tv = : behandlade arbetsmarknads-" och lokaliseringspolitiken "inrikesminister Johansson på en interpellation av hr Jan Tvän MNilsson ” (cp). . Av svaret framgick" att lokali- seringsstöd fram till: 1: maj” i år beviljats 125 företag varav ett - ligger . utanför norra stöd- "området. 48 av déssa' 125 före- "tag ligger inom orter med över |. + 5.000 invånare; 45 företag i or- "ter med mellan 1.000—5.000 in- ” vånare” och inte mindre än 31 | företag: har .valt orter med läg- re folkmängd än 1.000 personer. "När. den statliga lokaliserings- "politiken beslöts av 1964" års . höstriksdag diskuterades mycket + intensivt vilka "orter som: skulle "1 blt. föremål : för lokaliseringsin- |]: + satser. Regeringen hävdade att : endast, verkligt . stora 'tätorter "skulle komma ifråga.” M Je inte ens gå så ret att ålla SE Fredagen - den; 27 maj 1966 sen blivande svarade]. hela landet. N till "norra : mindre. el Det är. blockcentra. : geringen. Man .: får socialdemokratiska - an ”vil- Adde kommunblockscentra - ” skulle” betraktas ” som” lokalise-|. ringsorter. Centern hävdade 'en |: - diametralt "motsatt mening och menade : att . lokaliseringspoliti- kens målsättning borde vara ett nät. av livskraftiga" orter” över ' Nu Visar. det sig "att äv. de) 124 företagen som: : stödområdet. indre än -43 valt: orter som|. än . kommun- garna själva som Lavgjort: valet 3 av. orter .och de. har. . tydligen a haft en annan värdering än re det "även i: fortsättningen får bli företagarna. som får avgö- randet när: det gäller, lokalise- rihgsorter även” om "detta skul-j. > le” komma :att passa 'in i” oh tionsfantasternas' ritningar. ” ös lokaliserats inte är — företa- höppas att H medan. -koncéntra- han suttit i. ' Dödskarusellen "uppges vara "lav samma typ som; "den" som . användes 1 Stockholm då flera . ungdomar, skadades, en till döds. Detta inträffade förra året och | anledningen till olyckari visade sig vara bristfällig kontroll; av i anläggningen. "!- Helt. "nyligen ' : behandlades AT | ör nig tid sedan Anträf- "fade åter en karusellolycka vid ett” nöjesfält. En man kastädes i ur karusellvagnen och” , dödades : medelbart när han med 'väld- am fart lossnade ur: den körg jesson, lismyndigheternas XER : generationer, ";Problemet är inte unikt : för. 2 Sverige. Det finns 1 alla" indu- ”strialiserade länder, mer "mindre katastrofalt: >, > ov 3 "Ingenstans lär det ännu'vara utrett, hur mycket. det egentli-. "gen, skulle kosta att göra såda- na anordningar, att dessa skulle | helt, eliminera följderna av ut: |, "släppen, . Ingen vet t.: :ex:. hun | mycket det I verkligheten. kos- tar att hålla sig med bekväm- ligheten "WC i bostäderna. Att | . kostnaden. inte . inskränker sig till själva avloppsledningens an: |: läggande och skötsel börjar dock bli klart för många. Men. den dag som vi skulle tvingas: att skapa ' motåtgärder ” -:skyddade våra vatten, skulle | . kostnaderna bli förskräckande. . Och ändå kommer detta att | bli” nödvändigt så småningom. SAMGATNDE OCH, FUSIONE. "RING är dagens: melodi” inom ”jord- . brukets ekonomiska förenings- rörelse, skriver Jordbrukar-] has Föreningsblad ger en rad exempel på av som skett och planeras i olika I delar av landet, JF kommente-: manslagningar . rarn. Vidgar man perspektivet ' till att omfatta det svenska närings- "livet i stort, finner man samma problem om samgående | och branschrationallisering som "gäller. föreningsföretagen är li ka påträngande överallt och i alla : .branscher, och andra former av samman- slagningar sker också snart sagt varje dag,.det må gälla de stora exportindustrierna, hemmamark- nadsföretag ' eller: : handel, stora planer för en intensifie- ring av. verksamheten föreligger, De ständigt fortgående kostnads- stegringarna mäste motverkas, slagkraften på de olika markna- derna mäste ökas, lönsamheten förbättras, för att nu - nämna några - av motiven för ett ökat samgående, Föreningsföretagens rationalisering ter sig mot den. na bakgrund naturlig och i takt med utvecklingen, Ett ökat sam- | gående framstår alltmer som ett av huvudvillkoren : för . fram- gångsrikt fortlevande, samman: : fattar JF, es ATTRNFOKSTÖR NÅ ett "allt st re "Problem. In- östriutsläpp : och: ”ävlopp , från . städernas befolkningsanhopning- . « ar; har: för: länge sedan vållat så | : dara skador att. hela: sjöar ; "och vattendrag är försumpade, skri- ver Nya Norrländ: > : "Allt". för” länge har:den upp- I fattningen” härskat, satt .vära äl vår. och "sjöar skulle kunna ta NH emot avfallet utan några sandra olägenheter än; dem .som' upp: står närmast utsläppen. Men det I . :friska kapital, 'som vi av natuä- |' i rer, fått i dessa vattentillgång- | ar, är nu till största delen för-'| brukat. Ett gigantiskt. slöseri i sorglöshetens: tecken; inte: olikt 'den slarvige och lättjefulle. arv: tagaren, som" på kort tid förslö- sar ett:stort arv som skapats äv | siktigats och” j - kunnig. person lär. "Komma; fra ningom: v eller «dan men knappast 10.000 gärdar och som helt selsatta :: som Dessbättre har jordbruksför: slaget - vad det lovar... KEGERIN att naderna: 1 'år' har: Fusioneringar på att och bransch- ”Socialdemokratin viksdagen en motion” av hr i Falköping (cp) vt" lagstiftning på - området för att säkerheten” i största möj- liga "utsträckning 'skall ” kunna gäranteras för” de "många ' som expertis för att utarbeta ” ahvis: | ningar till vägledning "för 'po- " tillståndsgiv- Ning. I. avvaktan. på. detta . ar- bete har: rikspolisstyrelsen, om- talat att iman utfärdat” proviso- i :. Utredningsmajoriteteri : om att överföra - "arbetskraft från jordbruket till”andra '? . grenar med större. produktivitet och. högre inkomst för arbets- ”tägaren, Detta: är i och för sig en behaglig gärning," men frå- gan är om det finns någon stör- re, arbetskraftsreserv' inom jord- bruket. Nominellt: finns: en så- 'oss utgå från att' vi lägger ned” "följaktligen friställer..10.000 "människor, som står till : arbetsmarknadens för- fogande. Av. dessa måste. man |: förmodligen 'räkna bort . Som "är för "gamla; är' handikap- pade eller helt enkelt inte 1å- ter flytta på sig till en annan |. ort, som det ofta blir frågan om. Av de återstående är 3.000 redan hel. eller deftiassys- | "industriarbetare, brevbärare, skogsarbetare : o.s.v. | och måste vid. förflyttning ersät- tas av. andra, Slutsumman kan I: eventuellt bli att enbart en tion- . del av gruppen kan överföras till andra näringsgrenar, Yo . ”ledarskriben- | ter och kommentatorer av ' de och I mest . skilda , slag ' genomskådat sam- illusionsmakeriet och : konstate- | » föreningar] rat. att' det . socialdemokratiska inte ENS INFLATION n Bara under de tre första må- prisnivån stigit med 3,1 procent, Det är alarmerande med tänke finansminister sagt att hela. ärets prisstegring: |” ar skall stanna under 35 pro: cent skriver Svensk Poli . t i k (cp). Inflationen snurrar med allt större fart och kraft: Det är väsentligt, att någon- |. ting sker snart inom stabiblise- ringspolitiken. "Atgärderna har redan dröjt alldeles för länge, Regeringen har hittills nöjt sig med att angripa symtomen, Det räcker inte ens för stunden, än mindre på längre sikt, Prisöver- . vakningen är visserligen bra i och för sig, men. någon hösning [: ! på problemet är det inte... -' klart och realistiskt - för att hålla" prisstegringarna nere...” Texten är som hämtad ur en propagandabroschyr — och det är just vad den är! Mot : bakgrunden av- den: skisserade ligare på det. sättet. — - > i ' De des skönt. att stiga 'om- börd på” Swissalrs' Caravelle' bort från. det: kalla, , snöiga ' Arlanda med destination Tunis, där tem- peraturen: var försommarvarm. . Att. resa 'har' blivit så enkelt. Man. hinner knappt fatta att man som "besöker ” nöjesariläggningar . | förflyttat: sig : hundratals mil på ;Jhnågra” timmar. Frågan är om inte Motionen : tillstyrktes ' av. bly a de” gämla reseformerna "ändock "rikspolisstyrelsen,” som tillsatt bjöd” på mera" av äventyr, även på" moderna tiders resor, a Ett" blommande, varmt : Tunis. Milda: fläktar sveper "in 'från. ha- vet, Det : är 'eftermiddag. Därute hamninloppet komme r fiske- Bryngelsson från -.Bohuslän-: Like som : Elon : Barlind; även: han bo- huslänning.! och" italienfödde” Re . | mönd” Bandion. 'Cap. Bon skolfaärtyg: Ett” fartyg.” dö unga tunisier" utbildar sig till ”högsjö- fiskarer Brynge sson,: Barlind och ten och gick; sönde ledningen fick "ma fiskarna hållit. sig: intill” kusten. 4 Man; -har' inte vågat gå” ut. längre än”att. man 'kunnat se land” Men Inära Jänd "finns/bard' småfis in talar ”närings- Det är bara larv: när det görs gällande, . att. . socialdemokraterna till följd av "längt maktinnehav blivit dryga och självtillräckli- . ga' och: anser sig förstå allting bäst, skriver Arbetet. (8): De so- cialdemokratiska ' Översåtarna ser. sig visst inte ofelbara. Så- - dant är bara iMasinnat tal från oppositionen. : . Men:ikan' då "Arbetet förklara hur. det kan komma sig ätt ett ” statsräd ' numera ' aldrig prickas av ”konstitutionsutskottets majo- "ritet. "I. stort 'som smått blir ve- 'derbörande friade av de social - demokratiska" =. partivännerna. "Även om man: utgår från att statsräden är :ojämförliga över- dängare, "fungerande ' med ” be. ; undransvärd precision och med största respekt för gällande spel. regler; "så kunde" det" ju tänkas vatt den berömda" märiskliga fak. torn gjorde. sig gällande hågon H enstaka gång, rent undantagsvis. Men. att döma ” av”, statsrädens egen officiella syn på sitt fögde- ri "och av. deras Pärtivänner i KU' finns - här" ingen mänsklig faktor. Tycker inte Arbetet att den- saken är en smula besyn- nerlig, om man inte" förutsätter « att regeringen verkligen är ofel. .bar? a fet (Svenska Dagbladet): reellt. - Låt "6.900 h, kanske håller konsument- Sträng utvecklingen låter orden oför- skämt tvärsäkra. Tyvärr har de ingen täckning i. verkligheten, Det. förtroende de skulle skapa . är redan förbrukat. - « Det är egendomligt. att social- demokraterna i nuvarande spän- 'da ekonomiska läge inte vill ha till stånd en samlad överlägg- ning med .alla berörda Parter för att få fram ett ”antiinfla. tionsprogram”, Kalla det gärna för något annat än rundabords. konferens om det kan bli smak- har » ett program | are i: navigation — övervakar :motorman Folke: JBryngelsson. le »tunisiska I cn av fisket löna . sig. mäste" man" ut: på djupare : vatten, >. ' Att lära tunisierna högsjöfiske är. just vad man är i färd med här - nere. ' Till - fiskeskolan . hör också. en ' nfotorverkstad och .en snickarverkstad. I :motorverksta- den ' fungerar -Allan Eriksson som yrkeslärare, och .i snickarverk- staden finner vi den icke. obe- kante 'olympiern Lasse Hall som slöjdlärare.: Samtliga lär de .an- t fiskeskolan är ett av SIDA:s tek- niska biståndsprojekt. / — har: obetydlig av: fiske I "én ”giupp. på femton: å blev. "alla, utom. :en . när, man inte tål "sjönt.. "Men -för dem "som inte tål. sjön finns .det andra. ,uppgifter...Moto- rerna skall. underhållas, : Båtarna > man" 'bli : fiskare |. ingrrd underhålls |. :ö ju” fått "en:bran syrkesutbile ning | som". man ;kan ha. nytta av även om : man 'inte: ägnar. sig åt:fisket. > Cap... Bon är 'e lare, Topp -uti diskussion "nä; Hon ' är ; köpt i” öÖsttysklarid.- Hon är. utrustad -1. Sverige :och :seglad till..Tunis av. svenska besätt- tunisiska : fiskarna d :| någonsin. att. få råd. att, skaffa sig -e sådan här. båt? Ja, ska de- syssla" med . fiske "så måste de ha båtar som gör det. möjligt att fiska". på - djupt: vatten och gör--det möjligt. att . följa, fisk- stimmen! Det. kan ' man: med Cap Bon, Men en båt som Cap» Bon kostar massor med -pengar.. Har de-råd? Blir. de" inte skuldsatta? Fiskarna har bildat ett .koopera- tiv." På. så sätt .kan de. gemen: spänt. följer: bätens ' färd in mot hamn ställda 'av.- SID .—. styrelsen . för |? .| internationell, utveckling .— och lav” fiskare » men" "också en. ny : | ham ä 8" | En 'mödra-: eleverna ' som prövar på styr- samt han rät: att ta an och: skaffa sig bättre båtar, > PÅ VÄG UR FATTIGDOMEN : Vi: sitter hemma hos Folke Bryngelson på balkongen med en underbar utsikt. över hamnen i Kartago, Här nere Var det som Hannibal tog ombord elefanterna på sina båtar, . En underbar. ut- sikt och ett underbart väder. Inom kort kommer fiskeskolan och båten att flytta -från Tunis ut till Kelibia"—:en liten stad ute på halvön Cap Bon —'halv- ön som båten fått sitt namn ef- ter. Där byggs just nu' en hyper- modern; -yrkesskola för utbildning -Härute” "skall" Bryngelsson öch hans kolleger” fortsätta - det svenska - tekniska: - biståndet - förmedlandet : av "kunskap; --Som grannar får de ett :annat" projekt. och: barnavärdsklinik som" också” drivs. av "SIDA." De liv. Människorn: "inköptes. |: sélsättning. En, av" Tunisien: "jär, svenska ' "projekten ute vid Keli- ö "Ibia' han gjort: att: halvön har: fått kommentar | Det är "naturligt, att debatten om - den fortsatta krigföringen. i Vietnam intensifierats £ Washing- ton och i övriga -väststater, Ju längre kriget drar' ut på tiden desto större blir riskerna.för att Kina inträder 'i.: kampen som kärnvapenmakt, ' Detta . inser ”ty- värr inte alla Jedände män I den amerikanska ' huvudstaden . "eller rättare sagt de vill inte betrakta problemet ur denna” 'obehagliga|l|d synvinkel. Men tecknen är många på att flera ansvariga element i Washington 'verkligen, medan, tid önskar ' komma . underfund med : vad "som" kan väntas. från Peking, . Och. även i. den kinesiska huvudstaden finns döma 'ansvariga personer, :som är oroade över utsikterna till ett kärnvapenkrig i' Asien. or I detta faktum ligger "kanske fröet till en gemensam ompröv- ning äv de amerikansk-kinesiska relationerna, så" att "fred - trots allt skapas innan steget - tas . ut f- det: ovissa, . ne : . Sydsvenska | Dagbladet. Trots alt vad som i sades 1 för-] väg går det. tydligen, att ha en borgerlig regering 'även-i Norge, där socialdemokratien.' sedan de- cennier: suttit 'så fast i sadeln, H Svenska Dagbladet | Den, > älderdomliga" fackliga or- ganlsationen ' i Storbritannien har länge varit en av de återhållande faktorerna i den brittiska. ekono- min; " och det ligger” något: av ironi. .i att . det just; blivit,” "en labour-regering,. som. tvingats gal kande förbund. :. Man; ha. genljudit ” socialistisk och fättigdomen: Stockholm i (TT). "Ganska ”riycket "pengar: har. slö- sats',bort:' på 'svensk"”robotverk- samhet::'har. det: påståtts... Om man bara : sätter "den" gjorda: ekonomis- ka- insatsen "i-relation till antalet system; :som ”f.öön. är i operativ tjänst i'den svenska krigsmakten, är... påståendet 'kanske också rik- tigt, - medger . överstelöjtnant Bo Eriksson” vid "den : för / försvars- grenarna". gemensamma ', robotav- delningen i en artikel. i Militär ' teknisk tidskrift, ' Man bör emellertid inte glöm- ma :» bort,.. att” vi . för. pengarna också fått en väl: upparbetad och utomlands väl känd teknisk kom- petens Hriga om” robotsystem, jordbr högt utvecklat i jämförelse. med de flesta andra. länders. Det vill också .-mycket ' gärna konkurrera med "jordbruket 'i andra . västeu- ropeiska' länder på' lika : villkor, säger Lantbruksförbundets ”verk- ställande. direktör Harald Håkans- son. "När Emellertid hrr Assar Lind- beck och Odd' Gulbrandsen, den ene. ledamot och den ' andre ex- pert' i jordbruksutredningen, i bokform lägger fram synpunkter om jordbrukspolitiken, gäller det ingalunda" "lika . villkor "för. det svenska ' jordbruket, påpekar di- rektör : Håkansson. ' Med - siffror räknar : de - fram vad. som . kan vinnas genom import och en ned: till 20000 med en medelareal av 100 "hektar. : Resonemanget pre- senteras - som realistiska: förslag men, är ingenting annat än tan- kelekar, byggda på tillrättalagd» och i flera hänseenden felaktiga förutsättningar, För att Sverige skulle inhösta de beräknade : vinsterna fordras dels att andra länder inte driver samma Jordbrukspolitiska pro gram i hopp om att göra "mot- svarande ' vinster, "och dels att den svenska importen inte på- Verkar världsmarknadspriset. Men världsmarknadspriset är ingalun- da det fasta: pris, stabiliserat på den" låga nivå - författarna vill göra 'gällande. Eftersom världs- handeln är en liten del. av världs- konsumtionen, - är världsmark- Nadspriset tvärtom mycket käns- ligt. Och den svenska konsum- tionen är ingalunda så obetydlig, att den skulle sakna betydelse ur världsmarknadssynpunkt. För animalier t. ex.,' som dessutom är' de mest priskänsliga, är vår förbrukning till och med så myc- bantning : av. :jordbruksföretagen | ket som ett tiotal procent - av världshandeln. Rent befängt ' är "författarnas resonemang, när de talar "om att världsmarknadspriserna .: behöver stiga med 150 'procent' för att en inhemsk . produktion skall bli konkurrenskraftig, I. själva” ver- ket är det så, att redan vid en 50-procentig stegring skulle: jord- bruket, ha. samma ” gränsskydd som industrin ' i genomsnitt har, och då skulle ju all jordbruks- politisk "diskussion automatiskt upphöra. Om priserna 'stiger- mer än, 50 procent .—. ingalunda orea- listiskt med tanke på världsmark- nadens känslighet -—' skulle- med all: sahnolikhet de svenska stats- makternå '. införa -- prisstopp . på jordbruksprodukter, . såsom sked- de. under kriget., | "En fortgående ” "rationalisering är naturligtvis i och för sig önskvärd, Men även när det gäl- ler rationalisering, gör författar- na det alldeles för lätt för sig utan tanke på” förutsättningar eller konsekvenser. De räknar: fram vinster genom att. föra över . arbetskraft från jordbruket men tänker inte på älderssammansättningen i -jord- bruket. Vinsten ' blir därför en chimär. I stället behövdes posi- tiva åtgärder för att främja ut vecklingen mot .rationellare r heter. -. — Men : författarna tror sig med prispress kunna stimulera fram bildandet av det fåtal stora enheter. de räknar med. Detta är naturligtvis omöjligt. För att under överskådlig framtid nå det författarna vill, fordras antingen expropriation eller inlösen av fastigheter. Men ej heller detta räcker, ty vem skulle vilja eller ha möjlighet att under nu rå- dande kredit- "och skatteförhål- landen anskaffa de väldiga kapi- tal-som behövs. ' Antingen måste "Tutvecklingskostnader 'och - utveck: lingstider: har "minskat och mate- . res tser ör utprövning. botsystem" samt . personliga :resur- olika typer. av -robotsystemi.. Det torde inte vara någon "över- ärift i påståendet att ' det 'i' den svenska krigsmakten , fortfarande råder. én viss misstro mot: robot- system, konstaterar -:överstelöjt- nant Eriksson vidare. En överdri- ven ' misstro . kan ' emellertid--1 -längden bli lika farlig som över- tro. > Robotutvecklingen har näm- ligen -lämnat det första barnsta- botsystemens ' : konkurrenskraft gentemot annan materiel ökar i accelererad takt. - De ' taktisk- teknisk. ekonomiska erfarenheterna som gjorts i sam- band med framtagandet. av.: ro- botsystem har redan. framgängs- rikt: kunnat utnyttjas. . Antalet ” |misslyckanden har ; blivit färre, rielen har- blivit bättre. -Metoder- lingen har förbättrats. Utveckling- en: har : medfört .att 'robotsystem | inte" längre kan anses vara ex- klusiv "materiel, "Det behövs: inte längre några laboratorier och ci- vilingenjörer .i = robotförbanden. Det räcker- med nägra duktiga kontakt, och byta ut den'”låda” som en- ligt testinstrumentet ' är trasig. Ett misslyckat skott är numera undantag. ..Sedan- april..:1964. har Lv:4 med vanliga värnpliktsför- band: skjutit fem. luftvärnsrobo- tar. Hawk av. amerikansk. : till- verkning och 1:alia. skotten nätt fullträffar mot målroboten CT 20 på några mils. avstånd, från. ut- skjutningsplatsen. . Skjutningarna |" har: genomförts på planerad tid och med stridsladdade "robotar. Det är visserligen ett begränsat statistiskt material. Men det bör observeras att det inte bara är fem luftvärnsrobotar som funge. rat hundraprocentigt utan samti- digt "har , också fem målrobotar fungerat väl och detta under för- hållanden, som i vissa avseenden på grund av de höga: kraven på säkerhet varit svårare än under krig, "konstaterar överstelöjtnant Eriksson. - - slutsatser bli. en socialisering av jordbruket. ' Eller. också måste man tänka sig en ytterst radikal [omläggning av kredit- och skatte politiken, Om genom en sociali- sering produktiviteten i 'jordbru- ket skulle bli den av författarna framräknade är tvivelaktigt. Er. farenheterna från det socialise- rade jordbruket i andåra Kinder pekar inte därpå. Och ändå talar författarna om ett - realistiskt alternativ, est ES Pe av allt att): till: öppen strid; med ett ' treds- = an, vältstör I tänka sig: de - verop,. som: skulel en” ser. att. stridsekonomiskt : bedöma | diet och nått en viss mognad. Ro-| na: att planera 'och: leda utveck-|. tekniker, som- kan" stoppa i enj: avläsa ett antal. skalor| : konsekvenserna ' av författarnas | mä. Det: är Alla ställt — så illa att några '"makthavande;" socialdemo- krater funnit för "gott att uttala sin oro. Ett är klart. Socialdemo- kraterna'", är , oförmögna ' att '-leda utvecklingen 'rätt. :Det har 'på ett förödande sävt visat sig att just deras skatte--och ”finanspöll- tik” är "roten och” upphovet till vår. inhemska : inflation. De /stän- äg skattehöjningarna. föder ' ökar "lönekrav, "löneökningar ” som inte "täcks av produktionsökning. Detta leder. till brisböjningar, och inflation. : i Det enda' rimtiga. — "och nöd-'” vändiga ” —' måste givetvis : vara inom leden bli "tillräckligt. stärk för att.sätta” "punkt för en soctal- demokrätisk: erä;. låt vara att maktskiftet dröjer några år. Det. blir' ingen annan råd "för dern ”än det gamla systemet ger. Men: även de ter sig numera tämligen bräck- liga. Det hjälper kanske inte' ens Hängre med vatt" förhala författ- | Handelstläningen ” överljudsplanens - , passagerare och: . besättningar: kommer ' inte bära att "utsättas för större risker än dagéns, flygpassagerare, över mér med säkerhet att bli-allvar- liga miljöhot . för. stora : områden under” ER omgivningen och ri jön EN . Bruppen, som. "smittär röknerverna.- Men att få : omgiv- ningen ”och miljön 'och gruppen att sluta röka S att. få; en' eld att sluta. ryka Si "Nikotinet kommer. att finnas - kvar. Att säga,” att' det är synd att” röka åring börja” ”måttligheten såsom - jag hän älskat ' fjolen, ock I 13: 34). Många: ”m nnisk, att den högsta eder. så älska varandra. ; (Joh. n isar GR sin grund. Sig ytterst ha styrkan segerkrare än: den fysiska Vi stå näste fa människor" att för. Ségrar är ger akt som till sist på kärlek. Jen som mera bygger Så att same På rå styrka Lika att bestå | mactänsklig välfärd för | makt utan ce grundas inte på för andra oc OSjälviskt arbete dande kärl hn Bränsöverskri- folk,. nationer. Detta gäller både omer. och : "enskilda, att sätta sin. lit till: de garantier . ljudsknallarna från : planen -kome - älder bör "ett. barn eller en 'ton- . I ! 1 i I H I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.