LAHOLMS TIDNING , östblockets Nu har: även östblocket fått sin" e Gaulle. Han heter Ceaucescu de FR partiledningen den' 7 rumänska” Sovjetunionens. möjligheter = till påtryckni är ' större i länder, ' :' och är. chef för det ) | tiska partiet i Rumänien. Han har ' "i ett brev: till regeringarna i öst- : blockets stater tämligen öppet upp- "'manåt Sovjetunionen. att dra. till- "; baka sina . militära styrkor , och - utrymma sina baser i de östeu-' ropeiska staterna. Den rumänske . partichefen "anser, att de ryska ; trupperna inte längre behövs i " Östeuropa "med hänsyn till den "starkt minskade faran för -.-en -större öst-västlig konflikt. Hans i åsikter och handlingssätt uppvisar "slående likheter med de Gaulles. . Båda anser att de förutsättningar vilka för. sin försörjning är, -be-". Sedan "länge har den japanska + utrikespolitiken varit inställd på att. framhäva Japans roll i Syd- . . ostasien, satt. vinna Prestige , och "roende . av handel -Komekon." Rumänien har' lyckats få i gång en rätt omfattande hari- del. västerut och dess politik har. också lagt i dagen stor skicklig- het 'att spela ut Moskva och Pe- king mot :varandra och på så sätt skaffat sig ett inte föraktligt mått av handlingsfrihet även i rent po-" Hitiska ting. 22 ' Dén ryske åcti hef Bres; denna, .världsregion.': uinan säga, att det först är under ; de allra. senaste månaderna, som - verkliga, positiva resultat ernåtts i denna strävan. Härvid har det dock..icke kunnat undvikas, att «Tokio: då 'och då nödgats trampa i |: Peking 'på tårna och även —- vil- ' ketivack tiskablare — stöta på örstående och sura miner i Was- . Pi nevs, brådstörtade resa till Rumä nien för kort tid sedan hade' med ; hundraprocentig sannolikhet såm - hingtoni 4. Nr : « Under. många år har / "skuggan av: -andra: världskriget”. och "den driven under 'som . fanns, när block i. väst : och öst organiserades, inte längre "existerar," Tiderna har "förändrats . I och- detta kräver: omprövning av ? baspolitiken. Båda vill ersätta sis : +: na” länders "medlemskap :av reg- : » pektive' pakter, Nato och Warsza= ”wapakten, med bilaterala överens- ' kommelser, som ger deras, länder full kontroll över sina egna väp- nade styrkor och beslut i i mil | - frågor, : Den rumänska oppositionen ot > ' Warszawapakten ligger helt i lin- : fe ”med de strävanden till frigö- ' 5relse från det, sovjetiska Ånflytan- idet, som. var en ledstjärna för den förre numera avlidne -partichefen . vd Rumänien .Georgiu' Dhejs poli- ' Medan Dhej. tvingades bes gränsa ' sin” verksamhet. till det ekonomiska området har efterträ-' ren: djärvt gått in på det poli SH gebitet. Inom Komekon: öst" blockets”. motsvarighet . till. EEC; tville Sovjetunionen tilldela Bal- .; ”kanstaterna. och bland dem Rus; mänien rollen av livsmedels- och : råvaruproducenter, ' för .Andu- stristaterna "inom kommunist-. : : "blocket, Rumänien' skulle inte till= ' Jåtas. bygga ut sin industri, Ru- ” 'mänerna. trotsade emellertid Ko mékön; lä j tande industrialisering oci ; händelskontakter': "med : den hår da ett : oihetlat fast sa imansvetsat block "verkar kanske det rum "ska "utspelet” möt: Sovj öch "Warszawapakten" överraskan- ” de; Men. det är en konsekvens fav; den; fortskridaide : Spplösningen i när ChrtelBov. inför de ör framåt lade "delegaterna" från "hela kom- HN rounistvärlden på. det. ryska kom- munistpartiets' kongress avslöjade Stalins grymheter, i Redan, inhan > ess:, hade Tito- lyckats, göra Jue " IT 'boslaviens oberoende? vänioriens;” vilja CN » med Kina trädde: fra hetens ljus. underströks 1, méd alt önskvärd: tydlighet att Moskva te: längre '- var! - kommunismens centrum," vars order åtlyddesi utan: ov ' Politiska” stämningar liknande n rumänska torde med all sån= : : nolikhet finnas i samtliga östeuro- peiskå” kommuniststater, : men 'de ledande -männen har inte "vågat; Pb Yeller kanske vi hellre. skall.:sä- ga, inte kunnat gå så långt som CN BÄTTRE ÄN. sem. KULATIONER. vw Det, skördeår ” vi nu är mitt | fInme i-har i flera avseenden va. | ' rit ' problematiskt. :1: överkant, ” konstaterar. Jordbru karn as | 'Föreningsblad. och "anser att utgångsläget nu är" dåligt. FU Ingarna på en, toppskörd, "sörjt: för att det Politiska”; 'spele : stod, en stark” borgerlig minori- i klaganden ägde rum i så många' | fall, 'att' : rättelse 'skett I inte' mindre "än - hälften av. fallen, . Det -är från ” de. ordningen.” - med i kärvt demonstrerade krav på om. organisation .:! av” det .” militära, samarbetet: inom öststaterna, En-" ligt "uppgifter ' skall - ett foppmöte” den: epoken vållat de makthavan- : de i -Tukio" åtskilliga "svåra be- : : kymmer.” Och den kommunistiska ' pfopagandan .- — både: från ryskt och . kinesiskt håll — fö. .mellah pärti- och'r i dessa stater äga rum i sommar. Man" hade” trott "att: detta” mö > te "främst skulle. "syfta till ätt ge Sovjetunionen; stöd från de mind- re "staterna. i'dess konflikt 'med Kina,” men nu verkar : det troli-'; gare ätt huvudtemat blir hur ord-. ningen skall: återställas inom den / europeiska kommunistsfären; När | Ungern 1956 , sade : -upp:; medlem ; panik i partis i .Sovjetunionei tanks sändes in . kväva revolten i blod.: Så kan in-" te ryssarna handla i i dag mot Ru= | ”mänien, S - 2 9 ” de Gaulle: och Ceaucéscu "besluten 1: första, instäns - öve klägats,-och. i ett.stort antal "här + ändring. "åstadkommits." : söm: "läter sin sak] prövas i högre! Änstans får framdeles ersättning. . "för utgifterna". eridast "om h. tet,' "motiverades - med” att över- et: kunde finnäs skäl -Om -missbruk.:' I; tätor- terna har ibland, 50 procent av, målen överklagats. Det. ärsnar turligtvis: 1 och" för sig en hög siffrå;! men” den .behöver inte tyda, på missbruk, Helst som rättssäkerhetssynpunkt 'föga till- fredsställande att lutskag, som |. el skulle” ha ändrats 'om;' klagats,' förblir giltiga 'då ; :vederbörande med : hänsyn: til I den ekonomiskå' risken, inte” törs gå till högre instans. ” "Detta måste emellertid bli en konsekvens" I av den nu best ta- UNDERSKOTT I VART LA DS . heller aldrig något tillfälle att ta” det jäpansk-amierikanska 'samar- : ”b och framför allt det japansk- amerikanska” försvarsavtalet ' un? -der « beskjutning " varvid "alla ”tänkbäta” Ar misstänkliggöranden "och beskyllningar: begagnas' som 'medel,. Vietnamkonfliktens skärp- ning "inom ramen : av: president Johnsons . fredstrevare'. i» vintras överräskade inte. Pekings, misstro . mot Jäpan blev mera : "utpräglad Dock: kan H En viktig konferens i Tokio - : var å andra sidan en tydlig kon- ' sekvens - av. . den , nyoriente- : ringssträvan, som den nya regi- : men. i indonesien. visat efter Su- : karnos ”degradering”. Denna tokiokonferens kan be-- " traktas som ett rent diplomatiskt ” schackdrag, ' 'vars konsekvenser man t v måste avvakta. Den mås- i te snarare bedömas som ett poli- . tiskt än som ett ekonomiskt ut- - . spel," alldeles "oavsett att: Japan .numera i regel företräder den åsikten, att politiska ' förbindelser icke kan skapas, förrän man lyc- ' - kats "knyta ihop de ' ekonomiska trådarn « något så när, Det faktum st ex att Kambodjas delegater satt . mitt emot sina 's k ”aryfiender” från ' Vietnam och Thailand vid . mötet i Tokio, gav klart nog vid handen, att' det här rörde sig mindre om ekonomi än om ren politik, Och den japanska utrikes- ministern Shiina kan utan tvivel känna berättigad stolthet över att . ha lyckats få denna konferens till stånd, . cc Ekonomiskt. sett blev. "resulta= ten ' av tokiomötet icke- särdeles - märkliga, vilket heller ingen vän- : tat, Japan lovade att bistå med ut- vecklingshjälp : med : belopp som . icke skall underskrida en procent . av: folkinkomsten. ; Vidare. utlova- ; des" av japanerna grundandet av, som skall hjälpa än och" Er des'inte”av |” forsk den” fredliga" verenskommelse, 1 "som"Tokio sent "lyckad 'omfattand. .-tillatt utarbeta. större och mera M - åstadkomma - med Sydkorea," Ki-. är väl. medvetna "om Ja- ekonomiska maktställning ' och oni de stora möjligheter, som - "denna" har: att göra. sig gällande : > Men japanerna har tålamod öch | arbetar på lång sikt. Med'stor om- : 1 8078. och försiktighet grep. sig uts. "rikesledningen i i. Tokio an med: att planer för ett östasia- tiskt samarbete, Det beslöts ock- så, att ett nytt liknande möte i sinom tid skall äga rum i den fi- "lippinska huvudstaden Manila, där ; man: framför allt skall diskutera "och. noggrant - analysera respekti- : ve” länders; :agrarpolitiska - behov "och. intressen. . Att redan nu tala om, en; östasiatisk” marknadsge- enskap. vore" väl att gå tingen i äg, men otvivelaktigt. kan to-' ja betyda: att grundstenen lagts» till : en dylik,; Skulle, som 2 Kd reger JA. vara | borvatörena : mmit, det äl myndigheternas år« på” öppgifterna” att de" på "grund; av: kriget. i Vietnam, för-5 "bjudit: utförselrav : "Krigsmateriel till! Förenta” statern av nats; under hand?, -Pytt; fick; vi : vetat. "Det är emellertid svårt att förstå väd” heinlighesmakeri- ik de pe . | valt finske diktaren Johan Lud- Souvanna Phouma, uttryck- ' sig, cn ”asiatisk federation”. en : gång komma . till. stånd,: så kom- : mer. den; japanska” industrimakten - automatiskt” tt intaga en -ledande . ställning » i. denna och även . bli kapabel:; att + åstadkomma ; hä i för erforderliga prestationer... Gt Tidsfaktorn :måste, då det gä de" söstesiatiska "folkens" att: tänkd; mätas "med. en -helt 'an-" nan YA Der vä vi" européer är . regel. på - lördagskväl- har vis önskar Se. något. positivt & ätider- det. att' "man en vanlig: tisdagskväll, > sent.: efter sista - "Aktuellt här man. van. ligtvis "lagt sig — får. uppleva ett" program. "som fascinerar, » ja, som -är : betagande," Det. är. bara av en händelse: man ser det. Det är "ingen: Vilda. -Västern- ingen spänning : och. ingen romantik: =—-nej,; bara. ett. stycke kulturhistorla; ” men : vilken :; kul- turhistoria i. vår. svenska TV: nde: flesta. tittar på TV? Varför. inte göra .det på en programfattig >», söndag —. fattig så när som på idrottsinslag? —. Denna banala tisdagkväll hade den ; mästerlige - berättaren : Bull vig. Runeberg till föremål för sin konst. e« Runeberg, som" författat texten till: den; "av. samtliga -nor- diska”; länder :—' kanske många fler? . — omtyckta nationalsången "Vårt; land, vårt land, vårt, foster- and | .. Han som" enligt. profes- sor- Bull inspirerade. både Ibsen och; Björnson, :kanske. fler. : Som en röd träd i Runebergs diktning gick ”att:aldrig . svika Men hur ställer sig Kina till dessa frågor och perspektiv? Ef- ter alla bakslag i Afrika, på Cuba Aktuell kom mentar. och .i Indonesien har den 'pe kingkinesiska propagandan mobi- liserats till en jättekampanj mot Tokioregeringen vilken i hätska utfall anklagas för att utföra. en "lakejtjänst i USA-impelarismens intresse”. De kinesiska tidningar- na har utmålat Tokiokonferensen som ”en ny-:allians av de reak- tionära krafterna. i Sydostasien under”" Washingtons patronat” -0. 8, v. Det, är ju tämligen uppen- bart, att. denna propaganda är En regering som på lång. sikt planlade reformerna' inom ' resur- sernas ram och därmed säkrade stabiliteten skulle framstå som en klar kontrast till den nuva- rande, centralt område vore, en sådan politik väl värd-att realiseras, | Dagens Nyheter Som ' alternativ 'på absolut missvisande. Det mellan USA och Japan ingångna. för- svarsavtalet kan i sig icke ändra ett dyft i det faktum, att det räder mycket skiljaktiga åsikter i Washington och Tokio om de utrikespolitiska problemen i Syd- ostasien och icke minst om pro blemet "Vietnam. - Men japanerna vet av dyrköpt erfarenhet hur viktigt det är, att inte låta dessa åsiktsdifferanser utmynna i-en japansk-amerikansk rivalitet. Och de vet också, hur mycket tid och tålamod . som krävs, innan det kan bli någon ordning igen i det sydostasiatiska virrvarret.” Syd- Vietnam är för "Japan ett ”hett järn”, som det - gäller ' att. hålla fingrarna ifrån, Hittills har get lyckats. väl ee | Överdrivna krav på vattenrening Stockholm ' (TT). : Det är meningslöst att kräva att ett vattenområde, :som. aldrig inom överskådlig tid kän kom- ma. att ' nyttjas som vattentäkt skall uppfylla kraven på.en så- dan, . skriver 'Teknisk Tidskrift i en artikel. under titeln Planlös vattenvård. Ger dä ev. + skärpta ,. .bestämmelser ,. mot vattenförorening från . fartyg. förl, all. :framtid: kommer att” omöjlig- uppfylla kraven, på friluftsbad H r. sålund enligt tidskrif- ten dela” i vattengmrådena " i användning. För satt kunna: ge- romföra: en vettig ” klassning av våra vattenområden behöver man normer, för, vattenbeskaffenheten. Hitills "har de statliga 'våtten- vårdsorganen' avvisat” att. ta. ställ: släpp -av avloppsvatten. . Man, har | föredragit att komma . med "sitt nu:- har kombinerats -med -' ett krav : på "avskiljning , av. fosfater. Däremot..'har.. man. godtagit .'nor- mer, . när . det;: gällt. utsläpp av radioaktivt. : spillvatten. fen st För'-att: kunna" genomföra en långsiktig - 2: vattenvårdsplanering måste man. ha: uppgifter om 'den nuvarande” och. planerade framti- då. lokaliseringen av bebyggelse, industrier, .:" fritidsområden ' etc, 'samt :prognoser' över befolknings> utvecklingen.:.;Varje vattendrag mäste behandlas som: en enhet. Inom : hamnområden” och 'farle : sjötrafiken. även efter |- göra" badning behöver: vattnet inte . ning-till sådana när det gällt ut-/ krav" på ”95' procent" rening" av "NM | kommunalt: avloppsvatten, : vilket De sju punkter i syfte att be- kämpa inflationen som mittenpar- tierna lagt fram bör, tas. i över- vägande av regeringen... Som ut- gångspunkt "för en ”rundabords- konferens” ' bör de kunna ' leda till resultat eller i varje fall på- verka "landets: ekonomi. i positiv riktning. : Skänska "Da gbladet Mittpartierna står bättre be- redda' än regeringen själv, och man kan tillägga att deras bud- getalternativ . för nästa - budgetår är stramare än .hr Strängs. eget. Talet om ”överbud” från deras sida saknar "därför - all ' aktuell | giltighet. 7 Regeringen" däremot har regerat sig fast i sina själv- skapade svårigheter, den har för- summat planeringen och har in- tet klart redovisat program för att bli herre "över ' situationen. Vilket bör noteras som "ett tec- ken bland många . andra. på att tiden börjar mogna för: ett re. geringsskifte ' och : att det finns andra "partier som. står” beredda att överta måkt och ansvar. ” 2 Väs erbottensKu ir Industriens . utredningsinstitut har gett ut en "bok, om. Jorgbiruks- sv Tyvärr; har. "emellertid frarnställriingen? fått: sen "utpräglad och" polemisk: butforim- vidare måste" man? iiventera . våt tenområdena i och .plahiera "deras ånvändning. Slutligen. måste. mån också skaffa" sig. möjligheter att över "vattenbe- en som till Vattenbeskatfenheten. från bakteriologisk synpunkt. som risken" för” älg och påväxtutve ck ling. «Vid "bedömning av - jligheten för friluftsbad bör .man' överväga om . det inte vore "rimligare. att bygga bassängbad med uppvärm- ning... och : cirkulationsrening i ut- med ..stränderna av.” det; aktuella vattendraget, än. att. driva kraven på. rening" av. det kommunala .av- loppsvattnet, som släpps ut EA tendraget, : alltför. långt, .skriver[” Teknisk tidskrift bl. al. jla . Chicago (LT) ' : På en bilutställning | i Chicago visades nyligen en bil som gav en bild av vad 'vi kah vänta oss av ”framtidens bil”; Experimentvag- nen, som fått beteckningen Chrys- ler '300X, har en: styrmekanism med handtag istället för ratt, inga dörrhandtag och två TV-mottaga- re”för att nu bara nämna några intressanta inslag. : När föraren stiger in i bilen är styranordningen infälld i:instru- | mentbrädan. En tryckning på en | knapp gör att den glider fram ur instrumentbrädan ” och: låses. fast i läge när föraren släpper knap- "Rätten: försvinner ' på. framtidens: bil Jifrån sig. Förutom. händtagen. in- nehåller omanöverorganet en : rad, knappar för 'körriktningsvisare, vindrutetorkare, strålkastare etc. När förarenfmanipulerar med , må- got av handtagen ger desa :elektris- ka signaler till -bilens hydrauliska styrinrättning.' Styrningsmanöv- rarna: erfordrar endast lättare handledsrörelser. . Systemet .. har stor precision och kräver endast en obetydlig > omskolning” av en erfaren bilförare, Dörrarna till Chrysler 300X har inga handtag. De öppnas med hjälp av ett litet hålkort av: me- tall-som man sticker in i en skå-' gare tolkning är att. det nela är ett utslag av akademiskt "skämt- lynne och en stor begivenhet på matematiska konststycken, En diskussion om de jordbruks- politiska medlen kunde ha blivit givande — men författarna , har valt så utopiska utgångspunkter att diskussioner syftande till me- ningsfulla ätgärder försvåras helt i onödan, on : | RUPAläningen” a « Epoken med - centrala förhand lingar och :ständigt” inflationshot ser ut: att fortsätta. Päfrestning- arna på landets: ekonomi. kan bl stora under den treåriga” avtals- period ' som ' nu inletts." Det kan . hända att radikalkurer "måste till- gripas. MM får som ' vanligt , inte tillfälle > att kika i facit. Man borde emellertid kunna enas om att arbetsmarknadens frihet är ett Högt värde, och att den .eko- nomiska . politiken måste "skötas så satt denna frihet kan” bestå, . ” Det vore 'skada om all” den insikt och erfarenhet som samlats' hos de stora. drganisationerna : inte skulle .få "den fulla användning som : bara :förstfödslorätten med- ger. oc ee : sor . Handelstiänin gen : . organisatiohefnas friket bör vara ett mål även för framtiden, och då är. det väsent- ligt .—: som hr: Sträng säger :— bevara. . Jatt ””förståndsmässiga övervägan- den : till” sist" får: avgöra hand- lingsmönstret”, : Han ' borde” bara ha, tillagt att samma” "slags Ö väganden” också” är; angel ign. syfte att. forma "den statliga poll- tiken så, ratt förutsättningarna för. arbetsfredens «upprätthållande för SAS. har, k mna 5 en ekonomisk ' "uppgångsp senaste åren. Om strejk blir verk- lighet till "en beräknad”. kostnad av: cirka" tre miljoner kronor per dag; behöver den” emellertid ” inte pågå länge: förrän det relativt: sett lädja sig. ät : . de tämligen. ; blygsamma” överskottet — skall vara "borta. Det är, en: tungt vägande” .synpunkt 7 i denna” av talsstrid. : Man": vill, gärna: Hoppas att de resonabla : är i:.majoritet 'hos” de båda” . parterna” och :att inte. övert- skall maga 'ombudsmannatonfall" KG våra : utslagsgivande: rå så "stor vått nte längre” avtal än ettåriga, skulle; "kunna. tänkas Ng! tälade. man. om: idealitet och 'soll- daritet. Man: Hade : då” inga: resul- tat: satt falla" tillbakar'paå. I stället måste" man ” fästa blickarna på de mål som vägrade och som man | hoppades kunna uppnå genom en obrottslig." ' sammanhällning; .. Nu är det snarare en' fråga om själv- bevarelsedrift för bonden att byg- ga' vidare på den fasta grund som dagens . modern utgör, siksdagen' har Tage” "Erlander varnat alla för, att ha? en egen mening i: frågor som . "utreds; t BYTESBALANS ” - : med utlandet och ” därtill ett När" majoriteten av "svensk | stort . statligt utgiftsöverskott på . I n Sva omkring 1.000 miljoner. kronor : I NINGAR, "+ folket" snart' kan hämta ut tjoc- ” oh > kare avlöningskuvert än tidiga. | är allvarliga Anslag! i det”; svenska |" : känner :vi fortfarande, trots inflationsklimatet. ” ”' Affärsban- (akt idolen -själv slutat" boxas, |- ett löfte”. Professor Bull under- strök detta med rätta..-Han fö klarader, sig -- vara: 'en . stor -be- undrare" av :Runeberg, inte minst på grund av nämnda » egenskap, får .man : förmoda. ..>. « Professor Bull talade!” utomor- . generellt sett, kan redan slås. ur). - hågen: i st Det skulle" betyda, . att "nästan inga egna meningar ' i' detta” land skulle” få: förekomma. 'Nästari- vall : ting ' är du” under. utrednin vt | Pål pen. Han kan således få handta- gen på lagom bekvämt avstånd l, ENSern INGO: :EPOKEN ra i dörren. Samma hålkort an- : ><: (Forts. å gid. 7) - 5 BernnDr: re nödgas många lantbrukare ' därför nu kalkylera .med .:' ett |' + ; skriver örebro-Kurir dentlig svenska, förlåt nörska:— sämre utbyte än normalt av si. |. "MAS. Ekonomisk Revyl. Boxnin fortf TEN ldet må förlåtas att den som läst na insatser. Det är 'ingen :upp- | Kommenterar läget med adress” gen"-ges. fortfarande ett Runebergs dikter på finska lärt i oproportionerligt:; stort utrymme både till regeringen och opposi- +. På sportsidorna...I dagarna har är nu en gång för alla lantbruka. tionen, Utgiftsöverskottet i.to- | man: sålunda. piskat. . upp. ett rens” tillvaro. : vs ” talbudgeten. är” oförenligt stort intresse för en VM-match i > Få” människor är' större optt- M " = 1 mister än lantbrukaren, Han får |- den, stärka. restriktivitet, s Ce and bol förnana, v Expres- ofta-huka för härda smällar som |. präglar, bl. a. penningpolitiken: sen reklamerade -t; 0. m. ett VM- muntrande situation, men sådan ad mm Srofes Nn I och tur som. professor Bull och tu- sende -andra.." . I vär finska skola fick vi döck läsa ..Runeberg -i- den -,:svenska 'språkundervisningen. . I den in tie er Ty'".var och ; en. ; som ha ät r, honom skal] Vårda” givet, så att nr . ick en liten vers, si Run . kan et Och ndra ommer la - De S gen angenäm uppgift : extrå. från denna match, - och berg diktat när "han började, tror Mn. får. över; nog; "men den som H , sa er et- |; | kd ic igen. Oförtrutet sår han'på nytt | ta. växande underskott i statens skrev sedan åtta sidor om blad. jag. Han var. nämligen sju år 'e har, från I honom! skall: tär ; . (Mått. . badet. Det borde nu vara' hög ammal d fiansen, men han måse göra det |' tid att försöka tona ned intres- g Säg ' au! lilla fågel på det 'ena eller det andra sät- " set för -boxningen 'i' Sverige. |" där mellan almens blad ' tet. Det är helt klart att föredra : Hanteringen har självfallet inte |" Hur: kan du ständigt sjunga att han begränsar eller åtmins- |: blivit 'mindre. vidrig. därför att: och ständigt vara glad? . fram för alter upp vissa utgifter . en svensk .varit världsmästare. Jag: hör din röst var morgon M am - a ernativet att täcka |" lir.”en- boxare ihjälslagen 1l' jag hör den varje kväll -- u erskottet ' med ökade in | en svensk -ring -.- kommer » vär |". och lika ren är stämman: --" komster.' Men det grundläggande a : "Och tonen lika "säll | -: snart ett förbud,' menar öK, men | - Sör Ne - - är att: man I ett överhettat eko- Ia - nomiskt klimat. med en allvar. | det .skulle Vara. mycket bättrel : 0: snor eos : om den professionella boxning- Da ee sina "fält och hoppas på det nya 25:00) ch det.” han > har, året," Han tycks inte ens på” all- |, Var tveka inför de klena fram- tdsutsikter som vissa . inflytel- serika. utredare vill tilldela nä- ringen. .På det hela taget vwitt- - nar. nog detta sistnämnda om " båda realism och gott omdöme. När allt kommer omkring blir utvecklingen knappast så 'dys- "ter "som -mera radikala teoreti- ker målar upp i prognoser” och finns det. Hokaet men de är blin- - dan. Under generationer har då förlor RVÄnt "ögonen och därför ” rlorat synför Ymågan, : > si: Den ond . använd, int "tjänaren i liknelsen : L "ifrån honom, Det Nn kan tyckas härt men, Gud vill alla människor och: varelser lig brist 1 utrikesbatansen inte får skapa efterfrågan till. mil] en finge självdö på grund av Lr vo ae er " Jardbetopp. mågor. : program. — och säkert är. att För att politiskt klara: sig ur |' bristande intresse från allmän- TRE : AV: FYRA Inte all ett fint. vårregn 1 rätt tid har|' situationen "måste finansminis. |: hetens s sida, . Id vittna om - mycket 'störreé betydelse för bon-j| tern ha hjälp från oppositionen, |. avde SEE som: stora förkud eller a dens ekonom! än de spekulativa |: Vi tror att allmänhetens respekt | - - sett Ä R. K V INNOR 20 vitsarbetare.” "Men vi kan alla utflykter , i jordbrukspolitikens | : för” politikerna skulle växa om : Framtidsbilen” Chrysler 300X Den övre ör dem av. Vårt "dagliga. liv | dagens” "läge ett "växande 'under- Stöd Riksinsa udlingen i skott ”i'statens "affärer också be- "ot Runa I stigande. priser." >> ARA rer e DPilden visar den nya” m fun H 1 9009 ÄN ER KOR all vars nta att Inte Sn RE e-' Iskall” välsigna "oss fom ä "Inte a IE - : | ben Rea använder det vi: fått 4 ars tjänst vi: möter; i. hemmet; utmarker som han då. och då a er på "arbetsplatsen. i -'kan 3, läsa om. + styranordningen och den "TV-skärm so gel På den undre: bilden ser 'V| fram : regeringen" och " oppositionen kunde komma överens om:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.