Har ägnat ett temanummer” åt|'.t —=LT nad; - Måndagen I äen 23: maj 1966. me Den” EEC:s ministerråd har som -:be- .kant, nyligen träffat en överens-, kommelse om jordbrukspolitiken - och om. slutlig tidpunkt för slo- pandet. av alla industritullar in- bördes ..» "mellan - EEC-länderna,: Därmed har marknaden övervun=" nit den kris, vari den råkade ge-' nom Frankrikes beslut förra året att dra tillbaka sin mn i ursprungligen krävde, :"ace 5. Den omedelbara > den franska bojkotten. av mini "terrådet förra året var. de övriga / förslag att jord="' EEC-lä d kefand. från” EEC-I i Brys- sel och tillsvidare bojkotta mi- Nnisterrådets sammanträden. Över-' enskommelsen.- har gett upphov till en översvallande optimism i EEC-länderna, om iman skall. ta : Brysselkonferensen, men: allt :pe- kar mot att. det franska motstån- :- "det mot överstatlighet kommer att ;. -segra,, De nationella regeringarna a steget på vägen mot en ekonomisk ' behåller via ministerrådet det av-" IN lovorden över densamma på' all- var, På ett håll: har det sagts att övererskommelsen är 'det största integration sedan . EEC. föddes, och på ett annat'att' nu, sedan ta itu med uppgiften att politiskt ena Europa." 3; + Det är som vanligt svårt att be döma vad uppgörelser inom EEC- organen i verkligheten betyder för -.sammanhållningen ' mellan EEC- . visserligen berört 'motsättningar fond: som enligt" tidigare + beslut länderna. Kriserna inom EEC har ifråga ,om konkreta ekonomiska åtgärder. - för förverkligande av den” ekonomiska integration, som är,, EEC:s. slutmål, men bakom dessa . motsättningar har i -regel legat "konflikten "mellan Frankri- kes kräv på nationell självbestäm- derätt inom den j marknaden. och 'de. övriga EEC: ländernas : önskemål "att överlåta betydande | befogenheter åt över- nationella.” organ, främst EEC-. kommissionen,: Den nu övervunna krisen. var i. realiteten ett. utslag av denna konflikt, fastän den for- mellt utlöstes av skilda uppfatts ken, . : ;: Överenskommelsen i i Bryssel Hebär emellertid" inte, -att': EEC länderna hundraprocentigt "en s om en jordbri br ten över fonden:hb görande inflytandet” "användning. ” "de Gulle” har" vun marknadsfrågorna lösts, skall EEC "nit'en. ny seger "övel i bröder i i EEC. "het: beträffande -- en fransk eftergift gent emot de? derna, Den franska I industrier "hår inte ansett sig mo- - gen "att utan tullskydd "ta: upp: M - kenkurrénsen 'med den"tyska' ens : från och” med :1970-talets. början. " Nu ställs den redan om två år in för -detta konkurrensläge;- eme . dan alla interna industritullar. om "EEC 'skall' vara . avskaffad : övriga EEC-I; redan den r juli 1968. Den” nu. avvecklade. "kö en..bli -inte; den sista inom EEC, samma". marknaden bli verklighet såväl vad det gäller industrivaror, t Frankrike, som är. den : -största livsmedelsproducenten; in=': om EEC. Det tyska jordbruket har” . dragit ett kortare: strå; trots att'' Tysklands bidrag "till: fonden blir : något" mindre än: vad: Frankrike" ' skulle. underställas” . EEC-parlamentet och administre>, "ras av EEC-kommissionen, Det ä i något oklart hur frågan om mak Den andra huvudpunkt -nisterrådets nu träffade up; : ; se är beslutet att den gemensam i sma marknaden ;skall bli verklig industrivarorna: Iden 1-juli 1968 i stället för enligt : Romfördraget i slutet av, år 1970, - slag till" trots kan. det. inte" råda ningar” "rörande jordbrukspoliti ? 7. någon tvekan om "att den geme Östpakistan. : Pakistan. — 'den stora Islam- staten i Nord-Indien har svårt att saliga Kashmirkriget i fjol höst, "De sénaste meddelandena därifrån : tyder på, att det föreligger stor Jar, som vandrar skilda vägar, . +." . Egentligen består landet av två "delar — Västpakistan kring In- dusfloden och dess. källfloder och med , huvudstaden 'Karatschi på sydkusten” 'orsaken' till med :”hivudstäden”: Dacca, Mel- "lan "dessa två länder: är r avståndet i runt tal 1400 km! 5' : ” Östpakistan kräver vstyrelse . och en ft västlig form ' av :demo- ehandlats . vid alltsedan landet” blev ' självstän= : "digt 1947 i och med att det brit- äldet' i "Indien upphörde, ”Men”på- sista tiden har kraven över fondens ”tiare” karaktär." r "Västpakistan sä- ; det;y att: .vad : Östpakistan nu ke, självstyrelse ' utan total 'oavhängighet,.; Den” skillnad, som existerar n mel ee t 1400 km” långa” avstån- « verket" fråga om två' helt artskilda ä och folk. I "Östpakistan, vars. "areal? är blott en bråkdel "re ån 55 procent av hela landets! » befol! ning :— ca 65 miljoner. in- vånare, j "bengaliska? medan” nerna talar ett” i dussintal, :olika på Indiska” halvöns: bästa och' Gangesdeltat. ; Västpakistan .- där-". gift. och. Zsgafattigt land, delvis kommej tta; men ett stort steg fram mott mål, För att EEC skall fi som” "gemehsam. jordbruksmärknad |. om spannmål; beträffande vriga." produkter återstår det ännu att - träffa — dylik "överenskommelse. Många" blindskär måste! passeras - ånnan'y EEC 7 blir : en "gemensam marknad fi ivsmedlen, Av vä-. 'senflig” betydelse är att” överens. ikommelse nu kunnat” träffas om finansieringen. av: den jordbruks. skall upprättas, Fonden skall: .nansieras dels genom” direkta” drag från : medlemsländerna ; soc "dels genom: avgifter; på jimbort av livsmedel från länder för EEC, Dess huvuduppe att lämna prisstöd åt-jordbruket | "inom EEC samt att fubventionéra export av överskott av livsmedel till: omvärlden. Finansieringsreg= | lerna och bestämmelserna rörande | fondmedlens användning gynnar PROVINSKULTUREN or "engelsk ” kulturtidskrift provinskulturen och dess - "pro- blem, och ': Jordbrukarnas: Före SN ingshbladhar funnit ej "mindre slående likheter: 1i'pro- blematiken mellan England och t. ex. Sverige, än även argument som” talar till provinskulturens "förmån: En nationalkultur som inte får tillflöden från en livskraftig . regional kultur blir en artfattig och -torftig kultur. Kulturellt är .många små grupper värdefulla- re än få stora grupper, heter det I ett av bidragen. En annan medarbetare ställer storstäder- ” nas kulturproffs mot provinsens amatörer, och man kommer att tänka på vad en svensk social- demokrat skrev 1 en debattbok häromåret om att landsortens kulturcirklar innebär en reell aktivering av publiken som 'stor- städerna inte har någon motsva- righet till. . ” Kan inte arbetsfördelningen sökas i den riktningen att stor- staden svarar för konstarternas inre. .expansion, medan landsor- tens.. konstutövare och provins- publiken "gemensamt sörjer för "den publikkontakt varförutan en konstnärlig 'nyerövring blir. me- ningsläs, fortsätter Förenings: bladet. resonemanget. > Storsta- dens elitkonstnärer, ' nyskapar, arbetarna" i -provinsens vingår- dar utbréder,. vårdar och beva- rars NV ee MEDICINALSTYRPLSEN ÄR ETT VIST | 7 och omsorgsfullt ämbetsverk, som ser-till att förebygga olyc- kor "inom hälsovården, skriver Handelstidningen och "relaterar ett färskt exempel: , Dir Bruce Allans 1 Gällivare tang | erblir en "kommentator - gera | svar.” ningar att handle ” TILL BANKENS A r 'b e » läsare med' en : sparsamhetens : nordvästra 'Skåne: ' För ett år sedan" införde "Höga: » näsbolaget. vid "sina industrier i - nordvästra Skåne för arbetare, som - nen utbetalas över. bank, Det första verksamhetsåret visar: en mycket positiv- bi ställda sparar betydande belopp |: genom att låta en del.av lönen ktå kvar. på: lönekontot.: «De drygt 1000: Höganäsverken . hade: på. sina konton över 600 000 kr. innestå- ende vid årsskiftet.' Vid" Skrom- bergaverkeri hade” de” nära: 550 berörda hela 513000. kr." inne- stående. vid samma tidpunkt: och «1 Bjuv hade: 450 anställda, «sparat N + 420 000 kr. - Vi är inte lika 't : Arbetet om att Höganäsbolagets arbetare började att” lönen”. började: betalas" ut: över bank; menar D:a g en s : "Men den bank som fick” nöjet. att sköta löneutbetal- . ningarna är självfallet" att. gra- |. .tulera till. att . Höganäsbolagets : anställda.” numera - - koncentrerat ” en stor der av sitt sparande” dit. SN KORT SIKT: blir det ingen” höjning suménterna av priserna på bla ” potatis; mjöl; "smör och” mjölk, |. "framhåller RLF:s förbundsördfö- . rande. Sig. ge s on. De -Brishöjningar, som ge tänkte som så att om landstinget behöver läkare kunde man ju sätta. in en annons. Varför inte . satt. drabba nom :;regelutlösningen, kommer men” mycket! "vackert." Det: : blev "150: den; det blev: "också" en t uppbygger. ina de, gödningsme- öm Vi nu'måste tillföra ior- ga rika, ryska” Istiavskusten;" Chile, Frankrike; Västtyskland. : GLADJ E berättelse 0 om |; -sutbredand | ”- växtskyddsmedel och kraftfoder” 0. S."v.-Blir det verk” ligt. och långvarigt stopp för im- porten; så kan vårt. högrationel- Ja jordbruk inté fungera en' dag ett lönesystem I innebär: att lö. ieffekt. De an- vs arbetarna vid : gäller är så konstruerat att jord- 'brukarna endast kan få kompen- na får alltså inte. någon: inkomst. bättring : jäm ört.: med: läget "förjett' år sedan; "Den justering av” importavgif- terna som nu, företagits är en "tillämpning av jordbruksavtalets treprocentregel, som gällt i stort sett oförändrad sedan 1959: Vad | som” hänt är. att: Priserna: på jordbrukets förnödenheter sedan maj, förra. året, då. treprocentre- geln senast löste. ut, stigit. med 5 procent.; De. s. k..världsmark- nadspriserna på” "jordbruksvaror + ligger på: samma .nivå som -då och lönsamheten" har: därmed -' försämrats. Man "försöker nu » återställa -jämvikten-. genom att öka gränsskyddet. : "Den nu företagna "justeringen : av gränsskyddet ” :kommer inte att "helt slå igenom i höjda Ppri- producenter, och : konsu- Om. så skedde .skulle vertygade” som |. spara:bara för kon- Oscars- menter. livsmedelskostnaden per. person nterna är en. komma till ro efter det olyck- i + | "risk att landet sprängs i två de- : 0. Östpakistan kring : nédre Ganges och' dess deltaland : » krati, . Dessa, krav har , existerat : . ökaf i. styrka "och fått "en frä- : = 'och Västpakistan, & är icke : det” mellan? dem: Det. är-1' själva, . av Västpakistaris, bor icke 'mind=-' ' språk... Östpakistan” är. ' ett” risod- : lånde: och "risätande land, "beläget. > fruktbaraste åkerjord, det fuktiga -: emot är ett veteodlande, men ber=: : .sation, i .efterhand.' Jordbrukar- . Nn: = ett. asiatiskt: Rliodesia?- "i de? nyligen - en kistanska' landsmän tänkte; ' - Dess ' ”självständighetskrav ' har "också starkt ökats och skärpts ef- " ter' Kashmirkriget; Då befann" sig "omgivet av det ”fientliga Indien” på alla sidor,” Bara en ' symbolisk « pakistansk trupp, under ledning av några; västpakistanska 7 officerare,' som icke. ens" kunde tala 'Östpa- | kistans språk,:”höll vakt” om lan- stan in: allt av vapenresurser-och ' ”söldater, söm staten förfogade över" dels" öde” -skall.: bli” beroende? "äv, sd T te finna” 038 - i det längre”, Så Sår. ö tpakistansk . P&> litiker,' och. ha uttalade” förvisso, H vad Än stor. del: av: hans 'östpa. landet, i: fråga "totalt isolerat och ' en :satte Västpaki-' « dylikt Slas inträffad. torde :ha .: ; berott att” indierna” icke vågar .; Östpakistan; att ”om denna lands-” : Skall Östpakistan” lyckas frigöra sig från Västpakistan?. De- pric- : kade: områdena. på kartan ; visar ; det : stora. avståndet ;. mellan . dessa, sh Nee : I dighetskrav” som” ; ”Jandsförrädert” och framhöll,” att om dessa' krav förverkligådes;' så skulle” det be- tyda: slutet" för helä: den 7 [pakt stanska "staten. +. För "Ayub Khan skulle det in- nebära. en katastrof, om han icke förmår: förhindra, att Östpakistan går . samma ; väg : som 'Rhodesia, Med sitt "skarpa tal i'Dacca' för- "parti: önskar: en politisk” skilsmäs? ; sa från n Västpakiotani, men'han' 'ber: : ] »och hävdar. att. 85 procent. av. lan- . > dets.”invånare :står.: bakom 7 "detta = krav: TJ Västpakista :-anser man ' dock; att: Rahmäns : självstyrelse krav; är så långtgående,: att de: r ” realiteten skulle” "komma" att” inne: äde.r små. och'stora! barn: går. rar. på . vad.-de "skall ge” MOR på Y Mors dag... En: blomma skall ' Hon men. våd? "mer? "En :tårta? Javäl, "nog är tårta gott; och mor uppskattar den; vi' "själva, gör det kanske ändå”; 'mer:" Borde vi intel: ge” någ annat,., något , ;väderful- stunden? En bok kanske? Ja, just av 1 långliga tider, ICE Ei Just i dagarna, alldeles- lagom till. Mors dag, har-det. kommit ut en : vacker, tor. Bert.” Gunnemo, Sundsgårdens folkhögskola. och - innehåller - ett fyrtiotal dikter och" prosastycken i vilka mor är:” huvudpersonen, Olika miljöer och' epoker passe- rar . revy. Sonens eller dotterns beskrivning av: sin mor:väver in mors ' kärlek och" ' omvårdnad, gudstro "och förtröstan, besvikel- ser och. glädjeämnen, arbete och slutet :av.-maj :månad "och" funde: |- lare; något : som "inte vissnar på ett par. dagar," som inte" ätes. upp ..på |. en :bok, den' kan mor: ha "glädje innehållsrik och vär- . I defull bok med:titeln ”Till Mor”. Boken. är. sammanställd, av 'rek- säväl dikt - som Prosa. "Bland: ao rirsgsglvarna. må ras: «. kortsrad '. ge glans åt mi vit ra: mig glad. Jag: begär - nog: för -my et. Jag; borde förstå, —. du 'har. ju så många att: tänka på. Din dag är:så fynd; av växlande « ting. cv Här hemma, händer just ingen . ting. '" Jag har bara dig att tänka på. Någon 'gång kanske möts våra: tankar ändå.” : "Även ett citat från” ett av 'pro- sastyckena må anföras: . ”Hon var för mig den skönaste, kvinnan, Icke så att hon för den utomstående : och kritiske. : bedö- | maren tedde sig som någon skön- 2 ätvbet äningsbu Spar | 1 ”Stockhölm (TT) Mår Om man i dag. skulle sälja alla livsmedel i Sverige enligt det gam- la systemet — det manuella — så skulle vi: behöva minst; 70 000 människor til i handeln för: att klara det, konstaterar marknaäds- direktör Per-Axel Widler i en ar. tikel i tidskriften SL-kontakten, som ges ut av Sveriges Lantbruks. förbund, " : "Skulle vi i 'den bristsituation vi befinner ':oss på arbetskraftsidan behöva ::de . 70 000 -människorna i handeln "hade vi alltså: inte kun- nat producera” och exportera. så mycket i Sverige och inte haft dei levnadsstandard som vi har i dag. i Självbetjäningsbutikernas . 'an- del av den totala livsmedelsför- säljningen är i dag ungefär 70 Procent.. Det ger en viss bild av utvecklingen. Ar '1970 väntar vi '0s8 att ca 90 procent av alla livs- medel i Sverige kommer att säl- jas "via självbetjäning. På detta område kan man definitivt påstå ”Jatt vi leder: utvecklingen i Euro- tikerna n 10. 000 anstä illda Hr Widler är ariställd. inom för- konstaterar i artkeln bl. a. också |: att av de 1000 milj. förpackning- ar som företaget tillverkade .'år 1964 utgjordes 400 milj. av :för- packningar för sådana varor, som inte fanns på marknaden för fem | år sedan. Flera. intressanta ut- vecklingslinjer ' avtecknar: - sig. Barnmatssektorn t. 'ex..har.en år- j lig tillväxttakt på 10—15 procent och även äldre "personer: använ- der barnmat. som; dietmat. Färsk- och ett: exempel på utvecklingen ma” produkter. ' Intresset för färdiga ' rätter växer också: — rätter avsedda bå- de för människor och djur. Med en: ökningstakt på 50 procent om året är hundmat på burk nu en av de snabbast växande produkt. |! grupperna. i nyckelordet bekvämlighet. Kon- sumenten kommer att mer och mådde han sannolikt 'endast :vid- ga: klyftan, mellan de; två paki- stanska' ;Jandshälfterna: Hans : be- . |inblandade : parter, :s packningsindustrin PLM och han |. potatis på burk är-'en ny produkt '; mot. ökad efterfrågan på ”bekvär |; t Konsumentens krav in för framtiden kan sammanfattas |: mer vilja betala för bekvämlighet, ”- vinb, å halvklotband,... Aktuell - kom mentar : Kinas parisambassadör Huang besökte . överraskande de Gaulle och ryktet. vill. berätta: att den franska presidenten förbereder. en fredsinsats för Vietnam. När am- bassadören efteråt tillfrågades av journalisterna". om han. medförde något budskap frän de: Gaulle svarade Huang ”som. aldrig tidi- gare hörts yttra ett ord 'på fran- ska, välvilligt leende; Au revoir”. Det blir ju: riktigt småtrevligt på. den storpolitiska fronten,' lika artigt som. under tidigare mer belevade -perioder . i "mänsklighe-| tens historia. Kanske denna är- tighet i förening med vetskapen om ' kärnvapnens : existens och förödande verkan kan, åstadkom- ma ett "underverk... KR " försiktigt ett” "Båriska manövrerande söker - "regeringen nu . dra åt inflationsskruvarna några varv. 'Större kraft. sätts in mot, iansvällningen av det offent liga ” byggandet ”och', flera stora projekt ställs, på” framtiden. Än- nu "återstår ; visserligen -mycket innan man: kan” tala om att vi närmar”: oss” ekonomisk." balans, men”att regeringen ändå nu för- söker ta Konsekvenserna” av sin tidigare ': alltför stora lättsinnig- het "är glädjande. . Det. är 'dess- utom nödvändigt om vi skall kla- ra oss undan ett allvarligare bak- slag; med .. minskad export, ”åder- låtna” valutatillgängar och. hö da hemmapriser: . Rn” rundabordskonferens: före ; | avtalsförhandlingar : i ett: pressat ekonomiskt :: läge, för konflikthot : och"-därmed "för fråmtvingat regeringsingri lidit. :'och "genomlevt smittkoppor. |, na och saknat all säkkunnig vård och "därför" 'vid' läkningeäs. fruk- tansvärda” klåda” med barnahän- derna rivit bort' utslagen -—' den är. för" livet: märkt, med. ett i, hög grad koppärrigt ' ansikte. Så .var fallet. med : min :mor. :Men' ingen kvinna "är. skönare" -än. den hjärtat "älskade, vare: sig” det”, mor eller maka.” I Var-far trägen:i arbetet "på t pet och med förtjänsten med myr- malmsupptagningen, så var mor icke "mindre trägen i hemarbetet. Det mesta av. lin och ull till klä- der 'och strumpor, ävensom hus- hällsväv, var- hentmaproducerat. E "TAtt förarbeta detta vilade på hus- modern, som däråt offrade en otrolig tid. Men så började mor också dagen klockan fem, före jul då en del vävar m, m. skulle fär | digställas, vanligen i ottan” kloc- kan fyra," Vardagar begav. hon. sig inte bort: i något ärende utan att ha stickstrumpan med; det, hade ;blivit en sådan :vana, att hon utan svårighet vandrade -de, allt ' annat Län välbanade ' vägarna med strumpstickningen i gång. Garn- nystanet förvarades 4. den ryml i- ga kjolfickan. - I : Visserligen fanns även på. den tiden och bland dessa människor åtskilliga, : som gingo. fram: utan att bäras av den personligt 'star- ;ka- och levande gudstro och för- tröstekälla : tett : sig oändligt. myc: ket hårdare och livet vida tyngre, :Hon var, trots. mödan, ingalund |tungsint. Den varma gudsförtrös- I F tan, som". var : henhes "egendom, | iden bar” upp livet — ' den: bar över och igenom 'tiden.”. -=.:.. Boken ”Till Mor” är en fin pre- sent till Mor .på Mors. dag, men 'den. lämpar sig också att ge vid andra tillfällen, då' mor. -ska hyl lås. Givetvis har boken oj oändligt denn att ze varje Jäsare av en. . : Till Mor. Dikter och: Prosastyc- 'ken sammanställda av Bert Gun- nemo. EFS4 -förlaget, . Pris . 18:—- avi, "| kas, Den 053. av; den åt, andra”, skrift uttalar. förhoppningen att denna nya myndighet skall utrus- tas med sådana resurser och få sådana direktiv, att den kan stäl- la' upp realistiska mål för vär vattenvård liksom "för naturväår- den över huvud taget. Det vill man gärna instämma 1 Viktigt är också att verksamheten kommer i gång så snart som möjligt. En hel del bör kunna förberedas re- dan nu, så att det blir en fly- gande start vid årsskiftet. Svenska . Dagbladet. ""Monopolets döda hand över "in rikesflyget.: måste någon gång lyftas' bort "och vi tror inte att SAS eller det internationella fly. get . överhuvud , taget skulle lida av en: fri konkurrens” inom våra, länder" som stimulerar intresset för flyget: och vänjer. allt fler människor vid att "begagna flyg vid" resor ' ötomlands; "Men, säda- na "tankar ' är. helt” säkert, främ- mande för "regeringarna I. Stock- kolm, och Köpenhamn, och: därför ter sig den norska — borgerliga —" regeringens tilltag som . ett slags " . majestätsförbrytelse för dem. Något av. partipolitik finns där säkerligen också med i all förtrytelsen, a MN : . Västerviks-Tiäningen." "Heder ät "första. lagutskottet, som gav:. "Justitieminister ” Kling bakläxa på : agaparagrafen! . Att föräldrar. kan hämta stöd i lagen, när-:de ger: sina. barn 'en avbas- ning,, har hört: till de; märkliga företeelserna. i: vårt -rättssamhäl- 1e.: Om; "riksdagen. nu” följer ut skottet, >. kommer det. inte. längre rar en' sådan misshandel, Jat vara att den är av. lindrig art. Det är en annan '"sak-att. statsmakterna inte: vill .utfärda ett, direkt förbud mot. aga. Ett: .sådant - tjänar. inte mycket till; när: möjligheterna. till snabba: konsumtionsmöjligheterna, som till största: "delen bäller dy- rare kapitalvarör, "emellertid sna- rast. betraktas? som ett” "slags. spar rand ftersom varan; i regel ä etal innan; den. hunnit ' förbru- tidigåre förkättrade av: betalningshandeln har. blivit : inte bära försvarlig utan till" och" med samhällsnyttig . genom «att - den möjliggöi "sen ökad . efterfrågan och därmed, bidrar till 'den. eko nonmiiska . expansionen . och den fulla sysselsättningen.” | Upsala” Nya 'T ning. / feTT ORD PÅ VÄ ÄGEN "Andens frukt ' åter” r ' kärlek, Blädje, frid, tålamod, '- mildhet; godhet, trofasthet, 'saktmod,. åter- häållsamhet... Mot sådant är. icke lagen. . (Gall. 5: 22—-23.). Mair behöver" bära: läsa tidning- en' eller: lyssna. på radion. för att förstå ” att. mänskligheten ” alltfort mäste tillämpa borgerliga och mi: litära lagar.'Det onda fortsätter att” breda ' ut sig 1 världen. sl en" en "människa. som nelt Iå- sig behärskas av Guds helle? ter'si Ande. det sätt att - ver några lagli; Under en es Ba tvångsåtgärder. enn ;jukhusvistelse blev med -sjukvårdaren. ; [300 idag fick jag del av hans per- ga "uppfattning av”vad kris- innebär.: Han sade:. ”Om a kan . åstadkomma fred, RAN jag inte bidra till förvir- nogen För ' att världen skall bli oss omåste Guds kärlek få bo i och Vi bör. dagligen dela meå jag god: i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.