LAHOLMS' TIDNING -ELT- ot . Torsdagen den 26 - mal. 1968 I T= = Vad återstår? > v ar tärna och mer 'anled- ring "fråga sig vad som nu återstår ' av det socialdemokra- tiska utspelet av den 14 mars i Jordbruksmi- jordbruksfrågan.- nistern har vid flera tillfällen betyg t'att konsumenterna inte har "nämnvärda prissänkningar att vänta sig av den nya jord- brukspolitiken, men genom en ökad avgång av arbetskraft från Jordbruket skall man få en sam- hällsekonomiskt — fördelaktigare sysselsättning för. Joråbrukarna. Nu s: kommer: inrikesminister " Rune:Johansson och deklarerår Gtesbygaskomimuher, "som för bara tio år sedan räknade med brukets område n nu u aviseras, för- att de var "olämpliga för större ändrar inte den" allmänna tren- den 1 jord- och 'skogsbrukets ar betskraftsutveckling”, .- Se Om 'dettå "uttalande är "något annat än en sällsynt ' praktfull plattityd .måste det. tolkas så att det socialdemokratiska' jord: ” bruksutspelet enligt : inrikesmi- nisterns uppfattning: inte Kkom- mer att 'stimulera jordbrukets ' rationalisering -£'den-grad fri ställandet »av arbetskraft ökar. Inte blir livsmedlen billigare och. inte förstärks "rationalise- "ringsmöjligheterna. Kan.. någon | krat nu förklara vad 1 ett mterp han Olsson ti Järvsö (cp). att ”det förhållandet att en omlägg- ning av prispolitiken på jord-]: till Jo- som ' finns 'kvar ' av 'de' stolta parollerna., från. i mars. : för: några är sedan att en rad ämbetsverk + och . borde . flyttas bort från Stock- Pp ;. Torsten Andersson. . (cp) frågat regering: en 'om' den över huvud 'taget har för avsikt att föreslå några utflyttningar. . Det. hade kommit på finans minister. Strängs lott att be grara trägdn och av hans svar kan man dra den slutsatsen att ” det' inte" lär vara" nägra åtgär- der: att: vänta" från regeringens ”Lokaliseringen : av, den statliga. verksamheten . är "en slda.:- «ån stitutioner DE VALVERIN. Gren : i Professor Ulf af Trolle väckte serigation. när han på. Börssäll- skapet 1 "Göteborg spekulerade om "devalvering — en nedskriv- ning av:”den svenska” internationella värde: to tänkbar nödväg mom ett) par år.: Gö teborgs skriver: sn förhållanden. Han gjorde” "klart: för Börsskll. : skapet att han. betraktade" devål- veringen som. en: olycka, ' men att "utvecklingen. var så 1 vissa: avscenden skrämmande : att man Nar tvungen att räkna med möj- 'Tigteten"av'en: sådan” åtgärd. Det skadar Icke att detta blir. sagt av en man sony både" teoretiskt)" och praktiskt väl känner, svens- ka näringslivet och dess arbets: P Devalvering' vore” mindre än en barikiuttförkla. 'ring från det svenska" samhäl' leta. sida, Visserligen: kunde :;det |. medföra en tillfällig" lättnad ”komster 1 vår utrikeshandel, i vår statliga finanspolitik; 1 kom: muncernas planering och "I ' enskilda, medborgarnas "hushåll. ning. en fom rr: ' och. ingen vill inotsätta älg, att den skärpes på områden där den ny" Inte lir effektiv, Men man lurar | "sind " medminniskor . om försöker inbilla: dem "att prisstabilitet kan uppnås teh metoden, skriver KF:s tid: skrift Vi: Folk vill naturligtvis : gärna trö det, får det ställer inga krav på medborgarna, Därför är det populärt att påyrka skärpning av prisövervakningen, men det lär farligt att stanna där. Ty det gör det än svårare att få reso- nans för åtgärder som verkligen medföra prisstabilltet, men som inte i och för sig kan vara populära, därför att t de nödvändigtvis medför vissa upp- offringar — åtminstone . bart sädana — för folket, > Finansministern som ju i alla fall inte-kan bli populär — äm- betet förbjuder det — talar emel' lertid nästan klarspråk I kom- pletteringspropositionen, talar !han också om prisöver- vakning. Men mycket mer om samhällsekonomisk balans nödvändigheten av att "ökning. en äv 'den totala efterfrågan in- te tillätes bli snabbare än kapa. skulle siat PRISÖVERVA KNING är NY Te eltetens' tillväxt”, : Pet Nr arna. hn : ; "Det blir en central ' uppgift för den ekono miska politiken att genom.olika. åtgärder söka begränsa prissteg- ringar. Särskilt angeläget är att undvika att efterfrågeläget skär pes på vissa delar av arbets- marknaden,' så att en' Kineglid. ning med inflatoriska konsek. ränder, -uppstår. bland: grupper .redan högt lönellige.” rn alltså obehagligare ting än skärpt prisövervakning som behövs, summerar Vi. Det är bra att det svenska folket får reda på det.; Sedan kan folket få väl Ja. Kanske, det finner att priset för prisstabiliteten är för högt. Men tycker vi det, har vI inte rätt att klaga över prisstegring-]| Kronans "som osten thgenting: få | Å den mån nt har tid — del med sken- Visst och : dystert. att vara, vilse; > ett leende, Försök.-att lära "er: ; gen:” Ahvänder:. "de : gamla «egna ; "kässar'iså. ta. det med ro och låt ; är något speciellt ni:.kan, före-' . slå. eller. visa” Rätta; ert. 'språk i ”säitta in” istryptaget! "stor" oci vittomfattande”: fråga » gom: kräver "noggranna ' övervä- ganden”, konstaterade hr. Sträng, därför är han : Ante” "beredd' att framlägga .. något. samlat: -omlo- kallseringsprogram.'. a ; Det var- "Iinte- underligt. att hr het, ”på andra”? orter Stockholm, ., ; Det jär. beklagligt att regeringen inte. genom. kon: kreta. åtgärder på detta:: område velat” ge . andra ndsdelar ett handtag. takt,” "skriver: Ma 1 Reuterswärd "och ger butikspersonalen” "nägra" godå” räd i Fri Köpenskap: 4 Ett. biträde. « är 3 naturligtvis Lanlsatlonstörmåga och 3 där mänt ' försäljningskunnig ; Men är det. .eni person; sön, saknar. både"; fantasi"; .och "> instinktiv hjälpsamhet, så: kan det. vära rätt ammal kurid ? "fiden” "affären! äldre "människor, blir 'om så: ;banala: ting" som vä: der och vind;' Hälsa . alltid meä ras namn så-att:dé känner sig! 'irsönligt -: mottagna.'- Ta" ett handtag med: den” besvärliga kor- |; dom göra det; -Erbjud "tjänster: 1 till: dörren: och öppna den.: j ett välkommen -åter;: Fråga' om det: "efter" deras; Tala. tydligt.” Ge "er tid ått lyssna; även om det gäl- Jer" barnbarnens,. mässling : och dålig sandning: på gatorna,” NI har inte tid? Men: vad säjer. ni € neröst tilitageti: och lika' för alla. En butik där. äldre människor och barn blir väl. och person- ligt behandlade. får” "atmosfär och. ett : gott "rykte, Bättre. reklam: kan man inte. få, Inte billigare: heher. -N fritidsområde, finner i dag ant derås ” mark ' blivit begärlig. ' mänga fall sker fritldsbebyggel- sen på en slump, 'privata företag. eller personer exploaterar lämp- lig mark. Kommunernas förtro- endemän griper inte in. Det ver- kar som om man ville slippa allt besväret. Man ser inte ens till « att, bebyggelsen blir sådan att den' klarar sig i framtiden. Stan- darden ”blir' för låg. Ofta inkräk- tar man strandområden och natursköna ; "platser som: borde blivit" fria från sommarstugor. Tendensen.;. att. sommarstugorna lägges längre från större: tätor- ter. är "klar. Det finns all anled- ning " för 'glesbygdskommunerna att” själva börja planera :'fritids- områden och bebyggelse för som- margäster: '. Då-- kan de :-: själva också få vinsten som säkert kan behövas. IDet kostar mer att vara värdar för sommargäster än man trör:.:Kommunerna. :måste '. svara för: renhållningen - -och: ett dåligt planerat-.område kari!i framtiden betyda ' stora . investeringar. . Man. måste också göra -klart för sig vad sommargästen idag krä- ver .av=:,sin . sommarstuga. : ' Det har gjorts ' åtskilliga :, undersök: ningar 3, kring .' dessa. "problem, Samtliga visar- att man mer och mer förstått behovet 'av en. hög standard.” Högst upp på önskelis- tan::kommer - vatten. och avlopp. Den tiden": är förbi då "man ville ”Iha-en 'sommarstuga med 'kallkälla och"då” man. nöjde sig: "med -att bärd ut”ävfallsvatten "och då "en liten: byggnad med hjärta på dör- ren ansågs. pittoresk. Elektricitet vill man : också ' gärna ha.' Med den" löser "man: inte bara” belys- ningsproblemen "utan kan. också få- en -billig värmekälla... Ett wc anslutet - till -' avloppsnätet' bör också bl . "standard. ' Vi vet att fritiden ökar. och kan. räkna med att: --sommargästerna : 1: framtiden stannar. allt längre - tidryrader "i sin fritidsstuga:. Visst. vill: man ha '"vinterbonade:' stugor, om "än "Prilldsbebygdelsen 'som kommunalt problem ,£ | För kommunerna en tillräck- ligt. aktiv markpolitik då det gäller sommarstugebebyggel- sen? Har man förstått vikten av att denna bebyggelse plane- ras rätt? Bygger man" för framtiden? = Trots". inflations- riskerna kommer säkert allt- fler stadsbor att vilja ha som- marvilla de närmaste åren. : Telefonanslutning vill några helt enkelt inte ha Man vill leva i fred för telefonen då man är på sommarnöje. Också om man som pensionärer behåller sin "lilla ;stadstägenhet kommer man att bo ofta och längre sammanhängande perioder i sin sommarstuga. Detta gör att man idag är beredd att. satsa på. €n högre standard. än tidiga- re. Behovet av att bo i ett: väl planerat ' område är också 'stort, Kommunerna har och måste ha det yttersta ansvaret för att fri- tidsbebyggelsen -. blir . utförd på rätt sätt. Man: kan” "onekligen" fråga sig varför . man: i många kommuner är så slappa då det gäller plane- ringen av:sommarstugeområdena. Är: det - bara : bristande. vetskap om" behoven? - Vill . man. inte" ha besväret? Ser." man: inte" klart vad som sker? . =. : + "Det behövs: onekligen. ett' nytt tänkande ' bland 'kommunalmän” nen. Man bör vara på det klara med --' grundbestämmelserna :: och kunnas: fatta - konstruktiva; beslut som leder ttill handling. På något sätt :- måste . kommunen . försöka kompensera sig för de. ökade kost- nader. .som.: kommer 'med årerf. Det gäller .vägar,. renhållning,: häl- sovård, brandväsende och mycket annat.. Bygger man på. rätt sätt, med :en. vettig : planlösning, ska dessa 'kostnader kunna hållas ne- re.i framtiden... Man kan knappast |" ens begära att en privat exploa- tör : ska: tänka". rätt .i:-alla.. dessa detaljer... Han - vill : — : helst så snabbt som: möjligt: :—'" få in Md pengar för, stugorna. Hans sats- Kräven: "dår- inte "är" lika" starka.” ing” på 'standard"- är kanske otill: vintern tänkte, :a 1966 "ska yi fåra. på? semeste ill varmare länder. .Ty:l man''.kundé-. befara, även: sommaren.” : skulle bli ig."Änji ; | här:soömmarvädret varit tämligen Horrhält..< "Meri. man "vet "aldrig, höurdaån: "förtsättningen ' blir; Det kany;bli;. kallt liksom” förra ' året, och altutlandsresorna : med: eHer tan: bil blir många Med "påföljd. att vår: valuta ” blir: ytterligare Fö det, vi offrade på utländsk rekrea- tion” "till: över 1.000. miljoner .kro- 1. tIksdagen i form aven inter. 'pellation ;"7 till ;'finansminister PE av, centerpartisten Nilsson "Ki än ii skattning av lyxresor till utlan- det var icke aktuell, ”åtminstone för? närvarande”; ”,. förklarade- han. » Ur: nationelr "synpunkt vore det visserligen” önskvärt "att :-”lyxre- sor” stannade” inom landet:! Väst- kusten är därvidlag inte "det säms- ta, målet: Den. halländska . kusten här. ju=-blivit hela Sveriges : : bad- kar. Den har” blivit allt: mera frekventerad. -' Därtill"; bidrager denv-långa;" platta” och” tämligen stenfria : sandstranden. " Den ' är också rr barnvänlig. . och : vattnet lagom - salt... Där finns också. god tillgång, på badhotell och restau- rationer,., Men så. är det. fråga om milda vindar och vågor, Och däröver kan vi inte: råda. Man kan: bara .. hoppas.” Men "pengarna ”, stannar 'inom + [landet, Det. är "inte den. minsta " Den. soclaldemokratiska : jord: brukargiven tycks bara ha be- : hövt ett par "månader på sig för att "göra fiasko. Grundfelet' med den är att den är 15 år för gam- mål — . ungefär lika mycket för gammal som, regeringen. själv alltså.” För. femton år sedan ,— vi är vid 1951:— kunde en stat- lig framstöt 'mot ett rationellare jordbruk ha haft fog för sig. Nu ep ar och välk Jord- .brukets egna förespråkare den rationalisering.som. pågår sedan några år. Det är i det kiget som regeringen förebådar en aktion "mot ett jordbruk sådant det ted- de sig för decennier sedan, Den arbetskraft, ” som "funnits "att hämta på landsbygden, är i det närmaste uttagen; vad jordbru- ket behöver för att kunna full- , borda rationaliseringsdriven är "framför allt kapital. Och 'det är Just där regeringen hotar att favören. . Vilket bör "glädja hr Sträng, som just inte har så värst | mänga glädjeämnen just nu Han ' eräknat "lönehöjningarna till 3,5 -procei Den: siffran: kan :re- dan anses: överskriden: Den. kom- mer: Uppenbarligen. med alla glid- löner; utöver . avtalslönen ;, att, bli minst. .det.'dubbla.'' Mer.: 'och., mer is önekuverten och; samtidigt ndre -kronvärde, ; Höjda ' priser den--allmänna ''signalen... Och emestertiden-rullar; kovan;' Det går väl an bara pengarna stannar inom: landet, + så fatt. finangminis; tern ''får.' sin "andel Och" därmed - är politiska ” fältet... I: äter. bli, val. ' som, lag" om, rösterna. Den nya KDS; som! gjorde; fiasko. 1964, 10: var :att-ställa upp; i-alla ivalkret- sar utom i fyrstadskretsen'” I Skår ne,” Halland och" södra: Älvsborg, vilka hittills. visat ”sig.ointresse- rade: för "Lewi ;Pethrus:. efterföl- jare. Men i Skåne. har man” Med- borgerlig ; samling, .: 1; Göteborg Samling. 66 och "i Stockholm Sam: ling. för framsteg, - vars : direkta medverkan” ännu: är oviss. Kom- munisternd' med ”sin' nya: ledare 'hr'. Hermansson. rustar” "sig., för en stor offensiv. Det är trösterikt, att även "socialisterna får ;bereda sig --på -- konkurrens, ”. "Det tycks mål is september. - Men ännu stannar man vid för- beredelser. Och. det. är "tal "om samverkan : mellan -cp-och. fp. Undras "vad det kan ge för resul- tat. T.v. tar man sig en funde- rare. Det är inte fråga om koali- tion .-ellér fusion: Det är inte heller -- fråga om ekonomi utan om idéer, I.Stockholm har. man - [redan ' tagit sitt parti Och den nya ' socialistiska - jordbrukspoliti- | - ken har. verkat som en 'väckelse bland landsbygdens föll: I NYA BÖGKER | ss En bok. för sjuka : "Än" den ene, än 'den andre av oss får lämna vardagens rastlösa gärning" och - intaga sjukbädden. Nya tankar fyller värt inre och vi Bör, riya värderingar av livet .och dess' mening, då vi blir. undantag- na vår vanliga "livsrytm: och 'brom- sade. upp I våra. planer och värt handlande. "Sjukbädden gömmer mycken kamp och smärta i sjä- lens” fördolda djup, men den ger också "rika och underbara upple- velser av' Guds närhet. och välsig- nelser. ” En sjukdomstid medför ofta en- samhetskänslor. Ett gott sällskap under sjukdomsdagar är den nors- ke biskopen H. E. Wislöffs bok "Vila för trötta tankar”,-som i-da- garna -utkommit i-sin fjärde upp- laga. - Boken 'innehäåller trettio små' vittnesbörd till sjuka 'männi- skor från en som själv prövar li- tet av vad det vill säga att vara sjuk och-trött. Boken är synner- ligen lämplig som gåva till sju- ka släktingar och vänner, Hs, H. "E. Wislöff: Vila för trötta tankar. EF$S-förlaget. Pris 3:50, "2 Andaktsbok för äkta . makar . ”To må man väre, om Livet skal lykkes” — ja, "livets stora, AVestmanlands ">: Läna Tidning). rika lycka är att i eget hem leva ; samman med den utvalda vännen. rad De: "flesta. vigslar äger I vårt land rum i kyrkans famn — ett -bevis' för att man vill börja sam- |. manlevnaden i Guds namn och med hans välsignelse. Guds 'när- varo i gemenskapen skall ej vara blott 'en visit på bröllopsdagen — Livets Herre och hans ord måste få bo i' våra hjärtan och hem om lycka, och harmoni skall bli bo- fasta hos oss. Hemmet måste -ha ett altare, en helig plats, där ma- karna samlas kring Guds ord och bönen. ” 5 - I..en liten synnerligen . vackert utstyrd andaktsbok belyses flera viktiga sidor av äktenskap och hemliv i ljuset av Guds ord. Bo- kens uppläggning utgår från kyr- kans sköna och rika vigselritual och" författaren har vinnlagt sig om att göra detta praktiskt, ak- tuellt och personligt engagerande och påvisar vilken betydelsefull vägledning och hjälp det kan bli i äktenskapets vardag. Bokens trettio små andakter är små dyrbara pärlor som kommer att berika, befordra och jämna vä- gen för ett harmoniskt samman- växande. Dess innehåll, som 1 förs- ta hand vänder sig till brudpar och unga makar, har aktualitet även för andra äkta makar. Den är lämplig som gåva både till brudpar och till dem som firar sil- verbröllop. No - HS. "Georg Johnsen: Fyra knäppta händer. EFS-förlaget. Presentband "kr. 1 s en egen sommarstuga. . [måste ;'ett "gott förhållande råda mellan” "sommargäster". och '; värd], > tar” och” trär alltså arta" sig till allmänt slags. 0. . Sjn | ”räcklig, hans utnyttjande a av in- köpt mark hundraprocentig. När han sålt stugorna står han utan ansvar. Framtidens ansvar kom- "Aktuell - "kommentar -mer att vila -helt på na. Det är — sett ur denna syn- vinkel — därför nödvändigt 'med en längsiktig och riktig plane- ring. Vi "vet idag att: omkring en miljon svenskar vill' skaffa sig Mycket mäste ske inom området de när- maste decennierna, Visst kan man antaga att ett ännu kärvare eko- nomiskt klimat . något. bromsar utvecklingen, men varje år växer nya fritidsbyar fram ute: i lan- det. Var och" en : har: säkert” sett skrämmande exempel" på sådana byar. Man har inte tänkt på att underordna sig naturen. Stugorna är av skiftande karaktär, många gånger .' hopslagna av gammalt virke och i flera fall 'baracklik- nande monster som skämmer ut hela platsen. Man kan förnimma något grötigt och tråkigt då man kommer ' dit. : Värdkommunen ska snart nog erfara vad :ett sådant område " kostar att sanera upp. > "Det : privata: jobberiet måste hållas: efter. Rena geschäftmakare stoppas.: Det' ointresse” som: man skönjer' inom många kommuner måste bort.” Det är nödvändigt för: kommunerna: att" själva : .ta ansvaret "för -hur 'deras 'sommar- byar ska se ut. Ett tänkande för dagen . håller. inte :'längre, : Situa- tionen ' är -helt- "annorlunda :- mot för. ett tjugotal " år sedan.” Tar man .saken i "egna: händer: kan man "också. ge arbete åt bygdens] - olika byggentreprenadfirmor: som garanterar ett fullgott arbete och trivsel på lång sikt, en. trivsel, det vill jag. understryka, som inte bara. drabbar dem som -bor. i fri- tidsbyarna,, utan i lika hög grad värdkommunen,:. -iv Man kan mycket väl tänka” "sig att alla sommargäster. med: egen stuga betalar. en liten : avgift år- ligen till: värdkommunen” för att denna tar hand' om deras boende. problem, . För :att - friktioner -'av obehaglig : art + ska: hållas : borta kommuner.: Man får tänka.:främst på - ;irenhållningsproblemet > som kan bli en: svår stötesten om den inte drivs”i, kommunal ' regi. : Ge nom -en''aktivare markpolitik "då det ”gäller: fritidsmårken "kan "man skapa: underbara. rékreatiorisplat- ser "för dagens:'stressade" stadsbo. Sommargästen behöver känna sig hemma på sommarstället; först då ska "de: kunna förnimma : trivsel och- insupa” den lantliga. rom, Den ro som deras. fäder 'en gång 'upp- levde," och... som'-de «själva djupt : Med all respekt för storpolitik och militärpolitik är det inte så märkligt om man grips av avsky för kriget i Vietnam där barn och människor, som helst av allt vill leva f fred, offras för något som : de inte förstår. Man må. kalla denna avsky för anti-ameri- kanism, antikommunism . eller anti-vad-som-helst. Det gör inte att avskyn för dödandet och barn- plågeriet blir "mindre. > v : RLF-: tianingen, : Att trycket på den ”gamla” socialdemokratiska regeringen I värt land, där en viss falang sä- kert förordar vittgående socialis- tiska - ingripanden; - kommer : att bli härt åren främöver är uppen- bart. :De, fronderande partiernas framgångar” i Danmark och Nor- ge oroar . socialdemokratin. "och kommer nu folkdemokräterna med i-den finländska regeringen är. gärdet kanske upprivet. Hermansson bidar 'sin tid." Erlander: har fått en svensk mot- svarighet”. 11 "Aksel Larsen.” : " skulle : de” teoretiserande ' väns- terradikaler "som; : tydligen hr Hermansson "utövar ett allt star- kare' inflytande; på, plötsligt be- själas av.en önskan. om' kontakt med "jordnära och. aktuella pro blem 'som exempelvis företagande och ägareförhållanden : 'så tala med : kommunalmännen — även de "söclaldemokfätiska .'— i loka: liseringsområdena. ' Däriftån" upp- vaktas, "inte :om -mer socialism T 1 körima. än fö handlingsbordet.:' :igen.; Det ; vore oklokt att . inte.gå' förbundet. till mötes,., Förbundet ; hör till LO:s inne i' sitt väsen så mycket: läng- fer: see Kor :, inte varit' "ovanliga.- Förbundssty- | problembarn.; "Vilda: strejker: har :' Ingvar Wahlén relsens ; möjligheter att ;upprätt- efter: -räntekrediteringar,; + Det;x nebar? en. ökning av, insättarnas' tillgodohavanden med: 1,7 miljar- der (8,4: procent); vilket var.den hittills + största :. ökningen .:; totalt | sett, under något .år. Motsvarande siffror var. 1,55 miljarder (8,3 pro- cent). Förbättringen: grundade sig] på”det. höga: ränteläget” 'och en fortsatt: övegströkmning” It. räk: längre uppsägnings- "Siffrorna : framgår.” av. en ver- sikt: | "Senaste numret -av Svensk Sparbankstidskrift. Av "hela ”inlå- ningsökningen utgjorde det direk- ta ”insättningsnettot: 650: milj. kr. Det "innebar. emellertid: att : spar- bankernas ” insättningsnetto : (se diagrammet) nu tycks ha 'stabili- serats på en relativt hög nivå jäm- fört "med var. .som' var. rådande MILL KRONOR” 7 tet stioie till:ca.22,3 miljarder kr. |: procent av hela nyutlåningen. liksom året innan för” ”Nocrboltens län: med över: 15” procent; över: 10' terbottens,. oci Gotland... de åter efter en nedgång ' 1964 öch beräknas för fjolåret "till :ca”2,& miljarder för samtlig; större” .sparbankerna . S siffran 2 miljarder. Snabbast öka: de 'kommunlånen' och den:'krafti- gaste totala ökningen, 'över' 1 mil- na sparbanksgrupp, som penning- mässigt representerar ca tre fjär-]- dedelar av 'sparbånkssektorn; "ut 1.283 milj. kr. för nyproduktion av. bostäder under 1965,, eller 63 ic |bar”. procents ökning: nådde också; Väs. |: jard, noterades för lån' till en- och sä tvåfamiljshus.. Totalt lånade. den- |: ; hålla disciplinen kommer att för- sämras, om medlemmarnas néj inte föranleder den minsta åt- gärd. Ihgen' är betjänt av den oro som kan uppstå. Några vä- sentligare medgivanden från ar: betsgivarnas sida kan det knap- past bli fråga om. Transport be- finner sig inte i det Jläget' alt det- kan diktera :några villkor. H i vt Handelstidningen Om, även sjukpenningen blå inkomstbeskattad, skulle ersätt. . ningsnivån kunna bestämmas med;'. stor precision. Den omotiveråde' skillnaden, i kompensatiionsnivå ' mellan gifta" och ogifta . skulle bortfalla och faran för överför säkring upphöra. Inkomstbeskatt: ' ning 'av sjukpenningen bör vara målet : för nästa: sjukförsäkrings-” reform. ”, ' i : Dagens Nyheter (p) "Tendensen till ökat antal sjuk: kassebedrägerler, blir alltmer på taglig, särskilt i. de största- stä- derna. Följden är höjda sjukför-' säkringsavgifter ; som även drab. alla ' ärliga skattebetalare, Tyvärr. måste "man : befara. att. sjukkassebedrägeriet - "blir. ännu mer »> utbrett , sedan" socialminis- : terns förslag om avsevärt förbätt- rade förmåner vid, sjukdom, har genomförts, : Vissa grupper kom, mer, därefter att. få störré inkoms- ter som sjuka än som friska. Att, många. med. svag karaktär . och rymligt : 'samvete. då "kommer att falla för frestelsen, att sjukskriva. att: röja ' bland” ”våneföreställningar; "gamla ävp s motsättningar > "och : slapp": -likgil- tighet! "Den, stora . mängden” av mättlighetsbrukare. har. ' hittills bekvämt "skjutit. ifrån "sig: 'pro- blemen. och: överlåtit dem åt nyk: ett. farligt själv: sprider sig: även till -högsta ort, TT 1957 > 58 "59 2 . Sparbankernas insättningsnetto kr. ä 62 63 65 resp. år perioden: 1957-565, milj. .Ju mer trafiken Lökar desto mer störande verkar varje enskild bi- lists mer eller mindre felaktiga manövrer — hänsyn räcker inte utan man mäste vara medveten om att det gäller” att undvika varje störning av den flytande trafiken. Detta är det främsta ar- gumentet för .. det kommunika- tionstekniska och trafiksäkerhets- mässiga reformförslag som nu förts fram i Schweiz och som — enligt motortidningen Vi Bil- ägare — går ut på att man ge- nom en helt ny manövrerings- metod skall lära bilisterna att manövrera utan att därigenom hindra trafiken, Många bilförare inser visserli- gen inte att de genom en oskick- ligt upplagd manöver blir till ett trafikhinder för - många andra, medger .. . förslagsställarna, De handlar i god tro' men felaktigt! > trafikvidrigt --- uppträdande . . De orsaker som leder till'ett vid. Ny: mer 3 ' hindrar: trafikträngsel: manövrering "är emellertid av helt annat slag än i de fall då man vid körning på raksträcka i en och samma riktning -genom oskickligt beteende frambesvär en momentan fara, t. ex. vid för knappt tilltagen omkörningssträc- ka, vid kurvtagning eller vid plötslig vänstersväng (tf. höger- trafik). I'sådana fall är föraren för det mesta medveten om ris ken. 'Men så är däremot ingalunda fallet vid de 1 måttlig fart ut- förda . vändningsmanövrerna, vid sökandet efter en parkeringsplats eller när man kör ut från en P- plats resp. trottoarkanten, Det är alltså de små manövrerna som är särskilt både farliga -och stö- rande mitt i den flytande trafi- ken — och det är just dessa ris- ker och hinder man. nu .vill eli minera genom den nya manöver- given, | nämligen > [drömma, att statsminister "Erlan; regeringen, - Låt ; oss ' der, och : hans regering reser. sig och går och pekar på taburetter- na och : säger så här till oppost- tionen: : s — Var så goda och sitt! Men” någon. mätta på artighe- ten måste det förstäs vara 1 det politiska livet. : På b Vv a ' + ETT ORD - "PÅ VÄGEN Men 'de aktade icke därp ;utån gingo bort, den ene till' sitt jor- | dagods, den andre till sin köpen skap. » (Matt.' 22: 5). . : Många . sanningar . "belyses av Jesu liknelser, Den' som förekom- mer ' i dagens. bibeltexter , visar Oss att vi ofta har alltför brätt- om för att hejda oss och tänka på det som hör Gud: till. i Vi ger. oss inte tid att- rätt planera det arbete vi har'ansvar för I Guds rike, Vi ger inte Gud tillfälle att meddela oss sin vilja och inte heller tar vi osg tid att söka . efter ' arbete som han. vin an ME .skall utföra; . r Vi går där i värt da Ng a arbete lägger vi då märke R den som är 1 behov av andlig vägledning? 'Säger wvi ett. upp- muntrande ord till de nedslagna? Vad vi'än gyss ske till Gudar å lar med bör det arbete ”Jordaata Verkliga vittnen, pen” är vik alltid komma th. e del.. att nä. åg att de är me svinner så absolut nödvändigt att vt alltid i ära. Vi kan i vårt - - och kar tiga '—-men vi-bör ett . mal, snabbt, Tiden "för. ' och det är gör värt bästa för Gud,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.