od Hgareorganisatloner”. från” gun: T Munantör och praktisk: kriminalvård - Aktuell — Ave am aocildemokratena mn KA a | Av riksdagsman Bengt Börjesson, Falköping ER - kom mentar Ibakst. i t inte minst efter " tokafise Litik är: omflyttning " Norrland 1964 — tvingats till en : rad - eftergifter ifråga om lokali-' och rörlighetsstimulans. Centern å andra” sidan pekar på -omflytt- ”och litikens utfc före- : samhällsek ligger det fortfarande betydande: sociala - vådor. Att:;storstädernas” meningsskiljaktigheter — - mellan. katastrofala situation på bostads- främst regeringen . och centern. "Detta framgick även klart när rik . de om arb nadspolitikens framtida - utform- : ning samtidigt med en rad mo- + marknaden är en av följderna äv den förda , omflyttningspolitiken har. regeringen tydligen ännu inte insett, , Från. centerns sida hävdas, att ' en aktiv. lokaliseringspolitik är en : tionér om lok verksam- " heten. - «Det är främst - när det gäller ” + själva --den lokaliseringspolitiska målsättningen, som meningarna .. . skär sig, Socialdemokraterna har :' fortfarande svårt att sätta in loka- : liseringspolitiken i sitt stora sam- - öd g förutsättning för att ar= betskraftresurserna skall bli tills varatagna på ett rationellt ” sätt, " Det. går: t. ex inte. att utnyttja «den stora gruppen undersysselsat- ta 'kvinnor i arbetslivet utan att skapa -sysselsättningsmöjligheter där arbetskraften finns, sect "har hit- :« hällsomfattande sammanhang. Den Gunnar Hedlund: ”" centerpartiledaren, är givetvis 1 den framskjutna : ställning "han intar 1 olika sammanhang, före- mål för''olika . omdömen -och <'uppfatthingar. Det blir ju alltid. ' män av'"hans kaliber... ' «."Senast-- har ' Förenade: Lands- : i ortstläningar — en sammanslut- : ning av de allra störstå lands- « ortstidningarna — till sina med. + Jemmars tidningar låtit sända . ut ett ”"meddelande från sin . pressbyrå '— där "numera f. . chefen "för RLF-tidningen Ivar i Peterson är redaktör — att d:r ” tills begränsats till vad man kal- lar det norra stödområdet, medan centern och, folkpartiet vill införa” med norra stödområdet jämför- bara regler även för andra delar; av' landet. Centern' har i detta sammanhang särskilt slagit vakt om östra Götaland med Öland och . Gotland, som mest angelägna om-' | råden, Socialdemokraterna och hö- gern har alltid ställt.sig avvisan- - de till sådana förslag och si så sked- de även denna gång. Situationen utanför stödområdet - kom i'särskild grad att uppmärk- sammas i samband med förslaget . till" ny: arbetsmarknadspolitik:'ge- : nom att regeringen: i. sitt förslaj ville strama åt möjligheterna yt-" terligare, Det gällde användandet ;' 4 4 hand ; Hedlund skall avsättas 'som ord | av 7 förande, då Sveriges skogsägare | med lokali för att stimul " föreningars ' riksförbund 1 år | en förbättring av "sysselsättningen, häller sin stämma. Det är för all del inte första gången, som man «har "hört ett sådant rykte oc men "det har "alltid visat i slg felaktigt. ”.8å' är det även 4 Mel 'om att bygga upp "skogs- - den öc har gjört en enorm” in- sats," som uppskatta i "skilda läger... Dirom, är” "man fällt" "ense; "och ' igareom: Dessa utbildningsbidrag har hit tills 'spelat.'en ::väseätlig "roll fö lokaliseringsverksamheten och har efter. den. statliga: lokaliserings---- "verksamhetens start varit den en- da. möjlighet, som. funnits för att stimilera : lokaliseringe: ” buden. 'skulte näppeligen avpol- Jeféra ”höném på” ett så” "skymf- "igt" "sätt; som” "redaktör" Peter-' sotis "nyhetsbyrå ' vill "göra" 'gär , Jande; Det gär. el enkelt inte] Vär "hang" "uppdragsgivare och: han själv” är ense" om, att” Han full- > gjort sin" Insåts,; och vi' är ö ' tygade. om att. den 'sörtin, högaktning. . t Lynimelaktiga '. 2 visat sig a olitik” även” i forts - t' riksdågsbeslutet tillfälle kommer ÄR RÄKERHRISKONSTRU TIONER PÅ EN BIL NT "ett lika gott. försäljningsargu- ment som ökat antal: hästkraf. ter under huven, design och de- korationer? Är blilköparen be- » redd att betala mer för: en säk-]. rare bil? frågar Veckans af. färer och tar en närmare titt på vad ollka säkerhetsdetaljer I " praktiken kan kosta tillverka- ren: - I årtionden har bilfabrikan- terna främst 1 USA hävdat att de försökt sälja på säkerhet, men att resultatet var gäng blivit mycket nedslående, ”Bilköparen vill inte bli påmind om att han utsätter sig för risker 1 trafl- kon," är ett ständigt återkom- mande . argument. Nu tvingas emellert!d — Detroita — bilkungar att tänka om, Säkerhet är högs- ta modet ute i världen. Men är det "”äkta” säkerhet, Saabs -chefkonstruktör Gunnar Ljungström - analyserar . säker. hetsproblem = kring bilarnas konstruktion, "Bilkonstruktörens verksamhet har många drag ge- mensamt med NKikarens"” ” + Säger Ljungström. vi NÄRMAR OSS SNART HALVARSSKIFTET oe det år då priserna så långt möjligt skulle ligga stilla för att inte läget på arbetsmarknaden skulle skärpas ytterligare och nytt bränsle samlas på det miss. nöjets bål som de med nödvän- dighet magra förlikningarna re- dan hopat. Det måste dess värre konstateras att priserna just nu ligger allt annat än stilla, skri ver Nya Wermlands-Tid. ningen: Tvärtom har -— alla deklama- tioner och paroller till trots — prisstegringstakten hittills un. der 196G varit oroväckande för att inte säga direkt skrämman- de, Under de tre första månader- na 1 är steg konsumentprisin- dex med något mer än tre pro- cent. Om finansministerns ' Pprog- nos för den totala prisökningen 1 år skall stämma får det inte NET jen ”Hälv: proc under; de. återstående” nio” måna- "derna" av, året, Finns. det. någon som tror att detta skall slå in? . Hr "Sträng, "har. . beräknat ; att priserna, iår skall get en” "uppgång på ungefär 581 procent. Finansministerns . kal- kyl ”att””prisökningarna mel lan, :1965..och ; 1966. skall stanna vid dryga .5 procent förutsätter | en ganska starkt fallande" pris-|- nivå under återstoden ; av 1966, Detta finns det Ingen! klok människa' som: väntar sig... Sna- rare synes de olycksfåglar (t; ex. Saco), Som nu spår, att uppgång- en: i ”konsumentprisindex :. blir en:bit över 6: procent det. här året, ha. stora chanser. att: få rätt. ov Finansministern brukar vid siT na offentliga framträdanden of- ta med ett självbelåtet grin för. säkra att han sover gott om nätterna. Om han möjligen i nu- läget en och annan gång väknar upp och kallsvettas, så är han ursäktad, slutar tidningen. vi LÄRARE I MALMÖ PA GRUA "SKOLANS .HÖGSTADIUM ' D: : » med ' filosofie smagisterexamen | har, trettio” till antalet, annon- serat offentligt, att de är redo att lämna lärarbanan och träda ut I den öppna, fria marknaden = om den har användning för dem, skriver Sydöstra Sve riges Dagblad (s): > Annonsörerna kallar sig ”aka- demiska proletärer”, varmed de vill säga att de” enligt enhällig egenuppfattning är överkvalifi- cerade för det jobb de har, att de tycker att grundskolan och hela -den nya -skolreformen 'är en gruvelig styggelse utan reda och ordning, att det slösas stat- ligt alldeles' för. mycket på eler Yerna med , undervisn efter vi "Den ' stora rymningsfrekvensen bland "intagna interner 'har'i långa tider ' väckt oro bland den stora' allmänheten. Problemet har också vid olika tillfällen aktuali- serats i riksdagen. För ett par äår.-sedan lämnade justitieminis- tern i ett utförligt interpellations- svar redogörelse för vilka ätgär- der man : inom kriminalvården vidtag.t, och för vilka som kan anses -erforderliga' för -att från samhällets ' sida skydda medbor- gare” för "interner. som avvikit från - anstalter. : . 1: den :- interpellation” jag då väckte i ärendet berörde jag även rymningar som företagits i sam- band med permission. Jag ifråga-' satte huruvida gällande: permis-- sionsbestämmelser . verkligen". ger garantier .. för att allmänheten: under alla förhållanden kan kän- na 'sig, trygg även 'om respektive intern söker att hålla sig undan föratt slippa, återvända till. an- staälten. "Med andra ord, är: en intern från en sluten "anstalt be- viljas permission, vilken. bevak- ning "sker . ;under: - permissionsti- den?" : - . Ö Humanitetskrav ; | - Av-justitieministerns svar fram- gick att som allmän förutsättning gälle; tt. permission . får ges, ”endast säframt fara. för miss- bruk;; ej...kan .:anses . föreligga”. Vidare ' förklarade " justitieminis- tern att: slutna anstalters klien- tel,'. dömda till minst 1 1/2 års straff; -ges' permission i 'regel ti- digast "efter 10 månader -och där- «De "för: allmänheten mest far- liga" internerna. återfinns på de] slutna? "anstalterna, . Att” dessa fångar: i pilincip bör. bevakas så. noga, att "rymningar 'är ' ute- slutna mäste anses vara en .gans- ka självklar sak. ” Emellertid - kan -man "med. "rätta ställa; frågan hur- denna "' princip tillämpas. i: praktik. då' permission jessa ' interner; Jag 3 min. anslutning: till:de humanitära. aspekterna när det; gäller : permissioner”i överhu- "Permission måste -be- "som" ett” "mycket :positivt. inslag En behendlingen av kliente- [6 vlsso en. rätt. behand- nder, intaghingstiden, itär” synpunkt står metoder. som" r tillämpas" mödérnt. och mökratiskt rätts- samhälle... Jag vill "till yttermera vissot Nägga” att jag! I hyser "den uppfdttningen' att: Personalen som händlägger. dessa frågor i —' från ansväriga''ti övrig "persötial. -— säkerligen 'efter” omdöme” och för- ällvarligt: på åska halvtani- stjog' malmöitiska filosofie strar och deras annonsledes -Mmåhnga.. komiska inslag... Förres- +ten är det. alltid ett: visst värde "låt" vara att de” å :grundskolans högstadium - undervisande”. över- . kvalificerade > och :» underbetalda "trettio: Mfilosofie -magistrarna är morska anonymt, ' - fe 2 +Småningom. kanske :de "fram”i hela sin: av: lärdomen' skå- ”pade! tyngd , och med. mandom ..kan inte annat. Den öppna mark- oden, hjälpe" oss! Amen, sila FÖRETAGSDÖDEN - lar "ett faktum” Flera svenska företag har varit tvungna - att flytta sin tillverkning utomlands för att överhuvudtaget överleva medan andra, som in- . te haft denna möjlighet, fått slå H igen,” "skriver - tidningen” Före. tagaren: ” , : Många enskilda företagare har "fått. uppleva personliga tragedi- er som följd 'av den inflationis- tiska utvecklingen, men så länge andra näringsgrenar .kunnat su- ingalunda varit till. skada för : samhället. Men företagsdöden börjar nu ” anta. sådana proportioner att » man kan förutse sysselsättnings- problem 'också på många håll, där man tidigare inte haft såda. na. Skall exportindustrierna kunna hävda sig måste det ske genom sådana rationaliseringar, att -produktionen per anställd ökar och icke:'antalet anställda. I längden kan exportindustrier- na :inte suga till sig all den ar- betskraft, som kommer att fri- nadsindustrier slår igen. - Inget näringsliv 1 världen kan rera om kostnaderna är rial av alla de slag och att de själva -är underbetalda. Som synes har begreppet ”Pro- letär” undergått en ganska be- tydande., förvandling, sedan , det blev utrustat med epitetet ”aka- demisk”. Och förvisso är detta såsom sig bör. Någonting bör ju akademikern” göra för pro: letären. Nåja, nu ska man inte ta allt. sitt ansvar, : för -höga. Om politikerna skall : ”samhällsfarlig” passa sig till ett laglydigt liv.; tförda' demonstration med dess med: att folk: morskar.' upp sig, I : förkunnar: att , här står. vi Vil. kunna . ga upp de friställda har detl. ställas när många hemmamark- | na säkerheten, är trots allt säker- ligen något som rätt väl stämmer överens med principerna för de allmänna = behandlingsmetoderna. Men icke förty vill jag upp- repa det krav jag aktualiserade i den tidigare nämnda interpel- lationen, nämligen en översyn av permissionsreglerna i helhet, En översyn som tog sikte på ett bättre 'samarbete med den lokala polismyndigheten. : S Den sistnämnda om någon bör väl ändå vara underkunnig om när en mer eller mindre farlig ansedd intern går på permission, Ett meddelande från anstalten kan och bör självfallet gå diskret till väga." Och detta bör också kunna 'ske utan. permittentens vetskap. Personalbristen kan rimligtvis inte lägga hinder i vägen efter- som man - ändå kan. utgå ifrån att det inte dagligen på en och samma "ort 'släpps ut interner från slutna anstalter. : s måga utför ett utomordentligt gott arbete för att kriminalvär- den skall fungera efter angivna riktlinjer. Emellertid vill jag återgå till frågan om hur de helt accep- tabla och av så gott som alla om- fattade principerna om så huma- nitär vård som möjligt, bl. a. per- missionsfrågan, förenas med reg- lerna för den praktiska tillämp- ningen, Såvitt jag. förstår gäller det här i stora stycken. fråga om ”frihet under ansvar”, - I vad mån tar man hänsyn till dem som kan .utsättas för risker, i. värsta ' fall : livsfara, när. man med hänsynstagande till den in- tagne' gär att i praktiken tilläm- pa de humanitära v vårdprinciper- na? Se i. . Förbryllad polis :Nyligen kunde -man läsa rap porter .. från : Göteborg där . en ”samhällsfarlig” intern medgivits permission på : enligt : uppgifter ”hans - hedersord”. att. återvända efter. .de 24 timmar permissionen skulle omfatta. ; Han återvände inte ”i- föreskriven: tids --- ” Internen . ansågs allmänt ivara en . politisk fanatiker :- för- vilken : många av hans- bulgariska landsmän svä- vade' i- uppenbar .livsfara. Han hade dömts till fängelsestraff för mord,-.tre år och: två -månader samt. till: förvisning .. ur landet efter avtjänat straff, >. -- Det mest ' uppseendeväckande kring denna 'händelse är onek- Principerna förfuskas . Den humanitära 'kriminalvär- den som: "den genom - just per- missionsreglerna bland annat är utformad förfuskas om inte alla kraftinsatser sätts in för att ock- så samhällets ”frivära”,. t.' ex. när det gäller permissioner: av interner, : fungerar: på. tillfreds-- ställande sätt." Både personella och : ekonomis- ka :resurser behövs i detta avse ende -— i de "vårdades såväl som Utan en sydvietnamesisk rege- ring .som är någorlunda repre- sentativ för befolkningen går det varken att föra krig eler för- handla om fred. Ingen tycks i dag veta ens hur ett så blygsamt framsteg skall kunna förberedas. Man lämnar det åt slumpen. eller väldet, >= Handelstidningen 2 Man måste räkna med att det rådande, kärva läget på bostads- finansteringens område kommer att bestå under 1966. Detta kan knäppast komma som en över- raskning för någon part — det är endast en naturlig konsekvens av den under de senare åren för- da strama finans- och penning- politiken, vilken ansetts nödvän- dig utifrån: en samlad bedöm- ning. av konjunkturutvecklingen. Men dagens läge belyser också klart det dilemma, .som "riksban-| ken hamnar .i när man.å ena sidan ' skall" påverka konjunktur- | utvecklingen med hjälp av gene- relit verkande medel .och å andra sidan : har .att. avskärma . vissa | prioriterade — och betydande — områden 'från-' verkningarna av den förda , politiken, ” andra medborgares och hela sam- ligen dels att man. inom fängelse- | hällets intresse. ledningen så blint litade på den Svensk 'Sparbankstiäskrift ', intagnes försäkran att återkom- ma att man utan bevakning till. lät: honom 'vistas. i 24 timmar i frihet, dels. att man först två dagar efter hans avvikande lar- made polisen, där han för övrigt var känd som en mycket" farlig individ ' för: alla dem han: ville komma ät. . : Inom - polisen: var "man: " halt Mjölkens | Stockholm (rr). Uppskattningsvis 880 milj. liter mjölk. produceras, dagligen i .värl- den. Den alldeles övervägande. de- ]- len” svarar" ca ' 300 milj. ' kor .för — men även bufflar, : getter, får hästar,- kameler .och.t. o. me lama. | djur. ; och - åsnor : -bidrar -: i” vissa länder + - till: Yjölkförsörjningen.. På tisdag den 24 'maj firas' över större delen .av. världen den; in- ternationella : mjölkdagen” ett evenemang där nästan ' alla" väst- europeiska länder samt USA och Australien deltar men som i Sve: rige. fått: en "begränsad uppmärk- samhet, ' : I Sverige är. i runt: tal; 60 000 heläårssysselsatta.. personer :: verk. samma med... jmjölkproduktion . ladugårdar” med något..under en milj... mjölkkor. ; De ' producerar avvikandet.. ne ; : "T. det aktuella. fallet: gö de: det en , utländsk medborgare, : farlig för” sin :: politiska”. fanatism;- som för övrigt: också "lett "honom -. till | handlingar : för: vilka "han: dömts. ska'-> utlänningar landet > behand: t som. svenskar F> få 'ssamma be 'Håndling- -som "svenska: medfångar, utlänningar.:som: intet;' ont:. ;gjort mäste : beredas samma trygghet: i rättsavseende; som, svenska. med: den” mo- derna 5” medbor- gärnas” rvgghet "måste säkras för dem”:som: avviker .från. det. nor- mala "mönstret , ,samtidigt som den sistnämnda ” kategorin ' måste få en behandling som ger dem 'bästa förutsättningar” att, en gång an produkter till ett: värde” av: d två” miljarder 'kr.', : I ladugården : sker numera” en noggrann. : systematisk , utfodririg av korna: I fjol satté' de-avkast- ningskontrollerade svenska. korna världsrekord : i - medelavkastning. -II'dag finns det svenska kor som mjölkar ' över. '10 000 kg. :vilket omräknat i. smör: blir 450 kg. En”'sådan” rekordkossa förser en- sam 30 familjer "med deras. dag- liga ”mjölkbehov. under” ett år. "Mjölken sätter "varje "dag igång en "mycket stor transportapparat, -| Bara i vårt land sker intranspor: ten till de:275” mejerierna med 3000 last- och tankbilar. De kör dagligen en sträcka motsvarande fem varv runt jorden, ; i "Permission för: de interner; som tagits.” på slutna anstalter ' och som ' -på» grund tav + grova : brott anses. vara :en.: ganska : lång tid framöver farliga för. den allmän- rt slutet system : "Den mjölk :som" bonden levére- rar till mejeriet +" genomgår : en förädlingsprocess 'som mekanise- ras . alltmera för: varjé. år. Det är nu ganska vanligt att mjölken förs från kon 1 rostfria rör till en gårdstank där den omedelbart kyls ned. Däréfter kommer tank- bilen .— de allra 'största : bjässar- na kan lasta 18 ton mjölk åt gången — och hämtar mjölken till mejeriet, Där förädlas mjöl ån ken till en rad olika produkter. De vanligaste är : konsumtions- mjölk, grädde, smör och ost. Innan . mjölken kommer till konsumentens bord har den bla. vägts, 'renats, 'homogeniserats, fått en bestämd fetthalt samt förpackats i mer eller mindre populära = förpackningar. ; Dess- utom har mjölken undergått bak- r Sträng kom redan i fjol un » "derfund "med att det inte kunde "gå att fortsätta utan att låtsas "om varningssignalerna från han- . delsstatistik och riksbank. Det var nödvändigt att bromsa de of- .fentliga.. utgifterna, ytterligare sociala reformer mäste anstå, in- vesteringar i samhälleliga insti- ,.tutioner måste krympas, nä- "ringslivet och främst exportin- dustrin däremot stimuleras till nya tag. Hur. detta skett kan . diskuteras, hanterandet av in- dag firas 20 maj. ". teriologisk," 'kemisk- och" fysikalisk: kontroll innan den Jevereras” tilll: butikerna, Ed Hygienen har genom det slutna systemet drivits. mycket. långt. — så: långt: t.o.m. .att. osttillverkar na "på sina håll. har fått problem Bäkteriefloran.- räcker inte. till för att! få: ost. : vr Den moderna räejeritekniken |. plus nya distributionsformer har medfört: att en så utpräglad färsk-' vara som. mjölken » blivit : hållbar” mor: kan nöja sig med mjölkköp en: gång i veckan mot: tidigare varje. dag. årligen "mjölk: och” andre 'mejeri- | liv: gt ämnen, som den "mänskliga" orga-' nismen behöver, finns. i "mjölk. Mjölken. är - också : som” bekant den första: näring 'vi får 1 livet. "Mjölk och. andra' mejeriproduk ter. har. fått: en. särskild: plat: folkhälsans -: nya. /kostprogram: | Man "rekommeriderar där en ökad Konsumtion - av. mjölkprotein. med 30 procent, Det betyder. i klartext. att" vi -skall: dricka : mera" "mjölk. Två" glas" -mjölk, ' eller” en - halv "liter, iger "en vuxen person 12— 15 procent av 'hans dagliga kalo- ribehov men 'också : hela; 25 pro- procent av kalkbehovet 'samt "en betydande del av” vitäminförsör. " Svensken tillhör de stora: mjölk- drickarna i»världen. Finländaren leder : överlägset "världsstatistiken med nära 300 '1iter per år, sedan följer irländaren 'med 215' liter, norrmannen . med: 180. liter och på. fjärde plats svensken. med 165 liter. Bland länderna i Väst- Europa delas .bottenrekordét av Italien, Tyskland 'och Belgien., (Internationella, mjölkdagen, som » infaller, :. förenas ' i > vissa länder med en del olika evene- mang. 1" England förenas den med en mejerifestival ' I' Dan- mark, Belgien, Holland, öster- rike och Tyskland sätts mjölk. reklamen in I trafiksäkerhets- "Propagandan enligt temat .— ”Kör .säkrare på. mjölk!” Även i Sve- rige förekom för ett par - "är se "dan liknande evenemang.. - Vesteringsfonderna t. ex. inne- - håller. utan tvivel klandervärda moment. Men ingen kan säga annat än att hr Sträng och hans partivänner det senaste året sat- sat på och satt sin lit till indu- » strin. Ja, man kan fråga sig om en borgerlig regering skulle ha vågat och ha kunnat gå lika ” långt i gynnandet av den priva- ta' företagsamheten på bekost- nad av statliga och kommunala uppgifter och utgifter. — Hrr Marc Wallenberg och Bertil Ohlin kan ju svara att en så- dan regering aldrig skulle ha försatt sig i hr Strängs situation, och det får man hoppas a att de har rätt & (Vestmanlands Läns Tidning) Stockholm (TT). Europas största. och modernas- te larmcentral har nyligen tagits i bruk i Stockholm, omtalar tid- skriften Brandförsvar. Den är belägen mitt i stadens city djupt under gatunivån' och vid starten har bolaget, som äger larm- centralen, ca 1000 abonnenter anslutna med sammanlagt när- mare 4000 alarmanläggningar. Stationen är emellertid dimensio- nerad för att kunna betjäna upp till 20000 anläggningar. De anslutna 'anläggningarna avser i mycket stor utsträckning tjuvlarm, men även överfallslarm — t ex, från banker och post- kontor — samt ren driftsöver- vakning, t ex. av pumpar och bygga . ett — välstånd: älle mäste de först skapa ett eko nomiskt . klimat, som är gynn- samt för näringslivet. Däri ligger politikernas bero endeställning. Och det går inte ” att tro att man med vackra dek- larationer kan göra sig fri från värmesystem, . finns med. Via T! ik kan i mot- tas från övervakade anläggningar på mycket stora avstånd från Stockholm med hjälp av 8 k. robottelefoner. Signaler från de direkt inkopplade alarmanlägg- ningarna ute hos abonnenterna överförs till larmcentralen via av TESTA » LJUSET AN BROHSAEIIA SN 2 , » DÄCKEN Underjordisk central bevakar. bl. a. Stockholms undre värld Larmstationens kontrollrum har en ständig bemanning med tre personer, varav en tjänstgörande vid ett centralt -Manöverbord, I den tekriska utrustningen ingår vid "starten ca 7000 reläer och 8000 kontrollampor, I kontroll- rummet finns bl. a. också fyra TV-skärmar för övervakning "av vissa affärslokaler i Stockholms city. Genom inkoppling av . TV- kameror i olika skyddande - an- läggningsdelar kan man på Tv. skärmarna i centralen följa vad som händer och sker På strate- giska punkter i de övervakade aykalerna. Vissa av dessa har ven in- och" urk ljudavlyssning. opplingsbar Från larmcentralen . finn, - rekta telefonlinjer till polisens radiocentral samt möjlighet all brandkårerna. Larmcen vidare redda ' fordon med förbindelse = till Dessa fordon anvä att snabbt få ut Personal till tralen har utryckningsbe- direkt radio- larmcentralen. nds också för televerket hyrda ledningar, f. n. anläggningar, som av en . ell annan anledning råkat. i olag, . att" mjölken..skall..ysta sig. Man åa mäste därför tillföra bakterier. för] rare; Det betyder - bl.a. att. hus- | cent" av; "proteinbehovet' och 701' med | nung, En del fackföreningsmäns ät talanden första maj har gjort en del tidningar oroliga. De fruk- tar ökad statlig reglering inom näringslivet, ökad statlig dirige- ring, ökad statlig företagsamhet o.s.v. Varför denna oro? Vi har ju på bostadsmarknaden fått se hur. effektivt och framgångsrikt de statliga ingripandena: och reg- leringarna verkar, + > Företagaren, ' Medan utredare och politiker i lilla Sverige bemödar sig att hitta vägar för. krympning av produk. tionsvolymen i jordbruket, så går man ' motsatt väg i övriga väl utvecklade. .länder, Det är: väl bekant, att de över: skott på livsmedel, som tidigare funnits och . ställt till oreda: på världsmarknaden, nu i rask takt håller på att försvinna, Di kommer sannolikt också : delspriserna, att stiga. : " Vår Näring. - NES Ant .tyder på att bostads- och lokalbristen i Stockholm kommer att "bestå för all överskådlig fram- tid. ' Det måste ' därför”, bli” ett ständigt arbetsabjekt för ett" star digt växande antal. byråkrater att avgöra, vem; som skall tilldelas — underbara byråkrati — bostad eller lokal !i Stockholm. Men Sankt: Byråkratius kommer alltid att få företrädesrätt. Som allmän regel gäller, att utflyttning från Stockholm, godtages bara när det som; et. "hett. alkoholerka! såjnhål. let' förs i - bakgrunden.. Det. som utgör a bottennotering, : b "meddelar. "chefen för. Sveriges. radios Publikunder- sökning :— fydligen med avsikt att: "Inge ”TV-tittarna få ctröstan. Det”, är, säger "han, . :”Skäggen” som” fortfarande "Kar: den. äbso- luta bottennoteringen. ' s ' Kan man "tänka ste en' Klenare tröst? - : Is Från osäker. källa. erfares att hr: : Palmes . 'reklamutredning - inte kommer att syssla med personlig reklam 1. TV. Den -sköter' han själv, .-+ filas 0 Eskilstuna-Kurlren . PA VÄGEN "Och dricken' eder: icke. . druckna' av vin; ty därav kommer ett oskickligt leverne, Låten eder iamer. uppfyllas av.”ande, (Ef: Här har vi två bestämda her : fallningar, och-'det är ingen till- fällighet att ' de, står tillsammans I Efesierbrevet, 'Då som nu käm- pade man med 'missräkningar och unga andliga bördor: Vin och arka drycker" gav en: tillfällig NN nad — djävulens . ersättning, ar Någon sagt, för Guds frid och :glädje. Bruket av- dessa bör nte förekomma 1 en, kristens liv. detta brev till kristna, män . niskor. visar . Paulus klart, att mänga” av dem som” hör" Kristus H 1 ännu inte blivit uppfyllda äv helige Ande. Det" är en Guds vå som hör samman med vår villighet att upp värt eget och låta våra hjärtan renas. En ruka kan inté” fyllas med:ho- Då om den inte först töms a Pasännat. Honungen förlorat smak, an Inte gjorts ren. om kru edan vi lämnat oss ät Kristus K hatt renas, kan vi bli upp: ylida JÄV den helige Ande, 'som Ber oss kraft att leva ' som krist- na och att vittna om Kristus, för
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.