B [RE RR SR [RRD Ten se ara fr LI i I "emölertid att hoppas, att varje "I: - rös på Igkalt initiativ — med er- " Sr LAHOLMS TIDNING —=LT fbe soclaldemokratiska ätertå- -gen 1 jordbruksfrågan . duggar + tätt. Den prispress som man 7 hotat med om inte omställnings- | takten i jordbruket: går till räckligt snabbt vill man nu . inte längre veta av. I ett inter; ” pellationssvar till -hr: Persson i Heden ; (cp) häromdagen förne- , .kade Jjordbruksministern . att mån | från = socialdemokratiskt äll någon gång talat om enl], > prispress, Hr Persson i Skän- ninge (s) påstod till och med! 'skäms vt att ordet prispress var. en upp- finning' av centerpressen. .": CT Detta rimmar dåligt : med vad it. ex. Jändshövding Netzén. sade "1.- Konserthuset den "14, ' mars, Han" falade då som ätt en sänk” Lördagen. den 28 maja 1966. ning : av: Jordbrukets "teatpriser skulle.. tillgripas : om Ante; ; pris- eftersläpningen andra" varor. fi fekt:. 1967. "Tanken" på att öka jordbru- kets. ”råtionaliseringstakt: genom en "sänkning 'av priserna är så ”företägsekonomisk synpunkt att, jag, "förstår. att ä tertanke horribel : ur: tum är "dock att man inom! 1960. ärs” :Jordbruksutredning fortfa rande umgås "méd” sådana tanke- ;under + med tillräcklig ef- den: :treårsperiod som skall” börja, 1 september och «de ;: ljuvliga blomstrens hög- tid par preference . det" ä tid, .drömmarnas tid,. de ' ungas . tid. Få är väl de skalder, som besjungit ' pingstens . romantiska. helg, men bland de som” i- skildringen av pingsten givit något av 'det: skönaste” svensk naturlyr: k. Det är Esaias Tegnér," som i sin -prosadikt :i ”Nattvardsbarnen” : berättar om de "unga, 'som för: första gängen . ;”Pingst; hänryckningens var ” inne. stod” vitmenad i morgonens sken.- På' spiran av tornet, prydd - med” en tupp av metall, vårsolens vän: liga lågor, glänste som tungor av eld, dem. apostlarna skådade for- aj. med rosor:i' hatten stod - Riksdagen har nu beslutat 'om: | .betydande förbättringar av" den - allmänna" sjukförsäkringen. Den mest” betydelsefulla: förbättring- . ”slopandet” av de tre ka: 'fensdagarha. Hittills har ' som ”Pekant' tfe femtedelar av” 'de sjukförsäkrade inte "fått någon "ersätthing för de" -tre' första 'sjukdagarna. När. de" nu. beslu: " tade ändringarna träder i kraft 2 januar: 1987 utgår” ersättning ' från första sjukdage! i Grundsjukpenningen : Bamtidigt: från: fem till kronor ' liksom sjukpenningska: lan byggs ut så att den högsta jukpenningen' blir .52 kr per dag för personer med. 'år: | komster på minst 39.000 kr. ” tI-ett avseende: blev” den nu token vina :shöjs FRRSVESLPPREN äkringen,' en. » vacker "framgång: för! ] centerpartisten. Rune” .Gy sex - : I besjutade. -reformen;;äv ssjukförs : tafsson . vi Han, hade mo- tionerat. om; en: höjning av mo derskapspenningen . med 180, skr. "från, nuvarande 900 till.1.080 kr. - vilket. innebar 80” Ukr. mer än regeringsförslaget.. Såväl . ändra lagutskottet H socialdemokrater med hr, Bengts- son” i Varberg i spofsen. som ?-Iaänats: efter den, gamla. ET | legenden;.. som ” berättat.. oss. om" CiponGenten: Sö an många kommer” «+ kommer bl. ar att. resultera H glonal, hushållning "med ' marken I och én för respektive region” Tar | tonår och ambitlö: + resurserna: "ec rö Pr nu regerngsledårnöterna " örfar” tala om sina funderingar 's,på; thur. en' riksplanering skall ji bedrivas, medan arbetet med de « lokala! planerna är'pa' begynnel-]) stadlet, ligger en misstanke på ' lur. är. det ett. gen ernas instru ént, Isoms Ja i ”Jer på att tillverkas? Enligt tills), ; "gängliga referat har vårken'hrij 5 Palme eller” hr Johansson : ens 2 nämnt den pågående" regionala. ”planeringen, Har"de"haft"nägon-tT - > ting annat I tankarna? =. see. .;- Initlattvet = til ; exempelvis markdisposition bör komma från , kommuner och länsorgan. An-| hä 'nörs skulle den' kommunala ss. själystyrelsen begränsas . avser värl” > or Med tanke på allt tal om nöd. ; vändigheten av ett "kommunalt samband” i riksdagen är det form av riksplan, som inte base. forderliga avstämningar — mö- ter hårt motstånd hos de folkval- da... ” - ite nen a ”OrAKAL, TEXT BEROENDE PÅ . PLATSEN. : or för, framträdandet uttäggs + av ”Jordbruksministern, påpekar Jordbrukarnas Före ningsblad, som noterar, att hr ' Hölmqvist i Norrland utlovat | "subventioner och särskilda ar. rangemang” för att säkra det dagliga behovet, Detta var nytt 1 förhållande till vad man ;an- nars trodde sig veta om jord: bruksutredningens majoritets- förslag: He Holmqvist utgick väl också från ” ätt "norrlänningarna inte har hägot emot att ”hjälpa u-' ” kinderna” genom att köpa soc- ”kerfrån «dem till en tredjedel av produktionskostnaden, Många har ju för sig att Polens affärer inte angår oss. Skånes betodla- re kanske inte heller ligger en norrländsk småbrukare allra närmast hjärtat? . 1 Skåne är det kanske tvärt. om, och man har tyckt sig mär. ka, att jordbruksministern väl jer andra ord när han talar där. Man kan komma långt genom ; att tala regionalt så att säga, vinna instämmande här och ska- ” på motsättningar där. Samma är saken när man talar till olika folk- och intressegrupper. Det behövs förstås att man håller reda på papperen så man inte råkar få fel manuskript, och så skulle man dessutom kun- na avskärma kommunikationer- tt tentraldiri-l- na mellan landsändar och folk. -grupper, men det är svårare, - Beoislen enligt" de” "gämla märk tiska recepten? Och: när: han' plä 'derar:; för .att dei svenska: freå "egen politiken, skall flyttas” över-fr det ' militära försvåret till hjälpen; döljer ju:hr "Herman id köntereiisen |] Ara fdr : att | sön ingalunda": "komrnuhisternas | > slitha argument. om nyttan. av! att skrota hed:hela vårt försvår. - regeringspl sar imte 'kornmunisterna bår: 1. sin -helgdagsskrud på' landet, vinden "och: bäcken > susade glädje - och. frid. Guds frid!med.: rösiga' läppar -. viskade 'blommor-; ande grenar fåglarna sjöngo sin' dagar; «då : "jorden: ” vaknat upp till --.nytt å liv : och: "står fager .. blömsterskrud." - ssOcha fagrast.. bland > ålla = -blom- :-pingstens lilja, : Som” alla 4 Vv lär. det ju bara till pingst. "man. den :narciss - efter latinska namn : Narcissus, amn. den : återigen för- nämne dess; vilket sonen, 'åv flodguden" -Cefisus och nymfen Liriope från Thespis. Det | var / en. ovanligt skön "yngling, soro.; då; han: fick" se- sin bild i en: blev så. betagen- i sig själv: att..han'.av''den . otillfreds- ställda. kärleken : till" sig själv'.så småningom" fullständigt .:- tynade ;] bort ; förvandlades "till den Tskö vita. blomman .. narciss. ven: det latinska "tillnam- av munkarna; 'Des- ofta” en "myckenhet sina' ; klosterträdgår- de" :vanligen " fick för tpingsten - '—- den symbol bikronan symboliserade - småningom » namnet finska. . Rd "Pingsten har:i:v firats på. många. .olika. sätt," På skilda håll..har: man använt sig av olika riter ochi seder, och i mänga av dessa '. kan: man spåra kvarlevor Jav de gamla”: förkristna ” bruken. | Dessa har: emellertid blandats upp | så”, passiimed Kristna" sedvänjor att. de är svåra att särskilja. . Till de förkristna' bruken: kan man : med "säkerhet" räkna seden att: vid. pingsttid ”utkora en "maj-: drottning, sen;"majkonung”. och i ajbrud., De båda. först- nämhda'! örde, ursprungligen: till- sämmans:» med i; firandet ' av de | förstå; blomniornd.:>-Maj ”-betyder blomster. — att maja .betyder..att pryda smed blommor... Därifrån i Ib vi ckså vår majstång, 'som ser på "midsomaraftonen.” En dj majdrottning är sålunda; helt:'en-: kelt .en s:blomsterdrottning, utko- rad för. att symbolisera den" nya, späda grönskan" öch markens alla i blorånior. Under 'kristen” tid' kom denna? "gamla" vårfest att! firas "i datt” "ördet' -maj ofta byttes. ut mot pingst. . prägel. :;Detta : armgick . inte '' Majbrud och pingstbrud :har minst 'av: årets '1. majtal;: kons-] tillkommit under kristen tid, var- täterar” Své vid det endast: är majdrottningen, ' Socialdemokratins” ny beslutet. om den nya :' tiska parti. ringslvet: : som st a van till ; socialisering 'har: för- stås märkts redan tidigare. Den. framträdde i fjol i.samband med | jordför- värvslagen. Det sades då öppet från "den. socialdemokratiska re-/ geringens ' sida att "man efter-| strävade ökat - förstatligande av skogsmarken, Inte heller den so-. clalistiska dirvigeringen är gon nyhet. Den socialdemokrä- . kreditmarknadspolitiken har under senare år allt tydli- gare gått i denna riktning. Det finns: klara :sädana - tendenser | också i den socialdemokratiska |] arbetsmarknadspolitiken, +. 7 : Det är naturligtvis. inte alls egendomligt, att ett socialistiskt .. socialdemokraterna” vill socialisera och dirigera nä- Men: socialdemokra- terna har själva inte velat tills stå detta öppet. : . : Kommer: uttalandena : från. 2 " maj-talen att resultera i konkre- ta politiska åtgärder 1 syfte att åstadkomma ett ökat såmhälls- inflytande över näringslivet” får socialdemokraterna räkna med Politik nå- gr ndskolan kan slås ut av en + som. bara läst den lättare. Svag- het i ett ämne 'skall inte hindra från "fortsatta studier om man är : "specialbegåvad för en annan äm- + Nesgrupp. "Tanken är i och för sig riktig, men den blir fel,' där- för att vi. fått en konkurrenssi- -.tuation som kräver överbetyg : av a alla i.snart sagt alla ämnen för att gymnasieportarna skall öpp- nas.: Ecklesiastikminister Eden- man: ville i ett interpellations- : Svar till: hr 'Carlshamre (h):i "riksdagen inte medge att detta : var :ett. svårt problem. Det: är hård politisk strid, .'summerar Svensk” Politik." + I ND «> ] ganska nonchalant gentemot en Set ret Ne "| upprörd: opinion" bland lärare, en : | föräldrar, och elever. Det som srtevr NN : |] vållar problemet är den stora SOLGÅVAN TILL BLINDA ino 900326 "trängseln vid gymnasiet, och för Den grönskande ” växtlighetens' pingsten. Det är hänryckningens ; : ljusnande, ; . få -finnes en — och ett lejon. — , upplever ”den. heliga' måltiden”: ” dag.” "Den "lantliga kyrkan'” ”nas”folk,” och muntert' på gung-: sång, 'en jublande, hymn. till den Hö i den; kallas. pingstlilja. . Annars :be-: ' av: ,Pingstlilja':: fick | ärdig.. till pige och |" samband, med. pingst "med, påfölja |-- Inför som fatt byta ut sin egenskap av drottning till brud, > En hel del underliga bruk har också tillkommit som resultat: av sammanblandningen av förkristet och kristet. På-sina' håll brukar man”än 'i dag pryda kyrkor och gårdar - med' :löv,. under , pingsten. Tidigare +. brukade, man ;- under ett. sådant ' fält "av: blommande pingstliljor kan man. sä > kert förstå varför pingsten också kan kallas hänryckningstid ... ing pingsten [AK pingsten' kasta ned blommor från kyrktaket, 'en 'tydlig 'samman- blandning av hedniskt och kris- tet. Från kyrktaket: kastades ock- så ned- eldkulor, vilket skulle symbolisera. den . helige andes. ut- gjutelse över lärjungarna, i i form av: elatungor. . : IE Al Nordin. : tecknats? som :reningens," eldens vita högtid.” Som. sådan: har den gammal: hävd, romsusad av:tecken och tydningar, folktro . och » före- ställningar.” . I äldsta tider. hette, Dingsthög- tiden : penteköste;: "som betyder den: femtionde dagen” efter "påsk, Ursprungligen ' "firades den - som en «tacksägelsefest "av :judarna fö fullbordad; <iveteskörd, ; men par. hundra” år "efter. Kristi "för delse blev den "en åminnelse för lagens "utgivande" på Sinai. -Pings- ten; firades: :fordomdags.' fyra dagar, men :sedan . 1773 högtidlig- hålls: bos' oss endast : pingstdagen och annandag” pingst. Pingstens ' tid .ger' gröriska 'och lysande: blom: i hult:-och" hagar. På märker: och i, trädgårdar prun- kar. ngsbollar,.. «:smörblommor, violer"” och : -måndelblom, pingst- jör samt ” tulpaner. | gör. sig fager,” äppel-. och räden strör sin ymniga "den ”smiekande'” vinden. och : trängtån och” trånad, "hopp: i ingstbrud "är . åtskilliga” svenska landskap. "Från ' Halland ” berättas, att”man där valde en flicka med fördelaktigt. utseende "och av' an- sedda föräldrar. En ' gosse skulle och "var inte, som" bruden -före- mål för - "hyllning och” beundran, "Från östergötland ” berättas, å "andra" sidan, att man till:”bloms- -| terbrud”:.-valde' en flicka: från ett fattigt -hem, 'som just skulle ”gå fram”: "d.v.s. "konfirmeras. ” Hon kläddes" fin" med" blomsterkrona och « slöja, ””Seri -fick hor dansa medi” alla " pojkar: och ? flickor”, heter';'det, och alla” skulle, ge hen- ne pengar.. "Då vädret var vackert dansade man redan vid pingst kring maj- stång : berättas från södra Hal land. Det är intressant vad här nämnes" om" majstång vid pingst. Det' är nämligen ett exempel på vi gammalt pe) I pingstens följe skymtar, längtan, och. höeta” drömmar, nåttvardsbarn. | vara brudgum, men 'denne ansågs | mer som ett' nödvändigt bihang --|tredje 'dagen skulle ' anses" som. majstängens vandring: frå örsta maj .mot. midsommaåren,: där - den blivit -. hemmahörande den” se- nare. folktraditionen, " Seden:att genom” en. procession med sång: och medförande gröna grenar. eller" spiror - klädda: .med grönt - och blommor : :symboliskt | - föra: in sommaren "i byn: tillhör både: på kontinenten och England maj månads ingång Vårt nordliga klimat» med "dess. seha' lövsprick- ning har redan: från - början gjort det svårt "att - behålla - seden vid / Pingstens > blomimi sdan gammalt: den” vita "narcissen, ;vil- ken: oupplösligt syns" förena med "Enligt". "gammal folktro: ansågs en : regnig pingst :.vara' skadlig och "så. dj pingsten;”',, djupt. tar. torkan: om midsommar,” . var ” ett ; gammalt | minnesspråk. "Pingstregn stör bå- de åker och” äng sade man 'vida- re... Är. pingstveckan - varm: blir det ej "gynnsam ; väderlek senare på våren och -regnår : det "mycket vid "pingst: "regnar det. ödan IB? insekter "som förstör: grödan. På ;sina .håll, gick förr i. Skåne | och” Halland ' en skära ynglingar från ; dörr till 'dörr och' kväkte mjöl. samt ”sjöng' en” visa . söm påminde: om den gamla 'maj- visan. Pingsthögtiden ' kallades” i: Små- land fordomsdags' för "”pingelst” på öland för ”pingeWV”. Under den katolska tiden”) firades "denna pingstfest i hela -åtta dagar.” "vid ]n ett. kyrkomöte. 1. Örebro :1529' be-|: slöts' att denna pingstfest- skulle bibehållas; och i 1571 års kyrko-; lag stadfästes : detta "bruk: ytter- ligare, -F' kyrkoordningen av 1686 och vid .1741 års riksdag 'bibe- hölls i Sverige. de 'fyra dagarna. som. helgdagar. Nämnda år- - före- skrevs" det emellertid: att” den söckendag. Redah 1743 upphävdes dock denna lag och 1772 avskaf- fades” både tredje- och” fjärde- dagarna som helg-. och prediko. dagar. : Tore Leth.' "Ityga folket om att 'det är till -l Utan: tvekan: har man också ge Inom bl, 'a.:dämpningen av: pris- 'Istegringarna lagt grunden” till en -| denna. "också : roll, Jr makten, Tsig "vara " betydligt "svårare ; än "TLängtifrån” att. våra något ned- som: grodor, tiggde, smör, ägg och I" från höjden, ' den Heli; | ige > kraft, Hugsvalarens Ande, menar | Mot bakgrunden av vad norska regeringen - hittills” lyckats" åstad- komma har man också lyckats med -ytterligare en sak: att över- fördel med skifte vid: makten. förtroendefönd. Kanske; spelar för | att . ”ofelbar- hetsmänniskorna” inte "längre har - Sundsvalls ' fiantng/ Könsten att hjälpa. har visat o'. år . sedan. man "trodde ; för slående faktum: borde - det -stimu- lera viljan att hjälpa.” Det". finns många ' former av” -Whjälp, | och än så länge: är de. flesta helt eller delvis ' 'oprövade. Vi har råd att - fortsätta det -stord experi- mentet. ” Pessimisterna är för tr digt. ute: : Handölstianingen i ” "När man slår samman ”méjerl-, och slakteriförbund, "finns. starka män .. som . håller / i ”tätarna och driver på skeendet, men när det gäller | organisationstopparna vill tydligen ingen . stryka. på. foten för den andre för att uppnå en Det: svenska - jordbruket. krym- situation.' En" kraftsamling genom ett ”sammanförande'” i toppen av prisstegringar '. "skall: stånnia vid mer rationell. organisationsform..|- per numerärt ”och ; befinner” sig | fö i en trängd! och besvärlig 'reträtt-|- 35 procent, Prisstegringarna fort- ]1 förnuftigt med en samlad "över läggning där "alla berörda parter får föra fram sina ”antiinflations program”. . - Om regeringen inte gillar ordet ”rundabordskonfe. rens” så går det. lika” bra 'med någon annan benämning. Skån ka Dagblad "Ser. man n på fömineringärna in: för höstens. val. är” -föryngrings- tendensen ' obetydlig; "Detta visar hur: svårt 7 det :;är att: snabbt nå resultat :i årbetet på att få” "fram fölk” från de yngré "generationer. mför "nästa Komriunal al. borde man bättre beakta . dessa - förhåt- landen. Skaffa: fram yngre" supp: leantér 'så: att. inte' nästa gene ration ställs: inför samma" rekry- teringsproblem och förgubbnings- tendenser . närmast tidigare generation! Det borde "snarast" vara regel än un- dantag att suppleanter. är under 40 "år "och dessutom” borde på kandidatlistorna finnas” ett inte Det. Är ofta -de unga familjernas problem de : demokratiska oOrga- Folket” Bö: " 24. 000 kr. nödvändig "ärsinkornst 1 "att. hä. råd. med ' 2-rummare, . Rubrile' dö HT. ) i - nakna” och bida "Andens maka sa. sådd.: Kord, ', Fader,; er " åkerbfodd; : £ Den Helige. Ande". Kar ingen sett. mer vi ihar Sett: Andens verkningar så. att: vi. skan' bekän- "Vi: tro ock ä d Ande, på en Henge]- Varje gång en. människa. jar leva sitt liv efter alldeles nya] linjer, ' ens. öppnar sig. mot solen "med ett. varmt, slösaktigt. hjärta," då kan man säga: Den Helige Ande är å färde, Vad vi framför: allt” skulle ber höva i. denna tid, då teknisk kraft flödar : över : alla ”bräddi a och -.tankekraften.' firar. sådana strålande triumfer, > vore”. kraft Andes ” Främre” "iAdiska” "halvön har att: utpräglat monsunklimat. Det in-! nebär bl. a. att den har en regn-' och torrperiod..Den förra infaller; under olika tider i skilda delar av; faller den med vär sommar. Då kommer sydvästmonsunen : med sin fuktighet, Och. av denna är befolkningen . beroende för sitt satta med jordbruk. I vissa trak- ter. finns konstgjord bevattning, men den är inte på längt när till- räcklig, när regnet uteblir eller k i mindre . Otill- denhär ju hr Ed ett visst ansvar eftersom han driver poli- tiken att intagningen ska hållas nere. Men han måste då också ta konsekvenserna av detta och se till att intagningsbestämmel serna anpassas efter detta extre. ma läge. och inte bara efter en -idealsituation som ännu inte finns, (Expressen) - räcklig . nederbörd har - medfört missväxt och- svär hungersnöd. Den situationen är nu, som vi kän- ner till akut. Vi kan vara bekym- rade över skördeutfallet -även i Sverige. Men vi behöver troligen aldrig räkna : med - svältkatastrof, även om vi skulle bli nödsakade att knappa in 'på våra ransoner, Det. behövs: annat än minskad skörd för att vi skall: uppleva, vad knapphet på livsmedel 'inne- bär. ere rst td ARE När. skörden slår fel... halvön. Men i stort sett sarman-' livsuppehälle.' C:a 2/3. är syssel. N nn Just 'i dagarna går mångas tankar till. Indien -— det av hungersnöd och katastrofer i år så drabbade landet. , Bland dem” som "beslutat göra” något för att lindra nöden befinner sig svenskt frikyrkofork.. Och de vill även hjälpa andra hjäl Pa. Frikyrkorådets. ordförande, lektor Ansgar Eeg- Olofsson, ger här. en snabbteckning av. bakgrunden till hjälpinsatsen. . . Än brinner livet: fast prövningar och fördunkla dagens. hoplågar! så är oss livet ganska 'kärt r. drömmande vi lyssna” äl skogens trolska SUS, där hasselhogens altta blomster ' : nyss vecklaot ut sin :sommarblus. ; än brinner livet.: : och ännu lyser pingstens dottaide Pioner . inunder sekelgamla almars tak där kvällningen förljuvas ' av. spröda fågeltoner. 7 Med ransoneringarna b . "minnet De'som är något äldre minns ännu de stora svårigheterna 'att skaffa mat under första världs- kriget... Det kunde då hända, -att livsmedelsbutiker stormades, Och dock var det knappast fråga om direkt 'hungerkatastrof. Det var svårt nog, men ändå något litet jämfört med den nöd som uppstår Rudolf Zetterquist 2 den slår fel Framför allt . ty vissa” delstater - Mygore, Gujarat, aharaskta, ' Antalet. h jälpbehö- vande. i dessa delstater beräknas anpga til 4.36 miljoner, I de värst ade byarna människor: y bor .en miljon den med -75 Procent - elle Tr mer. Även fjolårets Bkörd” uppvisade cks: det vara ” Som "drabbats, Rajastahn och i ett land som Indien, när.skör.' daler. resultat. Orsaken är den när "en bitter;” 'självuppta-” gen; och sluten -människa :-med | T bedja . honom. :; Där 'minskades' skör. |: Vi Står 'öss' både: som. folk och enskilda. ganska slätt i.det långa loppet utan : Andens: kraft; .:Spur- geon . utropar: lik "och" kläda” det''i.vackra, klär der; du kan tvätta: det med” mo der;: så Satt. det i ser. levande” ut. Men . märk,” livet: saknas d med sin mullkratta i jorden, bund för att. livets krona” svävade över hans” huvud. : Ja, "en' het: del gott! folk,. äv n i dé kristna leden, är rädda för men." Bevara 'oss' väl. för ande stormar, ' säger - man.” Anden; det är.” det ' oberäkneliga, det. även tyrliga ” "Visst-är "Anden farlig. Det mås te han. vara, eftersom. h sanningens "Ande". » Den Helige Ande, kan förlåter alla: trogna alla sy! der. och giver dem med Kristus ett evigt liv”, säger: oss. sanning en: om ' vår: synd och. sanningen, delaktig av” Anden, Bön. Hjälpareri-Hugsvalärén kömmer . 'SOM svar på bön: Jesus säger:.. "Jag skall: bedja" Fadern och han skall giva eder en ar nan Hjälpare”; Men ' det: är 'öck- Så fråga om vär bön enligt ordet "|Om ->att. den himmelske Fadern giver. helig. » Ande : ät, dem”, som, endast: "och ”-allenast : äv den som lyder ' Kristi. Ord, "Tjänst. "Det visste Paulus den gången. han skrev: .”Men, de..gå” vor i vilka Anden ” uppenbarar. äg gives åt ' vår” och en 'så, att Unna "bliva ' tilll nytta”. .- änden kommer inte Til oss förs Näs VI. skall; pråla med honom: j,. den. driver oss" till. tjänst Den. Helige Andes gåva måste : (Forts, sas övas och den. ingen är rbtövningen; bästa ” öva 2 som nuvarande och nen tar ställning till Politikerna . om Gud som "förlåter synd. .s' i ; Skriften. sätter upp tre" villkor för att en. människ kall. pli Lydnad. . ”Älsken :I å når. mig, s . len I mina : bud”. mig så Dörr kommer- till. dem : gom. kämpår Facit Iy lyda.: Guds" Andes kraft Ingar oc behållas > . kan = mottagas. alltför finga, antal 25—50-åringar. : S'Du kan taga ett ' som "bara; gick där "och tade ". Anden; den: barnaglada : etitusias- .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.