. att, ”gö stämning" åt programmen: men r:dem Jonjutbara : för. g v | någon" sorts Kedjebrev. av våd slag det ' vara "må, så ”langar. jag det:- ; ögonblickligen. i Pappers- körgen. + s Under. "årens lopp, . kommit en hel del. Det Db rjade. förstås. med .de här. mystiska tisk figur i fjärran land och skulle 'gå si. och”så många varv runt. jorden; Bröt man kedjan så drabbades. man” av sju oly kor. : RET OT och: lyckan”, blommade, Den som; sär fi Andens ål han "skall 'av, Anden: 'skörda? erlagt a fer, liv.” (Gal, 6: 8). .Vi- kanske: tycker” att” skap med den helige Ande är nå- got obestämt och svärförstaeligt, men, vi vet. att tron på Gud och Kristus är nödvändig för var till- växt i nåden. Vi vill: inte förne. ka' Andens existens men -menar att han är en inspirationskälla för erfarna helgade . människor snarare än för vänliga. kristna m vi. Nya testamentet visar att det är något väsentligt för en troen- de människa att äga den” helige Ande. Bibeln ger många exempel på Andens uppgifter. Han är t, ex.. vår lärare. Jesus. sade:- ”Den helige Ande... skall lära edep allt.” Vidare skall han leda oss »”fram till. hela sanningen”, ' Vi. vet ofta inte vad :ivi skall bedja om och våra böner förefaller så halvhjärtade. Men : Anden kan förvandla allt detta och göra vå- ra böner varma och meningsfyll- da. Blir då inte slutsatsen den, att vår första angelägenhet som tro. ende människor är att låta den helige Ande utföra sitt" verk 4. Kampen "mellan" de reguljära] tagen under en n följd av är be: | handeln: varken kan. eller. vill - i breven som stärtäts av en exo- 7 Jag bröt alla sådana so) | 4 senteras och. söm, man.f.ö. oftå - i -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.