284 LAHOLMS TING —=LT : De sjukas rättssäkerhet > Den nya lag: om "sluten psy- +: klatrisk -värd - som riksdagen ' antagit innebär att: en mental- . sjuk som själv sökt vård för-' 7? mellt : inte kan kvarhällas' på " sjukhus; mot sin . vilja, I vissa 7 fall. bör "kvarhållningsrätten gäl- 1a- både för kroppssjuka, t. ex. tillfälllgt hjärnförvirrade, -och mentalsjuka pattenter. I det av- -'seendet” fämställer alltså ”Jagen alla sjukhuspatienter, Dt "Det är” emellertid uppenbart, - att. kvarhållningsråtten - beträf- . fande' de kroppssjuka som un- - der" sjukhusvistelsen drabbats ”av tilfällig "mental" åkomma '» kommer att tillämpas mer. säl- . lan: än' när det gäller mental- " patienter” heit "enkelt därför att " förstnämnda fallen är sällsynta. |: Däremot är riskerna för tvängs- ; vis kvarhållning av mentalsjuka alltjämt stora genom att man "enligt lagen ”L lämpligt sam- manhang” kan :kvarhålla patt-| enter för den sjukdom de själ- "va sökt bot för. Den nya la- - gen kan därför inte sägas ha skapat önskvärda garåntier för de sjukas. rättstrygghet. ” . Lagförslaget . byggde på' det betänkande + sinnessjuklagstift- ningskommittén 1964 avgav med förslag . fill. mentalsjukvårdslag.'] "I ett väsentligt avsnitt gick s0- cialministern emot kommittéför- slaget, Det gällde rätten för de sjuka att ha tillgång till offent- .Ngt biträde vid utskrivnings- nämnder och psyklatriska nämn- den, Enligt socialministern bör den som för talan anlita” bi- träde, men någon bestämmelse om förordnande av offentligt . biträde, vilket : kommittén ordat,- ville han Unte införa. | + Ur” 'rättskäkerhetssynpunkt; det” inte tillräckligt. . att jen, in-- I tagen medges rätt: att vända Big ” hjälp: "Saknär” den intagne ekö- nomiska. resurser : eller är? han, . Hlogspioblems Det" finns. fortfa-; helt : enkelt. -okunriig, om; sina” . möjligheter att: hävda "salg gent |: emot. ett. överlikarbes ut, tå kan han- heller ' Inte” utn; sin lagenliga'. rätt, ve "I. riksdagsdebatten." åberopade; i i den' gamla: 'rättsregeln . att även + den . andra.; sidan» bör > lägga| + fram sina synpunkter. Den ré- ? geln'räcker inte i det här fal-] - ; let,''Den andra parten 'måste, , 1 VI TAL NOG LTR ? MAGRARD, » ila'stitilt för förslägel. Sverige! | .kurvan på investeringar, privat. och offentlig - konsumtion '. är större än tillgångarna och han. delsbalansen är inte I jämvikt: . Sträng har räknat fram -: en: volymmissig ökning av natio- nalprodukten ” med 4,2 " procent | under ären 1966—70 mot 4,9 procent per år 1901—196G5, Det verkar ju inte vara så då- ligt utrymme för standardför- blättringar, men det visar :sig vid närmare granskning att kra-- ven på investeringar, offentiug « konsumtion och privat konsum. tlonsökning är större än till' gången, Finansministern talar om ett gap på cirka en procent. Det blir än svårare att få räk- nestycket att gå ihop, om man] tar hänsyn till nödvändigheten av att få vår handelsbalans ij" " jilmvikt, Målet är att vi skall nå fram till en sådan 1970 och för att klara detta och få Itet valutatililskott därutöver måste varje år ungefär en halv procent . Rv .produktlonsökningen reserve- "ras för detta ändamål ALKOHOLKONSUMTIONEN har under senare tid stigit och mycket talar för att totalkon- sumtlonen även I framtiden kom- mer att stiga, skriver Kvälls- posten: : En ökad totalkonsumtlon be- höver emellertid I och för sig inte leda till ökat missbruk; det avgörande är hur konsumtionen fördelas. Inom nykterhetsrörelk sen har man under senare tid på många häll accepterat tesen om att bruk av alkohol inte nödvändigtvis måste leda till missbruk och inriktat sina an strängningar på att bekämpa missbruket i stället för bruket som sådant. Alla är numera ense om be tydelsen av att uppnå mera hyf- sade alkoholvanor. I talen på folknykterhetens dag pekade man bland annat på behovet av ökad forskning, upplysning och propaganda — och otvivelaktigt finns här mycket att göra, även om en viss upprustning kom- mit till stånd på senare år. Flera talare betonade också behovet av en ny älkoholskatte- politik till förmån för de mind- re alkpholstarka dryckerna, centerledaren . Gunnar: Hedlund |” ver, utan en. Kurs, 1 samhällskun:, också ha samma möjlighet att göra : belysande utredningar. Hr Hedlund ansäg det vara en be|. derssak: för samhället" att ge den, intagne. den hjälp han kan behöva "för att allsidigt belysa sin situation. Sädana rättsgaran- tier får ju en åtalad — samma garantier bör 'ges- vid ”administ- rativa ' frihetsberövanden. "-Bedömningen av den intagne grundar sig ofta på de upp: gifter anhöriga eller bekanta lämnat om honom. I efterhand har. man i alltför många -:fall kunnat - konstatera att ; dessa uppgifter inte varit korrekta. Anledningen är”inte sällan" att der ”intagne "kommit i konflikt med ' "sina anhöriga, som här genom fått. .en negativ inställ- ning, till den :sjuke. "+ + t Garantier. för: rättstrygghet hade kunnat skapas för de sju ka, om man i lagen hade infört ett stadgande om rätt -för den intagne : att: - erhålla : offentligt "biträde. Men riksdagen godtog socialministerns förklaring, att man bör. vänta tills 'ställning tagits "I . frågan” om ' generella bestämmelser om offentligt bi- träde vid. administrativa , fy hetsberövanden, Därmed saknar de sjuka. alltjämt den rättstrygg- het som samhället . utan dröjs-' . mål 1 samband; med, den, nya lagen borde ha givit der se 3 DET 8. 'K. MEDBORGARTA- Nr GET. FRÅN TUTARYD bör rande så "många ti -värt' samhälle som. ingenting”. alls, begriper."av , Vväd som;håller. på att ske, män;- "niskor som inte: förmår”att . kän: ] Jia 'samhällssolldaritet, ::som allt, te förstår att politik är :målmed- vetet !...arbeté,'+”"argumentatiori, kunskap. ock! analys, Co »;"De" har” fått. "demokratin .:orma Därföl ' vill ”då till. vifta” med flaggor'. i "ett. grumligt hopp -om att. kung- "en skall kunna "hjälpa" dem 1 de- | ras betryck, "Men "det är. inte: kungar ' "dessa ? ”människor” behö- | "hur? skall "det! då. inte :bii.fram Ånri valdagen iver Det finns. nog” = som dir: "Ulvenstäm: sade; Tv! -— ett. litet. Tutaryd A allas, "de "politiska reåliteterna.. skri ver-Sundsvalls Tidning] Ett partiprogram skall nu an- tas vid partiets riksting i Sunds- vall. Då räcker det inte att be- kymmerslöst deklarera att män skall "vara varken. ett socialis- tiskt eller ett borgerligt "parti. Man tvingas bekänna färg i de ekonomiska, ”” näringspolitiska, sociala "och allmänpolitiska pro- blem 'som sysselsätter värt sam. hällte: - - VI betvivlar inte "de enskilda KDS-medlemmarnas uppriktiga vilja att levandegöra den poli- tiska demokratin men en käns- Ja av oro spirar ur vetskapen om att det är en' auktoritär re- ligtös lära partiet: 1 första hand vill föra med sig in i samhälls- arbetet." Ställningstagandet 1 även ' andra, frågor kommer att ge partiet ett politiskt ansikte. Vägval måste göras och det kommer: att föra upp KDS på den politiska skalan... Att ställa sig utanför eller ovanför den po- itiska gemenskapen förlitande sig på att religiös övertygelse iskt ger lö är otänkbart, PN KDS är ett nytt parti, men för övrigt är allt som hör KDS till gammalt. Det lever på gam: la idéer och gamla klichéer. Förhoppningen att KDS ' skall ta ställning till verkliga pro- blem i samhällsarbetet ' kommer att slå fel, säkert som amen i pingstkyrkan, > ärldens hungrande ba väntar på Din hjälp Postgiro 900 573 " Det. finns kulturer där pojkar blir man på:en enda dag genom manbarhetsriten och flickan kvin- nan genom en "motsvarande ini- tiatiosrit. "Men i. vårt samhälle fär”de unga genomgå en lång se rie "av gradvis . ändrade roller, som: är ' bundna inte ”bara till hemmet" och kamraterna utan även- till: skola, arbete, värnplikt och ; » organisationer. -Den : rollut- vecklingen äger rum" samtidigt med . en intellektuell skolning, med: inträdet. i samhället och med en fysisk utveckling till full- vuxen "och könsmogen människa. Vi försöker i groöva--drag beskri- va. den "utvecklingen men: vi för- mår inte bestämma de olika kom- ponenternas ändelar i: förloppet eller "i. slutresultatet." Vi kan se puberteten. och : frigörelsen från föräldrarna :: som en .serie för- skjutningar. av ungdomarnas rol- ler, förskjutningar som bétingas av 'eller "samspelar " med - deras kontakter, -. deras omgivning och deras . förutsättningar. Men 'bar- nen har vida svårare att få sina nya roller. respekterade i sin fa- milj och:i, sin: skola än” på ar- betet eller, "i -organisationen, och lättast går. det förstås bland kam- raterna. = - Ungdomsgruppens roller ankny- ter till en' helt annan:livsstil, till en. annan ”kultur”. än hemmets, annat; ordval, annat :sinne för humor; andra .moderiktningar för kläder,: frisyr . ete.;- annan, musik, andrå «filmer, andr. idoler: O. 5. V. : Ungdomarna själva 'utformar normerna ' för ungdomsgängen — eller åtminstone inbillar "sig att hemmets : normer "är lika: svåra att.” påverka som skolans. "Hem- mets' normer "har ju ställts upp av . föräldrarna « och: i. stort sett till: föräldrarnas förmån, Normer- «Ina är "konstruerade 'så' att bete enden ; som , irriterar föräldrarna också är olämpliga” eller orätta: latt: tjata-om "pengar, ”portnycklar, prylar, att tulla -cigarrrett-: rförrådet, "eller: spritskåpet;"- -att.-låna” bilen éller- "att ontakta : motsatta” kör sTonårssamhället "markerar" st sitt i avståndstagande uxensamhället .” ”med., kra- väller” och : Ifönsterkrossning. . "Då försvinner + plötsligt: avgrunderna mellan» de-:olika: sektorerna, Då fungerar djungeltelegrafen och då får: flickorna" och. .de "yngre änt- ligen» sin chans -ått. visa "gänget vad.-de "duger till: SVi kan tala 'om-en tönärsku tur: dotrisgrupperna "1 ”d€” större ' stär derna '' har ; utmärkta : kontakter med varann, 'dels- direkt, person- ligt, 1 vilket. särskilt. ”gynnår "de Tbilburna 'ungdomskulturerna,. dels via, veckatidningarna - eta, "Men om ' orten iär: för "liten, . har -för få 'ungdomar;, och/eller för liten beröring med tonårskulturens kul- turcentra, ' uppkommer inte 'spe- s| cialaffärert. kanske inte. enston- ärsfik. och, då uppträder. bara: an- satser mot ett isolerat -tonårssam- hälle?Visst' finns det "gäng, visst ihop," men yttre "ting som klädsel, frisyrer etc.,' får inte samma, betydelse "och - motsvaran- CF räldrarna skall utöva "den uppsikt över barnet som är er- 1 imed hänsyn” till. bar- nets ålder och övriga omständig- heter — så bör: den: omstridda tredje paragrafen. i föräldrabal- kens sjätte kapitel . formuleras, anser första lagutskottet. "Hr Kling hade i sin proposition ef- - ter påpekandet om. uppsiktsskyl- digheten gett lagtexten följande lydelse: ”För barnets tillrättavi- sande må ej användas andra uppfostringsmedel än <sådana som äro lämpliga med hänsyn till barnets ålder och övriga om- ständigheter”, Som synes undviker utskottet att använda orden ”tillrättavi- sande” och ”uppfostringsmedel”, vilket är en förbättring såtill- vida som "därigenom agan i det allmänna medvetandet ytterli- gare kan trängas undan som medel i barnuppfostran. Samti- digt påpekar emellertid utskot- tet. att det inte bör ifrågakom- ma att, såsom föreslås i ett par - motioner, även obetydliga till- rättavisningar ' genom = lagstift- ning förklaras rättsstridiga. Det- ta förefaller vara en rimlig ståndpunkt. Aga är ett dåligt uppfostringsmedel — ofta ästad- kommer den långt mer skada än nytta. Men det kan inte vara rimligt att lagföra en förälder för att vederbörande någon gång luggat eller daskat till sin tel ning. "(Svenska Dagbladet) de -gör'..det '— medan : däremot |. - framförallt 1. storstäderna; Ung-; Av professor Gunnar Boalt de gäller om: grammofonskivor, underhållningsprylar : etc. : Tonårssamhället fylls oavbru- tet -på . underifrån av nya ton- åringar, som raskt anammar dess kultur, dess värden och dess ytt- re kännetecken. och som sedan — inom sin grupp — hänger med i jakten på nya uppslag, nya idoler, nya 'kännetecken. Men med åren dämpas jaktivern, ton- ärstidningarna iter sig tråkiga, puberteten lider mot sitt slut, rollerna i samhället blir fler och viktigare. Den ena' medlemmen i gänget efter den andra försvin- ner. utan att ersättas av en ny och gänget .' löses snabbt .upp. Upplösningen kommer relativt ti- digt för gängen av studerande ungdomar, "senare för gängen av arbetande ungdomar. . Nästan alla gäng har konflikten med samhället hängande över sig. Om och när konflikten kommer, hänger ' dess ' verkningar på hur den "kommer, . En: hård konflikt och oförstående ” representanter för 'vuxensamhället kan lätt dri- va hela. gänget till en asocial in- ställning och. stark såmmanhåll- ning. Den risken är naturligtvis störst för de gäng som avviker från samhällets normer på många punkter, men - undantagsvis ' kan även ett, eller annat gäng, som. åtminstone till det yttre sett all- deles vanligt ut, plötsligt lägga sig till- med . asociala - beteenden, ]... ” Vad' finns det "för möjligheter att päverka gängen så att deras beteenden och normer bättre hål- ler sig inom -samhällets ram? ' | Aktuell. KR "kommentar Vad ' har : nisatio- nerna för möjligheter 'att vädja till dessa gäng i olika åldrar och av skilda slag? De har försökt |. anpassa sig till dessa vitt skilda |! krav. De kan lägga större eller mindre vikt vid bl a. foster ländska, internationella, religiösa, moraliska, ' estetiska, kunskaps- mässiga eller sportsliga i tressen. Ju större. vikt. de lägger vid nå- gon' av dessa sidor, dess mindre vikt borde i itt de andra snarare Sovjet. insikt sidorna få. Men nu blir det inte alltid . riktigt 'så i praktiken. En organisation ser lätt organisatio- nen som . självändamål 'och försö- ker ofta fånga in fler medlem- mar genom. ' att bygga ut sin verksamhet åt sidor som : den tidigare försummat, ' därför. att dessa inte riktigt gick ihop med rörelsens ' dominerande . värden. Ungdomsorganisationernas domi- nerande värden visar. sig däremot i ” organisatioriens' syn .på just samlevnadsproblemen. : Ungdomsorganisationerna : kom- mer i kläm mellan de ungdom- liga medlemmarna och de vuxna grupper, ' framför allt: föräldrar, som. ..i sak betyder lika .mycket för ungdomsorganisationerna som de. unga medlemmarna. ee Utvecklingen. bland zigenarna” i Sverige går i riktningen från full försörjningsförmäga till 'oförmå- ga att försörja sig. Ar 1940 "för sörjde sig minst 95 procent av de manliga zigenarna, omkring 90 procent år 1950 :men endast om- kring 55 procent "år 1965. 'Statens nu uppe i över. en' miljon : Det stora "flertalet svenska .zigenarpopulationen. De härstammar från åtta familjegrup- | per,' som "invandrade under '1890-1 talet-eller de: första ären av 19007] talet.””Det ” finns." zigenare; i» alla "I svenska "län utom: "Blekinge . och Jämtlands, största antalet i Stock. ' holms «stad, ” näfnligen 245, : Göte borgs. och: Bohbs' län 103," Älvs: borgs län 62 och Jönköpings län 52, Alderspyramiden för' zigenar- na liknar. den som utmärker eko: nomiskt - underutvecklade. länder, Inte mindre än:39 procent är un- |.” der '15'åri och endast 2,7 procent |: 65. år eller. däröver. Att ålderspy- spetsen behöver inte ' rnödvändigt- vis betyda att "orsakerna är iden- tiska; Det kan här bero på t. ex. anhopning . av unga fa- vi vilka "många är urba: niserade - och praktiserar födelse: kontroll, men" som totalt har mån: gr barn därför att familjerna är 0 procent har i inte gått) rn skola" Med undantag ”av nägra” få av de äldsta" zigenarna talar alla le- dig "svenska förutom romani, som! är . samtalsspråket i famil- jerna. - Av de 669 -svenska, zige- nare; som. är 10 år och äldre, har 332 eller 50 procent inte gått i skola.all$ eller. kortare tid än en termin, Bland dem är 53 i åldern 15—24 år. Högre allmän ' utbild- ning än grundskola har varit yt- terligt sällsynt. Endast fyra har gått i realskola och fem i folk- högskola. Ingen har gått i gym- nasium. '. Bland kvartszigenarna finns dock åtminstone en uni versitetsstuderande.«: . Om de zigenare som med I mö da kan läsa enkla en- och tvåsta- viga" ord sammanförs med total- analfabeterna utgör dessa i runt tal" 50 procent av den vuxna svenska zigenarbefolkningen. Där- av är 45 i åldern 15—24 är. En- dast. en tredjedel av de vuxna zigenarna är "nöjaktigt läs- och skrivkunniga. - Få yrkesarbetande zigenare Av 363 svenska zigenare i ål- dern 25 år och däröver har knappt 10 procent varit verksamma tio år eller mer i konventionellt yr- ke, därav ätskilliga i en enda anställning. Många i åldersgrup- pen 25—49 år har haft konven- tionellt yrkesarbete så länge de överhuvudtaget haft möjlighet att ha det. Vissa av dem — och även nägra i äldersgrupperna fr.o.m. 50 är — har bokstavligt talat från en dag till en annan övergått från - nomadliv '1 tält eller hus- vagn till att bli bofasta som fa- briksarbetare, gruvarbetare etc, I många fall har undermåliga bostadsförhållanden varit avgö- rande arbetshinder. Men det finns många zigenare, som haft an- ställni som . sk betare, lastbilschaufförer, metallarbetare, restaurangpersonal o, s. Vv. medan de ännu bott i tält året om. Någ- ra har oavbrutet bott i tällt året om och samtidigt haft fasta an- ställningar upp till sex år i följa. yr Kraftfulla ”Atgärden krävs - Dr John Takman, som presen- Zigenarna får allt svårare . "att klara sin' försörjning vårdsköstriader för! zigenär- | kronor om-året; Härtill kommer. ' kommunala - "soaialvårdskostnader + för - vilka kommunerna ; irite : ” statsbidrag: får | . I -| hälften. av denna grupp har" re. "nämligen: guljära stadiga” arbeten: och "bör | 889 av de 924 zigenarna i Sverige | -—- tillhör, vad..-man: kallar : den | terar dessa uppgifter i ”Platsjour- nalen ur en zigenarundersökning utförd av Uppsala universitets so- cialmedicinska institution på upp- drag av arbetsmarknadsstyrelsen, uttalar att man: med bestämdhet kan. förutse att statistiken .:: be- träffande "zigenarnas försörjnings-i möjligheter kommer" att bli ännu” ogynnsammare.” Det behövs kraft- fulla åtgärder för vissa. av.:de 171 vuxna -zigenar: kjana sig lika" bra" som ' andra an. PIE: även fortsättning- en,. Pag Mer än "hälften. Vv. 2igenarna har aldrig bott i modern bostad och 104 kortare tid än "ett är. Fler- (talet ' av de "senare har nyligen flyttat in i arbetsmarknaådsstyrel- sens ' villor, För att fullständigt] lösa hela; zigenarbefolkningens .bo- stadsproblem,. som diskuterats” se- dan decennier, har i själva verket aldrig krävts mer än 325 av. lan- dets men än 2,5 milj: bostäder ”Vandringsdriften” |: Med tanke. på. "alla honsensföré. |: ställningar, som: funnits : om zige- närnas ”vandringsdrift” och and. ra "påstått medförda', karaktärs- drag, är det enligt: dr Takman. mo- | > tiverat,: att nämna” att -man hade "undersökt 140 familjer innan man stötte på .en familj, som inte: ville probl sonlighet”... dagens Kina dess i särart, betingar motsi i första hand USA, i andra hand Ett verkligt närmande mellan Kina och Västerlandet — inbegripet Ryssland — "mäste un- der. alla. förhållanden., vara. en uppgift på lång sikt. Olöslig utan -om-. den grundläggande tiken," utan - kännedom om orsakerna bakom: Kinas ” ”ore- : Dagens "Nyheter Blandningen av Historisk tra”; dition och : marxistisk — eller istisk — ideologi ger / nternationella friade löften och det är gott om ättningen till formuleringar, som om då skulle "Den 's. k. treprocentregeln' i nu .|knippade. med +en”. kraftigare åt-' Tstramningspolitik får man dock 1:- Jaldrig ha aripassat? "kursen ' efter] gällande jordbruksavtal har. nyli- gen "lösts ut. Det ' förtjänar . un-' derstrykas, att . om. den :ekono- miska "politiken "lyckats : bättre när det gäller att bevara ett nå- gorlunda stabilt penningvärde så skulle. hågon utlösning av tre procentregeln . inte behövt ha skett: ; ; Då skulle inté heller - nå-| gon" höjning av "matpriserna ha varit aktuell. Med all respekt för de stora svårigheter 'som är för. hoppas :' att. finansministern '— som är. väl medveten om problé- men — inte helt" resignerat inför perspektivet" av en -årlig penning: värdeförsämring på. 345 pror cent. "si RUPAiäningen / | Soctaldermokraterna tycks med- vetna' om": hur: deras" egen 'ställ- ning, undergrävts, : men i stället: ö "gå den borgerliga ; Oppor' sitionen,': till .mötes" har; de, satsat] på” 'de, hypotetlskt: växande grup-; soclaldemokratisk'", regering sköle] det kommunistiska? "virnddrag som: arbetsplatsernas "partiobservatörer” tämligen enstämmigt burit 7 vitt-” ne. .om., En svag « regering, som: mer än” "annat fruktar. att bryta | upp: och: ge väljarna Ifälle ; satt | uppleva > hur en. borg lig /Tege-| ring bringar "reda i landets” affö- rer,, driver; darna vil an "Kan fråga sig om" inte: den radikaliserade : "socialde-. mokratiska : politik. som: var, av. sedd satt " hålla” she Hermansson” kvar: på ytterkanten, i. själva” ver- E genomgång : kratiska, . program; sannoltkt den” viktigaste : orsaken, till att några « zigenarfamiljér än-. bli bofast; Det passiva eller aktiva kommunala . motståndet, som ”till-; stä nu inte, har :människovärdiga, bo: "Stockholm TT). Det, finns f. n. omkring” 32 000 kulturarbetare i Sverige som har sin utkomst 'inom olika kultur- aktiviteter, -: rapporterar . ABF:s tidskrift Fönstret, som . prelimi- närt resultat av en undersökning arbetsmarknadsstyrelsen håller på med. cv i Dessa personer fördelar sig Bär lunda i preliminära ' avrundade tal:. bild- och form 6 000,-littera- tur - 1300, tonkonst :19 900, scen: konst 1500, övriga aktiviteter 3 400 - personer. . Arbetet .med undersökningen; påbörjades” för ca ett år sedan och beräknas vara avslutat i bör- jan: av nästa år. Undersökningen avser att bl. a. belysa de ekono- miska betingelserna och att läm- na visst prognosmaterial beträf- fande kulturaktiviteterna. ' Hela materialet kommer att redovisas länsvis och inom länen kommun- vis. Ändamålet är att först få fram en total. kartläggning av de olika arbetsområdena Bildkonst, formkonst, ordkonst, tonkonst och scenkonst för att sedan anknyta till olika sociala spörsmål som möjligheten till tryggad försörjning, service, ut- ländska kontakter, information Ner än 100 olika organisatio- ner med i regel riksomfattande verksamhet på kulturområdet har tillställts en = frågeblankett och hittills har mer än häiften av de tillfrågade organisationerna besvarat enkäten. 16 :'organisa: tioner uppger t ex. att någon arbetslöshet inte råder bland medlemmarna. Endast sju 'orga- nisationer meddelar att ett fåtal medlemmar är arbetslösa f. n. Ca 45 procent anser samhällets åtgärder mot arbetslöshet vara tillräckliga. Övriga delar inte den uppfattningen utan kräver bättre beredskap. Särskilt vill man för- bättra ätgärderna beträffande be- r 3 bete, . och ande ut Antalet fi utlandet sysselsatta svenska kulturarbetare utgör un- inom |- Jändska som - är . anställda "i Sve- rige. I konsekvens härmed. anser de. flesta- organisationer -att.. ut- ländska - kulturyrkesutövare inte' kan beredas fler "arbetstillfällen, da arbetsmarknaden för svenska kulturarbetare: i. utlandet. a som god. Resultatet av "denna: undersök- ning av svensk kulturarbetsmark- nad som den gestaltar sig i dag kommer .enligt tidskriften att| kunna ställas . till: allmänhetens | - förfogande efter en jämförandelp granskning av de uppgifter som inkommit vid enkäterna och sam- lats in ur olika kataloger, perso. nalförteckningar m. m, : Juljobb för : . sommarlovet I Bohuslän har man redan bör- jat med julförberedelserna,' för- beredelser som kommer att pågå Hn. oh med fugusti, Lutfisken, « V.S längan, har börjat anlän berättar Fri "Köpenddat da Två norska båtar från Alesund har lossat sin last och inom kort kommer just nu svenska bäåtar- , som just nu befinn; på fiskevattnen, Fe ute Vär säsongen är över ska 600— 700 ton torkad fisk vara färdig för förtäring. -Det kräver ka.5 gånger så rocket fisk. som rå- ra. En hel del etra arb kraft har fått rycka in för än sälla sig till arbetskraftei finns en hel del-som - "flinka bor kar och flickor kan hjälpa till med. Till arbetsförmånerna hör att lunchrasterna kan ägnas åt älta bad. Från torkställningarna det inta många meter till stranden där solvarma klippor gefär en femtedel av antalet ut- väntar, o ek perna” på vänsterkanten. En stark: ” i värt land. ÅA andra sidan anses; ' i många fall möjligheten att bred-[-." den förmånen "att. mor, mitt föräldrahe ren hon "levde. m: de, sista åre följa med Efter. nä, känna ig na, -inte för hans! styrande” 'sannerligen inte "har anledning" att skryta "med dessa. Där ' finns mycket. av icke -:in- framställas av andra skulle" be tecknas som utmanande mot väl jarna. Eller som, ett allmänt” gods för: samtliga partier. Alla demo-' kratiska partier är inriktadé' på att ” uppfylla ' "mänskliga behov. Men demokratien har. de 'båsta förutsättningarnä att säkerställa andlig. växt .och 'förnyelse ' när växling "sker; vid styret, Det "är inte "lyckligt för. en "nation" att Thalva folket. under decennier är utestängt från . regeringsmakten, LL a. Sydsvenska Dagbladet , Vad KDS kan' ”Astadkomrma” "är, sanningen att säga, endast splitt- ring : bland: de kristna krafterna, Ett" konstruktivt politiskt bidrag kan "den," ätminstone med nNuva- rande uppläggning, inte ge. Detta sagt med all respekt för den go da viljan hos många av dem som sysslar med KDS och dess verk. samhet, / pe Svenska - Dagbladet - : . Redan för fem” är sedan börja. de lotsarna' uppvakta med skrift. liga förfrågningar om 'en preci sering av deras ; arbetsuppgifter. Korrespondensen” har varit ensi: dig. Om vi inte minns fel kunde Sjöfartsstyrelsen : inte hitta bre. ven förrän den fick hjälp av, JO, Sjöfartsstyrelsen kunde. för länge Soran ha avlägsnat ” "blindskäret - Iotsstadgan. Det. ligger: ökade" med! 10 Procent förra äret medan; utläggen : för köpta: 19 en. .dätamåskin -som” Frättar/ skriv- ningar. och. ärmed - befriar "våra Men” honom 's som förmår bevara eder ifrån fall och 'ställa' eder inför: sin "härlighet ' ostraffligä,' I fröjd, honom som allena är Gud och som är vår Frälsåre genom Jesus Kristus, vår Herre, honom tillhör ära, majestät, .välde och makt, såsom. före all'tiä;. så ock . n, (Jud. 24-25). svlgheter” om När jag var. hade Jag hå: "min" mor: Som var - änka, boende: I flicka, Under denna tid brukade jag henne till bönemöten- gra veckor kunde: jag en' de olika medlemmar: genom namn . och utse :uUppehållande,' nåd. Derfaren trodde jag Jag att fuppehäljas dö nåd var når man Nu väntar men bara kacdningen, got" man . tackade . Gud - för, när ungdomarna ska sluta skolan och man ville be och inte visste I va man skulle säga. Under de mellanliggande ären har jag lärt m uppehåller, - känna den nåd 50 tro till Gud, mol nä, när € Den, ger gel just då Den är yi är behov. ge. And : Den ' sträcker sig när vi vaknar, på till ” ; När en frestelse Eörsvinnér färdiga att falla. daglig -kratt alltefter. vårt Den betyder att: den hell- e är oss Nära, 4!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.