" LAHOLMS" TIDNING | i i att landstingen far: över ansvar I ret för mentalvården .från. Yr ja nuari 1967, Beslutet " Annebar ; endast. en konfirmering av det -savtal som träffats mellan Sta- tens, avtalsnämnd och Lands- : tingsförbundet och vilket redan :är godtaget av de flesta lands » ting. Förhandlingarna mellan sta- (ten och landstingen har varit ”; hårda och utdragna. Orsaken till , detta hår: varit att' statens bud inte för de principer man var "att. ygga' jättelika rostairang- k bara för att laga s frukost åt "skolungdomar? Personal skall " anställaå och .en omfattaride. ad- ministrativ apparat hållas igång "för ånibud, inköp, -kontroll och betalning, påpekar Väster norrlands Allehan- da : MH H "I" Börgholm' har man gjort” "på J ett 'annät "sätt." Där får ungdö- I marna äta frukost på Stadshotel- Het. Kanske är det något att ta « efter, på "mindre orter, där res: itauranger och andra permanenta l närlIngsställen» kan kämpa: med istorå.svårigheter. Varför inte 1å- ita: surestaurangnärlngens « folk i korikurréra: på det här området jsom. på andra? > oo" ; Skolans" problem i dag” "finns il 1, "av: på" investeringssidan. | ' Grundskolan TÅ I fackskolan möter: redan 'oerhör- ida problem tf sina nya uppenha- I relseformer just på lokalsidan. = 4 Vore det då inte klokt att ordna | I skolmåltiderna i andra former? i: Många kommuner. skulle” sä .kert kunna” .släpba ut denna "verksamhet tll anbud. DÅ den marknad, i srangmän ar etar och på det sät- "erfarna : restau-]. gande” av 'mentalvärden." I dotta "beslut ”” förutsattes ”'att "staten skulle fimna . bidrag: til; Jänds- tingen så' att. kostnådernå' fö övertagandet. skölle”, täcka: ; -Den. överenskommelse som 'nu är, konfirmerad "av .säväl. staten som de flesta landsting kommer att få skåttehöjningar till, följd för landstingen. beroende” på att statsbidragen., "inte, kommer, ”att täcka kostnaderna, för den upp- , rustning . av. . mentalvården m är" oundgängligeri nödvändi ; "FT ett särskilt ytfrände” till: ve- " dérbörande - riksdagsutskotts> ut- låtande > "framhöll z . centerpartis- | ternå;- att ;'det ” » mäste. "betraktas som "mycket väsentligt”: ratt : för- » utsättrjingarna:; från; 1963,” ärs riksdagsbäslut. uppfylls. och; att ning” r de: extrå kostnader söm ett övertagande” annat, såmmarihang -krä : redning ;; söver hela: detta" områ: - Denna utredning; bör ; nu tet sparå både. investerir ESP "ena" myndigheten” vet. inte. vad | den; andra” vill, Detta ävspeglas når, ani läser; remissyttrandena fövel NTFis förslag till' ett” prov :med 4, en längre "hastighetsbe- "gränsningt. : »; Rikspollsstyrelséh socksstbten: ER trafiksäkerhetsråd ae "är. flera." Från polishåt” f hälls, 'att personalen :iritesskölle: "stämt "förslaget. Motiveringårdatd= Fe are (28 ; Ti$äke ariska htyrlig.? hetsygnpunkt: OC -räckad till för den över 'som är absolut nödvän iig.y Det "Ar också oklokt, anses "det att genomföra: det här försöket så nära” inpå” dagen H, Då får viilj. rymme alla ” fall "räkna "med: én "längre period av 'hastighetsbegränsning: I sammanhanget passar också rikspolisstyrelsen på att fram- hålla önskvärdheten av, att man . vid tillfälliga hastighetsbegräns- ningar väljer. 100, km/tim som » högsta hastighet i stäl llet för 20 km/tim. Så fort, bläcket torkat" på 'Te missen meddelar så Statens tra-| fikslikerhetsråd, att majoriteten »+ där beslutat föreslå regeringen 90-kmgräns för de tillfälliga be. fr nsningarna fram till dagen H .. Det är. väl inte förmätet att - hysa åsikten, att: NTF :skulle kunna prata med rikspolisstyrel- - Sen under hand om dess inställ- + ning till. en, längre, fartgränspe- - riod, och att samma resonemang "Kunde tas' upp med trafiksäker- hetsrådet,.. . : > bpoRoa use REGIMSKIPTET I FINLAND "granskas av Un g Center, som framhåller: Vi vill inte, som herr Erlan- der" efter Norge-valet, säga att det är en ”tragedi"” att den sit- tande regeringen byts ut mot en ny, Har majoriteten av väljarna den uppfattningen att en ny re: «ering. skall tillsättas så är det bara för det regerande partiet, I detta fallet centern, att accepte- ra -det. Finland har ett direkt valsystem, där samtliga 200 riks. dagsmän utses vid ett och sam- ma tillfälle vor Det: ”finska' systemet ligger helt 1 linje med vad den svens- . ka oppositionen föreslagit: — En blick på' vära nordiska grannländer borde vara nog för att. övertyga "de. svenska .social- demokraterna om den ohållbara argumentering de. för til för- . mån för: en' eftersläpning -och överkompensation för det störs-) ta partiet vid riksdagsvalen, El . ler är det kanske'så att socialde- |. " mokraterna mycket noga stude- rat förhållandena i Norge och Finland — studerat dem så noga att man gör allt för att elimine- ra möjligheterna: til regerings- byten och därmed tillförsäkra sig ett evigt regeringsinnehav, ' För socialdemokratin i Sverige är inget omöjligt — när det gäl Jen att skaffa sig själv fördelar. |. kping,] Fodärför ' heltz, naturligt,” att "den mött I lmotstärja. från; mittenparti- efna'” ”Förköpsrätten: får. icke bli ett In: strument, som lämnar. .ut- ingrepp, som” icke 'k tiverade, Ur principiell synpunkt kan man se säken'så,.att "opposi- tionspårtiernä. avvisar. de. inslag EN utredningens” betä' t : invänt tt mittenpa tlernas förslag medför försening- ar "och .ahdra - komplikationer. Det: kan :i'detta "sammanhang |. 'erinras om -att "riksdagen. i" da- garna beslutar om sådana d- J. ringar: i expropriationslagstift- ningen, : att, snabbare ; handlägg- |- " ning av: ärendena ka höger Ny bringasi,. N att: den tar. hänsyn” till den' c en- skildes rättsskydd — kunna bli ett gott stöd för folkpartiets och centerpartiets hållning ' i mark- "värdesfrågan. ; »En' lösning enligt - dessa partiers riktlinjer . .skulle , säkert vara till fördel för såväl kommunerna som den” enskilde medborgaren. : ” Sorlet « i vin inte "sällan én falsk ljudeftekt. Man har oväsen av "alla ' tänkbara" släg: på lager Fock' lägger” in en bit där. man tycker att tet påssar. Det gäller; i som Aktuellts 7 : chefsproducent säger,- "att få -feportagen. sä" 1e: "vande" som | möjligt”.”I TV. "répoti "tage inom landet användér man sig oftast av autentiskt ljud — omen inte alltid. Som ett ”olycks- ” betecknas från "tentiska "Nudeffekt som ”Beledsa- gade "bilderna av: flaggintermez- zot utanför amerikanska ambas- landstingen” lämnas fullgod täck-[ |? Redan 1697 hade visserligen. Da- ur. (At ondagens ,, behov" "måste 'Ha och "alltjämt bestående. drivfjäder.' Det kan ha varit 'säd för nästa års sådd, fiskkrokar för, vårfisket, klä- -destyg' för den kommande, vintern. Den som” lyckades skapa '; denna trygghet; -blev aktad. men stundom mellan sparsamhet och Ihe cd 2 . SALU PSTOD RÄNTAN He "har. det - sagts." Allt' han: rörde vid blev till | guld, men knappast till ett rommel begrepp. men" också att” växlarna” som - be- drev Jångiveri- i stor: skala skulle drivas. ut: ur; templet. : Det ' är -en Där Cualism som: kont att sät- s ordnatiden: fättig ige, ock? Fugger JE äga något ad för mor- | g varit. "sparsamhetens ' ursprungliga + också . föraktad. Var går . gränsen . sus var världens rikaste fur- lon, välbekant. för de gre- i fö i och för sig något helt nytt, då en -| dens banker något helt främmande, Att deponera pengar hos'en person 4. spara an Sparbi san vittnesb rd om » Fr. v spargris, ti let, och, en bössa for var en Sparkassa - som "grundades 1778 i' Hamburg av ett Patriotiskt sällskap, Den" var”-avsedd. för. små inkomsttagare”, och . lämnade kerhet och- -någon . ränta. Detta v var I organiserad inlåning var får" dåti- eller ett' företag innebar nämligen i | enligt dåtidens sätt att se saken ,en idets historia kapitelrubrikerna: - bör. : begagna - "Huru man skall medelst sp: ker vänja sig av med fylleri” tillkom '. på : 1830-talet, : postsparbanksrörelsen.. Inlåningen. i: . affärsbankerna var:väl från början €j något väsentligt. Det finns exem-' ' pel på att man på sina håll an< såg denna som ett nödvändigt: ont; förmån för deponenten för vilken han' borde erlägga | en ' ersättning. Som den riktiga första .sparbanken räknas den som grundades 1810 av den. sktoske - kyrkoherden Henry som borde hållas inom:vissa grä ser, Men så småningom förändra- des inställningen samtidigt som hos: sparbankerna kunde förmärkas' en : annan Duncan: Den, första : svenska: spar- banken; -är "Göteborgs som startade sin verksamhet å år 1820, riod dom nerade” de humanitära och sociala" synpunkterna; upplysnings- i | rad Undeträttelsér om”. S Sparbank ETF LIVSVILLKOR FÖR / pplysningsskrifts finns” "beva- det lilla målmedvetna sparandet. England, tidigt "1890-tal, sparbössa,. Holland, daterad + 1679, sparbössa,' medelhavsty; - sparbössa, Danmark, förra: delen av ? ' 00. vå neger, Amerika, ca 1880. . ”Huru t; ar och / sparbankerna”, '.De första svenska affärsbankerna” ” 1884 kom . inriktning:” att skaffa fram: kapital till 'de nyinvesteringar som +: krävs i. ett framåtsträvande .sam- > hälle — det enskilda 'sparandet är -: idag' helt enkelt ett livsvillkor för '; samhällets vidare utveckling, : 1. . världen, uNya., .sparformer, har 4 kommit till för att underlätta för spararna, skolsparandet, sparklub- -' "| bar. och det senaste, ledet, lönspa- ; "Vandet,. där Sverige” är. något, av ett : es spärgrisens . "gestalt. etta tro gen . som en erin' skatter 'om denhå människans fun: darnentala 'drift att” trygga: sig-mot nöd... Men ;skriftens ord: eller , ej, -i É a. ideér; anförtrodde; man, jor- y: iden ett värde i sig, och man be-' tonade - starkare "än ' "tidigare. 'den timligå' välfärden: i stället för den sviga och himmelska: t Den" ekono” + Man”, framhöll" att; olika organisa- tioner" skulle kunna ,skapas för att hjälpa! den” "enskilda människan till större” välstånd. Upplysningstidens store ekonomiske' teoretiker," Adam attaren "till ”Nationernas un bruksminister. Erie Holmqvist. ut pengar och tog emot insättningar. mot ränta, Babylon; lånades Kööhimentår- Är inte "den politiska upplys- 1 ningen så långt kommen 'i vårt land," att. "uppfattningen ' att . det skulle ,vara . politiskt ”farligt” att samla sig till en nödvändig rädd- ningsaktion” för penningvärdet kan avfärdas som en grov miss- ppfattninen 4 Sydsvenska” Dagbladet, Inom. koftare uar än tio" år kommer världen" "att ' "få uppleva en ”hungersnödskatastrof' av ofant- liga - mått: "Redan: nu: hungrar massor" i u-länderna äv brist på föda. Men ' om tio” år”) är situatio- nen ”Kåtastrofal, enligt" samfällda expertutlåtanden,-, | -:Det : är : mot ' "den bakgrunden |: Rekryteringen av av| | underbefäl: hotas Stockholm Ort). Arméchefen:' anhåller, hos: rege. ringen om bemyndigande att fr. 0. m.. i år låta för utbildning till aktivt "underbefäl lämpade yng- lingar: påbörja sin: tjänstgöring ti- digast :- 1: juli --det ' år : varunder vederbörande når: sexton års år der. ».t i Nu gäller” att förtidsinskrivning får ske. under det år under. vil- ket .en yngling fyller; sexton. år, detta 'dock under förutsättning att den tjänstgöring han skall fullgöra påbörjas först' det år un- der vilket. han: fyller -sjutton år. .. Föreskriften är :främst . aktuell för ynglingar som önskar utbilda sig till; aktivt. underbefäl. Hittills har den inte kunnat .anses ha något direkt. samband med” det civila utbildningssystemet : den ' har : inte - heller inneburit några " väsentliga ;nackdelar. från rekryteringssynpunkt:; ' I "och. med "införandet av det nya. grund-,:-fack-. och.:yrkesskole- systemet får föreskriften , emeller- tid en helt ny aktualitet med för- ändrade betingelser för underbe- fälsrekryteringen. som följd.” An- regel. når sexton. års ålder. det : Jår. grundskolan ! avslutas. Med nu varande regler skulle detta inne- nolikheten . är 108. ”stor.: att "dessa ynglingar: "under "detta "är: istället fortsätter ,med ' fack: - eller yrkes- skoleutbildning: direkt , efter grundskolan.” För :dem' som vid- sken att bli” under- mella Negande. året hanå : som : :skölsystemet allmänt. . genomförs underbefälsrekryter ng genom komma "att "helt -äventyras, påpe- kar :ärméchefen,: Det. I angeläget att: den , militära :yr! ena kan. åh derlätta" export - till Sverige: av danskt. kött, har nu "träffats, . mel: lan regeringarna i Stockholm och Köpenhamn;';'Den . tillkännagavs |: under överläggningarna -med.. Ef- tas ministerråd i-Bergen av jord- + Bakgrunden "till överenskom- melsen är att : den" danska kött- exporten till Sverige, som tidiga- re legat väl uppe, . under första kvartalet -i. år sjönk :katastrofalt till endast 57';ton med :ett värde av 0. 000 kr. Samtidigt. steg im- porten . av. 'kött från Australien till: 1.880 ton” till" ett värde av, 2 milj krone vt "Från dansk sida här. förhållan- det sredan "tidigare" uppmärksam- mats, IMan-. har. begärt: att. man från . svensk .sida:'skulle betrakta priset 'på det australiska” köttet som dumping ' eler belägga det med ” särskild; införselavgift, ' Sve- rige 'har. inte kunnat godtaga så: dana åtgärder. . sa Under den fortsatta "överlägg- krev!”. "Spar till” kapitalets ökning och viktigare än yrkesfliten”, oe niel, Defoe; starkt kritisk mot då- tidens” banker . föreslagit att man :| skullé "inrätta sparkassor till ”för-” bättrände "av; de: fattigare ., klasser- nas ställning”: men blivit ut- skrattad, som: Jängtgående .omdömeslöshet. a Intrycket blir: ju totalt. missvi- 'sande, om man lägger på ett väl- digt vrål som bakgrund till någ- "rå få personers dumma" och lag- t$tridiga' 'demonstration.: Särskilt i ”falt med: : politiska: aspekter ' är ga” z "bortionerha. - Det; är ett rimligt krav, att” TV. handskas: betydligt 'varsammare ? med "ljudeffekter- na I de flesta sammanhang bör li | "ickeraut ud, över "huvud taget: inte få: förekomma. Visst "är det. bra, att "reportagen görs Z levande”, men detta får defini tivt” inte. ske på bekostnad av HW, TN mona bra Konsumtionen a av "ana "slag av alkoholdrycker "har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Alkoholmissbruket, sådant det av- .Ispeglas i:antalet. polisingripanden och avdömda fylleriförseelser, har ökat förhållandevis . ännu :snab- bare.. Datta. har medfört, att.-både enskilda "människor och sambhäl- let drabbas” hårdare; av ;alkohol- missbrukets skadeverkningar." - Det är ett känt; faktum, att al- koholmissbruket ' ofta är ödeläg- gande” för : missbrukarens) hälsa och för.hans egen: och familjens ekonomi. Det leder också till sto- ra” förluster för” samhället, bland annat genom ökade kostnader för vård - -och «+ behandling. av. de - |alkoholsjuka . och" för social vård. I olika ” former: Tilt detta kommer,” "att" ”alkoholmissbruket minskap” "den " enskildes - "presta- tionsförmåga och: därmed : verkar hämmande - på ' det / ekonomiska och kulturella , framätskridandet i stort. ” Redan, brottsreferaten å tidning arna: visar; "att -alkoholmissbruket är. en-' bidragande :orsak ' till många ' brott, inte minst grövre våldsbrott :. och + egendomsbrott. Detsamma gäller ett stort antal olycksfall.” Om alkoholens roll som (Svenska" "Dägbladet) riskfaktor i' trafiken råder ingen tvekan;: Ale detta är också. över-' U TTA LAN D E ” vid Folknykterhetens Dag. tygande belagt i. utredningar: och vetenskapliga undersökningar. Mot den bakgrunden kan ingen förneka, att alkoholskadorna i da- gens --läge ; är ett allvarligt sam- hällsproblem, som påkallar- skärpt uppmärksamhet och beslutsamma åtgärder. :, Det , krävs : ökad '; och breddad "forskning ' om "alkohol- missbrukets orsaker "och verk: ningar och "effekten" av olika al- koholpolitiska- åtgärder. Det krävs vidare en fortsatt ' kraftig... upp- rustning av" sjukvårdens, nykter- hetens" ock "ungdomsvårdens re- surser för - behandling av' rehabi- litering" >av' >de "alkoholskadade, Upplysningsverksamheten om alk koholmissbrukets '. risk" och .:ska- deverkningar' måste. "effektiviseras och:.-stödet: åt iden : förebyggande ungdomsverksamheten byggas ut. « Kring ' dessa ' krav har. anord- narna' av: Folknykterhetens . Dag sökt. stöd . i. folkopinionen och samarbete med så många ansvars-]"' medvetna "grupper som "möjligt i syfte. att skapa: en enad front mot alkoholskadorna,.. «cr » Stockholm den 25 mars 1966. Sveriges. nykterhetsvänners lands- see förbund, - > - Samarbetskommittén” för - alkohol sfrågor: LO--TCO-—SNR- Kvinnoföreningarnas - samarbets- ingen” har "man, från dahsk "sida också uttryckt önskemål om: lång- tidskontrakt." Nu har ' nian - från svensk sida kommit :fram till en ordning:som man enats om, I sak innebär detta"att man via ett tek- niskt' arrangemang kommer fram till att en dansk prisförlust i de fall då .det' svenska "marknadspri- re utesluts, Den danska exportö- ren skall ständigt hållas skyddad för - en "sådan" förlust. Det 'sker genom att vid : avräkningen av den -årliga återbetalningen av -im- portavgifter , till. Danmark skall av den summan de danska expor- törerna "hållas skadelösa för den förlust-'som . eventuellt uppstår. : Ur... svensk . synpunkt ' innebär det inga -prismässiga förändring- ar. i marknaden, men systemet ger ökade ' möjligheter till ' val mellan” svenskt och danskt kött. Frågan om långtidsavtal kan re- geringen. inte göra något åt, det ta'är en sak som exportörerna och importörerna får ordna. Nå- gon garanti att metodiken skall leda till ökat inköp i Sverige: av danskt . kött innebär avtalet; inte, Det blir danskarna som "själva får göra sitt för att utnyttja den åtgärderna innebär. Ne komrnitté -för”nykterhetsfrågor, ERSATTS den. nya given "inom: jordbruks- sl ochå rv > bära att - de. få nderb som "vill r set. trots. importavgift: ligger, läg-1' ökade preferens som -de vidtagna a "TPå kvällen, -|bi kyrkan på: politiken "får ses. r 'välständslarir . det Sverige: skall! tusentals, tunn: . land kultiverad "mark besås med ! skog. Vi har överproduktion men ändå inget till övers för 'u-länr dernas situation” eller .har vi dét?. - . Hudiksvalls/Fldningen... "Tjänstemännen "har sin rätt att såväl framföra som förhandla om ning. - : Årets första-majdemonstra- ' tion har; ej blivit en demonstra- tion för utan' mot tjänetemännen. Talet om socialdemokratin , som alla. löntagares vän — inte minst . tjänstemännen kan definitivt avskrivas, ” M vän i "Fldskelfe” för Sveriges . : sjuksköterskor. er I Vad "grunnar lir , Erlafider Pår undrar , regeringsorganet Afton- bladet. .;Statsministern har näm- gen ännu "inte besvarat". en av hr. Sundin (cp) I början, ”av. året väckt. interpellation om” ,ämbets- männens extraknäck. Om hr: Erlander nu :grunnåär, så, vet han . tydligen inte hör. han : a För min: dei tror jag att den enorma, -sysselsättningsdriven.- av, hemmafruar straffar sig i: det långa loppet. När: mamma fanns hemma” kändes" "det tryggt "och barnen: "behövde" inte ut och söka kontakt på "gatan eller i ”T-banän, : : ;. Trafikinspektör oe Gunnar Hybbinette : » Det: är. -uppenbart,.: att Eon en unde råering av hemmakvin- norha gör” sig gällande: på / vissa häll, ”'men', att ! vara” måla” och mor är-ett> fint "yrke," det: finaste ledning är. att ynglingarna' som] fast” det” å vie ha. ”sidan' kunde bli tal: om. en ; priskontrol trots: att känslan, ratt . dé oändlig lättnad ; för: tusjäktande sämhälle . nar el sorna fallit ur'ramen; . : Cult i Sydsvenska : Supseden,. Vinseden, ölseden” y alla «är inslag .. Så den: sammantag. | na-»bild,' som :i 'vårt land” liksom ' i mänga andra länder med: skif- tande. konsumtionsmönster äter. kommer-" som: "den. . faktor, '1.som mästé” försvagas. om vi' någonsin skall kunna hindra de a bä inlemmas : i "det. vaneébruk; leder "till alkoholskador. T Kjell . Yngve Nordber : Unga 3 7) målat glasfönster,” uppsatt till minne av någon: hädangången. I rara. färger ' avbildades : : Kristus är han. : Undervjsade "människor: na”.som samla På "sjöstranden. äts. Omkring: ponom Personer | sam Passöraaö kyrkan | "som jag ofta”gjorde, kunde inte undgå ätt Jägfa. mär: e till (det. vackra fönstfet. som belystes inifrån, Jag har gått före dagen, njr solen lyste rätt. på -| kunna upptäcka målningas skön- het. Ljuset mäste k . ommj inifrån, Aila Guds rea somj-har en nar derag "liv. och "de-yttnar för ndra om att de nanna. t sina krav. utan: politisk inbland- , é / i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.